Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
jag kunnat jämföra jor<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong><br />
har urlakats med <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> inte<br />
har urlakats ännu. Jor<strong>d<strong>en</strong></strong> under<br />
två meters djup är oftast orörd.<br />
Täckdikning huvudorsak<strong>en</strong><br />
Österholms resultat visar att urlakning<strong>en</strong><br />
defi nitivt har blivit<br />
mycket snabbare under de s<strong>en</strong>aste<br />
200 år<strong>en</strong>.<br />
– I det typiska området nära<br />
Seinäjoki <strong>som</strong> jag har tittat på<br />
har hittills ungefär hälft<strong>en</strong> av de<br />
ursprungliga svavel-<br />
och metallmängderna<br />
urlakats, det vill säga<br />
ungefär 20 ton per hektar<br />
under 4 000 år. M<strong>en</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> nuvarande urlakning<strong>en</strong><br />
är väldigt stor,<br />
i fråga om svavel är det<br />
omkring 500–1 000 kilogram per<br />
hektar per år, och aluminium 50<br />
kg/ha/år, säger Österholm.<br />
– Med andra ord skulle allt ha<br />
urlakats för länge sedan, om det<br />
förr hade skett med samma hastighet<br />
<strong>som</strong> nu. Svavlet kommer nu<br />
antaglig<strong>en</strong> att halveras på 30 år<br />
och inom 100 år är jordarna utarmade.<br />
Huvudorsak<strong>en</strong> till att det går så<br />
snabbt är torrläggningsarbet<strong>en</strong>a,<br />
speciellt täckdikningarna <strong>som</strong><br />
har gjorts de s<strong>en</strong>aste 30–50 år<strong>en</strong>.<br />
– Det är ett antropog<strong>en</strong>t f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>.<br />
Svavelförekomst<strong>en</strong> i dessa<br />
jordar är naturlig, m<strong>en</strong> utan dikningarna<br />
skulle <strong>d<strong>en</strong></strong> inte leda till<br />
problem.<br />
I doktorsavhandling<strong>en</strong> fokuserar<br />
Österholm på torrläggning<strong>som</strong>rådet<br />
Rintala nära Seinäjoki,<br />
m<strong>en</strong> <strong>en</strong> del av hans slutsatser är<br />
också baserade på forskning <strong>som</strong><br />
har gjorts på andra platser längs<br />
axeln Seinäjoki–Vasa.<br />
– Seinäjoki har varit ovanför<br />
havsytan i 4 000 år, m<strong>en</strong> i Vasa<br />
har urlakning<strong>en</strong> kunnat pågå<br />
bara under de s<strong>en</strong>aste 100 år<strong>en</strong>.<br />
Svavelhalt<strong>en</strong> i jordarna är stabil<br />
så länge de är under vatt<strong>en</strong> och<br />
inte i kontakt med syre. När jordarna<br />
höjs upp på grund av landhöjning<strong>en</strong><br />
oxiderar svavlet, och<br />
stark svavelsyra bildas. Jordarna<br />
blir mycket sura, med pH under 4.<br />
Det typiska är pH 3,5.<br />
D<strong>en</strong> omfattande fi skdö<strong>d<strong>en</strong></strong> är<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> mest synliga följ<strong>d<strong>en</strong></strong> av urlakning<strong>en</strong><br />
av svavel ut i vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>.<br />
– När tiotals ton av död fi sk fl yter<br />
omkring är det ju verklig<strong>en</strong><br />
synligt. Vissa känsliga fi skarter<br />
har kanske redan utplånats i berörda<br />
mynning<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong>. Andra<br />
följder har däremot hittills inte<br />
studerats lika mycket i Finland.<br />
Det fi nns teorier om att det har<br />
kommit vissa ämn<strong>en</strong> i spannmål<br />
<strong>som</strong> följd av urlakning<strong>en</strong>, och<br />
”D<strong>en</strong> snabba urlakning<strong>en</strong> är ett antropog<strong>en</strong>t<br />
f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Svavelförekomst<strong>en</strong> i dessa<br />
jordar är naturlig, m<strong>en</strong> utan dikningarna<br />
skulle <strong>d<strong>en</strong></strong> inte leda till problem.”<br />
kanske äv<strong>en</strong> förhöjda halter av<br />
metall i mjölk, bero<strong>en</strong>de på var<br />
korna har betat. M<strong>en</strong> det här har<br />
kanske ing<strong>en</strong> betydelse för människors<br />
hälsa, säger Österholm.<br />
Vad skall man göra?<br />
Vad man skall göra för att undvika<br />
problem<strong>en</strong> är <strong>en</strong> komplicerad<br />
och känslig fråga för jordbrukare<br />
och politiker. De sura sulfatjordarna<br />
hör till de mest produktiva<br />
i Finland. Skördarna lyckas bra,<br />
förutsatt att jordbrukarna ytkalkar<br />
kraftigt för att höja pH överst<br />
på fält<strong>en</strong>. Och täckdikning är <strong>en</strong><br />
självklarhet.<br />
– Täckdikning hör till de effektiva<br />
moderna jordbruk<strong>en</strong> och<br />
innebär stora fördelar för jordbrukarna.<br />
M<strong>en</strong> de sura sulfatjordarna<br />
täcker <strong>en</strong> väldigt stor yta i<br />
Finland, över 1 000 km 2 , och det<br />
är därför väldiga mängder vatt<strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> kommer ur dem. Från gruvindustrin<br />
kommer vatt<strong>en</strong> med högre<br />
metallhalter, m<strong>en</strong> från de sura<br />
sulfatjordarna kommer tus<strong>en</strong>tals<br />
gånger mera vatt<strong>en</strong>. Det är därför<br />
ett så svårt problem att man måste<br />
försöka hitta <strong>en</strong> lösning, säger<br />
Österholm.<br />
Olika metoder med kalkning<br />
har testats, m<strong>en</strong> det har inte fungerat<br />
så bra.<br />
– Enligt min m<strong>en</strong>ing är det orealistiskt<br />
att vänta sig att man kan<br />
göra någonting åt det med de metoderna.<br />
Det behöver visserlig<strong>en</strong><br />
ändå utredas mera, det är bäst att<br />
hålla möjligheterna öppna.<br />
Någonting <strong>som</strong> måste undvikas<br />
är överdränering, det vill säga att<br />
gå för djupt ned med dikning<strong>en</strong>.<br />
– På riskområ<strong>d<strong>en</strong></strong>a borde man<br />
inte gå djupare än vad <strong>som</strong> är absolut<br />
nödvändigt. Då jag har varit<br />
ute i fält har jag ibland sett att man<br />
har dikat ända ner till ett djup på<br />
tre meter, säger Österholm.<br />
Med tanke på hur stor skada<br />
sådant kan orsaka skulle mera<br />
noggrann planering<br />
vara på sin plats.<br />
– Jag tror att det skulle<br />
vara bra för myndigheterna<br />
med mera info.<br />
Man kunde till exempel<br />
ha <strong>en</strong> karta <strong>som</strong><br />
visar på vilka områ<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
man skall vara extra försiktig.<br />
Det gäller också att vara på alert<strong>en</strong><br />
när man gräver i jordarna och<br />
kommer ner till sedim<strong>en</strong>t <strong>som</strong> är<br />
kolsvarta, det är ett tydligt teck<strong>en</strong><br />
på förhöjda svavelhalter.<br />
Så kallad kontrollerad täckdikning<br />
är <strong>en</strong> metod <strong>som</strong> man har<br />
börjat använda i Österbott<strong>en</strong> under<br />
de s<strong>en</strong>aste fem år<strong>en</strong>.<br />
– D<strong>en</strong> meto<strong>d<strong>en</strong></strong> borde kunna<br />
förhindra oxidation<strong>en</strong> i mark<strong>en</strong><br />
och i viss mån minska avrinningsmäng<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
och fl ödestopparna<br />
av vatt<strong>en</strong> från jordarna. Man<br />
förhindrar att grundvatt<strong>en</strong>nivån<br />
går onödigt djupt ner, m<strong>en</strong> samtidigt<br />
får man <strong>d<strong>en</strong></strong> tillräckligt djupt<br />
för att kunna odla. Som morot<br />
för jordbrukarna kan nämnas att<br />
skör<strong>d<strong>en</strong></strong> kan förbättras på det här<br />
sättet, tack vare bättre vatt<strong>en</strong>balans.<br />
Österholm påpekar att jordbrukarna<br />
inte skall betraktas <strong>som</strong><br />
miljöbovar, de råkar bara ha jordar<br />
på problematiska områ<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
– Ute i fält har jag träffat många<br />
bönder <strong>som</strong> är nyfi kna på vad jag<br />
gör och många vet om problem<strong>en</strong>.<br />
Till exempel när jag bad <strong>en</strong> av<br />
dem om tillstånd att gräva <strong>en</strong> grop<br />
på hans åkermark, så fi ck jag på<br />
samma gång <strong>en</strong> utförlig beskrivning<br />
av hur man skall beakta metalläckage<br />
från jordarna. Och jo,<br />
jag fi ck lov att gräva grop<strong>en</strong>, ler<br />
Österholm.<br />
MICHAEL KARLSSON<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
5
Change language