Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi

More documents

Recommendations

Info

tisk ansvariga Tina Holms försiktigt positiv till slopandet av institutionerna. – Huvudsaken är att studerande också i fortsättningen har påverkningsmöjligheter och får delta i beslutsfattandet. Men faran med rådslagen är att då ingen väljs till dem, kan det hända att för få studerande tar sitt ansvar frivilligt och verkligen deltar i dem. Att försöka få studerande med olika huvudämnen aktiverade så MfÅA NOTERAR ■ Finlands vetenskapspris 2005 gavs till professor Bjarne Holmbom, som arbetar i laboratoriet för trä- och papperskemi vid Åbo Akademi. Undervisningsminister Tuula Haatainen och överdirektören för Finlands Akademi (forskning) Anneli Pauli överräckte priset på 85 000 euro den 10 maj. Priset utdelades i samband med Vetenskapsforumet, som ordnades för första gången. Finlands vetenskapspris utdelas vartannat år som erkänsla för högklassig och internationellt betydande vetenskaplig forskning. Priset utdelades i år för femte gången. Så här sammanfattas Holmboms karriär i prismotiveringen: ”Professor Bjarne Holmboms (f. 1943) forskningsområde är trä- och papperskemi. Han disputerade vid Åbo Akademi 1978 och har sedan dess arbetat som biträdande professor (1981–1985), forskningsprofessor (1990–1995) och professor (1985–1990, 1995–1998, fr.o.m. 2003) vid ÅA samt som akademiprofessor 1998–2003. Han har också innehaft fl era forskningstjänster som fi nansieras av Finlands Akademi (forskningsassistent, yngre forskare, äldre forskare). Dessutom har Holmbom varit gästande forskare och professor i Kanada, USA och Frankrike. Professor Holmboms forskarbana började med forskning i förädling av tallolja från cellulosaindustrin, och hans forskning kom senare också att inbegripa miljökemiska frågor. Under de senaste åren har Holmbom fokuserat på en djupgående molekylär förståelse och hantering av den komplexa kemin vid papperstillverkning. Holmbom har gedigna kunskaper i olika tillämpningar av träkemi. Hans specialområde är extraktivämnen ur trä och därpå baserade gränsyteinnovationer. Under de två senaste åren har Holmbom särskilt intresserat sig för den rikliga förekomsten av fenoliska skyddsämnen vid kvistområden i trästammen. Det är enkelt att lösgöra kvistarna, och de lignaner som kan utvinnas ur dem kan användas som aktiva komponenter i läkemedel och funktionella livsmedel eller som antioxidanter och bekämpningsmedel. 10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI att de deltar i rådslagen ser Tina Holms därför som en viktig uppgift för KAV i fortsättningen. På rådslagen diskuteras nämligen både personalpolitik och undervisning. Samtidigt innebär förändringen att även de olika ämnesföreningarna inom KAV borde se till att de har sina medlemmar med på rådslagen. – Det betyder att specialföreningarna blir viktigare än någonsin och att de nu även måste arbeta via rådslagen. Men ett större ansvar än tidigare faller nog även på våra representanter i fakultetsråden. De måste känna till vad som har sagts och diskuterats på ämnesrådslagen innan de kan fatta sina beslut. Studentkåren vill att den nya modellen utan institutioner grundligt utvärderas senast ett år efter införandet och att kallelsen till ett rådslag måste sättas upp en vecka före och inte som nu sägs, endast tre dagar före. ARI NYKVIST Finlands vetenskapspris till Bjarne Holmbom Professor Holmbom är en synnerligen innovativ forskare, vars tvärvetenskapliga forskarprofi l är uppbyggd kring tre mål: – Minimering av miljö- och hälsokonsekvenserna av träförädlingsindustrins utsläpp i vattendragen. Genom modifi ering av extraktivämnena ur trä med enzymer görs processerna miljövänligare. Forskningen rör sig på gränsytan mellan biologi, bioteknik och träkemi. – Användning av extraktivämnen ur trä inom hälsovetenskap och medicin, i konsumtionsvaror och som naturenliga antioxidanter. Forskningen kan resultera i nya läkemedelspreparat bl.a. vid behandling av cancer. Forskningen rör sig på gränsytan mellan medicin, träkemi och organisk kemi. – Framställning och användning av industriella antioxidanter och biocider som på ett naturenligt sätt förbättrar olika produkters hygien och hållbarhet. Forskningen kan också möjliggöra tillverkning av ’bioaktivt papper’. Forskningen rör sig på gränsytan mellan processteknik och träkemi. Professor Holmbom har publicerat en ansenlig mängd (över 150) vetenskapliga artiklar i internationellt renommerade publikationer. Dessutom har han skrivit ett fl ertal läroböcker och kapitel i böcker och vetenskapliga samlingsverk. Hans forskning har resulterat i fl era patent och patentansökningar (12 st.) både i Finland och utomlands. Han har också gjort förträffl iga populariseringar av den vetenskapliga kunskap han själv tagit fram, bl.a. ’från trädet till matbordet’ och ’träkomponenter en hälsotrumf inom biomedicinen’. Professor Holmbom har utomordentlig internationell forskningserfarenhet, från såväl akademisk forskning som forskning som betjänar industrin. Hans forskning kombinerar på bästa möjliga sätt högklassig grundforskning och tillämpad forskning. Professor Holmboms forskning representerar den vetenskapliga spjutspetsen – vilket också hans medverkan i en spetsforskningsenhet visar – och är av största vikt med tanke på skogsindustrins utveckling och utvecklingen av nya, träbaserade innovationer.”
STUDIER & UNDERVISNING Lättare söka till informationsförvaltning ■ Det är nu möjligt för dem som vill utbilda sig till bibliotekarier eller informatiker att söka direkt till ämnet informationsförvaltning vid Åbo Akademi. Tidigare har man sökt till PM-utbildningen vid ekonomisk-statsvetenskapliga fakulteten (ESF), och valt huvudämne först efter ett år av grundläggande studier. – Man kommer nu att inom ramen för den vanliga antagningen kunna söka direkt till informationsförvaltning. Vid ESF fungerar det på det sättet också med ämnet informationssystem, och det har varit tal om att det kanske kunde bli så för alla ämnen, säger professor Mariam Ginman, ämnesansvarig inom informationsförvaltning. Syftet med förändringen är att göra ansökningsproceduren enklare och förhoppningsvis också locka fl er som studerar informationsförvaltning som huvudämne. Enligt den fi nska lagen räcker det för att få bibliotekariebehörighet om man läser 35 studieveckor av informationsförvaltning. Det behöver alltså inte vara huvudämne. – Det är väldigt många som är intresserade av att studera informationsförvaltning och vi har därför parallellt med våra vanliga kurser även dragit många extrakurser bland annat på Öppna universitetet och inom ExFort (examensinriktad fortbildning). Det fi nns alltså stor efterfrågan på studierna, men det är tyvärr inte så många som fortsätter och blir magistrar hos oss, säger Ginman. Att många avslutar sina studier i informationsförvaltning efter kandidatexamen är ett bekymmer för ämnet, eftersom institutionerna har resultatansvar och skall producera tillräckligt många examina av olika typer för att trygga fi nansieringen. – En orsak till att det har varit svårare för oss att hitta stude- – Vi får se vad det leder till att vår ansökningsprocedur blir lättare, men faktum är att det redan nu har kommit ganska många förfrågningar om det, säger professor Mariam Ginman, ämnesansvarig inom informationsförvaltning. rande som är intresserade av att bli magistrar är att de inte tas in direkt till vårt ämne, konstaterar Ginman. – Fram till början av 1990-talet sökte studerande direkt in till informationsförvaltning, och då var det fl er som blev magistrar. Att vi då började vara med i fakultetens allmänna antagning berodde på att vi ville passa in i fakulteten och ha mera gemensamt med resten av ESF. Men sedan dess har vi etablerat oss och utvecklat en egen profi l, så nu kan vi igen ha egen antagning. Att man nu ordnar antagningen på ett liknande sätt som förr är ett experiment. – Vi får se vad det leder till, men faktum är att det redan nu har kommit ganska många förfrågningar om det här, säger Ginman. Rätt information Informationsförvaltning handlar om att effektivt kunna hitta information som människor vill ha. Rätt information skall ges till rätt person i rätt tid. – Det gäller information i medier av olika slag, till exempel böcker – både privata och offentliga – men också elektroniska medier. Informationsförvaltare kan hantera överfl ödet av information som vi har i dagens samhälle, och arbetar på det sättet för mänsklighetens minne, säger Mariam Ginman. Informationsförvaltare söker och kvalitetsbedömer information, ser till att den lagras ordentligt och bearbetar och förädlar den enligt vad användaren vill ha. De fördjupade magisterstudierna i ämnet är mera teoretiska och handlar förutom om forskningsmetoder bl.a. om kulturella, lingvistiska, pedagogiska och kognitiva aspekter på informationsbeteende och -behov både inom privatliv och den professionella världen. Efter att ha studerat informationsförvaltning kan man vanligen få anställning som bibliotekarie eller informatiker i olika typer av bibliotek, eller så blir man informationsspecialist på företag eller i andra organisationer. MICHAEL KARLSSON MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI 11
Page 1 and 2: från Åbo Akademi Nr 9 20.5.2005 S
Page 3 and 4: kunderna även själva vill lära s
Page 5 and 6: jag kunnat jämföra jorden som har
Page 7 and 8: utnyttjande av ultracentrifugmetode
Page 9: Någon ska fatta besluten även i f
Page 13 and 14: ”I praktiken är de fi nska unive
Page 15 and 16: - Östersjöns tillstånd och åter
Page 17 and 18: GEOLOGI FM Peter Österholm dispute
Page 19 and 20: tet, och kustos är docent Henrik B
Page 21 and 22: då lösningen till detta problem g
Page 23 and 24: Två ÅA-doktorer prisbelöntes ■
Page 25 and 26: STIPENDIEFÖRDELNING ● De stipend
Page 27 and 28: STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI STIFTE

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?