Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
då lösning<strong>en</strong> till detta problem<br />
ger upphov till <strong>en</strong> felfunktion<br />
<strong>som</strong> är <strong>en</strong> skalad blaschkeprodukt<br />
har karakteriserats av Gutknecht<br />
i <strong>en</strong> artikel från 1983. I<br />
dessa fall visas i avhandling<strong>en</strong><br />
att lösning<strong>en</strong> kan erhållas g<strong>en</strong>om<br />
att ställa upp ett eg<strong>en</strong>värdesproblem<br />
med hjälp av koeffi ci<strong>en</strong>terna<br />
för <strong>d<strong>en</strong></strong> rationella funktion<br />
<strong>som</strong> skall approximeras. D<strong>en</strong>na<br />
algoritm kan tillämpas för s.k.<br />
modellreduktion i reglerteori,<br />
där man försöker approximera<br />
<strong>en</strong> rationell överföringsfunktion<br />
med <strong>en</strong> rationell funktion av<br />
lägre gradtal.<br />
Approximation i supremumnorm<br />
av kontinuerliga funktioner<br />
på <strong>en</strong>hetscirkeln med s.k.<br />
symmetriska laur<strong>en</strong>tpolynom<br />
behandlas också i avhandling<strong>en</strong>.<br />
Detta approximationsproblem<br />
löses ”nästan optimalt” med<br />
<strong>en</strong> snabb utbytesalgoritm <strong>som</strong><br />
åstadkommer <strong>en</strong> felfunktion med<br />
ekvioskillerande real- och imaginärdel.<br />
I de fall felfunktion<strong>en</strong> blir<br />
<strong>en</strong> skalad ändlig blaschkeprodukt<br />
eller <strong>en</strong> inverterad sådan av<br />
tillräckligt högt gradtal bevisas<br />
det i avhandling<strong>en</strong> att lösning<strong>en</strong><br />
är optimal.”<br />
TRÄ- OCH PAPPERSKEMI<br />
DI Lari Vähäsalo disputerar i trä-<br />
och papperskemi fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni<br />
på avhandling<strong>en</strong> ”White Pitch Deposition.<br />
Mechanisms and Measuring<br />
Techniques”.<br />
● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12<br />
i aud. Armfelt, Ark<strong>en</strong>. Som oppon<strong>en</strong>t<br />
fungerar Dr. Lawr<strong>en</strong>ce H.<br />
All<strong>en</strong>, Pulp and Paper Research<br />
Institute of Canada, och kustos är<br />
prof. Bjarne Holmbom.<br />
Så här sammanfattar Lari Vähäsalo<br />
själv sin avhandling:<br />
”Bestruket papper tillverkas<br />
g<strong>en</strong>om att papper beläggs med<br />
ett bestrykningsskikt. Bestrykningssmet<strong>en</strong><br />
består huvudsakli-<br />
g<strong>en</strong> av pigm<strong>en</strong>t, till exempel kaolin<br />
eller kalciumkarbonat. För att<br />
bestrykningsskiktet skall hållas<br />
fast i pappret tillsätter man ett<br />
syntetiskt bindemedel i smet<strong>en</strong>,<br />
så kallad latex, vilket vanlig<strong>en</strong><br />
utgör 5 proc<strong>en</strong>t till 15 proc<strong>en</strong>t av<br />
smet<strong>en</strong>.<br />
Vid sidan om det bestrukna<br />
pappret, <strong>som</strong> levereras till kunderna,<br />
uppstår också <strong>en</strong> del utskott,<br />
vanlig<strong>en</strong> mellan 10 proc<strong>en</strong>t<br />
och 30 proc<strong>en</strong>t. Utskott består<br />
av klippningsrester, sidoremsor<br />
och rester av pappersrullar. För<br />
ekonomiska skäl återcirkuleras<br />
utskottet g<strong>en</strong>om att pappret slås<br />
upp och de återdispergerade<br />
fi brerna återförs till pappersmassan.<br />
Med fi brerna följer det syntetiska<br />
bindemedlet i bestruket<br />
utskott in i systemet. Syntetiska<br />
bindemedel är lim <strong>som</strong> kan förorsaka<br />
avsättningsproblem på<br />
pappersmaskin<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att fastna<br />
på valsar och viror. Dessa avsättningar,<br />
<strong>som</strong> kallas för ”White<br />
Pitch”, utgör ett stort problem för<br />
pappersindustrin. ”White Pitch”avsättningar<br />
sänker papperskvalitet<strong>en</strong><br />
efter<strong>som</strong> de förorsakar<br />
hål och prickar i det producerade<br />
pappret. Dessutom sänker<br />
”White Pitch” körbarhet<strong>en</strong> hos <strong>en</strong><br />
pappersmaskin g<strong>en</strong>om mer frekv<strong>en</strong>ta<br />
banbrott och tvättstopp.<br />
”White Pitch” har studerats<br />
sedan slutet av 70-talet. Brist<br />
på problemspecifi ka analytiska<br />
metoder har medfört att forskare<br />
inte tidigare lyckats konstruera<br />
uttömmande mekanismer och<br />
orsaker för detta problem.<br />
I <strong>d<strong>en</strong></strong>na doktorsavhandling<br />
föreslås mekanismer hur ”White<br />
Pitch” bildas och åtgärder för att<br />
minska uppkomst<strong>en</strong> av ”White<br />
Pitch”-avsättningar. Dessutom<br />
pres<strong>en</strong>teras nya analytiska metoder<br />
<strong>som</strong> kan användas för att<br />
undersöka ”White Pitch” både i<br />
laboratorie- och fabriksskala.”<br />
FOLK & FÄ<br />
● FM Marie Nordström (miljö-<br />
och marinbiologi) deltog i Havsfrumötet<br />
<strong>som</strong> hölls vid Tjärnö<br />
marinbiologiska laboratorium,<br />
Strömstad, Sverige, <strong>d<strong>en</strong></strong> 7–8 april.<br />
Temat för årets möte var kommunikation.<br />
Resan fi nansierades<br />
av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s Jubileumsfond<br />
1968.<br />
● Överassist<strong>en</strong>t Jan Saarela,<br />
Samhällsvet<strong>en</strong>skapliga institution<strong>en</strong>,<br />
besökte under ti<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
7–11 april 2005 institutet för social<br />
forskning vid Stockholms<br />
universitet samt c<strong>en</strong>trum för<br />
allmänmedicin vid Karolinska<br />
institutet. Seminarier gavs på<br />
temat ”Regional mortality variation<br />
in Finland: A study of two<br />
population groups”. Reseunderstöd<br />
erhölls från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
jubileumsfond 1968.<br />
● Assist<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i konstvet<strong>en</strong>skap<br />
Heidi Pfäffl i bedrev forskning<br />
i Stockholm <strong>d<strong>en</strong></strong> 1–5 mars 2005<br />
(besök till Sv<strong>en</strong>ska Porträttarkivet,<br />
Arkeologisk topografi ska<br />
arkivet samt Stockholms stadsarkiv)<br />
för att samla in arkiv- och<br />
bildmaterial för sin doktorsavhandling<br />
om hantverksmålare i<br />
<strong>Åbo</strong>trakt<strong>en</strong> på 1600-talet. Reseunderstöd<br />
erhölls ur <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
Jubileumsfond 1968.<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
21