Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
MfÅA NOTERAR Vad kan man utläsa ur barns teckningar? ■ Speciallärarna har ett svårt och omfattande arbetsfält. Hur ska man bäst förbereda sig för att ta hand om barn och ungdomar med olika former av svårigheter och handikapp? Pedagogisk kreativitet och mänskokännedom är exempel på ett par centrala kompetensområden inom speciallärarprofessionen. Speciallärarstuderande i Vasa fi ck nya inblickar i barns tankegångar och upplevelser när Katarzyna Lubiewska från Kaziemierz Wielki universitetet i Bygdoszcz, Polen föreläste om barns teckningar och vad som kan utläsas av dessa. Åbo Akademi i Vasa har ett Erasmusavtal inom utvecklingspsykologi med universitetet i Bydgoszcz. Speciallärarstuderandena har under vårens lopp tillsammans med Ann-Charlott Kjerulf analyserat modeller och tekniker som kan användas för att hjälpa barn med olika svårigheter. Kjerulf är doktorand i pedagogik med arbetshandledning som specialområde och hon har lång lärarerfarenhet. – Jag vet ju att det behövs många praktiskt inriktade metoder för att hjälpa barn och den hjälpen skall vara konkret och direkt, konstaterar Kjerulf. Professor Henrik Bruun blev KTF:s första ”Årets alumn” ■ Professor em. i skogsprodukternas kemi och kemiska teknologi, TkD Henrik Bruun fi ck titeln ”Årets alumn” i samband med KTF:s 85 årsjubileum den 22 april. Titeln, som nu utdelades första gången, ges åt en person som är utexaminerad från kemisk-tekniska fakulteten och som framgångsrikt har fungerat vid fakulteten, i samhälls- eller näringslivet. Henrik Bruun, som blir jubeldoktor vid Åbo Akademi den 20 maj i år, blev student 1939, diplomingenjör 1948 och teknologie doktor 1954 med fysikalisk kemi som 22 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI Katarzyna Lubiewska forskar om hur känslorna påverkar barns beteende och om växelverkan mellan barn, föräldrar och mor-farföräldrar. Hon undervisar vid sitt hemuniversitet inom utvecklingspsykologi med tyngdpunkt på diagnostisering av psykiska svårigheter hos barn och olika slags avslappningsmetoder. – Jag är mycket intresserad av att få fram olika sätt att direkt hjälpa elever att slappna av och öka sin Katarzyna Lubiewska föreläste om barns teckningar och vad som kan utläsas av dessa, t.v. stud. Frida Carlsson. inlärnings- och koncentrationsförmåga, säger Lubiewska. – Vi fi ck ny och intressant kunskap och vi kommer att utöka samarbetet nästa läsår, säger en nöjd Ann-Charlott Kjerulf. Verkligen intressant och givande, konstaterar de blivande speciallärarna, som ser fram emot fortsättningen nästa år. CAMILLA WESTERMARK huvudämne. Han var ordinarie professor i skogsprodukternas kemi och kemiska teknologi under åren 1960– 83. Professor Bruun bidrog starkt till utvecklingen av träförädlingssektorn som KTF:s tredje ben (processkemi - processystemteknik - träförädling) under 60- och 70talet. Han är känd som en intressant och inspirerande föreläsare, som redan tidigt tog upp miljöaspekter i sin undervisning. Som emeritus har professor Bruun hållit aktiva kontakter till fakulteten. Naturen är professor Bruuns stora passion; han har ett stort antal publikationer även i lepidopterologi, ornitologi och lichenologi. ”Professor Bruun representerar teknologi med ett mänskligt ansikte”, konstaterade dekanus Tapio Salmi, då han gav diplomet ”Årets alumn 2005” åt Henrik Bruun.
Två ÅA-doktorer prisbelöntes ■ Två doktorsavhandlingar från Åbo Akademi prisbelöntes av Svenska litteratursällskapet i Finland den 16 maj. Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 7 000 € tillföll FD Henry Nygård för doktorsavhandlingen Bara ett ringa obehag? Avfall och renhållning i de fi nländska städernas profylaktiska strategier 1830–1930 (Åbo Akademi 2004). I motiveringen sägs följande: På en solid empirisk grund och i en europeisk kontext kartlägger och analyserar Nygård hur man inom städerna i Finland under en period av stora förändringar uppfattade och behandlade avfall. En förändrad sjukdomsförståelse defi nierade nya krav och ny teknik aktualiserade bindande vägval. Fördelningen av ansvaret för renhållningen var under omförhandling. Stadsavfallets fysiska metamorfos förvandlade på ett mentalt plan gödseln till skräp. Undersökningen, som är den första i sitt slag i Norden, utgör ett värdefullt bidrag Temadagen i Korpoström bjöd också på fi nt väder. Miljödag i Korpoström ■ Onsdagen den 27 april ordnade miljöuniversitetet en temadag i Skärgårdscentrum Korpoström om miljöledningssystem och energifrågor. Största delen av deltagarna var miljöansvariga vid olika enheter inom ÅA. Temat energi passar fi nt i Korpoström då byggnaderna som tillhör centret är uppvärmda med jordvärme vilket i en rural omgivning är ett gott alternativ till den urbana fjärrvärmen. Dagen startade med kaffe och en rundvandring i centrets huvudbyggnad. Resten av dagen åtgick till presentationer och diskussioner. Kvalitets- och miljöchef Gunnar Roth till många vetenskapsområden, bland dem medicin- och stadshistoria. Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 7 000 € tillföll även TD André Swanström för doktorsavhandlingen Separatistledare i 1700-talets Österbotten (Åbo Akademi 2004). Swanström undersöker i sin doktorsavhandling fyra österbottniska separatistledare under 1700-talet. Dessa är Catharina Asplund, Abraham Achrenius, Johan Bullich och Friedrich Basilier. I prismotiveringen framhålls att avhandlingens styrka ligger på det metodo logiska området. Författaren har på ett skickligt sätt kombinerat kunskaper från olika ämnes områden och tillämpar dessa i sin kyrkohistoriska forskning. Avhandlingen har en tydlig tvärvetenskaplig inriktning. Käll materialet rörande separatisterna är inte särskilt omfattande, men författaren har genom att analysera materialet ur olika synvinklar på ett värdefullt sätt kunna tillföra oss ny kunskap om separatismen och i synnerhet om dess ledare. Avhandlingen kan ses som en betydelsefull pionjärinsats och kan bli vägvisande också för andra forskare. från Nordkalk presenterade företagets miljöledningssystem. Nordkalk har sedan 1998 varit certifi erad enligt standarden ISO 14001. Tf. prefekt Mats Lindholm från institutionen för teknik och företagsekonomi vid Yrkeshögskolan Sydväst redogjorde för Sydvästs miljöarbete. Lindholm är ordförande för bolagets miljöledningsgrupp. Ab Utbildning Sydväst står nu på hösten inför en extern revision av miljöledningssystemet samt certifi ering enligt standarden ISO 14001. Efter lunch i skärgårdscentrets café fl yttade vi oss ut på bryggan där vi i strålande solsken fi ck lyssna på Anne Ahtiainen, ledande energiexpert från Egentliga-Finlands Energibyrå, som höll en presentation om olika energifrågor då speciellt kopplade till energibesparing och ledningssystem. PETER FAGERSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 23
- Page 1 and 2: från Åbo Akademi Nr 9 20.5.2005 S
- Page 3 and 4: kunderna även själva vill lära s
- Page 5 and 6: jag kunnat jämföra jorden som har
- Page 7 and 8: utnyttjande av ultracentrifugmetode
- Page 9 and 10: Någon ska fatta besluten även i f
- Page 11 and 12: STUDIER & UNDERVISNING Lättare sö
- Page 13 and 14: ”I praktiken är de fi nska unive
- Page 15 and 16: - Östersjöns tillstånd och åter
- Page 17 and 18: GEOLOGI FM Peter Österholm dispute
- Page 19 and 20: tet, och kustos är docent Henrik B
- Page 21: då lösningen till detta problem g
- Page 25 and 26: STIPENDIEFÖRDELNING ● De stipend
- Page 27 and 28: STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI STIFTE
Två ÅA-doktorer prisbelöntes<br />
■ Två doktorsavhandlingar från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> prisbelöntes<br />
av Sv<strong>en</strong>ska litteratursällskapet i Finland <strong>d<strong>en</strong></strong> 16 maj.<br />
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 7 000 € tillföll<br />
FD H<strong>en</strong>ry Nygård för doktorsavhandling<strong>en</strong> Bara ett ringa<br />
obehag? Avfall och r<strong>en</strong>hållning i de fi nländska städernas<br />
profylaktiska strategier 1830–1930 (<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> 2004).<br />
I motivering<strong>en</strong> sägs följande: På <strong>en</strong> solid empirisk<br />
grund och i <strong>en</strong> europeisk kontext kartlägger och analyserar<br />
Nygård hur man inom städerna i Finland under <strong>en</strong><br />
period av stora förändringar uppfattade och behandlade<br />
avfall. En förändrad sjukdomsförståelse defi nierade<br />
nya krav och ny teknik aktualiserade bindande vägval.<br />
Fördelning<strong>en</strong> av ansvaret för r<strong>en</strong>hållning<strong>en</strong> var under omförhandling.<br />
Stadsavfallets fysiska metamorfos förvandlade på ett<br />
m<strong>en</strong>talt plan gödseln till skräp. Undersökning<strong>en</strong>, <strong>som</strong> är<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> första i sitt slag i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>, utgör ett värdefullt bidrag<br />
Temadag<strong>en</strong><br />
i Korpoström<br />
bjöd också på<br />
fi nt väder.<br />
Miljödag<br />
i Korpoström<br />
■ Onsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 april ordnade<br />
miljöuniversitetet <strong>en</strong> temadag i<br />
Skärgårdsc<strong>en</strong>trum Korpoström om<br />
miljöledningssystem och <strong>en</strong>ergifrågor.<br />
Största del<strong>en</strong> av deltagarna<br />
var miljöansvariga vid olika <strong>en</strong>heter<br />
inom ÅA.<br />
Temat <strong>en</strong>ergi passar fi nt i Korpoström<br />
då byggnaderna <strong>som</strong><br />
tillhör c<strong>en</strong>tret är uppvärmda med<br />
jordvärme vilket i <strong>en</strong> rural omgivning<br />
är ett gott alternativ till <strong>d<strong>en</strong></strong> urbana<br />
fjärrvärm<strong>en</strong>.<br />
Dag<strong>en</strong> startade med kaffe och <strong>en</strong><br />
rundvandring i c<strong>en</strong>trets huvudbyggnad.<br />
Rest<strong>en</strong> av dag<strong>en</strong> åtgick till pres<strong>en</strong>tationer<br />
och diskussioner. Kvalitets-<br />
och miljöchef Gunnar Roth<br />
till många vet<strong>en</strong>skap<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong>, bland dem medicin- och<br />
stadshistoria.<br />
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 7 000 € tillföll<br />
äv<strong>en</strong> TD André Swanström för doktorsavhandling<strong>en</strong><br />
Separatistledare i 1700-talets Österbott<strong>en</strong> (<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
2004). Swanström undersöker i sin doktorsavhandling<br />
fyra österbottniska separatistledare under 1700-talet.<br />
Dessa är Catharina Asplund, Abraham Achr<strong>en</strong>ius, Johan<br />
Bullich och Friedrich Basilier. I prismotivering<strong>en</strong> framhålls<br />
att avhandling<strong>en</strong>s styrka ligger på det metodo logiska<br />
området. Författar<strong>en</strong> har på ett skickligt sätt kombinerat<br />
kunskaper från olika ämnes områ<strong>d<strong>en</strong></strong> och tillämpar dessa<br />
i sin kyrkohistoriska forskning. Avhandling<strong>en</strong> har <strong>en</strong> tydlig<br />
tvärvet<strong>en</strong>skaplig inriktning. Käll materialet rörande separatisterna<br />
är inte särskilt omfattande, m<strong>en</strong> författar<strong>en</strong><br />
har g<strong>en</strong>om att analysera materialet ur olika synvinklar på<br />
ett värdefullt sätt kunna tillföra oss ny kunskap om separatism<strong>en</strong><br />
och i synnerhet om dess ledare. Avhandling<strong>en</strong><br />
kan ses <strong>som</strong> <strong>en</strong> betydelsefull pionjärinsats och kan bli<br />
vägvisande också för andra forskare.<br />
från Nordkalk pres<strong>en</strong>terade<br />
företagets<br />
miljöledningssystem.<br />
Nordkalk har sedan<br />
1998 varit certifi erad<br />
<strong>en</strong>ligt standar<strong>d<strong>en</strong></strong> ISO<br />
14001.<br />
Tf. prefekt Mats<br />
Lindholm från institution<strong>en</strong><br />
för teknik och<br />
företagsekonomi vid<br />
Yrkeshögskolan Sydväst<br />
redogjorde för<br />
Sydvästs miljöarbete.<br />
Lindholm är ordförande<br />
för bolagets<br />
miljöledningsgrupp.<br />
Ab Utbildning Sydväst<br />
står nu på höst<strong>en</strong> inför<br />
<strong>en</strong> extern revision<br />
av miljöledningssystemet<br />
samt certifi ering<br />
<strong>en</strong>ligt standar<strong>d<strong>en</strong></strong> ISO<br />
14001. Efter lunch i skärgårdsc<strong>en</strong>trets<br />
<strong>ca</strong>fé fl yttade vi oss ut på bryggan<br />
där vi i strålande solsk<strong>en</strong> fi ck<br />
lyssna på Anne Ahtiain<strong>en</strong>, ledande<br />
<strong>en</strong>ergiexpert från Eg<strong>en</strong>tliga-Finlands<br />
Energibyrå, <strong>som</strong> höll <strong>en</strong> pres<strong>en</strong>tation<br />
om olika <strong>en</strong>ergifrågor då speciellt<br />
kopplade till <strong>en</strong>ergibesparing och<br />
ledningssystem.<br />
PETER FAGERSTRÖM<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
23
Change language