Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
■ Övergödning, miljögifter, överfi ske och etablering av främmande arter är några av de faror som hotar Östersjöns framtid. Östersjöns förfall är i sig ingen nyhet, men i en del aktuella rapporter har läget utmålats som kritiskt. – Visst kan det se illa ut, men det fi nns ingen orsak att ge upp hoppet, säger FL, assistent Cecilia Lundberg vid Åbo Akademis avdelning för miljö- och marinbiologi. Lundberg har kartlagt eutrofi eringen i Östersjön, ett av de hot som framställts som värst. Den 27 maj disputerar hon på avhandlingen Eutrophication in the Baltic Sea – from area-specifi c biological effects to interdisciplinary consequences. – Jag granskar övergödningen i Östersjön ur fl era synvinklar och lyfter fram problemet dels på ett allmänt plan, dels regionalt och mera i detalj, berättar Cecilia Lundberg. Utgående från befi ntliga miljödata har hon gjort en kartläggning av övergödningsproblemet i Östersjön i sin helhet och på basis av kartläggningen konstruerat en konceptuell – d.v.s. begreppsmässig – modell som visar hur såväl naturliga effekter som människans verksamhet åstadkommer fysikalisk-kemiska och biologiska verkningar i ekosystemet. – Modellen visar också hur inverkan på ekosystemet kan kopplas till ekonomiska, hälsomässiga och estetiska konsekvenser på det samhälleliga planet, berättar Cecilia Lundberg. Mångsidig modell Eutrofi eringen är, lika litet som något av de andra miljöproblemen, ett isolerat fenomen. Cecilia Lundberg har analyserat orsaker, primära och sekundära effekter samt samhällelig verkan. – Utgående från en helhetssyn kan olika åtgärdsförslag diskuteras mera åskådligt, konstaterar Cecilia Lundberg. Den begreppsmässiga modellen kan i praktiken fungera som en kommunikationsplattform 14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI AKTUELL FORSKNING Hotet mot Östersjön Öppnare kommunikation mellan olika aktörer k mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap – men också mellan vetenskapsmän och beslutsfattare och som grund för information till allmänheten. – Myndigheterna talar ofta i termer av stora, övergripande planer, medan enskilda forskare i regel är specialiserade på detaljer. Det fi nns många informationsklyftor att överbrygga i miljöfrågor, och detta gäller också när vi talar om Östersjön, konstaterar Cecilia Lundberg. På ett kemiskt plan sker eutrofi ering via ökad tillgänglighet på närsalter – fosfor och kväve – i vattnet. Detta får en biologisk konsekvens på så vis att överskottsnäringen gynnar snabbväxande vegetation – bl.a. alger – som på sikt konkurrerar ut långsamt växande fl eråriga arter med nyckelfunktioner för hela eko-
– Östersjöns tillstånd och återhämtningsmöjligheter i fråga om övergödningen kräver handlingsprogram både på en storskalig nivå som täcker hela Östersjön och på regionala plan, säger Cecilia Lundberg. tilltar n ge nya lösningar systemet. Nedbrytningen av arter som gynnas av eutrofi eringen är syrekrävande, vilket leder till syrebrist som påverkar bl.a. bottendjuren och fi skbeståndet. Ekosystemets rubbade balans påverkar i sin tur såväl näringslivet som det drabbade områdets naturvärde. – Nämnas kan fi skerinäringen, turismen, områdets attraktionskraft etc. De samhälleliga verkningarna kan vara många. Eu- trofi eringen är dock bara en sida av miljöproblemet, men en viktig sådan, konstaterar Cecilia Lundberg. Helhetssynen över axeln grundorsak–kemisk/biologisk reaktion–samhällelig konsekvens/respons ligger som grund också för ett datoriserat beslutsstödsystem som utvecklats inom det svenska projektet MARE, där Cecilia Lundbergs forskning delvis ingår. Projektet fokuserar på utvecklandet av kostnadeseffektiva åtgärder mot eutrofi eringen i Östersjön. Systemet utvecklas så att det kan användas på ett ändamålsenligt sätt av såväl politiker som miljöexperter. Vad händer om all tillförsel av fosfor och kväve stoppas? Vilken effekt har utsläpp från Polen på tillståndet i Bottniska viken? Vad kostar det att genomföra den eller den åtgärden? Exempel på frågor som kan laboreras i beslutsstödsystemet är många. – Det går att teoretiskt pröva sig fram med olika alternativ. Vilka åtgärder som kan genomföras i praktiken är ju sedan en annan fråga, men genom att kunna använda tillgängliga data på ett mångsidigt sätt så kan den som har tillgång till beslutsstödsystemet få en bred bild av läget och olika tänkbara scenarion, konstaterar Cecilia Lundberg. Larmrapporter Eftersom Östersjön är ett litet, grunt och instängt havsområde brukar det ses som ett enhetligt vatten. Tydliga skillnader i salthalt och klimat skiljer dock de södra delarna och de norra delarna från varandra. – Ett invånarantal på 85 miljoner människor i hela avrinningsområdet gör att belastningstrycket är stort. Effekterna av eutrofi eringen skiljer sig också på ett betydande sätt i olika delar av Östersjön. För att få en nyanserad bild av problematiken har Lundberg delat in Östersjön i nio regioner. – Finska viken är mest drabbad av eutrofi eringen, medan Bottniska viken är minst drabbad av olika miljöskador överlag. Detta på basis av en jämförelse mellan befi ntliga mätningar, berättar Cecilia Lundberg. Finska viken är relativt grund och trång, vilket gör den utsatt för ett belastningstryck från olika håll. Länge har man trott att Rigabukten är värst utsatt, men det har visat sig att läget där är bättre än befarat. – Som helhet är situationen i Östersjön ändå alarmerande. Något måste defi nitivt göras, konstaterar Cecilia Lundberg. Enligt en rapport som offentliggjordes i Sverige i februari krävs det drastiska åtgärder för att rädda Östersjön. I rapporten, skriven av ledamöter i miljövårdsberedningen i Sverige, har det skett ett biologiskt regimskifte i Östersjön till följd av att ekosystemet har börjat bete sig onormalt. – Rapporten kan delvis tolkas som en överdriven domedagsprofetia, men det kan behövas hårda besked för att väcka det allmänna medvetandet, menar Cecilia Lundberg. Problemet med t.ex. eutrofi ering är att det skulle kunna räcka tiotals år innan något händer även om man ströp alla näringsutsläpp i havet. En hållbar utveckling kan därför inte byggas på ensidiga åtgärder, utan kräver långsiktighet och målmedveten aktivitet. – Östersjöns tillstånd och återhämtningsmöjligheter i fråga om övergödningen kräver handlingsprogram både på en storskalig nivå som täcker hela Östersjön och på regionala plan där individuella problem för specifi ka områden beaktas. För att uppnå positiva resultat krävs en medvetenhet och en vilja till förbättringar som sträcker sig över de vetenskapliga ämnesdomänerna ut till allmänheten och beslutsfattarna. – En öppnare kommunikation mellan olika aktörer kan vara avgörande, konstaterar Cecilia Lundberg. PETER SANDSTRÖM MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 15
- Page 1 and 2: från Åbo Akademi Nr 9 20.5.2005 S
- Page 3 and 4: kunderna även själva vill lära s
- Page 5 and 6: jag kunnat jämföra jorden som har
- Page 7 and 8: utnyttjande av ultracentrifugmetode
- Page 9 and 10: Någon ska fatta besluten även i f
- Page 11 and 12: STUDIER & UNDERVISNING Lättare sö
- Page 13: ”I praktiken är de fi nska unive
- Page 17 and 18: GEOLOGI FM Peter Österholm dispute
- Page 19 and 20: tet, och kustos är docent Henrik B
- Page 21 and 22: då lösningen till detta problem g
- Page 23 and 24: Två ÅA-doktorer prisbelöntes ■
- Page 25 and 26: STIPENDIEFÖRDELNING ● De stipend
- Page 27 and 28: STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI STIFTE
■ Övergödning, miljögifter, överfi<br />
ske och etablering av främmande<br />
arter är några av de faror <strong>som</strong><br />
hotar Östersjöns framtid. Östersjöns<br />
förfall är i sig ing<strong>en</strong> nyhet,<br />
m<strong>en</strong> i <strong>en</strong> del aktuella rapporter<br />
har läget utmålats <strong>som</strong> kritiskt.<br />
– Visst kan det se illa ut, m<strong>en</strong><br />
det fi nns ing<strong>en</strong> orsak att ge upp<br />
hoppet, säger FL, assist<strong>en</strong>t Cecilia<br />
Lundberg vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
avdelning för miljö- och marinbiologi.<br />
Lundberg har kartlagt eutrofi<br />
ering<strong>en</strong> i Östersjön, ett av de hot<br />
<strong>som</strong> framställts <strong>som</strong> värst. D<strong>en</strong> 27<br />
maj disputerar hon på avhandling<strong>en</strong><br />
Eutrophi<strong>ca</strong>tion in the Baltic<br />
Sea – from area-specifi c biologi<strong>ca</strong>l<br />
effects to interdisciplinary consequ<strong>en</strong>ces.<br />
– Jag granskar övergödning<strong>en</strong><br />
i Östersjön ur fl era synvinklar<br />
och lyfter fram problemet dels på<br />
ett allmänt plan, dels regionalt<br />
och mera i detalj, berättar Cecilia<br />
Lundberg.<br />
Utgå<strong>en</strong>de från befi ntliga miljödata<br />
har hon gjort <strong>en</strong> kartläggning<br />
av övergödningsproblemet i<br />
Östersjön i sin helhet och på basis<br />
av kartläggning<strong>en</strong> konstruerat <strong>en</strong><br />
konceptuell – d.v.s. begreppsmässig<br />
– modell <strong>som</strong> visar hur såväl<br />
naturliga effekter <strong>som</strong> människans<br />
verksamhet åstadkommer<br />
fysikalisk-kemiska och biologiska<br />
verkningar i ekosystemet.<br />
– Modell<strong>en</strong> visar också hur inverkan<br />
på ekosystemet kan kopplas<br />
till ekonomiska, häl<strong>som</strong>ässiga<br />
och estetiska konsekv<strong>en</strong>ser på<br />
det samhälleliga planet, berättar<br />
Cecilia Lundberg.<br />
Mångsidig modell<br />
Eutrofi ering<strong>en</strong> är, lika litet <strong>som</strong><br />
något av de andra miljöproblem<strong>en</strong>,<br />
ett isolerat f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Cecilia<br />
Lundberg har analyserat orsaker,<br />
primära och sekundära effekter<br />
samt samhällelig verkan.<br />
– Utgå<strong>en</strong>de från <strong>en</strong> helhetssyn<br />
kan olika åtgärdsförslag diskuteras<br />
mera åskådligt, konstaterar<br />
Cecilia Lundberg.<br />
D<strong>en</strong> begreppsmässiga modell<strong>en</strong><br />
kan i praktik<strong>en</strong> fungera <strong>som</strong><br />
<strong>en</strong> kommunikationsplattform<br />
14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
AKTUELL FORSKNING<br />
Hotet mot Östersjön<br />
Öppnare kommunikation mellan olika aktörer k<br />
mellan naturvet<strong>en</strong>skap och samhällsvet<strong>en</strong>skap<br />
– m<strong>en</strong> också mellan<br />
vet<strong>en</strong>skapsmän och beslutsfattare<br />
och <strong>som</strong> grund för information<br />
till allmänhet<strong>en</strong>.<br />
– Myndigheterna talar ofta i<br />
termer av stora, övergripande<br />
planer, medan <strong>en</strong>skilda forskare i<br />
regel är specialiserade på detaljer.<br />
Det fi nns många informationsklyftor<br />
att överbrygga i miljöfrågor,<br />
och detta gäller också när vi<br />
talar om Östersjön, konstaterar<br />
Cecilia Lundberg.<br />
På ett kemiskt plan sker eutrofi<br />
ering via ökad tillgänglighet<br />
på närsalter – fosfor och kväve<br />
– i vattnet. Detta får <strong>en</strong> biologisk<br />
konsekv<strong>en</strong>s på så vis att överskottsnäring<strong>en</strong><br />
gynnar snabbväxande<br />
vegetation – bl.a. alger<br />
– <strong>som</strong> på sikt konkurrerar ut långsamt<br />
växande fl eråriga arter med<br />
nyckelfunktioner för hela eko-
Change language