Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> Nr 9 20.5.2005<br />
Svårlöst miljöproblem<br />
Peter Österholm disputerar om<br />
sura sulfatjordar i Österbott<strong>en</strong>
EN FRÅGA FÅR SVAR<br />
Expertkatalog<strong>en</strong><br />
■ <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s expertkatalog<br />
på webb<strong>en</strong>, http://www.<br />
abo.fi /expert, uppdateras årlig<strong>en</strong><br />
och nu är det åter dags.<br />
Hur sker uppdatering<strong>en</strong> i år<br />
webbredaktör B<strong>en</strong> Roimola?<br />
– Vi har skickat ut e-post till<br />
alla experter och ämnesansvariga<br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> och<br />
bett dem kolla att uppgifterna<br />
i expertkatalog<strong>en</strong> stämmer<br />
och meddela om någonting bör<br />
ändras. Expertuppgifterna får<br />
vi av de <strong>en</strong>skilda forskarna<br />
och de ämnesansvariga kollar<br />
om uppgifterna för ämn<strong>en</strong>a<br />
är ok och om någon person i<br />
katalog<strong>en</strong> borde strykas eller<br />
läggas till. Nya experter bör<br />
själva fylla i blankett<strong>en</strong> på<br />
webb<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> att vara med i<br />
katalog<strong>en</strong> är helt frivilligt.<br />
– Deadlin<strong>en</strong> för ändringar<br />
är <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni. Uppdateringarna<br />
sker sedan under <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>.<br />
På höst<strong>en</strong>, lagom till inskription<strong>en</strong><br />
nästa läsår, skickas info<br />
till media om att expertkatalog<strong>en</strong><br />
har uppdaterats. Expertkatalog<strong>en</strong><br />
riktar sig främst till<br />
media, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> till andra<br />
<strong>som</strong> söker forskningsexpertis<br />
inom ett visst ämne vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>.<br />
– Nytt för i år är att vi<br />
inte <strong>som</strong> tidigare skickar ut<br />
pappersblanketter för uppdateringarna.Uppdateringsblanketterna<br />
fi nns <strong>d<strong>en</strong></strong> här<br />
gång<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast på webb<strong>en</strong> och<br />
det fi nns länkar till dem från<br />
expertkatalogssidan. När man<br />
har fyllt i <strong>d<strong>en</strong></strong> får man <strong>en</strong> kopia<br />
per e-post. Det skulle vara<br />
bra om äv<strong>en</strong> experter <strong>som</strong> inte<br />
skall ha ändringar i katalog<strong>en</strong><br />
meddelar det till mig via blankett<strong>en</strong><br />
– det är <strong>en</strong>kelt gjort.<br />
– Expertkatalog<strong>en</strong> är rätt<br />
stor och jag har förstått att <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
används <strong>en</strong> hel del. Därför<br />
är det viktigt att uppgifterna<br />
hålls uppdaterade. –MK<br />
2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
Nytt laboratorium<br />
för digitala läromedia<br />
EduTechLab invigdes på Tritonia i Vasa<br />
■ EduTechLab heter det s<strong>en</strong>aste<br />
inom IKT i undervisning<strong>en</strong> på<br />
vet<strong>en</strong>skapsbiblioteket Tritonia i<br />
Vasa.<br />
Labbet invigdes i medlet av maj<br />
och kan utnyttjas bland annat av<br />
alla anställda på <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />
Hank<strong>en</strong> och Sv<strong>en</strong>ska Yrkeshögskolan.<br />
– Här kan vi till exempel åt <strong>en</strong><br />
lärare producera nytt undervisningsmaterial<br />
med hjälp av multimedia<br />
och interaktivitet. Allt<br />
<strong>som</strong> hänför sig till undervisning<br />
eller forskning och <strong>som</strong> ska fi nnas<br />
åtkomligt på <strong>en</strong> hemsida, i<br />
Blackboard eller till exempel på<br />
<strong>en</strong> DVD eller CD-ROM, säger undervisningsteknolog<br />
Peter Ahlroos<br />
på Tritonias Läroc<strong>en</strong>ter.<br />
D<strong>en</strong> <strong>som</strong> vill börja med digitala<br />
läromedia så<strong>som</strong> nätföreläsningar<br />
och annan så kallad videostreaming<br />
och <strong>som</strong> synkront<br />
vill föra över sina Powerpointfi ler<br />
till dem, kan nu låta EduTechLab<br />
göra arbetet.<br />
Labbet har förutom Peter Ahl-<br />
roos fyra–fem praktikanter <strong>som</strong><br />
kan det mesta inom IKT med<br />
multimedia och interaktivitet i<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> virtuella undervisning<strong>en</strong>.<br />
– Just nu är så kallad pod<strong>ca</strong>sting<br />
högintressant. Att undervisa<br />
i form av välgjorda ljudfi ler, det<br />
vill säga radioprogram via MP3fi<br />
ler <strong>som</strong> kan laddas ner till allt<br />
vanligare och billigare iPods och<br />
andra MP3-spelare. I Umeå är<br />
man mycket intresserad av det<br />
här efter<strong>som</strong> Sveriges Radios utbildningsradio<br />
och SVT tänker<br />
satsa hårt just på pod<strong>ca</strong>sting.<br />
Semiprofessionell utrustning<br />
I labbet fi nns fyra olika arbetsstationer<br />
med högklassig videoeditering<br />
och DV-kameror. Överlag<br />
kan utrustning<strong>en</strong> betecknas <strong>som</strong><br />
lätt semiprofessionell inom ljud<br />
och bild.<br />
D<strong>en</strong> <strong>som</strong> vill kan äv<strong>en</strong> låna <strong>en</strong><br />
bärbar dator med <strong>d<strong>en</strong></strong> teknik och<br />
de program <strong>som</strong> behövs för att<br />
själv göra <strong>en</strong> del av arbetet. Peter<br />
Ahlroos räknar med att <strong>en</strong> del av<br />
ÅA-forskare i teknisk kemi prisbelönta<br />
■ Teknologie doktor Esa Toukoniitty fi ck unga vet<strong>en</strong>skapsidkares pris vid<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> mest prestigefyllda konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i katalys, International Congress on<br />
Catalysis (ICC) i Paris. Han fi ck priset för sin banbrytande forskning i asymmetrisk<br />
katalys. Asymmetrisk katalys spelar <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral roll i produktion av<br />
många läkemedel. Toukoniitty har utvecklat nya teknologier vilka möjliggör<br />
effektiv och selektiv framställning av mellanprodukter <strong>som</strong> behövs vid syntes<br />
av läkemedel.<br />
Teknologie doktor Andreas Bernas fi ck Finska Kemistsamfundets pris<br />
för <strong>d<strong>en</strong></strong> bästa doktorsavhandling<strong>en</strong> i kemi år 2004 för sitt arbete <strong>som</strong> berörde<br />
utveckling av ny framställningsteknologi för hälsobefrämjande ämn<strong>en</strong>,<br />
speciellt konjugerade linolsyror (CLA). D<strong>en</strong> nya framställningsteknologin är<br />
billigare och miljövänligare än <strong>d<strong>en</strong></strong> hittills tillämpade. Doktorsavhandling<strong>en</strong><br />
har titeln Heterog<strong>en</strong>t katalyserad i<strong>som</strong>erisering av linolsyra för produktion av<br />
antikarcinog<strong>en</strong>a ingredi<strong>en</strong>ser i livsmedel.<br />
Båda forskarna arbetar på laboratoriet för teknisk kemi, Processkemiska<br />
c<strong>en</strong>tret vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. C<strong>en</strong>tret är <strong>en</strong> av Finlands <strong>Akademi</strong> utsedda spetsforsknings<strong>en</strong>heter.
kunderna äv<strong>en</strong> själva vill lära sig<br />
något då de anlitar EduTechLab.<br />
– Vi hjälper gärna till med planering<br />
och manuskript och hur<br />
det hela pedagogiskt borde läggas<br />
upp. Med vår hjälp borde tröskeln<br />
att ta i bruk nya undervisnings-<br />
INNEHÅLL NR 9/2005<br />
Laboratorium för digitala läromedia<br />
EduTechLab invigdes på Tritonia........................<br />
Snabb urlakning av svavel<br />
Nya rön om sura sulfatjordar..............................<br />
”Forskning<strong>en</strong> håller mig igång”<br />
Prof. H<strong>en</strong>rik Bruun blir jubeldoktor.....................<br />
Kritik mot slopandet<br />
Institutionsbeslut väcker debatt i Vasa...............<br />
Bjarne Holmbom prisbelönt<br />
Tilldelades Finlands vet<strong>en</strong>skapspris..................<br />
Disputationer................................................<br />
Avhandlingar................................................<br />
metoder kunna bli lägre för alla<br />
lärare på ÅA i Vasa.<br />
Redan nu har labbet fått rätt<br />
många beställningar av olika lärare<br />
bl.a. på Vasa universitet och<br />
ÅA. M<strong>en</strong> Peter Ahlroos hoppas att<br />
äv<strong>en</strong> forskare <strong>som</strong> vill pres<strong>en</strong>tera<br />
2<br />
4<br />
6<br />
8<br />
10<br />
16<br />
24<br />
– Just nu är så<br />
kallad pod<strong>ca</strong>sting<br />
högintressant,<br />
att undervisa i<br />
form av välgjorda<br />
ljudfi ler, det vill<br />
säga radioprogram<br />
via MP3-fi ler <strong>som</strong><br />
kan laddas ner till<br />
allt vanligare och<br />
billigare iPods och<br />
andra MP3-spelare,<br />
säger Peter Ahlroos,<br />
undervisningsteknolog<br />
på Tritonias<br />
Läroc<strong>en</strong>ter i Vasa.<br />
sina resultat på nya sätt kontaktar<br />
honom.<br />
EduTechLab fi nns i forskartornet<br />
i Tritonia några st<strong>en</strong>kast från<br />
ÅA.<br />
Enklare till informationsförvaltning<br />
Ansökan kan nu göras direkt..........................<br />
Veckans skrib<strong>en</strong>t: Lars Berggr<strong>en</strong><br />
Dåligt planerade fartsträckor..........................<br />
Kritiskt läge i Östersjön<br />
Öppnare kommunikation kan ge lösningar.....<br />
MfÅA noterar<br />
Vad säger barns teckningar?..........................<br />
Baksidan<br />
Skärgård i ny skepnad.....................................<br />
Nya publikationer........................................<br />
Annonser och kungörelser........................<br />
ARI NYKVIST<br />
11<br />
12<br />
14<br />
22<br />
28<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
24<br />
26<br />
3
AKTUELL FORSKNING<br />
Snabb urlakning av svavel<br />
Peter Österholm disputerar i geologi om sura sulfatjordar<br />
■ Ett av de mest svårlösta miljöproblem<strong>en</strong><br />
i Finland har länge<br />
varit de sura sulfatjordarna på<br />
västkust<strong>en</strong>, och deras inverkan<br />
på vatt<strong>en</strong>kvalitet<strong>en</strong>. Urlakning<strong>en</strong><br />
av svavel och metaller har bland<br />
annat lett till omfattande fi skdöd.<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s geologer har<br />
i många år forskat i de sura sulfatjordarna,<br />
och <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj skall<br />
Peter Österholm disputera på avhandling<strong>en</strong><br />
Previous, Curr<strong>en</strong>t and<br />
Future Leaching of Sulphur and<br />
Metals from Acid Sulphate Soils in<br />
W. Finland, vilket kan översättas<br />
till ”D<strong>en</strong> tidigare, nuvarande och<br />
framtida urlakning<strong>en</strong> av svavel<br />
och metaller från sura sulfatjordar<br />
i västra Finland”.<br />
Österholms handledare, prof.<br />
Mats Åström, började på 1990talet<br />
undersöka metallhalterna<br />
i de sura sulfatjordarna, och de<br />
konstaterades då vara väldigt<br />
höga.<br />
– Jag har delvis fortsatt på hans<br />
bana och sett på metallhalterna<br />
i vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>, och mina resultat<br />
är i <strong>en</strong>lighet med de tidigare<br />
studierna. Samma metaller och<br />
spårämn<strong>en</strong>, sammanlagt ett tjugotal,<br />
är kraftigt förhöjda. Det<br />
gäller också för svavelhalt<strong>en</strong>, säger<br />
Österholm.<br />
Det <strong>som</strong> är det nya i Österholms<br />
forskning är att han har kvantifi -<br />
erat mängderna <strong>som</strong> lakas ur jordarna,<br />
och inte bara sett på halterna.<br />
G<strong>en</strong>om att kombinera olika<br />
metoder har han strävat efter att<br />
få fram <strong>en</strong> sur sulfatjords hela<br />
livscykel – <strong>d<strong>en</strong></strong> tidigare, nuvarande<br />
och framtida urlakning<strong>en</strong> av<br />
svavel och metaller.<br />
– Jag har på basis av jordprover<br />
sett på tidigare urlakningar, hur<br />
det i teorin har varit sedan landhöjning<strong>en</strong><br />
lyfte sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> ovanför<br />
havsytan för ungefär 4 000 år<br />
sedan, och jämfört det med dag<strong>en</strong>s<br />
årliga urlakningsmängd. Jag<br />
har också uppskattat hur mycket<br />
4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
– Allt svavel i de sura sulfatjordarna skulle ha urlakats för länge sedan om det<br />
förr hade skett med samma hastighet <strong>som</strong> nu. Det kommer nu antaglig<strong>en</strong> att<br />
halveras på 30 år och inom 100 år är jordarna utarmade, säger Peter Österholm.<br />
det fi nns kvar i jordarna av de olika<br />
ämn<strong>en</strong>a och försökt beräkna<br />
hur länge urlakning<strong>en</strong> kommer<br />
att fortsätta, berättar Österholm.<br />
Jordproverna har tagits verti-<br />
kalt nedåt med intervaller på 20<br />
c<strong>en</strong>timeter, ner till ett djup på 2,5<br />
meter.<br />
– Det är relativt detaljerad<br />
provtagning. På det här sättet har
jag kunnat jämföra jor<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong><br />
har urlakats med <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> inte<br />
har urlakats ännu. Jor<strong>d<strong>en</strong></strong> under<br />
två meters djup är oftast orörd.<br />
Täckdikning huvudorsak<strong>en</strong><br />
Österholms resultat visar att urlakning<strong>en</strong><br />
defi nitivt har blivit<br />
mycket snabbare under de s<strong>en</strong>aste<br />
200 år<strong>en</strong>.<br />
– I det typiska området nära<br />
Seinäjoki <strong>som</strong> jag har tittat på<br />
har hittills ungefär hälft<strong>en</strong> av de<br />
ursprungliga svavel-<br />
och metallmängderna<br />
urlakats, det vill säga<br />
ungefär 20 ton per hektar<br />
under 4 000 år. M<strong>en</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> nuvarande urlakning<strong>en</strong><br />
är väldigt stor,<br />
i fråga om svavel är det<br />
omkring 500–1 000 kilogram per<br />
hektar per år, och aluminium 50<br />
kg/ha/år, säger Österholm.<br />
– Med andra ord skulle allt ha<br />
urlakats för länge sedan, om det<br />
förr hade skett med samma hastighet<br />
<strong>som</strong> nu. Svavlet kommer nu<br />
antaglig<strong>en</strong> att halveras på 30 år<br />
och inom 100 år är jordarna utarmade.<br />
Huvudorsak<strong>en</strong> till att det går så<br />
snabbt är torrläggningsarbet<strong>en</strong>a,<br />
speciellt täckdikningarna <strong>som</strong><br />
har gjorts de s<strong>en</strong>aste 30–50 år<strong>en</strong>.<br />
– Det är ett antropog<strong>en</strong>t f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>.<br />
Svavelförekomst<strong>en</strong> i dessa<br />
jordar är naturlig, m<strong>en</strong> utan dikningarna<br />
skulle <strong>d<strong>en</strong></strong> inte leda till<br />
problem.<br />
I doktorsavhandling<strong>en</strong> fokuserar<br />
Österholm på torrläggning<strong>som</strong>rådet<br />
Rintala nära Seinäjoki,<br />
m<strong>en</strong> <strong>en</strong> del av hans slutsatser är<br />
också baserade på forskning <strong>som</strong><br />
har gjorts på andra platser längs<br />
axeln Seinäjoki–Vasa.<br />
– Seinäjoki har varit ovanför<br />
havsytan i 4 000 år, m<strong>en</strong> i Vasa<br />
har urlakning<strong>en</strong> kunnat pågå<br />
bara under de s<strong>en</strong>aste 100 år<strong>en</strong>.<br />
Svavelhalt<strong>en</strong> i jordarna är stabil<br />
så länge de är under vatt<strong>en</strong> och<br />
inte i kontakt med syre. När jordarna<br />
höjs upp på grund av landhöjning<strong>en</strong><br />
oxiderar svavlet, och<br />
stark svavelsyra bildas. Jordarna<br />
blir mycket sura, med pH under 4.<br />
Det typiska är pH 3,5.<br />
D<strong>en</strong> omfattande fi skdö<strong>d<strong>en</strong></strong> är<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> mest synliga följ<strong>d<strong>en</strong></strong> av urlakning<strong>en</strong><br />
av svavel ut i vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>.<br />
– När tiotals ton av död fi sk fl yter<br />
omkring är det ju verklig<strong>en</strong><br />
synligt. Vissa känsliga fi skarter<br />
har kanske redan utplånats i berörda<br />
mynning<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong>. Andra<br />
följder har däremot hittills inte<br />
studerats lika mycket i Finland.<br />
Det fi nns teorier om att det har<br />
kommit vissa ämn<strong>en</strong> i spannmål<br />
<strong>som</strong> följd av urlakning<strong>en</strong>, och<br />
”D<strong>en</strong> snabba urlakning<strong>en</strong> är ett antropog<strong>en</strong>t<br />
f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Svavelförekomst<strong>en</strong> i dessa<br />
jordar är naturlig, m<strong>en</strong> utan dikningarna<br />
skulle <strong>d<strong>en</strong></strong> inte leda till problem.”<br />
kanske äv<strong>en</strong> förhöjda halter av<br />
metall i mjölk, bero<strong>en</strong>de på var<br />
korna har betat. M<strong>en</strong> det här har<br />
kanske ing<strong>en</strong> betydelse för människors<br />
hälsa, säger Österholm.<br />
Vad skall man göra?<br />
Vad man skall göra för att undvika<br />
problem<strong>en</strong> är <strong>en</strong> komplicerad<br />
och känslig fråga för jordbrukare<br />
och politiker. De sura sulfatjordarna<br />
hör till de mest produktiva<br />
i Finland. Skördarna lyckas bra,<br />
förutsatt att jordbrukarna ytkalkar<br />
kraftigt för att höja pH överst<br />
på fält<strong>en</strong>. Och täckdikning är <strong>en</strong><br />
självklarhet.<br />
– Täckdikning hör till de effektiva<br />
moderna jordbruk<strong>en</strong> och<br />
innebär stora fördelar för jordbrukarna.<br />
M<strong>en</strong> de sura sulfatjordarna<br />
täcker <strong>en</strong> väldigt stor yta i<br />
Finland, över 1 000 km 2 , och det<br />
är därför väldiga mängder vatt<strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> kommer ur dem. Från gruvindustrin<br />
kommer vatt<strong>en</strong> med högre<br />
metallhalter, m<strong>en</strong> från de sura<br />
sulfatjordarna kommer tus<strong>en</strong>tals<br />
gånger mera vatt<strong>en</strong>. Det är därför<br />
ett så svårt problem att man måste<br />
försöka hitta <strong>en</strong> lösning, säger<br />
Österholm.<br />
Olika metoder med kalkning<br />
har testats, m<strong>en</strong> det har inte fungerat<br />
så bra.<br />
– Enligt min m<strong>en</strong>ing är det orealistiskt<br />
att vänta sig att man kan<br />
göra någonting åt det med de metoderna.<br />
Det behöver visserlig<strong>en</strong><br />
ändå utredas mera, det är bäst att<br />
hålla möjligheterna öppna.<br />
Någonting <strong>som</strong> måste undvikas<br />
är överdränering, det vill säga att<br />
gå för djupt ned med dikning<strong>en</strong>.<br />
– På riskområ<strong>d<strong>en</strong></strong>a borde man<br />
inte gå djupare än vad <strong>som</strong> är absolut<br />
nödvändigt. Då jag har varit<br />
ute i fält har jag ibland sett att man<br />
har dikat ända ner till ett djup på<br />
tre meter, säger Österholm.<br />
Med tanke på hur stor skada<br />
sådant kan orsaka skulle mera<br />
noggrann planering<br />
vara på sin plats.<br />
– Jag tror att det skulle<br />
vara bra för myndigheterna<br />
med mera info.<br />
Man kunde till exempel<br />
ha <strong>en</strong> karta <strong>som</strong><br />
visar på vilka områ<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
man skall vara extra försiktig.<br />
Det gäller också att vara på alert<strong>en</strong><br />
när man gräver i jordarna och<br />
kommer ner till sedim<strong>en</strong>t <strong>som</strong> är<br />
kolsvarta, det är ett tydligt teck<strong>en</strong><br />
på förhöjda svavelhalter.<br />
Så kallad kontrollerad täckdikning<br />
är <strong>en</strong> metod <strong>som</strong> man har<br />
börjat använda i Österbott<strong>en</strong> under<br />
de s<strong>en</strong>aste fem år<strong>en</strong>.<br />
– D<strong>en</strong> meto<strong>d<strong>en</strong></strong> borde kunna<br />
förhindra oxidation<strong>en</strong> i mark<strong>en</strong><br />
och i viss mån minska avrinningsmäng<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
och fl ödestopparna<br />
av vatt<strong>en</strong> från jordarna. Man<br />
förhindrar att grundvatt<strong>en</strong>nivån<br />
går onödigt djupt ner, m<strong>en</strong> samtidigt<br />
får man <strong>d<strong>en</strong></strong> tillräckligt djupt<br />
för att kunna odla. Som morot<br />
för jordbrukarna kan nämnas att<br />
skör<strong>d<strong>en</strong></strong> kan förbättras på det här<br />
sättet, tack vare bättre vatt<strong>en</strong>balans.<br />
Österholm påpekar att jordbrukarna<br />
inte skall betraktas <strong>som</strong><br />
miljöbovar, de råkar bara ha jordar<br />
på problematiska områ<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
– Ute i fält har jag träffat många<br />
bönder <strong>som</strong> är nyfi kna på vad jag<br />
gör och många vet om problem<strong>en</strong>.<br />
Till exempel när jag bad <strong>en</strong> av<br />
dem om tillstånd att gräva <strong>en</strong> grop<br />
på hans åkermark, så fi ck jag på<br />
samma gång <strong>en</strong> utförlig beskrivning<br />
av hur man skall beakta metalläckage<br />
från jordarna. Och jo,<br />
jag fi ck lov att gräva grop<strong>en</strong>, ler<br />
Österholm.<br />
MICHAEL KARLSSON<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
5
Lavar på trädstammar<br />
är i fokus för H<strong>en</strong>rik<br />
Bruuns nuvarande<br />
forskning.<br />
”Forskning<strong>en</strong> håller mig igång”<br />
Professor H<strong>en</strong>rik Bruun blir jubeldoktor vid ÅA:s promotion<br />
■ H<strong>en</strong>rik Bruun p<strong>en</strong>sionerades från sin<br />
professur i kemisk träförädlingsteknik vid<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> år 1982, m<strong>en</strong> han har oavbrutet<br />
fortsatt sin forskargärning. Varje<br />
vardag fi nns han på plats i sitt forskarrum<br />
i Gadolinia.<br />
– Forskning<strong>en</strong> håller hjärnan i trim, m<strong>en</strong><br />
veckoslut<strong>en</strong> ägnar jag åt motion, främst<br />
stavgång numera. Och jag simmar regelbundet<br />
två gånger i veckan. Det är viktigt<br />
att hålla också kropp<strong>en</strong> i skick, konstaterar<br />
H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
I samband med <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s promotion<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 20 maj kreeras H<strong>en</strong>rik Bruun till<br />
jubeldoktor, <strong>en</strong> högtidlig och sällsynt titel<br />
<strong>som</strong> förlänas <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> har doktorerat för<br />
över 50 år sedan.<br />
– Jag känner mig förläg<strong>en</strong> över att uppmärksammas<br />
på detta vis, säger H<strong>en</strong>rik<br />
Bruun, <strong>som</strong> disputerade i fysikalisk kemi<br />
år 1954 på <strong>en</strong> avhandling om kådhartssyror<br />
och deras reaktioner med aluminiumsalter.<br />
6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
Han inledde sina studier vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
efter kriget, och avlade diploming<strong>en</strong>jörsexam<strong>en</strong><br />
år 1948. Huvudämnet var fysikalisk<br />
kemi, det ämne <strong>som</strong> han sedan också<br />
blev doktor i.<br />
– Jag hade träkemi <strong>som</strong> biämne, och med<br />
ti<strong>d<strong>en</strong></strong> kom <strong>d<strong>en</strong></strong> sidan att ta över mer och<br />
mer av mitt forskningsintresse, konstaterar<br />
H<strong>en</strong>rik Bruun, <strong>som</strong> starkt har bidragit till<br />
utveckling<strong>en</strong> av träförädlingssektorn till <strong>en</strong><br />
viktig del av KTF.<br />
H<strong>en</strong>rik Bruun har alltid trivts med forskning<strong>en</strong>,<br />
så <strong>en</strong> akademisk bana attraherade<br />
honom rätt tidigt.<br />
Han blev doc<strong>en</strong>t i fysikalisk kemi 1955<br />
och verkade därefter <strong>en</strong> tid i Uppsala <strong>som</strong><br />
förste assist<strong>en</strong>t vid fysikalisk-kemisk institution<strong>en</strong><br />
vid Uppsala universitet. I fl era<br />
år bedrev han tidvis forskning vid fysikalisk-kemiska<br />
och medicinsk-kemiska insitutionerna<br />
vid Uppsala universitet kring<br />
cellulosaderivat och kådhartssyror med
utnyttjande av ultrac<strong>en</strong>trifugmetoder och<br />
masspektrometri.<br />
– Uppsala var tidigt framstå<strong>en</strong>de inom<br />
instrum<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Tack vare samarbetet<br />
med Uppsala fi ck vi sedan möjlighet att införskaffa<br />
modern apparatur också till ÅA.<br />
Bruun blev tf. professor i skogsprodukternas<br />
kemi och kemiska teknologi år 1957<br />
efter att <strong>d<strong>en</strong></strong> tidigare innehavar<strong>en</strong> Waldemar<br />
J<strong>en</strong>s<strong>en</strong> hade övergått till <strong>en</strong> tjänst <strong>som</strong><br />
VD för C<strong>en</strong>trallaboratorium. Bruun avlade<br />
högsta vitsord i träkemi och utnämndes till<br />
ordinarie professor 1961.<br />
– På <strong>d<strong>en</strong></strong> ti<strong>d<strong>en</strong></strong> var vi verksamma i Chemicum<br />
i det gamla Träkemiska institutet,<br />
och förhållan<strong>d<strong>en</strong></strong>a var rätt primitiva. Tack<br />
vare kontakterna med Uppsala kunde vi<br />
skaffa <strong>en</strong> infrarödspektrometer, <strong>som</strong> blev<br />
viktig för vår dåtida kåd- och hartsforskning,<br />
minns H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
Samarbetet med Uppsala kom väl till<br />
pass också vid fl yttning<strong>en</strong> till det nybyggda<br />
Gadolinia år 1969: då anskaffades västerifrån<br />
<strong>en</strong> masspektrometer.<br />
– Ett stort steg framåt. Instrum<strong>en</strong>tet aktiverade<br />
starkt skogsproduktsforskning<strong>en</strong><br />
med dess tillämpningar i teknik<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> nya maskinhall<strong>en</strong> i Gadolinia erhöll<br />
ändamåls<strong>en</strong>lig, modern utrustning tack<br />
vare akademins grundanskaffningsanslag<br />
och givande kontakter med träförädlingsindustrin,<br />
säger H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
Aktiv forskning<br />
Tjänsteb<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> på hans professur ändrades<br />
år 1981 till kemisk träförädlingsteknik,<br />
då <strong>d<strong>en</strong></strong> urspungliga lärostol<strong>en</strong> spjälktes<br />
upp i tre separata professurer med egna<br />
institutioner. Bruun p<strong>en</strong>sionerades formellt<br />
år 1982, m<strong>en</strong> skötte i eg<strong>en</strong>skap av doc<strong>en</strong>t<br />
åliggan<strong>d<strong>en</strong></strong>a inom professur<strong>en</strong> 1982–83 tillsammans<br />
med doc<strong>en</strong>t Bruno Lönnberg,<br />
<strong>som</strong> kom att bli Bruuns efterträdare.<br />
– Jag är mycket tacksam över att laboratoriet<br />
alltjämt upplåter ett arbetsrum åt<br />
mig, och jag strävar givetvis efter att min<br />
verksamhet skall kunna vara till yrkesmässig<br />
hjälp i <strong>d<strong>en</strong></strong> vet<strong>en</strong>skapliga diskussion<strong>en</strong><br />
kring dag<strong>en</strong>s kemiska träförädlingsteknik,<br />
säger H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
Det s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>niet har han fokuserat<br />
sin forskning på lavar. Vid <strong>som</strong>marstället<br />
på Houtskär har H<strong>en</strong>rik Bruun tagit över<br />
800 prover på maritima lavar, <strong>som</strong> han daterat<br />
och delvis artbestämt. Det handlar om<br />
<strong>en</strong> samling <strong>som</strong> han sedermera har gett till<br />
botaniska museet i Helsingfors för katalogisering<br />
forskning<strong>en</strong> till hjälp.<br />
Lavar på trädstammar är i fokus för<br />
H<strong>en</strong>rik Bruuns nuvarande forskning. Han<br />
har bl.a. gjort <strong>en</strong> inv<strong>en</strong>tering av <strong>d<strong>en</strong></strong> fridlysta<br />
lunglav<strong>en</strong>s nuvarande förekomst på<br />
Åland, där de sura regn<strong>en</strong> starkt decimerat<br />
förekomsterna. För närvarande analyserar<br />
han sambandet mellan lavförekomst och<br />
rotröta hos granstamm<strong>en</strong>.<br />
– Ett mycket intressant område. Jag kartlägger<br />
i vilk<strong>en</strong> mån lavar kan fungera <strong>som</strong><br />
indikatorer på att granstamm<strong>en</strong> är angrip<strong>en</strong><br />
av rotröta, berättar H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
Läran om lavarna kallas lich<strong>en</strong>ologi,<br />
och H<strong>en</strong>rik Bruun har publikationer inom<br />
ämnet. Hans intresse för natur<strong>en</strong> är dock<br />
bredare än så, han har publicerat sig också<br />
inom lepidopterologi och ornitologi.<br />
– Ända sedan 1950-talet har familj<strong>en</strong> haft<br />
<strong>som</strong>marställe på Hyppeis<br />
”Jag brukar säga att<br />
jag är jämnårig med<br />
fakultet<strong>en</strong>, och att jag<br />
haft glädj<strong>en</strong> att på<br />
nära håll få följa<br />
dess framgångar<br />
g<strong>en</strong>om år<strong>en</strong>”<br />
sydspets i Houtskär, och<br />
där har jag haft fantastiska<br />
möjligheter att odla<br />
mina särintress<strong>en</strong>, berättar<br />
H<strong>en</strong>rik Bruun, <strong>som</strong><br />
bl.a. har kartlagt fjärilsbeståndet<br />
på ort och ställe<br />
sedan år 1954. En fjärilsart<br />
har han varit först med att<br />
upptäcka i Finland, det<br />
var år 1974 <strong>som</strong> han noterade<br />
förekomst<strong>en</strong> av art<strong>en</strong><br />
Granlavsmätare, <strong>som</strong> då var stadd på expansion<br />
från Sverige<br />
I samband med KTF:s 85-årsjubileum<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 22 april i år utnämndes H<strong>en</strong>rik Bruun<br />
till Årets alumn, <strong>en</strong> titel <strong>som</strong> nu utdelades<br />
för första gång<strong>en</strong>. I motiveringarna sägs det<br />
bl.a. att ”han är känd <strong>som</strong> <strong>en</strong> intressant och<br />
inspirerande föreläsare, <strong>som</strong> redan tidigt<br />
tog upp miljöaspekter i sin undervisning”.<br />
– Jag brukar säga att jag är jämnårig med<br />
fakultet<strong>en</strong>, och att jag haft glädj<strong>en</strong> att på<br />
nära håll få följa dess framgångar g<strong>en</strong>om<br />
år<strong>en</strong>, säger Bruun, <strong>som</strong> är född år 1919.<br />
Kungligt besök<br />
En lång bana vid ÅA rymmer mycket. Ett<br />
av många trevliga minn<strong>en</strong> är Kung Carl<br />
XIV Gustafs och presi<strong>d<strong>en</strong></strong>t Urho Kekkon<strong>en</strong>s<br />
besök 1974. H<strong>en</strong>rik Bruun var värd för<br />
deras visit i Gadolinia.<br />
– De fi ck bekanta sig med vår papperstillverkning.<br />
Besöket var lyckat, m<strong>en</strong> när<br />
de skulle åka vidare startade inte bil<strong>en</strong>.<br />
Motorhuv<strong>en</strong> öppnades, och <strong>d<strong>en</strong></strong> motorintresserade<br />
kung<strong>en</strong> försökte själv hjälpa till<br />
att hitta felet. Det slutade dock med att de<br />
fi ck ta <strong>d<strong>en</strong></strong> medföljande polisbil<strong>en</strong> till hjälp,<br />
minns H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />
PETER SANDSTRÖM<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
7
Slopandet av institutionerna<br />
får kritik på ÅA i Vasa<br />
■ På samhälls- och vårdvet<strong>en</strong>skapliga<br />
fakultet<strong>en</strong> i Vasa (SVF)<br />
är institutionsföreståndarna mer<br />
kritiskt inställda till slopandet av<br />
institutionerna vid ÅA än deras<br />
kolleger på pedagogiska fakultet<strong>en</strong><br />
(PF). M<strong>en</strong> risk<strong>en</strong> för ökat<br />
demokratiunderskott och ökat<br />
tjänstemannavälde kombinerat<br />
med rådslag<strong>en</strong>s låga status bekymrar<br />
dem alla.<br />
ÅA-styrels<strong>en</strong>s beslut om att<br />
från årsskiftet slopa alla institutioner<br />
har väckt livlig diskussion<br />
både bland anställda och studerande.<br />
ÅA:s ledning medger att<br />
beslutet var radikalt, m<strong>en</strong> att <strong>en</strong><br />
effektivare och klarare beslutsgång<br />
behövs efter<strong>som</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> nuvarande<br />
institutionsindelning<strong>en</strong> i<br />
fl era fall inte fungerar. Nu ska i<br />
stället fakulteternas helhetsansvar<br />
stärkas och därför blir det<br />
i praktik<strong>en</strong> fakultetskanslierna<br />
<strong>som</strong> i fortsättning<strong>en</strong> fördelar<br />
p<strong>en</strong>garna till de olika ämn<strong>en</strong>a.<br />
Vårdvet<strong>en</strong>skapliga institution<strong>en</strong><br />
(VI) vid SVF i Vasa, var <strong>en</strong> av<br />
de institutioner <strong>som</strong> absolut ville<br />
fi nnas kvar <strong>som</strong> <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> institution.<br />
– Speciellt för oss på VI är det<br />
mycket beklagligt att alla institutioner<br />
slopas. Under många år<br />
har vi byggt upp <strong>en</strong> väl fungerade<br />
institution med klar profi l. Institution<strong>en</strong><br />
har blivit känd i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
och internationellt. En eg<strong>en</strong> institution<br />
är <strong>en</strong> viktig vet<strong>en</strong>skaplig<br />
position. Därför upplever vi nu<br />
<strong>en</strong> degradering. Det blir i fortsättning<strong>en</strong><br />
t.ex. svårare för oss att<br />
komma ut internationellt, säger<br />
institutionsföreståndare Katie<br />
Eriksson.<br />
Enligt Katie Eriksson ersätter<br />
ämnesrådslag<strong>en</strong> på inget sätt de<br />
nuvarande institutionsrå<strong>d<strong>en</strong></strong> och<br />
hon ser just inga fördelar med att<br />
VI och de andra institutionerna<br />
slopas.<br />
8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
Risk<strong>en</strong> för ökat demokratiunderskott och ökat tjänstemannavälde i och med<br />
slopandet av institutionerna, kombinerat med rådslag<strong>en</strong>s låga status bekymrar<br />
anställda och studerande vid ÅA i Vasa, bland dem professorerna Kaj Sjöholm<br />
(t.v.) och Michael Ulj<strong>en</strong>s.<br />
– Det leder bara till ökad anarki<br />
och risk för tjänstemannavälde,<br />
och i och med det går ju hela<br />
universitetets idé delvis förlorad.<br />
I stället för minskad byråkrati och<br />
effektivare administration får vi<br />
ökad maktkonc<strong>en</strong>tration på ÅA.<br />
Äv<strong>en</strong> på SVF:s andra institu-<br />
tion, samhällsvet<strong>en</strong>skapliga institution<strong>en</strong><br />
(SI), är institutionsföreståndare<br />
Göran Djupsund<br />
kritisk till slopandet av institutionerna.<br />
– Är<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong> försvinner inte och<br />
vi slipper inte beslut<strong>en</strong> fastän vi<br />
slopar institutionerna vid ÅA.
Någon ska fatta beslut<strong>en</strong> äv<strong>en</strong><br />
i fortsättning<strong>en</strong>. Om det blir <strong>en</strong><br />
tjänsteman fattas beslut<strong>en</strong> för<br />
långt från verkstadsgolvet, och är<br />
man inte i detalj inkomm<strong>en</strong> i vad<br />
<strong>som</strong> händer är risk<strong>en</strong> för felaktiga<br />
beslut upp<strong>en</strong>bar.<br />
Förhastade<br />
och dåliga beslut?<br />
Enligt Göran Djupsund blir <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
nya modell<strong>en</strong> med ämnesrådslag<br />
och ett förstärkt fakultetskansli<br />
minst lika dyr <strong>som</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> nuvarande<br />
och risk<strong>en</strong> för konfl ikter ökar<br />
ju längre bort beslut<strong>en</strong> fattas.<br />
– Vi på institution<strong>en</strong> avlastas<br />
inte i och med det här. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>da<br />
skillna<strong>d<strong>en</strong></strong> är att de formella<br />
beslut<strong>en</strong> fattas av någon<br />
<strong>som</strong> är mindre inkomm<strong>en</strong> i<br />
frågorna än vi själva. Visst<br />
kan ämnesrådslag<strong>en</strong> fungera<br />
<strong>som</strong> öppna diskussionsklubbar<br />
m<strong>en</strong> någon beslutskompet<strong>en</strong>s<br />
får de ju inte.<br />
En del av de beslut institutionsföreståndarna<br />
idag<br />
fattar kan bra skötas av fakultetskanslierna.<br />
M<strong>en</strong> <strong>en</strong> hel del frågor<br />
handlar om verkliga och viktiga<br />
substansfrågor och då kan ett<br />
förhastat och felaktigt beslut <strong>som</strong><br />
fattas av någon <strong>som</strong> inte är insatt<br />
i frågan ställa till med stora problem<br />
för alla.<br />
På pedagogiska fakultet<strong>en</strong><br />
fi nns det idag tre institutioner. Institution<strong>en</strong><br />
för lärarutbildning<strong>en</strong><br />
(LI) är <strong>d<strong>en</strong></strong> överlägset största med<br />
över 60 anställda. Kaj Sjöholm<br />
har varit institutionsföreståndare<br />
för LI i 7 år.<br />
– Institutionsrådet ville ha kvar<br />
LI <strong>som</strong> <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> institution. Själv är<br />
jag öpp<strong>en</strong> för bägge modellerna.<br />
Det är bra att fakultet<strong>en</strong> blir <strong>en</strong><br />
tydligare resultat<strong>en</strong>het. Jag kan<br />
alltså se vissa fördelar med att institutionerna<br />
slopas, m<strong>en</strong> mycket<br />
beror på vilk<strong>en</strong> status ämnesrådslag<strong>en</strong><br />
får. För oss fi nns ju samma<br />
arbete <strong>som</strong> hittills ändå kvar.<br />
Kaj Sjöholm vill hellre tala om<br />
<strong>en</strong>heter än rådslag och tror inte<br />
att <strong>en</strong> stor institution så<strong>som</strong> LI<br />
klarar sig utan <strong>en</strong> koordinerande<br />
ledningsgrupp <strong>som</strong> över de nya<br />
<strong>en</strong>heterna kan se helhet<strong>en</strong>.<br />
– Risk<strong>en</strong> för att det blir vatt<strong>en</strong>täta<br />
skott mellan de olika <strong>en</strong>heterna<br />
och ämn<strong>en</strong>a är stor då vi har så<br />
många olika ämn<strong>en</strong> på LI. Dessutom<br />
riskerar de olika <strong>en</strong>heterna<br />
eller ämnesrådslag<strong>en</strong> att få olika<br />
status efter<strong>som</strong> alla inte innehar<br />
<strong>en</strong> professur. Å andra sidan kan<br />
mindre <strong>en</strong>heter innebära <strong>en</strong> fördel<br />
för samarbetet över de nuvarande<br />
institutionsgränserna.<br />
Rådslag<strong>en</strong> lös<br />
diskussionsklubb?<br />
Om byråkratin minskar och effektivitet<strong>en</strong><br />
ökar i och med reform<strong>en</strong>,<br />
har Sjöholm ännu svårt att<br />
svara på.<br />
”Vi på institution<strong>en</strong> avlastas inte<br />
i och med det här. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>da skillna<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
är att de formella beslut<strong>en</strong><br />
fattas av någon <strong>som</strong> är mindre inkomm<strong>en</strong><br />
i frågorna än vi själva.”<br />
– Visst kan beslutsgång<strong>en</strong> bli<br />
effektivare och snabbare än hittills,<br />
m<strong>en</strong> samtidigt fi nns det risk<br />
för att <strong>d<strong>en</strong></strong> demokratiska insyn<strong>en</strong><br />
minskar. I synnerhet om rådslaget<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong> nya förvaltningsinstruktion<strong>en</strong><br />
<strong>en</strong>dast blir <strong>en</strong> lös diskussionsklubb<br />
utan någon <strong>som</strong> helst<br />
reell påverkningsmöjlighet.<br />
Institution<strong>en</strong> för pedagogik<br />
och specialpedagogik vid PF har<br />
redan i några år fungerat på ett<br />
sätt <strong>som</strong> påminner om <strong>d<strong>en</strong></strong> nya<br />
modell<strong>en</strong>.<br />
– Från början var jag tveksam<br />
till slopandet av institutionerna,<br />
m<strong>en</strong> ändrade mig ett par veckor<br />
innan beslutet, lite överraskande,<br />
fattades. Institution<strong>en</strong> för pedagogik<br />
och specialpedagogik har<br />
redan fl era år varit indelad i välfungerande<br />
<strong>en</strong>heter vilket gjorde<br />
det naturligare för oss att omfatta<br />
beslutet, säger institutionsföreståndare<br />
Michael Ulj<strong>en</strong>s.<br />
Äv<strong>en</strong> Michael Ulj<strong>en</strong>s vill ge<br />
rådslag<strong>en</strong> <strong>en</strong> högre status än man<br />
hittills tydlig<strong>en</strong> tänkt sig och talar<br />
hellre om <strong>en</strong>heter än rådslag.<br />
– Instruktion<strong>en</strong> måste skrivas<br />
så att olika lösningar blir möjliga<br />
i olika fakulteter. För PF:s del ter<br />
sig <strong>en</strong> <strong>en</strong>hetsmodell <strong>som</strong> naturlig.<br />
M<strong>en</strong> på vår <strong>en</strong>het har vi allmän<br />
pedagogik och vux<strong>en</strong>pedagogik<br />
<strong>som</strong> är två etablerade pedagogiska<br />
discipliner internationellt.<br />
Demokratiunderskott<br />
och i<strong>d<strong>en</strong></strong>titetsförlust<br />
Ulj<strong>en</strong>s tror inte att ÅA ur administrativ<br />
synvinkel vinner värst<br />
mycket på ändring<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> att det<br />
nu gäller att etablera <strong>en</strong> ny arbetsfördelning<br />
mellan fakultetsnivå<br />
och <strong>en</strong>heterna.<br />
– Jag har svårt att se för<strong>en</strong>klingar<br />
<strong>som</strong> vi inte kunde ha förverkligat<br />
inom rådande struktur.<br />
M<strong>en</strong> utan institutioner be-<br />
höver inte professorerna<br />
nödvändigtvis fungera <strong>som</strong><br />
administrativt ansvariga<br />
utan det kan t.ex. kunniga<br />
och erfarna lektorer göra.<br />
Vi får lära oss <strong>en</strong> ny balans<br />
mellan examinator och<br />
medarbetare. Jag har inte<br />
odelat goda erfar<strong>en</strong>heter<br />
av det systemet från Helsingfors<br />
universitet.<br />
– Många kan nog uppleva det<br />
hela <strong>som</strong> <strong>en</strong> i<strong>d<strong>en</strong></strong>titetsförlust.<br />
Och ur stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tperspektiv kan<br />
det leda till demokratiunderskott.<br />
Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ternas röst kan ändå<br />
tillvaratas i de ledningsgrupper<br />
<strong>som</strong> äv<strong>en</strong> i fortsättning<strong>en</strong> kommer<br />
att fi nnas. Vid <strong>en</strong>heter med<br />
öpp<strong>en</strong> dialog betyder förändring<strong>en</strong><br />
lite, på andra <strong>en</strong>heter kan ig<strong>en</strong><br />
maktkonc<strong>en</strong>tration<strong>en</strong> bli relativt<br />
stor.<br />
Institution<strong>en</strong> för barnpedagogik<br />
(BI) i Jakobstad hörde till<br />
de institutioner <strong>som</strong> motsatte sig<br />
slopandet av institutionerna. I det<br />
förslaget till styrels<strong>en</strong> fanns bl.a.<br />
BI kvar <strong>som</strong> <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> institution<br />
med motivering<strong>en</strong> att <strong>d<strong>en</strong></strong> är <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
<strong>en</strong>da <strong>som</strong> verkar <strong>en</strong>sam på eg<strong>en</strong><br />
ort. M<strong>en</strong> för att få ett <strong>en</strong>hetligt<br />
system, beslöt alltså ÅA-styrels<strong>en</strong><br />
att samtliga institutioner slopas<br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
Specialför<strong>en</strong>ingarna<br />
får ökat ansvar<br />
På ÅA:s stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkårsavdelning i<br />
Vasa (KAV) är högskolepoli-<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
9
tisk ansvariga Tina Holms försiktigt<br />
positiv till slopandet av<br />
institutionerna.<br />
– Huvudsak<strong>en</strong> är att studerande<br />
också i fortsättning<strong>en</strong> har<br />
påverkningsmöjligheter och får<br />
delta i beslutsfattandet. M<strong>en</strong> faran<br />
med rådslag<strong>en</strong> är att då ing<strong>en</strong><br />
väljs till dem, kan det hända att<br />
för få studerande tar sitt ansvar<br />
frivilligt och verklig<strong>en</strong> deltar i<br />
dem.<br />
Att försöka få studerande med<br />
olika huvudämn<strong>en</strong> aktiverade så<br />
MfÅA NOTERAR<br />
■ Finlands vet<strong>en</strong>skapspris 2005 gavs till professor<br />
Bjarne Holmbom, <strong>som</strong> arbetar i laboratoriet för trä- och<br />
papperskemi vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Undervisningsminister<br />
Tuula Haatain<strong>en</strong> och överdirektör<strong>en</strong> för Finlands <strong>Akademi</strong><br />
(forskning) Anneli Pauli överräckte priset på 85 000<br />
euro <strong>d<strong>en</strong></strong> 10 maj. Priset utdelades i samband med<br />
Vet<strong>en</strong>skapsforumet, <strong>som</strong> ordnades för första gång<strong>en</strong>.<br />
Finlands vet<strong>en</strong>skapspris utdelas vartannat år <strong>som</strong><br />
erkänsla för högklassig och internationellt betydande<br />
vet<strong>en</strong>skaplig forskning. Priset utdelades i år för femte<br />
gång<strong>en</strong>.<br />
Så här sammanfattas Holmboms karriär i prismotivering<strong>en</strong>:<br />
”Professor Bjarne Holmboms (f. 1943) forskning<strong>som</strong>råde<br />
är trä- och papperskemi. Han disputerade<br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> 1978 och har sedan dess arbetat<br />
<strong>som</strong> biträdande professor (1981–1985), forskningsprofessor<br />
(1990–1995) och professor (1985–1990,<br />
1995–1998, fr.o.m. 2003) vid ÅA samt <strong>som</strong> akademiprofessor<br />
1998–2003. Han har också innehaft fl era<br />
forskningstjänster <strong>som</strong> fi nansieras av Finlands <strong>Akademi</strong><br />
(forskningsassist<strong>en</strong>t, yngre forskare, äldre forskare).<br />
Dessutom har Holmbom varit gästande forskare och<br />
professor i Kanada, USA och Frankrike.<br />
Professor Holmboms forskarbana började med forskning<br />
i förädling av tallolja från cellulosaindustrin, och<br />
hans forskning kom s<strong>en</strong>are också att inbegripa miljökemiska<br />
frågor. Under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> har Holmbom fokuserat<br />
på <strong>en</strong> djupgå<strong>en</strong>de molekylär förståelse och hantering<br />
av <strong>d<strong>en</strong></strong> komplexa kemin vid papperstillverkning.<br />
Holmbom har gedigna kunskaper i olika tillämpningar av<br />
träkemi. Hans specialområde är extraktivämn<strong>en</strong> ur trä<br />
och därpå baserade gränsyteinnovationer. Under de två<br />
s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> har Holmbom särskilt intresserat sig för<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> rikliga förekomst<strong>en</strong> av f<strong>en</strong>oliska skyddsämn<strong>en</strong> vid<br />
kvistområ<strong>d<strong>en</strong></strong> i trästamm<strong>en</strong>. Det är <strong>en</strong>kelt att lösgöra<br />
kvistarna, och de lignaner <strong>som</strong> kan utvinnas ur dem<br />
kan användas <strong>som</strong> aktiva kompon<strong>en</strong>ter i läkemedel och<br />
funktionella livsmedel eller <strong>som</strong> antioxidanter och bekämpningsmedel.<br />
10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
att de deltar i rådslag<strong>en</strong> ser Tina<br />
Holms därför <strong>som</strong> <strong>en</strong> viktig uppgift<br />
för KAV i fortsättning<strong>en</strong>. På<br />
rådslag<strong>en</strong> diskuteras nämlig<strong>en</strong><br />
både personalpolitik och undervisning.<br />
Samtidigt innebär förändring<strong>en</strong><br />
att äv<strong>en</strong> de olika ämnesför<strong>en</strong>ingarna<br />
inom KAV borde<br />
se till att de har sina medlemmar<br />
med på rådslag<strong>en</strong>.<br />
– Det betyder att specialför<strong>en</strong>ingarna<br />
blir viktigare än någonsin<br />
och att de nu äv<strong>en</strong> måste arbeta<br />
via rådslag<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> ett större<br />
ansvar än tidigare faller nog äv<strong>en</strong><br />
på våra repres<strong>en</strong>tanter i fakultetsrå<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
De måste känna till<br />
vad <strong>som</strong> har sagts och diskuterats<br />
på ämnesrådslag<strong>en</strong> innan de kan<br />
fatta sina beslut.<br />
Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkår<strong>en</strong> vill att <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
nya modell<strong>en</strong> utan institutioner<br />
grundligt utvärderas s<strong>en</strong>ast ett år<br />
efter införandet och att kallels<strong>en</strong><br />
till ett rådslag måste sättas upp <strong>en</strong><br />
vecka före och inte <strong>som</strong> nu sägs,<br />
<strong>en</strong>dast tre dagar före.<br />
ARI NYKVIST<br />
Finlands vet<strong>en</strong>skapspris till Bjarne Holmbom<br />
Professor Holmbom är <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> innovativ forskare,<br />
vars tvärvet<strong>en</strong>skapliga forskarprofi l är uppbyggd<br />
kring tre mål:<br />
– Minimering av miljö- och hälsokonsekv<strong>en</strong>serna av<br />
träförädlingsindustrins utsläpp i vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>. G<strong>en</strong>om<br />
modifi ering av extraktivämn<strong>en</strong>a ur trä med <strong>en</strong>zymer<br />
görs processerna miljövänligare. Forskning<strong>en</strong> rör sig på<br />
gränsytan mellan biologi, bioteknik och träkemi.<br />
– Användning av extraktivämn<strong>en</strong> ur trä inom hälsovet<strong>en</strong>skap<br />
och medicin, i konsumtionsvaror och <strong>som</strong><br />
natur<strong>en</strong>liga antioxidanter. Forskning<strong>en</strong> kan resultera i<br />
nya läkemedelspreparat bl.a. vid behandling av <strong>ca</strong>ncer.<br />
Forskning<strong>en</strong> rör sig på gränsytan mellan medicin, träkemi<br />
och organisk kemi.<br />
– Framställning och användning av industriella antioxidanter<br />
och biocider <strong>som</strong> på ett natur<strong>en</strong>ligt sätt<br />
förbättrar olika produkters hygi<strong>en</strong> och hållbarhet. Forskning<strong>en</strong><br />
kan också möjliggöra tillverkning av ’bioaktivt<br />
papper’. Forskning<strong>en</strong> rör sig på gränsytan mellan processteknik<br />
och träkemi.<br />
Professor Holmbom har publicerat <strong>en</strong> ans<strong>en</strong>lig<br />
mängd (över 150) vet<strong>en</strong>skapliga artiklar i internationellt<br />
r<strong>en</strong>ommerade publikationer. Dessutom har han skrivit<br />
ett fl ertal läroböcker och kapitel i böcker och vet<strong>en</strong>skapliga<br />
samlingsverk. Hans forskning har resulterat i fl era<br />
pat<strong>en</strong>t och pat<strong>en</strong>tansökningar (12 st.) både i Finland<br />
och utomlands. Han har också gjort förträffl iga populariseringar<br />
av <strong>d<strong>en</strong></strong> vet<strong>en</strong>skapliga kunskap han själv tagit<br />
fram, bl.a. ’från trädet till matbordet’ och ’träkompon<strong>en</strong>ter<br />
<strong>en</strong> hälsotrumf inom biomedicin<strong>en</strong>’.<br />
Professor Holmbom har utomor<strong>d<strong>en</strong></strong>tlig internationell<br />
forskningserfar<strong>en</strong>het, från såväl akademisk forskning<br />
<strong>som</strong> forskning <strong>som</strong> betjänar industrin. Hans forskning<br />
kombinerar på bästa möjliga sätt högklassig grundforskning<br />
och tillämpad forskning. Professor Holmboms<br />
forskning repres<strong>en</strong>terar <strong>d<strong>en</strong></strong> vet<strong>en</strong>skapliga spjutspets<strong>en</strong><br />
– vilket också hans medverkan i <strong>en</strong> spetsforsknings<strong>en</strong>het<br />
visar – och är av största vikt med tanke på skogsindustrins<br />
utveckling och utveckling<strong>en</strong> av nya, träbaserade<br />
innovationer.”
STUDIER & UNDERVISNING<br />
Lättare söka till informationsförvaltning<br />
■ Det är nu möjligt för dem <strong>som</strong><br />
vill utbilda sig till bibliotekarier<br />
eller informatiker att söka direkt<br />
till ämnet informationsförvaltning<br />
vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Tidigare<br />
har man sökt till PM-utbildning<strong>en</strong><br />
vid ekonomisk-statsvet<strong>en</strong>skapliga<br />
fakultet<strong>en</strong> (ESF), och valt huvudämne<br />
först efter ett år av grundläggande<br />
studier.<br />
– Man kommer nu att inom ram<strong>en</strong><br />
för <strong>d<strong>en</strong></strong> vanliga antagning<strong>en</strong><br />
kunna söka direkt till informationsförvaltning.<br />
Vid ESF fungerar<br />
det på det sättet också med<br />
ämnet informationssystem, och<br />
det har varit tal om att det kanske<br />
kunde bli så för alla ämn<strong>en</strong>, säger<br />
professor Mariam Ginman, ämnesansvarig<br />
inom informationsförvaltning.<br />
Syftet med förändring<strong>en</strong> är att<br />
göra ansökningsprocedur<strong>en</strong> <strong>en</strong>klare<br />
och förhoppningsvis också<br />
locka fl er <strong>som</strong> studerar informationsförvaltning<br />
<strong>som</strong> huvudämne.<br />
Enligt <strong>d<strong>en</strong></strong> fi nska lag<strong>en</strong> räcker<br />
det för att få bibliotekariebehörighet<br />
om man läser 35 studieveckor<br />
av informationsförvaltning. Det<br />
behöver alltså inte vara huvudämne.<br />
– Det är väldigt många <strong>som</strong> är<br />
intresserade av att studera informationsförvaltning<br />
och vi har<br />
därför parallellt med våra vanliga<br />
kurser äv<strong>en</strong> dragit många extrakurser<br />
bland annat på Öppna<br />
universitetet och inom ExFort<br />
(exam<strong>en</strong>sinriktad fortbildning).<br />
Det fi nns alltså stor efterfrågan<br />
på studierna, m<strong>en</strong> det är tyvärr<br />
inte så många <strong>som</strong> fortsätter och<br />
blir magistrar hos oss, säger Ginman.<br />
Att många avslutar sina studier<br />
i informationsförvaltning<br />
efter kandidatexam<strong>en</strong> är ett bekymmer<br />
för ämnet, efter<strong>som</strong> institutionerna<br />
har resultatansvar<br />
och skall producera tillräckligt<br />
många examina av olika typer för<br />
att trygga fi nansiering<strong>en</strong>.<br />
– En orsak till att det har varit<br />
svårare för oss att hitta stude-<br />
– Vi får se vad det leder till att vår ansökningsprocedur blir lättare, m<strong>en</strong> faktum<br />
är att det redan nu har kommit ganska många förfrågningar om det, säger<br />
professor Mariam Ginman, ämnesansvarig inom informationsförvaltning.<br />
rande <strong>som</strong> är intresserade av att<br />
bli magistrar är att de inte tas in<br />
direkt till vårt ämne, konstaterar<br />
Ginman.<br />
– Fram till början av 1990-talet<br />
sökte studerande direkt in till informationsförvaltning,<br />
och då var<br />
det fl er <strong>som</strong> blev magistrar. Att vi<br />
då började vara med i fakultet<strong>en</strong>s<br />
allmänna antagning berodde på<br />
att vi ville passa in i fakultet<strong>en</strong><br />
och ha mera gem<strong>en</strong>samt med rest<strong>en</strong><br />
av ESF. M<strong>en</strong> sedan dess har<br />
vi etablerat oss och utvecklat <strong>en</strong><br />
eg<strong>en</strong> profi l, så nu kan vi ig<strong>en</strong> ha<br />
eg<strong>en</strong> antagning.<br />
Att man nu ordnar antagning<strong>en</strong><br />
på ett liknande sätt <strong>som</strong> förr är<br />
ett experim<strong>en</strong>t.<br />
– Vi får se vad det leder till,<br />
m<strong>en</strong> faktum är att det redan nu<br />
har kommit ganska många förfrågningar<br />
om det här, säger Ginman.<br />
Rätt information<br />
Informationsförvaltning handlar<br />
om att effektivt kunna hitta information<br />
<strong>som</strong> människor vill ha.<br />
Rätt information skall ges till rätt<br />
person i rätt tid.<br />
– Det gäller information i me-<br />
dier av olika slag, till exempel<br />
böcker – både privata och off<strong>en</strong>tliga<br />
– m<strong>en</strong> också elektroniska medier.<br />
Informationsförvaltare kan<br />
hantera överfl ödet av information<br />
<strong>som</strong> vi har i dag<strong>en</strong>s samhälle, och<br />
arbetar på det sättet för mänsklighet<strong>en</strong>s<br />
minne, säger Mariam<br />
Ginman.<br />
Informationsförvaltare söker<br />
och kvalitetsbedömer information,<br />
ser till att <strong>d<strong>en</strong></strong> lagras or<strong>d<strong>en</strong></strong>tligt<br />
och bearbetar och förädlar <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
<strong>en</strong>ligt vad användar<strong>en</strong> vill ha.<br />
De fördjupade magisterstudierna<br />
i ämnet är mera teoretiska<br />
och handlar förutom om forskningsmetoder<br />
bl.a. om kulturella,<br />
lingvistiska, pedagogiska och<br />
kognitiva aspekter på informationsbete<strong>en</strong>de<br />
och -behov både<br />
inom privatliv och <strong>d<strong>en</strong></strong> professionella<br />
värl<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Efter att ha studerat informationsförvaltning<br />
kan man vanlig<strong>en</strong><br />
få anställning <strong>som</strong> bibliotekarie<br />
eller informatiker i olika typer<br />
av bibliotek, eller så blir man<br />
informationsspecialist på företag<br />
eller i andra organisationer.<br />
MICHAEL KARLSSON<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
11
VECKANS SKRIBENT<br />
Dåligt planerade<br />
fartsträckor<br />
DET ÄR NU FLERA MÅNADER sedan jag tillfrågades<br />
om ett inlägg till <strong>d<strong>en</strong></strong> här sidan och efter<strong>som</strong><br />
ti<strong>d<strong>en</strong></strong> fram till deadline då föreföll oändligt lång blev<br />
svaret ja. Därefter har jag inte haft <strong>en</strong> minut över att<br />
tänka på sak<strong>en</strong>, och nu har jag ett par timmar på<br />
mig att formulera några tankar om ti<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> professor<br />
i konstvet<strong>en</strong>skap vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />
Det första <strong>som</strong> kommer i mitt huvud är naturligtvis<br />
just tidsbrist. Mina snart två år vid ÅA framstår<br />
i backspegeln mest <strong>som</strong> ett slags akademiskt rally,<br />
där det inte bara gällde att åstadkomma resultat<br />
på de långa sträckorna, utan att samtidigt klara av<br />
ett stort antal avgörande fartsträckor. För min del<br />
gällde det inte bara att lära sig <strong>en</strong> ny institution i ett<br />
främmande utbildnings- och anslagssystem, utan<br />
att samtidigt hantera saker <strong>som</strong> fl yttning<strong>en</strong> till de<br />
nya lokalerna i Ark<strong>en</strong>, bolognaprocess<strong>en</strong>, det nya<br />
lönesystemet, och MinPlan.<br />
Fartsträckorna hade nästan alla det gem<strong>en</strong>samt<br />
att de var dåligt planerade, med orimliga tidskalkyler,<br />
oklara riktlinjer, diffus ansvarsfördelning och<br />
bristande eller obefi ntlig konsekv<strong>en</strong>sanalys. Därför<br />
kostade de också oproportionerligt mycket tid och<br />
<strong>en</strong>ergi. För mig var situation<strong>en</strong> inte på något sätt ny.<br />
Större del<strong>en</strong> av mitt akademiska liv i Sverige ägnades<br />
åt att administrera og<strong>en</strong>omtänkta reformer och<br />
deras konsekv<strong>en</strong>ser.<br />
EN SOM DET TYCKS oundviklig följd av varje reform<br />
är – här <strong>som</strong> där – att nya administrativa <strong>en</strong>heter<br />
inrättas, för information, support, kontroll, kompatibilitet,<br />
kontakter, samarbete och utbyte, överföring<br />
av betyg och examina, och så vidare. De kan<br />
förefalla oundvikliga, och är det också i vissa fall,<br />
m<strong>en</strong> sällan eller aldrig analyseras deras storlek och<br />
exist<strong>en</strong>s utifrån det faktum att varje sådan extrautgift<br />
de facto minskar resurserna för utbildning och<br />
forskning. Det talas hela ti<strong>d<strong>en</strong></strong> om att göra univer-<br />
12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
sitetsväs<strong>en</strong>det mera<br />
kostnadseffektivt,<br />
m<strong>en</strong> vad <strong>som</strong> i själva<br />
verket sker är <strong>en</strong><br />
kontinuerlig överföring<br />
av resurser<br />
från utbildningspyrami<strong>d<strong>en</strong></strong>s<br />
bas till<br />
dess administrativa<br />
överbyggnad.<br />
Här ligger Sverige<br />
fortfarande<br />
klart före, m<strong>en</strong> Finland<br />
verkar fast<br />
beslutet att hämta<br />
in försprånget. Det<br />
Lars Berggr<strong>en</strong> är professor i<br />
konstvet<strong>en</strong>skap vid ÅA sedan<br />
augusti 2003.<br />
är oroande, speciellt om man betänker hur mycket<br />
mindre <strong>d<strong>en</strong></strong> ekonomiska kaka <strong>som</strong> ska fördelas är<br />
här. I det perspektivet är det framför allt två saker<br />
<strong>som</strong> inger <strong>en</strong> humanist vid ÅA farhågor. D<strong>en</strong> första<br />
är anslagssystemet, där <strong>d<strong>en</strong></strong> all<strong>en</strong>a saliggörande<br />
faktorn är antalet magisterexamina. Om jag förstått<br />
sak<strong>en</strong> rätt så förväntas fakultet<strong>en</strong>, och det <strong>en</strong>skilda<br />
ämnet, på fem års sikt omvandla <strong>ca</strong> 70 proc<strong>en</strong>t<br />
av alla gulnäbbar till färdiga magistrar. Om vi inte<br />
lyckas med det skärs anslag<strong>en</strong> ned.<br />
HUR EN SÅDAN GENOMSTRÖMNING i praktik<strong>en</strong><br />
ska kunna upprätthållas med nuvarande resurser<br />
är mig <strong>en</strong> gåta. Alla vet ju att stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ternas<br />
liv har <strong>en</strong> t<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>s att snabbt ändra kurs just i 20-<br />
25-årsåldern: ideal<strong>en</strong>, livsstil<strong>en</strong> och <strong>d<strong>en</strong></strong> planerade<br />
yrkeskarriär<strong>en</strong> ändras, man gifter sig och får barn,<br />
man fl yttar utomlands för studier eller för gott.<br />
Somliga drabbas av sjukdomar eller olyckor. Därtill<br />
kommer ett studiefi nansieringssystem <strong>som</strong> mer eller<br />
mindre tvingar merpart<strong>en</strong> av alla stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ter att<br />
kontinuerligt arbeta parallellt med studierna. Då-
”I praktik<strong>en</strong> är de fi nska universitet<strong>en</strong> hållna i <strong>en</strong> ekonomisk<br />
strypsnara <strong>som</strong>, på ett sätt <strong>som</strong> förmodlig<strong>en</strong> saknar motstycke<br />
i västvärl<strong>d<strong>en</strong></strong>, gör dem direkt bero<strong>en</strong>de av politiska tr<strong>en</strong>der<br />
och konjunkturer.”<br />
liga förkunskaper försämrar också resultat<strong>en</strong> inom<br />
speciellt humaniora, lik<strong>som</strong> <strong>en</strong> studiegång <strong>som</strong> gör<br />
att stu<strong>d<strong>en</strong></strong>terna måste läsa två eller fl era ämn<strong>en</strong><br />
samtidigt. Valfrihet och effektivitet är ti<strong>d<strong>en</strong></strong>s och<br />
politikernas motto, m<strong>en</strong> hur är det med verklighetsanpassning<strong>en</strong>?<br />
Jämför man med exempelvis Sverige kan det<br />
konstateras att <strong>d<strong>en</strong></strong> totala g<strong>en</strong>omströmning<strong>en</strong> vid de<br />
humanistiska fakulteterna där, i termer av avlagda<br />
fi losofi e kandidatexamina, ligger på mellan fem och<br />
tio proc<strong>en</strong>t. Extrapolerar man detta resultat till att<br />
omfatta magisterexamina torde det årlig<strong>en</strong> handla<br />
om maximalt <strong>en</strong> proc<strong>en</strong>t. Äv<strong>en</strong> om det inom vissa<br />
laborativa och undervisningmässigt högint<strong>en</strong>siva<br />
ämn<strong>en</strong> i Finland kanske kan upprätthållas <strong>en</strong><br />
examinationsfrekv<strong>en</strong>s <strong>som</strong> kommer i närhet<strong>en</strong> av<br />
ministeriella gränsvär<strong>d<strong>en</strong></strong>a, är skillna<strong>d<strong>en</strong></strong> skrämmande<br />
stor. I praktik<strong>en</strong> är de fi nska universitet<strong>en</strong><br />
hållna i <strong>en</strong> ekonomisk strypsnara <strong>som</strong>, på ett sätt<br />
<strong>som</strong> förmodlig<strong>en</strong> saknar motstycke i västvärl<strong>d<strong>en</strong></strong>,<br />
gör dem direkt bero<strong>en</strong>de av politiska tr<strong>en</strong>der och<br />
konjunkturer.<br />
IRONISKT NOG ÄR DET i första hand alltid de<br />
humanistiska fakulteterna – där de viktigaste förutsättningarna<br />
för kreativt och kritiskt tänkande<br />
odlas g<strong>en</strong>om internationellt, historiskt och språkligt<br />
inriktade studier – <strong>som</strong> tar mest stryk i det statliga<br />
anslagssystemet. I <strong>d<strong>en</strong></strong> offi ciella retorik<strong>en</strong> värderas<br />
sådana ämn<strong>en</strong> alltid högt, m<strong>en</strong> i realitet<strong>en</strong> drivs de<br />
på <strong>en</strong> allt knappare sparlåga. Här förefaller det vara<br />
kortsiktig kvartalskapitalism snarare än långsiktigt<br />
samhällsbyggande int<strong>en</strong>tioner <strong>som</strong> styr.<br />
Samma tänkesätt präglar de lokala prioriteringarna,<br />
<strong>som</strong> <strong>en</strong>ligt min m<strong>en</strong>ing knappast beaktar<br />
ÅA:s ”specialansvar för de fi nlandssv<strong>en</strong>skt inriktade<br />
kultur- och samhällsvet<strong>en</strong>skaperna”. Fokus har<br />
alltmer kommit att sättas på internationell rank-<br />
ning, där sådana studier knappast ger några poäng,<br />
och följ<strong>d<strong>en</strong></strong> blir att ÅA:s kanske mest c<strong>en</strong>trala uppgift<br />
hamnar längre och längre ut i periferin. Visst<br />
är det roligt att jaga i samma fl ock <strong>som</strong> de riktigt<br />
stora universitet<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> vill vi, kan vi och ska vi?<br />
En diskussion om sådana grundläggande policyfrågor<br />
skulle åtminstone jag välkomna.<br />
Vid sidan av <strong>d<strong>en</strong></strong> tidsslukande byråkratin är det<br />
just <strong>d<strong>en</strong></strong> tilltagande politiska styrning<strong>en</strong> av akademin<br />
jag ser <strong>som</strong> <strong>en</strong> fara. I viss mån återspeglar<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> statsmakt<strong>en</strong>s ambitioner, m<strong>en</strong> här precis <strong>som</strong><br />
på andra ställ<strong>en</strong> handlar det också om lokala makthavares<br />
önskan att styra och reglera forskning och<br />
undervisning. Det är ing<strong>en</strong> tvekan om att exempelvis<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> nyss g<strong>en</strong>omförda förändring<strong>en</strong> av styrels<strong>en</strong>s<br />
sammansättning avsevärt ökar <strong>d<strong>en</strong></strong> politiska,<br />
och därmed kortsiktigt konjunkturbero<strong>en</strong>de, styrning<strong>en</strong><br />
av akademin.<br />
JAG ÄR ÖVERTYGAD OM att förändringar i <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
riktning<strong>en</strong> på längre sikt vark<strong>en</strong> gynnar akademin<br />
eller stämmer med dess grundläggande målsättningar.<br />
Anledning<strong>en</strong> till det är att jag sitter med facit<br />
i hand. Under ett par dec<strong>en</strong>nier har jag på nära<br />
håll kunnat följa politisering<strong>en</strong> av det sv<strong>en</strong>ska universitetsväs<strong>en</strong>det<br />
och dess konsekv<strong>en</strong>ser – och har<br />
därför svårt att förstå varför man här inte kan eller<br />
vill ta lärdom av vad <strong>som</strong> hänt utan trampar efter i<br />
samma spår.<br />
Historielöshet och avsaknad av kulturell i<strong>d<strong>en</strong></strong>titet<br />
leder alltid till problem. Det gäller i Sverige <strong>som</strong> i<br />
Finland, och kanske i ovanligt hög grad för ÅA. För<br />
vari ligger eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> vår akademis berättigande om<br />
allt nu sist och slutlig<strong>en</strong>, <strong>som</strong> det verkar, förvandlas<br />
till ekonomi? I Sverige har man s<strong>en</strong>t omsider sett<br />
följdverkningarna och åtminstone börjat fundera<br />
på att lägga om kurs<strong>en</strong>.<br />
LARS BERGGREN<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
13
■ Övergödning, miljögifter, överfi<br />
ske och etablering av främmande<br />
arter är några av de faror <strong>som</strong><br />
hotar Östersjöns framtid. Östersjöns<br />
förfall är i sig ing<strong>en</strong> nyhet,<br />
m<strong>en</strong> i <strong>en</strong> del aktuella rapporter<br />
har läget utmålats <strong>som</strong> kritiskt.<br />
– Visst kan det se illa ut, m<strong>en</strong><br />
det fi nns ing<strong>en</strong> orsak att ge upp<br />
hoppet, säger FL, assist<strong>en</strong>t Cecilia<br />
Lundberg vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
avdelning för miljö- och marinbiologi.<br />
Lundberg har kartlagt eutrofi<br />
ering<strong>en</strong> i Östersjön, ett av de hot<br />
<strong>som</strong> framställts <strong>som</strong> värst. D<strong>en</strong> 27<br />
maj disputerar hon på avhandling<strong>en</strong><br />
Eutrophi<strong>ca</strong>tion in the Baltic<br />
Sea – from area-specifi c biologi<strong>ca</strong>l<br />
effects to interdisciplinary consequ<strong>en</strong>ces.<br />
– Jag granskar övergödning<strong>en</strong><br />
i Östersjön ur fl era synvinklar<br />
och lyfter fram problemet dels på<br />
ett allmänt plan, dels regionalt<br />
och mera i detalj, berättar Cecilia<br />
Lundberg.<br />
Utgå<strong>en</strong>de från befi ntliga miljödata<br />
har hon gjort <strong>en</strong> kartläggning<br />
av övergödningsproblemet i<br />
Östersjön i sin helhet och på basis<br />
av kartläggning<strong>en</strong> konstruerat <strong>en</strong><br />
konceptuell – d.v.s. begreppsmässig<br />
– modell <strong>som</strong> visar hur såväl<br />
naturliga effekter <strong>som</strong> människans<br />
verksamhet åstadkommer<br />
fysikalisk-kemiska och biologiska<br />
verkningar i ekosystemet.<br />
– Modell<strong>en</strong> visar också hur inverkan<br />
på ekosystemet kan kopplas<br />
till ekonomiska, häl<strong>som</strong>ässiga<br />
och estetiska konsekv<strong>en</strong>ser på<br />
det samhälleliga planet, berättar<br />
Cecilia Lundberg.<br />
Mångsidig modell<br />
Eutrofi ering<strong>en</strong> är, lika litet <strong>som</strong><br />
något av de andra miljöproblem<strong>en</strong>,<br />
ett isolerat f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Cecilia<br />
Lundberg har analyserat orsaker,<br />
primära och sekundära effekter<br />
samt samhällelig verkan.<br />
– Utgå<strong>en</strong>de från <strong>en</strong> helhetssyn<br />
kan olika åtgärdsförslag diskuteras<br />
mera åskådligt, konstaterar<br />
Cecilia Lundberg.<br />
D<strong>en</strong> begreppsmässiga modell<strong>en</strong><br />
kan i praktik<strong>en</strong> fungera <strong>som</strong><br />
<strong>en</strong> kommunikationsplattform<br />
14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
AKTUELL FORSKNING<br />
Hotet mot Östersjön<br />
Öppnare kommunikation mellan olika aktörer k<br />
mellan naturvet<strong>en</strong>skap och samhällsvet<strong>en</strong>skap<br />
– m<strong>en</strong> också mellan<br />
vet<strong>en</strong>skapsmän och beslutsfattare<br />
och <strong>som</strong> grund för information<br />
till allmänhet<strong>en</strong>.<br />
– Myndigheterna talar ofta i<br />
termer av stora, övergripande<br />
planer, medan <strong>en</strong>skilda forskare i<br />
regel är specialiserade på detaljer.<br />
Det fi nns många informationsklyftor<br />
att överbrygga i miljöfrågor,<br />
och detta gäller också när vi<br />
talar om Östersjön, konstaterar<br />
Cecilia Lundberg.<br />
På ett kemiskt plan sker eutrofi<br />
ering via ökad tillgänglighet<br />
på närsalter – fosfor och kväve<br />
– i vattnet. Detta får <strong>en</strong> biologisk<br />
konsekv<strong>en</strong>s på så vis att överskottsnäring<strong>en</strong><br />
gynnar snabbväxande<br />
vegetation – bl.a. alger<br />
– <strong>som</strong> på sikt konkurrerar ut långsamt<br />
växande fl eråriga arter med<br />
nyckelfunktioner för hela eko-
– Östersjöns tillstånd och<br />
återhämtningsmöjligheter<br />
i fråga om övergödning<strong>en</strong><br />
kräver handlingsprogram<br />
både på <strong>en</strong> storskalig nivå<br />
<strong>som</strong> täcker hela Östersjön<br />
och på regionala plan,<br />
säger Cecilia Lundberg.<br />
tilltar<br />
n ge nya lösningar<br />
systemet. Nedbrytning<strong>en</strong> av arter<br />
<strong>som</strong> gynnas av eutrofi ering<strong>en</strong> är<br />
syrekrävande, vilket leder till syrebrist<br />
<strong>som</strong> påverkar bl.a. bott<strong>en</strong>djur<strong>en</strong><br />
och fi skbeståndet. Ekosystemets<br />
rubbade balans påverkar i<br />
sin tur såväl näringslivet <strong>som</strong> det<br />
drabbade områdets naturvärde.<br />
– Nämnas kan fi skerinäring<strong>en</strong>,<br />
turism<strong>en</strong>, områdets attraktionskraft<br />
etc. De samhälleliga verkningarna<br />
kan vara många. Eu-<br />
trofi ering<strong>en</strong> är dock bara <strong>en</strong> sida<br />
av miljöproblemet, m<strong>en</strong> <strong>en</strong> viktig<br />
sådan, konstaterar Cecilia Lundberg.<br />
Helhetssyn<strong>en</strong> över axeln<br />
grundorsak–kemisk/biologisk<br />
reaktion–samhällelig konsekv<strong>en</strong>s/respons<br />
ligger <strong>som</strong> grund<br />
också för ett datoriserat beslutsstödsystem<br />
<strong>som</strong> utvecklats inom<br />
det sv<strong>en</strong>ska projektet MARE, där<br />
Cecilia Lundbergs forskning delvis<br />
ingår. Projektet fokuserar på<br />
utvecklandet av kostnadeseffektiva<br />
åtgärder mot eutrofi ering<strong>en</strong> i<br />
Östersjön.<br />
Systemet utvecklas så att det<br />
kan användas på ett ändamåls<strong>en</strong>ligt<br />
sätt av såväl politiker <strong>som</strong><br />
miljöexperter.<br />
Vad händer om all tillförsel av<br />
fosfor och kväve stoppas? Vilk<strong>en</strong><br />
effekt har utsläpp från Pol<strong>en</strong> på<br />
tillståndet i Bottniska vik<strong>en</strong>? Vad<br />
kostar det att g<strong>en</strong>omföra <strong>d<strong>en</strong></strong> eller<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> åtgär<strong>d<strong>en</strong></strong>? Exempel på frågor<br />
<strong>som</strong> kan laboreras i beslutsstödsystemet<br />
är många.<br />
– Det går att teoretiskt pröva<br />
sig fram med olika alternativ. Vilka<br />
åtgärder <strong>som</strong> kan g<strong>en</strong>omföras<br />
i praktik<strong>en</strong> är ju sedan <strong>en</strong> annan<br />
fråga, m<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att kunna<br />
använda tillgängliga data på ett<br />
mångsidigt sätt så kan <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong><br />
har tillgång till beslutsstödsystemet<br />
få <strong>en</strong> bred bild av läget och<br />
olika tänkbara sc<strong>en</strong>arion, konstaterar<br />
Cecilia Lundberg.<br />
Larmrapporter<br />
Efter<strong>som</strong> Östersjön är ett litet,<br />
grunt och instängt hav<strong>som</strong>råde<br />
brukar det ses <strong>som</strong> ett <strong>en</strong>hetligt<br />
vatt<strong>en</strong>. Tydliga skillnader i salthalt<br />
och klimat skiljer dock de<br />
södra delarna och de norra delarna<br />
från varandra.<br />
– Ett invånarantal på 85 miljoner<br />
människor i hela avrinning<strong>som</strong>rådet<br />
gör att belastningstrycket<br />
är stort.<br />
Effekterna av eutrofi ering<strong>en</strong><br />
skiljer sig också på ett betydande<br />
sätt i olika delar av Östersjön. För<br />
att få <strong>en</strong> nyanserad bild av problematik<strong>en</strong><br />
har Lundberg delat in<br />
Östersjön i nio regioner.<br />
– Finska vik<strong>en</strong> är mest drabbad<br />
av eutrofi ering<strong>en</strong>, medan Bottniska<br />
vik<strong>en</strong> är minst drabbad av<br />
olika miljöskador överlag. Detta<br />
på basis av <strong>en</strong> jämförelse mellan<br />
befi ntliga mätningar, berättar Cecilia<br />
Lundberg.<br />
Finska vik<strong>en</strong> är relativt grund<br />
och trång, vilket gör <strong>d<strong>en</strong></strong> utsatt<br />
för ett belastningstryck från olika<br />
håll. Länge har man trott att Rigabukt<strong>en</strong><br />
är värst utsatt, m<strong>en</strong> det<br />
har visat sig att läget där är bättre<br />
än befarat.<br />
– Som helhet är situation<strong>en</strong> i<br />
Östersjön ändå alarmerande. Något<br />
måste defi nitivt göras, konstaterar<br />
Cecilia Lundberg.<br />
Enligt <strong>en</strong> rapport <strong>som</strong> off<strong>en</strong>tliggjordes<br />
i Sverige i februari krävs<br />
det drastiska åtgärder för att rädda<br />
Östersjön. I rapport<strong>en</strong>, skriv<strong>en</strong><br />
av ledamöter i miljövårdsberedning<strong>en</strong><br />
i Sverige, har det skett ett<br />
biologiskt regimskifte i Östersjön<br />
till följd av att ekosystemet har<br />
börjat bete sig onormalt.<br />
– Rapport<strong>en</strong> kan delvis tolkas<br />
<strong>som</strong> <strong>en</strong> överdriv<strong>en</strong> domedagsprofetia,<br />
m<strong>en</strong> det kan behövas hårda<br />
besked för att väcka det allmänna<br />
medvetandet, m<strong>en</strong>ar Cecilia<br />
Lundberg.<br />
Problemet med t.ex. eutrofi ering<br />
är att det skulle kunna räcka<br />
tiotals år innan något händer äv<strong>en</strong><br />
om man ströp alla näringsutsläpp<br />
i havet. En hållbar utveckling kan<br />
därför inte byggas på <strong>en</strong>sidiga åtgärder,<br />
utan kräver långsiktighet<br />
och målmedvet<strong>en</strong> aktivitet.<br />
– Östersjöns tillstånd och återhämtningsmöjligheter<br />
i fråga om<br />
övergödning<strong>en</strong> kräver handlingsprogram<br />
både på <strong>en</strong> storskalig<br />
nivå <strong>som</strong> täcker hela Östersjön<br />
och på regionala plan där individuella<br />
problem för specifi ka områ<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
beaktas. För att uppnå positiva<br />
resultat krävs <strong>en</strong> medvet<strong>en</strong>het<br />
och <strong>en</strong> vilja till förbättringar<br />
<strong>som</strong> sträcker sig över de vet<strong>en</strong>skapliga<br />
ämnesdomänerna ut till<br />
allmänhet<strong>en</strong> och beslutsfattarna.<br />
– En öppnare kommunikation<br />
mellan olika aktörer kan vara<br />
avgörande, konstaterar Cecilia<br />
Lundberg.<br />
PETER SANDSTRÖM<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
15
DISPUTATIONER<br />
INFORMATIONSSYSTEM<br />
M.Sc. Irina Georgescu disputerar i<br />
informationssystem onsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
25 maj på avhandling<strong>en</strong> ”Rational<br />
Choice and Revealed Prefer<strong>en</strong>ce:<br />
A Fuzzy Approach”.<br />
● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl.<br />
12 i auditorium 3102, DataCity.<br />
Oppon<strong>en</strong>t är prof. Bernard De<br />
Baets, Universiteit G<strong>en</strong>t, och <strong>som</strong><br />
kustos fungerar prof. Christer<br />
Carlsson.<br />
Så här sammanfattar Irina<br />
Georgescu själv sin avhandling:<br />
“Rational choice and revealed<br />
prefer<strong>en</strong>ce are important issues<br />
in social choice theory. A choice<br />
act is said to be rational if it is<br />
based on the optimization of<br />
<strong>som</strong>e prefer<strong>en</strong>ce relation.<br />
The revealed prefer<strong>en</strong>ce<br />
theory of consumers was created<br />
by Samuelson and Houthakker.<br />
Uzawa, Arrow and S<strong>en</strong> developed<br />
an axiomatic theory of revealed<br />
prefer<strong>en</strong>ce in an abstract<br />
framework indep<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>t of budget<br />
sets and demand functions.<br />
The results of Uzawa, Arrow, S<strong>en</strong><br />
and their followers were proved<br />
under the hypothesis that all<br />
non-empty fi nite sets of alternatives<br />
are included in the domain<br />
of a choice function.<br />
Further on, Richter, Hansson<br />
and Suzumura elaborated a<br />
g<strong>en</strong>eralized theory of revealed<br />
16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
prefer<strong>en</strong>ce with no restriction on<br />
the domain of the choice function.<br />
The contributions of this<br />
thesis are conc<strong>en</strong>trated on a<br />
revealed prefer<strong>en</strong>ce theory for<br />
fuzzy choice functions.<br />
Our concept of fuzzy choice<br />
function includes that of Banerjee.<br />
In Banerjee’s approach, the<br />
range of the fuzzy choice function<br />
consists of fuzzy sets and the<br />
domain consists of crisp sets, in<br />
our approach both the domain<br />
and the range of the fuzzy choice<br />
function consist of fuzzy sets.<br />
Our contributions <strong>ca</strong>n be<br />
grouped in fi ve main themes:<br />
1. Revealed prefer<strong>en</strong>ce and<br />
congru<strong>en</strong>ce axioms for<br />
fuzzy choice functions;<br />
2. Rationality and normality<br />
of fuzzy choice functions;<br />
3. Consist<strong>en</strong>cy conditions for<br />
fuzzy choice functions;<br />
4. Degree of dominance for<br />
fuzzy choice functions;<br />
5. Appli<strong>ca</strong>tions.<br />
Our revealed prefer<strong>en</strong>ce results<br />
are developed in two directions:<br />
– One g<strong>en</strong>eralizes the Uzawa-<br />
Arrow-S<strong>en</strong> theory<br />
– The second ext<strong>en</strong>ds the<br />
Richter-Hansson-Suzmura<br />
theory.<br />
The fi rst direction starts from<br />
two hypotheses that ext<strong>en</strong>d to<br />
a fuzzy context Uzawa-Arrow-<br />
S<strong>en</strong> theory. In this framework<br />
connections betwe<strong>en</strong> weak<br />
and strong congru<strong>en</strong>ce axioms<br />
WFCA, SFCA, weak and strong<br />
revealed prefer<strong>en</strong>ce axioms WA-<br />
FRP, SAFRP and other properties<br />
of rationality and normality<br />
are established.<br />
The main result is a g<strong>en</strong>eralization<br />
of the Arrow-S<strong>en</strong> theorem.<br />
Further consist<strong>en</strong>cy conditions<br />
Fα, Fβ, Fδ which are fuzzy versions<br />
of S<strong>en</strong>’s conditions α, β,<br />
δ are studied. We prove that a<br />
fuzzy choice function satisfi es<br />
Fα and Fβ if and only if WFCA<br />
holds. Also, Fδ holds if and only<br />
if the revealed prefer<strong>en</strong>ce rela-<br />
tion R (<strong>ca</strong>noni<strong>ca</strong>lly associated<br />
to the fuzzy choice function) is<br />
quasi-transitive. Other consist<strong>en</strong>cy<br />
conditions (Fα2, Fγ2, Fβ(+),<br />
path indep<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>ce) are also discussed.<br />
In the second direction rationality<br />
and revealed prefer<strong>en</strong>ce<br />
theory for fuzzy choice functions<br />
with arbitrary domains<br />
are investigated. New axioms of<br />
revealed prefer<strong>en</strong>ce WAFRPº,<br />
SAFRPº, HAFRP are introduced<br />
and relations betwe<strong>en</strong> these axioms<br />
and the previous ones are<br />
established.<br />
We obtain two main theorems:<br />
(1) Axioms WFCA and WAFRPº<br />
are equival<strong>en</strong>t. (2) Axioms SFCA<br />
and HAFRP are equival<strong>en</strong>t. We<br />
analyze two concepts of rationality:<br />
G-rationality and M-rationality.<br />
Another result g<strong>en</strong>eralizes a<br />
part of a Richter theorem.<br />
We defi ne a notion of the degree<br />
of dominance of an alternative<br />
with respect to an available<br />
fuzzy set of alternatives and we<br />
introduce new axioms of congru<strong>en</strong>ce<br />
for fuzzy choice functions.<br />
If we interpret an available set<br />
as a criterion, th<strong>en</strong> we <strong>ca</strong>n obtain<br />
a ranking of alternatives (for<br />
each criterion) with respect to<br />
the act of choice.<br />
This ranking is obtained by<br />
using fuzzy choice problems<br />
and the instrum<strong>en</strong>t by which it<br />
is established is the degree of<br />
dominance associated with a<br />
fuzzy choice function. In defi ning<br />
this fuzzy choice function<br />
the revealed prefer<strong>en</strong>ce theory is<br />
applied.<br />
The appli<strong>ca</strong>tions describe<br />
concrete economic situations<br />
where partial information or human<br />
subjectivity appears. The<br />
mathemati<strong>ca</strong>l modelling is done<br />
by formulating <strong>som</strong>e fuzzy choice<br />
problems where criteria are repres<strong>en</strong>ted<br />
by fuzzy available sets<br />
of alternatives; The degree of<br />
dominance is the mathemati<strong>ca</strong>l<br />
instrum<strong>en</strong>t on which the algorithms<br />
of multicriterial hierarchy<br />
are based.”
GEOLOGI<br />
FM Peter Österholm disputerar i geologi<br />
fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj på avhandling<strong>en</strong><br />
”Previous, Curr<strong>en</strong>t and Future<br />
Leaching of Sulphur and Metals from<br />
Acid Sulphate Soils in W. Finland”.<br />
● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12 i<br />
Auditorium I, Geologicum. Oppon<strong>en</strong>t<br />
är prof. Mike Melville, The<br />
University of New South Wales,<br />
och <strong>som</strong> kustos fungerar prof.<br />
Mats Åström.<br />
Så här sammanfattar Peter<br />
Österholm själv sin avhandling:<br />
”På västkust<strong>en</strong> i Finland fi nns<br />
stora områ<strong>d<strong>en</strong></strong> (1000–3000 km 2 )<br />
med mycket svavelrika sedim<strong>en</strong>t<br />
<strong>som</strong> landhöjning<strong>en</strong> lyft upp<br />
ovanför havsytan och <strong>som</strong><br />
s<strong>en</strong>are utvecklats till så kallade<br />
sura sulfatjordar (pH
DISPUTATIONER, forts.<br />
”Östersjön är ett litet, grunt<br />
och instängt hav<strong>som</strong>råde med ett<br />
begränsat vatt<strong>en</strong>utbyte till Nordsjön.<br />
Skarpa skillnader i salthalt<br />
och klimat skiljer de södra och<br />
norra delarna från varandra.<br />
Ett invånarantal på 85 miljoner<br />
i hela avrinning<strong>som</strong>rådet gör<br />
belastningstrycket betydande.<br />
Dessa faktorer inverkar väs<strong>en</strong>tligt<br />
på Östersjöns känslighet för<br />
miljöförändringar, speciellt sådana<br />
orsakade av människan.<br />
Eutrofi ering innebär <strong>en</strong> ökad<br />
tillgänglighet av fosfor och kväve<br />
i vattnet. Överskottsnäring<strong>en</strong><br />
gynnar snabbväxande vegetation,<br />
<strong>som</strong> på sikt konkurrerar ut<br />
långsamt växande fl eråriga arter<br />
med nyckelfunktioner för hela<br />
ekosystemet.<br />
Ute på öppet vatt<strong>en</strong> leder övergödning<strong>en</strong><br />
till massförekomster<br />
av cyanobakterier under varma<br />
och vindstilla perioder av <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>.<br />
Nedbrytning<strong>en</strong> av alla<br />
eutrofi eringsgynnade arter är syrekrävande.<br />
Eutrofi ering är därtill<br />
inte Östersjöns <strong>en</strong>da problem,<br />
utan måste ställas i relation till<br />
andra gissel så<strong>som</strong> miljögifter,<br />
överfi skning och etablering<strong>en</strong> av<br />
främmande arter.<br />
Åtgärder för <strong>en</strong> förbättring<br />
av Östersjöns tillstånd kräver<br />
<strong>en</strong> mångfacetterad syn och<br />
handlingskraft g<strong>en</strong>om ett tvärvet<strong>en</strong>skapligt<br />
<strong>en</strong>gagemang. Ett<br />
fungerande samarbete mellan<br />
naturvet<strong>en</strong>skap och socioekonomi,<br />
lik<strong>som</strong> mellan vet<strong>en</strong>skap och<br />
beslutsfattande är nödvändigt.<br />
Övergödning har inte verkningar<br />
<strong>en</strong>bart på <strong>en</strong> biologisk och fysikalisk-kemisk<br />
nivå. Problemet<br />
kräver också ett ekonomiskt,<br />
tekniskt och sociologiskt nytänkande.<br />
Kommunikationsförbistringar<br />
kan överkommas med hjälp av<br />
begreppsmässiga, s.k. konceptuella,<br />
modeller där förändringar i<br />
miljön kartläggs på ett lättförståeligt<br />
sätt, samtidigt <strong>som</strong> möjligast<br />
många aspekter av problemet<br />
framkommer.<br />
I min avhandling strävar jag<br />
18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
efter att framställa Östersjöns<br />
eutrofi ering ur fl era olika synvinklar.<br />
Problemet pres<strong>en</strong>teras dels<br />
på ett allmänt plan, dels regionalt<br />
mer i detalj. Jag har gjort<br />
ett försök att kartlägga övergödningsproblemet<br />
i Östersjön i sin<br />
helhet i <strong>en</strong> konceptuell modell.<br />
Modell<strong>en</strong> visar hur både naturliga<br />
och antropog<strong>en</strong>a drivmedel<br />
åstadkommer fysikalisk-kemiska<br />
och biologiska verkningar i ekosystemet,<br />
samt hur dessa kopplas<br />
till ekonomiska, häl<strong>som</strong>ässiga<br />
och estetiska konsekv<strong>en</strong>ser på ett<br />
samhälleligt plan.<br />
För vidtagande av positiva<br />
åtgärder krävs restriktioner och<br />
bestämmelser från beslutsfattare.<br />
Min modell kan jämföras med<br />
det s.k. DPSIR-tankesättet, <strong>som</strong><br />
visar hur drivkrafter (Drivers),<br />
påtryckning (Pressures), tillstånd<br />
(State), effekter (Impact) och reaktioner<br />
(Response) kopplas till<br />
varandra för att förklara orsakerna<br />
till miljöförändringar.<br />
Övergödning<strong>en</strong> är ett hot mot<br />
hela Östersjöns framtid, m<strong>en</strong><br />
olika kusttyper och skillna<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
mellan kustområde och öppet<br />
hav påverkar händelseförloppet.<br />
För att peka på regionala skillnader<br />
har jag delat in Östersjön i<br />
nio delområ<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
På bas<strong>en</strong> av tillgänglig litteratur,<br />
från vet<strong>en</strong>skapligt granskade<br />
publikationer till s.k. grå<br />
rapporter, har jag sammanställt<br />
eutrofi eringsgra<strong>d<strong>en</strong></strong> och när problem<strong>en</strong><br />
uppstod skilt för varje<br />
delområde.<br />
Det rådande tillståndet för<br />
varje region är sammanfattad i<br />
<strong>en</strong> konceptuell modell. För noggrannare<br />
analyser av utveckling<br />
i näringstillstånd, syresituation<br />
etc. på regional nivå har långtidsdata<br />
från nationella och<br />
internationella övervakningsprogram<br />
värdefullt informationsvärde.<br />
I det här arbetet har mönster<br />
i fysikaliska och biologiska<br />
parametrar uppmätta längs <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
fi nska kustzon<strong>en</strong> av Finska vik<strong>en</strong><br />
studerats närmare.<br />
Resultat<strong>en</strong> av min avhandling<br />
visar att Östersjöns tillstånd<br />
och återhämtningsmöjligheter i<br />
frågan om övergödning kräver<br />
handlingsprogram både på <strong>en</strong><br />
storskalig nivå <strong>som</strong> täcker hela<br />
Östersjön och på regionala plan,<br />
där specifi ka problem för specifi<br />
ka områ<strong>d<strong>en</strong></strong> beaktas.<br />
För positiva resultat krävs <strong>en</strong><br />
medvet<strong>en</strong>het och vilja till förbättringar<br />
<strong>som</strong> sträcker sig över<br />
vet<strong>en</strong>skapliga ämnesdomäner<br />
och ut till beslutsfattare och<br />
allmänhet<strong>en</strong>. Användarvänliga<br />
modeller <strong>som</strong> beskriver problemet<br />
är <strong>en</strong> viktig grund för samarbetet.”<br />
FÖRETAGETS<br />
ORGANISATION<br />
OCH LEDNING<br />
EM Joachim Ramström disputerar<br />
i företagets organisation och ledning<br />
fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj på avhandling<strong>en</strong><br />
”West Meets East – A Study of<br />
Cross-Institutional Business Relationships<br />
betwe<strong>en</strong> Finnish/Swedish and<br />
Overseas Chinese Firms”.<br />
● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl.<br />
12 i Auditorium I, Hank<strong>en</strong>. Som<br />
oppon<strong>en</strong>t fungerar prof. St<strong>en</strong><br />
Söderman, Stockholms universi-
tet, och kustos är doc<strong>en</strong>t H<strong>en</strong>rik<br />
Bäckström.<br />
Så här sammanfattar Joachim<br />
Ramström själv sin avhandling:<br />
”Forskning<strong>en</strong> behandlar affärsrelationer<br />
mellan fi nländska/<br />
sv<strong>en</strong>ska och så kallade utlandskinesiska<br />
företag. Dessa <strong>ca</strong> 60<br />
miljoner utlandskineser (<strong>en</strong>g.<br />
Overseas Chinese) är <strong>en</strong> etnisk<br />
grupp med <strong>en</strong> mycket dominant<br />
ställning i de fl esta länder<br />
i Asi<strong>en</strong>. Idag uppskattar man att<br />
de har <strong>en</strong> kollektiv förmög<strong>en</strong>het<br />
på <strong>ca</strong> 1 500 miljarder dollar, och<br />
därför skulle man kunna kalla<br />
dem <strong>d<strong>en</strong></strong> trejde största ekonomin<br />
i värl<strong>d<strong>en</strong></strong>, mätt i BNP, efter USA<br />
och Japan.<br />
Dessa utlandskineser är också<br />
intressanta efter<strong>som</strong> man g<strong>en</strong>om<br />
att studera dem också kan få <strong>en</strong><br />
större förståelse för kinesiskt<br />
affärsbete<strong>en</strong>de, efter<strong>som</strong> de utlandskinesiska<br />
företag<strong>en</strong> bibehållit<br />
<strong>en</strong> stor del av sitt kinesiska<br />
arv och ursprungsbete<strong>en</strong>de. Därför<br />
är många av deras särdrag<br />
direkt jämförbara med kinesiska<br />
företag.<br />
Dessutom är de utlandskinesiska<br />
företag<strong>en</strong> idag de största<br />
investerarna i Kina. Detta betyder<br />
i sin tur att utlandskinesiska<br />
företag är attraktiva partners för<br />
fi nländska och sv<strong>en</strong>ska företag,<br />
efter<strong>som</strong> de kan fungera <strong>som</strong><br />
ett brohuvud till <strong>d<strong>en</strong></strong> kinesiska<br />
markna<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Utöver detta är forskning<strong>en</strong><br />
av stort intresse efter<strong>som</strong> de kinesiska<br />
företag<strong>en</strong>, inklusive de<br />
utlandskinesiska, med största<br />
sannolikhet kommer att utvecklas<br />
till globala multinationella<br />
företag, precis <strong>som</strong> företag från<br />
de andra två stormakterna i<br />
Asi<strong>en</strong>, Japan och Sydkorea. Detta<br />
betyder att kinesiska företag så<br />
småningom tar sig in på de europeiska<br />
marknaderna, och många<br />
fi nländska och sv<strong>en</strong>ska företag<br />
kommer att börja samarbeta, och<br />
konkurrera med dem. För att klara<br />
av <strong>d<strong>en</strong></strong>na framtida konkurr<strong>en</strong>s<br />
är det av yttersta vikt att fi nländska<br />
och sv<strong>en</strong>ska företag får till-<br />
gång till fördjupad kunskap om<br />
de etniska kinesiska företag<strong>en</strong>s<br />
relationsbete<strong>en</strong>de.<br />
Forskning<strong>en</strong> baserar sig på intervjuer<br />
med chefer i fi nländska<br />
och sv<strong>en</strong>ska dotterbolag i Sydostasi<strong>en</strong>.<br />
Intervjuerna har fokuserat<br />
på olika områ<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> berör<br />
relationshantering med etniska<br />
(utlands-) kinesiska företag. Tidigare<br />
forskning inom detta område<br />
har överlag handlat om vad<br />
företag borde göra. Däremot har<br />
man fokuserat väldigt lite på vad<br />
företag de facto gör, hur företag<br />
hanterar relationer och hur relationsprocess<strong>en</strong><br />
ser ut. Därför har<br />
affärsrelationer och processer<br />
mellan fi nländska/sv<strong>en</strong>ska och<br />
etniska kinesiska företag varit<br />
något av <strong>en</strong> svart låda.<br />
Studi<strong>en</strong> fokuserar på hantering<strong>en</strong><br />
av sex viktiga dim<strong>en</strong>sioner<br />
i <strong>en</strong> affärsrelation, d.v.s.<br />
förtro<strong>en</strong>de, <strong>en</strong>gagemang, anpassning,<br />
lärande, sociala relationer<br />
och sociala band, vilka har visat<br />
sig vara kritiska dim<strong>en</strong>sioner för<br />
framgång i <strong>d<strong>en</strong></strong>na kontext.<br />
Utgångspunkt<strong>en</strong> för affärsrelationer<br />
mellan fi nländska/<br />
sv<strong>en</strong>ska och etniska kinesiska<br />
företag är utmanande. Företag<strong>en</strong><br />
härstammar från kontexter <strong>som</strong><br />
är mycket olika vad gäller sätt att<br />
utveckla <strong>en</strong> relation, sätt att hantera<br />
<strong>en</strong> relation och faktorer <strong>som</strong><br />
påverkar utveckling<strong>en</strong> av <strong>en</strong> relation,<br />
d.v.s. väs<strong>en</strong>tliga skillnader<br />
i underliggande tankemönster.<br />
En av de kanske mest intressanta<br />
observationerna är att då<br />
fi nländska och sv<strong>en</strong>ska företag<br />
bygger relationer med etniska kinesiska<br />
företag så följer vark<strong>en</strong>dera<br />
av parterna sitt naturliga<br />
relationsbete<strong>en</strong>de.<br />
Det sker alltså <strong>en</strong> ömsesidig<br />
anpassning, trots att man normalt<br />
brukar anta att företag <strong>som</strong><br />
befi nner sig på <strong>en</strong> främmande<br />
marknad anpassar sig till de<br />
metoder <strong>som</strong> råder på <strong>d<strong>en</strong></strong>na<br />
marknad. Resultatet är alltså <strong>en</strong><br />
blandad relation, <strong>som</strong> vark<strong>en</strong> är<br />
unikt fi nländsk/sv<strong>en</strong>sk eller etnisk<br />
kinesisk.”<br />
FOLKRÄTT<br />
PM Miko Lempin<strong>en</strong> disputerar i<br />
folkrätt fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni på avhandling<strong>en</strong><br />
”The United Nations Commission<br />
on Human Rights and the<br />
Differ<strong>en</strong>t Treatm<strong>en</strong>t of Governm<strong>en</strong>ts:<br />
An Inseparable Part of Promoting<br />
and Encouraging Respect for Human<br />
Rights?”.<br />
● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12<br />
i aud. Salin, Axelia. Som oppon<strong>en</strong>t<br />
fungerar prof. M<strong>en</strong>no<br />
Kamminga, Universiteit<br />
Maastricht, och kustos är prof.<br />
Martin Scheinin.<br />
Så här sammanfattar Miko<br />
Lempin<strong>en</strong> själv sin avhandling:<br />
”Att ställa <strong>en</strong> annan stat till<br />
svars för människorättskränkningar<br />
hör till <strong>en</strong> stats absolut<br />
mest s<strong>en</strong>sitiva uppgifter. I dessa<br />
situationer spelar politiska värderingar<br />
och relationerna stater<br />
emellan <strong>en</strong> avgörande roll.<br />
D<strong>en</strong> verkliga människorättssituation<strong>en</strong><br />
i ett land är däremot<br />
<strong>en</strong>dast av sekundär betydelse.<br />
Följaktlig<strong>en</strong> agerar staterna<br />
äv<strong>en</strong> på allvarliga människorättskränkningar<br />
<strong>en</strong>dast i de fall<br />
där <strong>en</strong> tillräcklig politisk vilja<br />
kan uppnås.<br />
Alltför ofta ignoreras väldokum<strong>en</strong>terademänniskorättskränkningar<br />
fullständigt.<br />
Politisering<strong>en</strong> av diskussion<strong>en</strong><br />
om mänskliga rättigheter kan<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
19
DISPUTATIONER, forts.<br />
lätt beskyllas för att vara skadlig<br />
för främjandet av dessa rättigheter.<br />
Så ser det i alla fall lätt ut för<br />
off<strong>en</strong>tlighet<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> verklighet<strong>en</strong><br />
behöver inte nödvändigtvis vara<br />
så <strong>en</strong>tydig.<br />
För<strong>en</strong>ta nationernas kommission<br />
för mänskliga rättigheter är<br />
världsorganisation<strong>en</strong>s främsta<br />
organ <strong>som</strong> arbetar <strong>en</strong>bart med<br />
människorättsfrågor. Kommission<strong>en</strong><br />
<strong>som</strong> är underordnad ekonomiska<br />
och sociala rådet och<br />
<strong>som</strong> består av 53 medlemsstater<br />
är ett politiskt organ. Man bör<br />
därför inte förvänta sig att kommission<strong>en</strong><br />
skulle agera på ett sätt<br />
<strong>som</strong> kunde jämföras med ett organ<br />
<strong>som</strong> består av självständiga<br />
experter. I <strong>d<strong>en</strong></strong>na för off<strong>en</strong>tlig<br />
granskning framlagda avhandling,<br />
anses detta emellertid vara<br />
kommission<strong>en</strong>s styrka snarare<br />
än svaghet.<br />
D<strong>en</strong> betydelse <strong>som</strong> de mänskliga<br />
rättigheterna ges och <strong>som</strong><br />
kommission<strong>en</strong>s arbete anses<br />
avspegla har resulterat i <strong>en</strong> hård<br />
tävlan om medlemskap i kommission<strong>en</strong><br />
äv<strong>en</strong> bland länder<br />
med <strong>en</strong> mindre imponerande<br />
inställning till mänskliga rättigheter.<br />
Kommission<strong>en</strong>s medlemsstater<br />
hör med andra ord inte nödvändigtvis<br />
till värl<strong>d<strong>en</strong></strong>s främsta<br />
människorättsfrämjare. Kommission<strong>en</strong><br />
har trots allt lyckats<br />
utveckla ett brett urval av förfaran<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
för att hantera människorättskränkningar.<br />
Detta har inte<br />
bara lett till att olika situationer<br />
behandlas olika m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> till att<br />
lika situationer behandlas olika.<br />
Traditionellt har det ansetts<br />
vara skadligt för främjandet av<br />
de mänskliga rättigheterna att<br />
behandla länder olika på grund<br />
av att detta lätt sammankopplas<br />
med selektivitet och <strong>en</strong> politisering<br />
av de mänskliga rättigheterna.<br />
I <strong>d<strong>en</strong></strong>na för off<strong>en</strong>tlig<br />
granskning framlagda avhandling<br />
beskrivs bland annat hur det<br />
inte nödvändigtvis alltid behöver<br />
vara så. Det har länge saknats<br />
<strong>en</strong> konstruktiv diskussion och<br />
20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
ett svar till dem <strong>som</strong> kritiserat<br />
människorättskommission<strong>en</strong> för<br />
ineffektivitet, sk<strong>en</strong>helighet, brist<br />
på fantasi, selektivitet och i all<br />
synnerhet för <strong>en</strong> politisering av<br />
diskussion<strong>en</strong> om de mänskliga<br />
rättigheterna. Ifrågavarande avhandling<br />
är <strong>en</strong> kontribution till<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong>na diskussion.”<br />
MATEMATIK<br />
FL Christer Glader disputerar i<br />
matematik fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni på<br />
avhandling<strong>en</strong> ”Constructive Methods<br />
for Rational Interpolation and Uniform<br />
Approximation on the Unit Disc”.<br />
● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl.<br />
12 i aud. Ringbom, Axelia. Som<br />
oppon<strong>en</strong>t fungerar prof. Lothar<br />
Reichel, K<strong>en</strong>t State University,<br />
och kustos är prof. Göran Högnäs.<br />
Så här sammanfattar Christer<br />
Glader själv sin avhandling:<br />
”Avhandling<strong>en</strong> sorterar under<br />
ämne<strong>som</strong>rådet approximationsteori<br />
i komplexa talplanet och<br />
fokuserar på approximationsproblem<br />
på <strong>d<strong>en</strong></strong> komplexa <strong>en</strong>hetscirkeln<br />
och på <strong>d<strong>en</strong></strong> öppna <strong>en</strong>hetsskivan<br />
bestå<strong>en</strong>de av punkterna<br />
innanför <strong>en</strong>hetscirkeln. Ett<br />
typiskt approxima tions problem<br />
är att ersätta (approximera) <strong>en</strong><br />
”besvärlig” funktion med <strong>en</strong> för<br />
människa och dator lätthanterlig<br />
funktion, exempelvis ett polynom<br />
eller <strong>en</strong> rationell funktion.<br />
Ett annat problem är att, givet<br />
interpolationsdata i form av ett<br />
antal noder och funktions vär<strong>d<strong>en</strong></strong>,<br />
hitta <strong>en</strong> interpolerande funktion<br />
i <strong>en</strong> giv<strong>en</strong> klass av funktioner,<br />
ev<strong>en</strong>tuellt så att någon<br />
viss eg<strong>en</strong>skap hos interpolant<strong>en</strong><br />
optimeras. I de approximations-<br />
och inter polations problem <strong>som</strong><br />
behandlas i avhandling<strong>en</strong> intar<br />
funktionsklass<strong>en</strong> av ändliga<br />
blaschkeprodukter <strong>en</strong> särställning<br />
(Wilhelm Blaschke, 1882 –<br />
1962, österrikisk-tysk matematiker).<br />
En ändlig blaschkeprodukt<br />
är <strong>en</strong> rationell funktion <strong>som</strong> har<br />
konstant belopp på <strong>en</strong>hetscirkeln<br />
och saknar poler på och innanför<br />
<strong>en</strong>hets cirkeln. Tillämpningar för<br />
de konstruktiva algoritmer <strong>som</strong><br />
pres<strong>en</strong>teras i avhandling<strong>en</strong> fi nns<br />
exempelvis inom reglerteori.<br />
I avhandling<strong>en</strong> behandlas<br />
fl era olika typer av s.k. Nevanlinna-Pickinterpolationsproblem.<br />
Dessa problem går ut på<br />
att vi har givet n styck<strong>en</strong> noder<br />
i <strong>d<strong>en</strong></strong> öppna <strong>en</strong>hetsskivan och n<br />
styck<strong>en</strong> funktionsvär<strong>d<strong>en</strong></strong>. I vissa<br />
fall krävs det att funktionsvär<strong>d<strong>en</strong></strong>a<br />
till beloppet är be gränsade<br />
av talet 1 och i andra fall ställs<br />
inga restriktioner på beloppet. Vi<br />
söker <strong>en</strong> interpolerande funktion<br />
i klass<strong>en</strong> av ändliga blaschkeprodukter<br />
och i vissa problem<br />
söker vi <strong>en</strong> skalad ändlig blaschkeprodukt<br />
av minimal norm. I<br />
avhandling<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>teras nya<br />
algoritmer <strong>som</strong> löser interpolationsproblem<strong>en</strong><br />
g<strong>en</strong>om att lösa<br />
olika eg<strong>en</strong>värdesproblem <strong>som</strong><br />
defi nieras av givet interpolationsdata.<br />
I avhandling<strong>en</strong> behandlas<br />
äv<strong>en</strong> problemet att approximera<br />
<strong>en</strong> rationell funktion med <strong>en</strong> annan<br />
rationell funktion av lägre<br />
gradtal, där vi kräver att alla poler<br />
för de rationella funktionerna<br />
ligger utanför <strong>en</strong>hetscirkeln och<br />
att felet mätt i supremumnorm på<br />
<strong>en</strong>hetscirkeln minimeras. De fall
då lösning<strong>en</strong> till detta problem<br />
ger upphov till <strong>en</strong> felfunktion<br />
<strong>som</strong> är <strong>en</strong> skalad blaschkeprodukt<br />
har karakteriserats av Gutknecht<br />
i <strong>en</strong> artikel från 1983. I<br />
dessa fall visas i avhandling<strong>en</strong><br />
att lösning<strong>en</strong> kan erhållas g<strong>en</strong>om<br />
att ställa upp ett eg<strong>en</strong>värdesproblem<br />
med hjälp av koeffi ci<strong>en</strong>terna<br />
för <strong>d<strong>en</strong></strong> rationella funktion<br />
<strong>som</strong> skall approximeras. D<strong>en</strong>na<br />
algoritm kan tillämpas för s.k.<br />
modellreduktion i reglerteori,<br />
där man försöker approximera<br />
<strong>en</strong> rationell överföringsfunktion<br />
med <strong>en</strong> rationell funktion av<br />
lägre gradtal.<br />
Approximation i supremumnorm<br />
av kontinuerliga funktioner<br />
på <strong>en</strong>hetscirkeln med s.k.<br />
symmetriska laur<strong>en</strong>tpolynom<br />
behandlas också i avhandling<strong>en</strong>.<br />
Detta approximationsproblem<br />
löses ”nästan optimalt” med<br />
<strong>en</strong> snabb utbytesalgoritm <strong>som</strong><br />
åstadkommer <strong>en</strong> felfunktion med<br />
ekvioskillerande real- och imaginärdel.<br />
I de fall felfunktion<strong>en</strong> blir<br />
<strong>en</strong> skalad ändlig blaschkeprodukt<br />
eller <strong>en</strong> inverterad sådan av<br />
tillräckligt högt gradtal bevisas<br />
det i avhandling<strong>en</strong> att lösning<strong>en</strong><br />
är optimal.”<br />
TRÄ- OCH PAPPERSKEMI<br />
DI Lari Vähäsalo disputerar i trä-<br />
och papperskemi fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni<br />
på avhandling<strong>en</strong> ”White Pitch Deposition.<br />
Mechanisms and Measuring<br />
Techniques”.<br />
● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12<br />
i aud. Armfelt, Ark<strong>en</strong>. Som oppon<strong>en</strong>t<br />
fungerar Dr. Lawr<strong>en</strong>ce H.<br />
All<strong>en</strong>, Pulp and Paper Research<br />
Institute of Canada, och kustos är<br />
prof. Bjarne Holmbom.<br />
Så här sammanfattar Lari Vähäsalo<br />
själv sin avhandling:<br />
”Bestruket papper tillverkas<br />
g<strong>en</strong>om att papper beläggs med<br />
ett bestrykningsskikt. Bestrykningssmet<strong>en</strong><br />
består huvudsakli-<br />
g<strong>en</strong> av pigm<strong>en</strong>t, till exempel kaolin<br />
eller kalciumkarbonat. För att<br />
bestrykningsskiktet skall hållas<br />
fast i pappret tillsätter man ett<br />
syntetiskt bindemedel i smet<strong>en</strong>,<br />
så kallad latex, vilket vanlig<strong>en</strong><br />
utgör 5 proc<strong>en</strong>t till 15 proc<strong>en</strong>t av<br />
smet<strong>en</strong>.<br />
Vid sidan om det bestrukna<br />
pappret, <strong>som</strong> levereras till kunderna,<br />
uppstår också <strong>en</strong> del utskott,<br />
vanlig<strong>en</strong> mellan 10 proc<strong>en</strong>t<br />
och 30 proc<strong>en</strong>t. Utskott består<br />
av klippningsrester, sidoremsor<br />
och rester av pappersrullar. För<br />
ekonomiska skäl återcirkuleras<br />
utskottet g<strong>en</strong>om att pappret slås<br />
upp och de återdispergerade<br />
fi brerna återförs till pappersmassan.<br />
Med fi brerna följer det syntetiska<br />
bindemedlet i bestruket<br />
utskott in i systemet. Syntetiska<br />
bindemedel är lim <strong>som</strong> kan förorsaka<br />
avsättningsproblem på<br />
pappersmaskin<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att fastna<br />
på valsar och viror. Dessa avsättningar,<br />
<strong>som</strong> kallas för ”White<br />
Pitch”, utgör ett stort problem för<br />
pappersindustrin. ”White Pitch”avsättningar<br />
sänker papperskvalitet<strong>en</strong><br />
efter<strong>som</strong> de förorsakar<br />
hål och prickar i det producerade<br />
pappret. Dessutom sänker<br />
”White Pitch” körbarhet<strong>en</strong> hos <strong>en</strong><br />
pappersmaskin g<strong>en</strong>om mer frekv<strong>en</strong>ta<br />
banbrott och tvättstopp.<br />
”White Pitch” har studerats<br />
sedan slutet av 70-talet. Brist<br />
på problemspecifi ka analytiska<br />
metoder har medfört att forskare<br />
inte tidigare lyckats konstruera<br />
uttömmande mekanismer och<br />
orsaker för detta problem.<br />
I <strong>d<strong>en</strong></strong>na doktorsavhandling<br />
föreslås mekanismer hur ”White<br />
Pitch” bildas och åtgärder för att<br />
minska uppkomst<strong>en</strong> av ”White<br />
Pitch”-avsättningar. Dessutom<br />
pres<strong>en</strong>teras nya analytiska metoder<br />
<strong>som</strong> kan användas för att<br />
undersöka ”White Pitch” både i<br />
laboratorie- och fabriksskala.”<br />
FOLK & FÄ<br />
● FM Marie Nordström (miljö-<br />
och marinbiologi) deltog i Havsfrumötet<br />
<strong>som</strong> hölls vid Tjärnö<br />
marinbiologiska laboratorium,<br />
Strömstad, Sverige, <strong>d<strong>en</strong></strong> 7–8 april.<br />
Temat för årets möte var kommunikation.<br />
Resan fi nansierades<br />
av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s Jubileumsfond<br />
1968.<br />
● Överassist<strong>en</strong>t Jan Saarela,<br />
Samhällsvet<strong>en</strong>skapliga institution<strong>en</strong>,<br />
besökte under ti<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
7–11 april 2005 institutet för social<br />
forskning vid Stockholms<br />
universitet samt c<strong>en</strong>trum för<br />
allmänmedicin vid Karolinska<br />
institutet. Seminarier gavs på<br />
temat ”Regional mortality variation<br />
in Finland: A study of two<br />
population groups”. Reseunderstöd<br />
erhölls från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
jubileumsfond 1968.<br />
● Assist<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i konstvet<strong>en</strong>skap<br />
Heidi Pfäffl i bedrev forskning<br />
i Stockholm <strong>d<strong>en</strong></strong> 1–5 mars 2005<br />
(besök till Sv<strong>en</strong>ska Porträttarkivet,<br />
Arkeologisk topografi ska<br />
arkivet samt Stockholms stadsarkiv)<br />
för att samla in arkiv- och<br />
bildmaterial för sin doktorsavhandling<br />
om hantverksmålare i<br />
<strong>Åbo</strong>trakt<strong>en</strong> på 1600-talet. Reseunderstöd<br />
erhölls ur <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />
Jubileumsfond 1968.<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
21
MfÅA NOTERAR<br />
Vad kan man<br />
utläsa ur<br />
barns teckningar?<br />
■ Speciallärarna har ett svårt och<br />
omfattande arbetsfält. Hur ska man<br />
bäst förbereda sig för att ta hand<br />
om barn och ungdomar med olika<br />
former av svårigheter och handikapp?<br />
Pedagogisk kreativitet och<br />
mänskokännedom är exempel på<br />
ett par c<strong>en</strong>trala kompet<strong>en</strong><strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
inom speciallärarprofession<strong>en</strong>.<br />
Speciallärarstuderande i Vasa<br />
fi ck nya inblickar i barns tankegångar<br />
och upplevelser när Katarzyna<br />
Lubiewska från Kaziemierz Wielki<br />
universitetet i Bygdoszcz, Pol<strong>en</strong><br />
föreläste om barns teckningar och<br />
vad <strong>som</strong> kan utläsas av dessa. <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> i Vasa har ett Erasmusavtal<br />
inom utvecklingspsykologi med<br />
universitetet i Bydgoszcz.<br />
Speciallärarstuderan<strong>d<strong>en</strong></strong>a har<br />
under vår<strong>en</strong>s lopp tillsammans med<br />
Ann-Charlott Kjerulf analyserat<br />
modeller och tekniker <strong>som</strong> kan användas<br />
för att hjälpa barn med olika<br />
svårigheter. Kjerulf är doktorand i<br />
pedagogik med arbetshandledning<br />
<strong>som</strong> specialområde och hon har<br />
lång lärarerfar<strong>en</strong>het.<br />
– Jag vet ju att det behövs många<br />
praktiskt inriktade metoder för att<br />
hjälpa barn och <strong>d<strong>en</strong></strong> hjälp<strong>en</strong> skall<br />
vara konkret och direkt, konstaterar<br />
Kjerulf.<br />
Professor H<strong>en</strong>rik Bruun blev<br />
KTF:s första ”Årets alumn”<br />
■ Professor em. i skogsprodukternas kemi och kemiska<br />
teknologi, TkD H<strong>en</strong>rik Bruun fi ck titeln ”Årets alumn” i<br />
samband med KTF:s 85 årsjubileum <strong>d<strong>en</strong></strong> 22 april. Titeln,<br />
<strong>som</strong> nu utdelades första gång<strong>en</strong>, ges åt <strong>en</strong> person <strong>som</strong><br />
är utexaminerad från kemisk-tekniska fakultet<strong>en</strong> och<br />
<strong>som</strong> framgångsrikt har fungerat vid fakultet<strong>en</strong>, i samhälls-<br />
eller näringslivet.<br />
H<strong>en</strong>rik Bruun, <strong>som</strong> blir jubeldoktor vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> 20 maj i år, blev stu<strong>d<strong>en</strong></strong>t 1939, diploming<strong>en</strong>jör 1948<br />
och teknologie doktor 1954 med fysikalisk kemi <strong>som</strong><br />
22 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
Katarzyna Lubiewska forskar om<br />
hur känslorna påverkar barns bete<strong>en</strong>de<br />
och om växelverkan mellan<br />
barn, föräldrar och mor-farföräldrar.<br />
Hon undervisar vid sitt hemuniversitet<br />
inom utvecklingspsykologi med<br />
tyngdpunkt på diagnostisering av<br />
psykiska svårigheter hos barn och<br />
olika slags avslappningsmetoder.<br />
– Jag är mycket intresserad av att<br />
få fram olika sätt att direkt hjälpa<br />
elever att slappna av och öka sin<br />
Katarzyna<br />
Lubiewska<br />
föreläste om<br />
barns teckningar<br />
och vad<br />
<strong>som</strong> kan utläsas<br />
av dessa,<br />
t.v. stud. Frida<br />
Carlsson.<br />
inlärnings- och konc<strong>en</strong>trationsförmåga,<br />
säger Lubiewska.<br />
– Vi fi ck ny och intressant kunskap<br />
och vi kommer att utöka samarbetet<br />
nästa läsår, säger <strong>en</strong> nöjd<br />
Ann-Charlott Kjerulf.<br />
Verklig<strong>en</strong> intressant och givande,<br />
konstaterar de blivande speciallärarna,<br />
<strong>som</strong> ser fram emot fortsättning<strong>en</strong><br />
nästa år.<br />
CAMILLA WESTERMARK<br />
huvudämne. Han var ordinarie professor i skogsprodukternas<br />
kemi och kemiska teknologi under år<strong>en</strong> 1960–<br />
83. Professor Bruun bidrog starkt till utveckling<strong>en</strong> av<br />
träförädlingssektorn <strong>som</strong> KTF:s tredje b<strong>en</strong> (processkemi<br />
- processystemteknik - träförädling) under 60- och 70talet.<br />
Han är känd <strong>som</strong> <strong>en</strong> intressant och inspirerande<br />
föreläsare, <strong>som</strong> redan tidigt tog upp miljöaspekter i sin<br />
undervisning. Som emeritus har professor Bruun hållit<br />
aktiva kontakter till fakultet<strong>en</strong>. Natur<strong>en</strong> är professor<br />
Bruuns stora passion; han har ett stort antal publikationer<br />
äv<strong>en</strong> i lepidopterologi, ornitologi och lich<strong>en</strong>ologi.<br />
”Professor Bruun repres<strong>en</strong>terar teknologi med ett<br />
mänskligt ansikte”, konstaterade dekanus Tapio Salmi,<br />
då han gav diplomet ”Årets alumn 2005” åt H<strong>en</strong>rik<br />
Bruun.
Två ÅA-doktorer prisbelöntes<br />
■ Två doktorsavhandlingar från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> prisbelöntes<br />
av Sv<strong>en</strong>ska litteratursällskapet i Finland <strong>d<strong>en</strong></strong> 16 maj.<br />
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 7 000 € tillföll<br />
FD H<strong>en</strong>ry Nygård för doktorsavhandling<strong>en</strong> Bara ett ringa<br />
obehag? Avfall och r<strong>en</strong>hållning i de fi nländska städernas<br />
profylaktiska strategier 1830–1930 (<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> 2004).<br />
I motivering<strong>en</strong> sägs följande: På <strong>en</strong> solid empirisk<br />
grund och i <strong>en</strong> europeisk kontext kartlägger och analyserar<br />
Nygård hur man inom städerna i Finland under <strong>en</strong><br />
period av stora förändringar uppfattade och behandlade<br />
avfall. En förändrad sjukdomsförståelse defi nierade<br />
nya krav och ny teknik aktualiserade bindande vägval.<br />
Fördelning<strong>en</strong> av ansvaret för r<strong>en</strong>hållning<strong>en</strong> var under omförhandling.<br />
Stadsavfallets fysiska metamorfos förvandlade på ett<br />
m<strong>en</strong>talt plan gödseln till skräp. Undersökning<strong>en</strong>, <strong>som</strong> är<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> första i sitt slag i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>, utgör ett värdefullt bidrag<br />
Temadag<strong>en</strong><br />
i Korpoström<br />
bjöd också på<br />
fi nt väder.<br />
Miljödag<br />
i Korpoström<br />
■ Onsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 april ordnade<br />
miljöuniversitetet <strong>en</strong> temadag i<br />
Skärgårdsc<strong>en</strong>trum Korpoström om<br />
miljöledningssystem och <strong>en</strong>ergifrågor.<br />
Största del<strong>en</strong> av deltagarna<br />
var miljöansvariga vid olika <strong>en</strong>heter<br />
inom ÅA.<br />
Temat <strong>en</strong>ergi passar fi nt i Korpoström<br />
då byggnaderna <strong>som</strong><br />
tillhör c<strong>en</strong>tret är uppvärmda med<br />
jordvärme vilket i <strong>en</strong> rural omgivning<br />
är ett gott alternativ till <strong>d<strong>en</strong></strong> urbana<br />
fjärrvärm<strong>en</strong>.<br />
Dag<strong>en</strong> startade med kaffe och <strong>en</strong><br />
rundvandring i c<strong>en</strong>trets huvudbyggnad.<br />
Rest<strong>en</strong> av dag<strong>en</strong> åtgick till pres<strong>en</strong>tationer<br />
och diskussioner. Kvalitets-<br />
och miljöchef Gunnar Roth<br />
till många vet<strong>en</strong>skap<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong>, bland dem medicin- och<br />
stadshistoria.<br />
Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 7 000 € tillföll<br />
äv<strong>en</strong> TD André Swanström för doktorsavhandling<strong>en</strong><br />
Separatistledare i 1700-talets Österbott<strong>en</strong> (<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
2004). Swanström undersöker i sin doktorsavhandling<br />
fyra österbottniska separatistledare under 1700-talet.<br />
Dessa är Catharina Asplund, Abraham Achr<strong>en</strong>ius, Johan<br />
Bullich och Friedrich Basilier. I prismotivering<strong>en</strong> framhålls<br />
att avhandling<strong>en</strong>s styrka ligger på det metodo logiska<br />
området. Författar<strong>en</strong> har på ett skickligt sätt kombinerat<br />
kunskaper från olika ämnes områ<strong>d<strong>en</strong></strong> och tillämpar dessa<br />
i sin kyrkohistoriska forskning. Avhandling<strong>en</strong> har <strong>en</strong> tydlig<br />
tvärvet<strong>en</strong>skaplig inriktning. Käll materialet rörande separatisterna<br />
är inte särskilt omfattande, m<strong>en</strong> författar<strong>en</strong><br />
har g<strong>en</strong>om att analysera materialet ur olika synvinklar på<br />
ett värdefullt sätt kunna tillföra oss ny kunskap om separatism<strong>en</strong><br />
och i synnerhet om dess ledare. Avhandling<strong>en</strong><br />
kan ses <strong>som</strong> <strong>en</strong> betydelsefull pionjärinsats och kan bli<br />
vägvisande också för andra forskare.<br />
från Nordkalk pres<strong>en</strong>terade<br />
företagets<br />
miljöledningssystem.<br />
Nordkalk har sedan<br />
1998 varit certifi erad<br />
<strong>en</strong>ligt standar<strong>d<strong>en</strong></strong> ISO<br />
14001.<br />
Tf. prefekt Mats<br />
Lindholm från institution<strong>en</strong><br />
för teknik och<br />
företagsekonomi vid<br />
Yrkeshögskolan Sydväst<br />
redogjorde för<br />
Sydvästs miljöarbete.<br />
Lindholm är ordförande<br />
för bolagets<br />
miljöledningsgrupp.<br />
Ab Utbildning Sydväst<br />
står nu på höst<strong>en</strong> inför<br />
<strong>en</strong> extern revision<br />
av miljöledningssystemet<br />
samt certifi ering<br />
<strong>en</strong>ligt standar<strong>d<strong>en</strong></strong> ISO<br />
14001. Efter lunch i skärgårdsc<strong>en</strong>trets<br />
<strong>ca</strong>fé fl yttade vi oss ut på bryggan<br />
där vi i strålande solsk<strong>en</strong> fi ck<br />
lyssna på Anne Ahtiain<strong>en</strong>, ledande<br />
<strong>en</strong>ergiexpert från Eg<strong>en</strong>tliga-Finlands<br />
Energibyrå, <strong>som</strong> höll <strong>en</strong> pres<strong>en</strong>tation<br />
om olika <strong>en</strong>ergifrågor då speciellt<br />
kopplade till <strong>en</strong>ergibesparing och<br />
ledningssystem.<br />
PETER FAGERSTRÖM<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
23
AVHANDLINGAR<br />
Humanistiska fakultet<strong>en</strong><br />
Avhandlingar pro gradu:<br />
● Johanna Asplund (sv<strong>en</strong>ska):<br />
”DU eller NI – <strong>en</strong> undersökning<br />
av tilltalsvanorna bland tre g<strong>en</strong>erationer<br />
sv<strong>en</strong>sktalande i Vasatrakt<strong>en</strong>.”<br />
Susanna Buddas (sv<strong>en</strong>ska):<br />
”Diskussionsforumet Netlibris<br />
– <strong>en</strong> undersökning om språkliga<br />
särdrag i <strong>en</strong> textbaserad datordialog.”<br />
Peik Ingman (religionsvet<strong>en</strong>skap):<br />
”En religionsfi losofi sk undersökning<br />
av begreppet aut<strong>en</strong>ticitet<br />
i ljuset av några buddhistiska<br />
principer och psykologiska<br />
begrepp.”<br />
Patrick Jern (psykologi): ”Predicting<br />
the Resi<strong>d<strong>en</strong></strong>tial Lo<strong>ca</strong>tion<br />
of Urban Serial Burglars from<br />
the Lo<strong>ca</strong>tions of Crime Sites.”<br />
Matematisk-naturvet<strong>en</strong>skapliga<br />
fakultet<strong>en</strong><br />
Avhandlingar pro gradu:<br />
● Maria Berg (fysik): ”Relaxation<br />
NYA PUBLIKATIONER<br />
På <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s förlag har utkommit:<br />
Björklund, Leif-Göte: Rikssv<strong>en</strong>ska metodistpredikanters<br />
betydelse för metodistkyrkans framväxt<br />
och utveckling i Finland 1880-1923.<br />
- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Summary.<br />
ISBN 951-765-241-0. 383 s. 30,00 €<br />
Elo, Maria: SME Internationalization from a Network<br />
Perspective. Empiri<strong>ca</strong>l Study on a Finnish-<br />
Greek Business Network.<br />
- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> University.<br />
ISBN 951-765-235-6. xii; 254 s. 24,00 €<br />
Gullkvist, B<strong>en</strong>ita: Det elektroniska pappret i redovisning<strong>en</strong>.<br />
Studier i förhållningssätt och följder<br />
bland redovisning<strong>en</strong>s yrkesmänniskor.<br />
- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Summary.<br />
ISBN 951-765-239-9. 268 s. 25,00 €<br />
Lass<strong>en</strong>ius, Erna: Rummet i vårdandets värld.<br />
24 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
av laddningsbärbaramobilitet<br />
och -<strong>d<strong>en</strong></strong>sitet i polymera solcellsmaterial”.<br />
H<strong>en</strong>rik Carlström (informationsbehandling):”Dokum<strong>en</strong>tdistribution<br />
i <strong>en</strong> datoriserad<br />
miljö”.<br />
Marcus Eriksson (informationsbehandling):<br />
“Performance<br />
analysis of a wireless pres<strong>en</strong>tation<br />
system in a Symbian <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t”.<br />
Anders Gustafsson (informationsbehandling):”Kodoptimering<br />
i högeffektiva datorberäkningar<br />
för Lattice-Boltzmannmeto<strong>d<strong>en</strong></strong>”.<br />
Hujin Mi (informationsbehandling):<br />
”A Study of Model<br />
Driv<strong>en</strong> Architecture for Agile<br />
Modeling”.<br />
Petra Jakobsson/geologi och<br />
mineralogi: ”Petrologisk och<br />
strukturgeologisk tolkning av ett<br />
område i Illo på Kimitoön, sydvästra<br />
Finland”.<br />
Linda Jansson (biovet<strong>en</strong>skap):<br />
”Expression och karakterisering<br />
av neurotrofa tillväxtfaktorer i<br />
cellkultur med hjälp av Semliki<br />
Forest virus”.<br />
Tanja Kjällman (analytisk<br />
kemi): ”Polymermodifi erade<br />
elektroder för voltammetrisk bestämning<br />
av <strong>d<strong>en</strong></strong> biologiskt aktiva<br />
signalsubstans<strong>en</strong> dopamin”.<br />
Tomas Kåll (informationsbehandling):<br />
”Enterprise JavaBeans”.<br />
Nina Mikkola (biokemi): ”Expression,<br />
r<strong>en</strong>ing och strukurmodellering<br />
av karboxyterminal<br />
processerande proteas A (CtpA)”.<br />
Markus Norrby (fysik): ”Eg<strong>en</strong>skaper<br />
hos E5 –övergång<strong>en</strong> från<br />
11/2-i<strong>som</strong>er<strong>en</strong> i Ba-133”.<br />
Ekonomisk-statsvet<strong>en</strong>skapliga<br />
fakultet<strong>en</strong>/samhällsvet<strong>en</strong>skapliga<br />
utbildning<strong>en</strong><br />
- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Summary.<br />
ISBN 951-765-237-2. 269 s. 25,00 €<br />
Avhandlingar pro gradu:<br />
● Katja Leppän<strong>en</strong> (sociologi):<br />
“Uppfattningar om fi nlandssv<strong>en</strong>skhet<br />
hos elva sv<strong>en</strong>sk- eller<br />
tvåspråkiga unga vuxna i Tammerfors”.<br />
Rontu, Heidi: Språkdominans i tidig tvåspråkighet.<br />
Barnets kodväxling i kontext.<br />
- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Summary.<br />
ISBN 951-765-243-7. 328 s. 28,00 €<br />
Zilliacus, Lars: Finska Hushållningssällskapets<br />
arkiv och skrifter V:2. En källa för forskning<strong>en</strong>.<br />
ISBN 951-765-204-6. 239 s. 20,00 €<br />
Distribution och försäljning:<br />
Oy Tibo-Trading Ab<br />
PB 33<br />
21601 Pargas<br />
tfn (02) 454 9200<br />
fax (02) 454 9220<br />
e-post: tibo@tibo.net<br />
www.tibo.net
STIPENDIEFÖRDELNING<br />
● De stip<strong>en</strong>dier <strong>som</strong> varit ledigförklarade<br />
att sökas i medlet<br />
av februari 2005 har fördelats.<br />
Rektor, kansler och fakulteterna<br />
har utgett stip<strong>en</strong>dier till ett sammanlagt<br />
belopp på <strong>ca</strong> 275 000 €.<br />
Av dessa har fakulteterna utgett<br />
47 741,90 € (HF 14 061,30 €, ESF<br />
4 852,40 €, KTF 8 826,90 €,<br />
TF 18 841,30 €, PF 1.160 €) <strong>som</strong><br />
stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tstip<strong>en</strong>dier, rektor har<br />
utgett 29 857,40 € <strong>som</strong> specialstip<strong>en</strong>dier,<br />
102 123,70 € <strong>som</strong><br />
stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tstip<strong>en</strong>dier och 93 500,10 €<br />
<strong>som</strong> forskarstip<strong>en</strong>dier.<br />
Kansler har utgett 3 504,40 €<br />
<strong>som</strong> forskarstip<strong>en</strong>dier.<br />
Stip<strong>en</strong>dierna ur Handelshögskolans<br />
fonder ingår inte i dessa<br />
uppgifter.<br />
Forskarstip<strong>en</strong>dier har utgetts till<br />
följande personer:<br />
– Adolf Fredrik Nordmans stip<strong>en</strong>diefond:<br />
Kalle Arve, KTF,<br />
630 €<br />
– Prof. J.J. Nervanders stip<strong>en</strong>diefond:<br />
Ann-Charlotte Palmgr<strong>en</strong>,<br />
HF, 350 €, Rebec<strong>ca</strong> Karlsson, HF,<br />
350 €, H<strong>en</strong>ri Xhaard, MNF, 782 €<br />
– Axel Stålströms forskningsfond<br />
till hedrandet av Gösta Gro-<br />
FOLK & FÄ<br />
● Professor emeritus, doc<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i<br />
nordisk fi lologi vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
Arto Kirri har <strong>d<strong>en</strong></strong> 20–21 april<br />
2005 på inbjudan från Institution<strong>en</strong><br />
för Skandinaviska språk<br />
och litteraturer vid ELTE-universitetet<br />
i Budapest gästföreläst<br />
● MOTIONSKAMPANJEN<br />
MARS-APRIL 2005<br />
Stort tack till alla, <strong>som</strong> deltagit<br />
i kampanj<strong>en</strong>! Inom kort utlottas<br />
t<strong>en</strong>felts minne: Mathias Snåre,<br />
KTF, 200 €<br />
– Ellida och Mauritz Ljungbergs<br />
stip<strong>en</strong>diefond: Tore Lindholm,<br />
MNF, 3 230 €, Patrik Eklund,<br />
MNF, 2 000 €, Rainer Sjöholm,<br />
MNF, 2 000 €, Bodil Ramstedt,<br />
MNF, 1 000 €<br />
– Makarna Eks fond: Sam Grönholm,<br />
ESF, 825 €<br />
– Kansler Sv<strong>en</strong> Lindmans minnesfond<br />
(ESF): Elisabeth Kronqvist,<br />
ESF, 200 €<br />
– Berndt Olof Grönbloms fond:<br />
Fredrik Sundfors, MNF, 408 €<br />
– F.J. Skipparis fond: Katja-Riikka<br />
Pullin<strong>en</strong>, MNF, 200 €<br />
– Med.lic. Bror August H<strong>en</strong>ricssons<br />
stip<strong>en</strong>diefond: H<strong>en</strong>rik Antell,<br />
HU, 254 €<br />
– Weikko Wilhelm Pelton<strong>en</strong>s<br />
fond: Joakim Janér, HU, 1 864 €<br />
– Tage Rohloffs fond: Teresa<br />
Turton<strong>en</strong>, PF, 934 €, Anders<br />
St<strong>en</strong>dahl, HF, 1 000 €, Maria Sarén,<br />
HF, 1 000 €, Julia Tidigs, HF,<br />
1 248 €<br />
över sv<strong>en</strong>ska språkets ställning<br />
i dag<strong>en</strong>s Finland. Kirri föreläste<br />
också om J.L. Runeberg – <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
sv<strong>en</strong>skspråkiga fi nska nationalskal<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Ämnet Skandinavisk fi lologi<br />
med sv<strong>en</strong>ska <strong>som</strong> huvud-<br />
vinsterna bland alla, <strong>som</strong> lämnat<br />
in kort<strong>en</strong>.<br />
SIMBILJETTER TILL SAMP-<br />
PALINNA UTEBAD<br />
Personal<strong>en</strong>s simbiljetter till<br />
Samppalinna utebad kan beställas<br />
från idrottskansliet.<br />
ORIENTERINGSBILJETTER<br />
Personal<strong>en</strong> kan beställa gratisbiljetter<br />
till kvällsori<strong>en</strong>tering-<br />
– Tor, Joe och P<strong>en</strong>tti Borgs minnesfond:<br />
Anna-Maria Brandt,<br />
MNF, 2 000 €, Susanna Grönberg,<br />
MNF, 4 000 €, Jari Heikkilä, MNF,<br />
7 000 €, Ari Hinkkan<strong>en</strong>, MNF,<br />
10 000 €, H<strong>en</strong>ry Hägerstrand,<br />
MNF, 10 000 €, Kaj Karlstedt,<br />
MNF, 3 000 €, Peter Mattjus,<br />
MNF, 6 000 €, Annika Meinander,<br />
MNF, 6 000 €, Jussi Meriluoto,<br />
MNF, 10 000 €, Mats Nylund,<br />
MNF, 800 €, Bodil Ramstedt,<br />
MNF, 3 000 €, Lea Siston<strong>en</strong>, MNF,<br />
6 000 €, Kid Törnquist, MNF,<br />
6 000 €, H<strong>en</strong>ri Xhaard, MNF,<br />
1 225 €<br />
– Kansler Lars-Erik Taxells<br />
forskningsfond: Kristina Eriksson-Backa,<br />
ESF, 1 804 €, Sandra<br />
Uitto, HF, 1 700 €.<br />
Vår<strong>en</strong>s sista nummer<br />
■ Vår<strong>en</strong>s sista nummer av Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> utkommer<br />
fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni.<br />
Deadline är fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj.<br />
MfÅA på webb<strong>en</strong>:<br />
www.abo.fi /meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
språk studeras i Budapest <strong>som</strong><br />
exam<strong>en</strong>sämne. Antalet aktiva<br />
sv<strong>en</strong>skstuderande är kring 70<br />
jämte några doktorander.<br />
Resan till Budapest understöddes<br />
med resetip<strong>en</strong>dium av<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s rektor.<br />
arna Turku-Rastit i <strong>Åbo</strong> med<br />
omnejd.<br />
FOTBOLL<br />
Allmänna träningar på Samppalinna<br />
tisdagar kl. 19.00–20.30<br />
samt torsdagar kl. 18.00–19.30.<br />
VOLLEYBOLL/UTE<br />
Allmänna träningar i Idrottspark<strong>en</strong>,<br />
nedre beachvolleyplan<strong>en</strong><br />
tisdagar kl. 20.30–22.00.<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
25
Teologiska fakultet<strong>en</strong> vid Helsingfors universitet, teologiska fakultet<strong>en</strong> vid Jo<strong>en</strong>suu universitet och teologiska fakultet<strong>en</strong> vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong> har grundat ett av undervisningsministeriet fi nansierat projekt för utredning av utbildningsbehovet inom det teologiska<br />
området.<br />
I projektet Utbildningsbehovsutredning inom det teologiska området ledigförklaras ett arbetsförhållande för viss tid <strong>som</strong><br />
26 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
forskare<br />
för ti<strong>d<strong>en</strong></strong> 1.8.2005–31.1.2006 eller <strong>en</strong>ligt avtal. Lön<strong>en</strong> är 2 037–2 871 euro/månad bero<strong>en</strong>de på utbildning<strong>en</strong>. Forskar<strong>en</strong> kan verka<br />
vid vilket <strong>som</strong> helst av de universitet <strong>som</strong> deltar i projektet.<br />
För uppgift<strong>en</strong> anställs i första hand <strong>en</strong> doktor med teologisk utbildning, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> meriterad lic<strong>en</strong>tiat eller magister kan<br />
betraktas <strong>som</strong> <strong>en</strong> för uppgift<strong>en</strong> lämplig forskare.<br />
Forskar<strong>en</strong>s uppgift är att utreda utbildningsbehovet inom det teologiska området. Utredning<strong>en</strong> skall följa de riktlinjer <strong>som</strong> har<br />
framställts i <strong>d<strong>en</strong></strong> projektansökan <strong>som</strong> de teologiska fakulteterna lämnade in till Undervisningsministeriet (se www. helsinki.fi /teol,<br />
www.jo<strong>en</strong>suu.fi /teoltdk/tiedekunta/ajankohtaista.html, www.abo.fi /fak/tf).<br />
G<strong>en</strong>omförande av uppgift<strong>en</strong> förutsätter ett gott samarbete med de teologiska fakulteterna, med de fakultetsvisa forskare <strong>som</strong><br />
anställs i projektet och med övriga projektdeltagare.<br />
Till ansökan skall bifogas:<br />
– matrikelutdrag eller meritförteckning<br />
– kort utredning över sådan arbetserfar<strong>en</strong>het och sådana forskningsmeriter <strong>som</strong> är väs<strong>en</strong>tliga med tanke på uppdraget<br />
– <strong>en</strong> 2–3 sidor lång plan över hur <strong>d<strong>en</strong></strong> sökande skulle utföra utredning<strong>en</strong><br />
Tilläggsuppgifter ges av dekanerna Aila Lauha, tfn (09) 191 23037 eller 050-331 2612, aila.lauha@helsinki.fi , Lauri Thurén, tfn<br />
050-591 0991, lauri.thur<strong>en</strong>@jo<strong>en</strong>suu.fi och Ingvar Dahlbacka, tfn 050-337 1681, ingvar.dahlbacka@abo.fi .<br />
Skriftliga ansökningar adresseras till Teologiska fakultet<strong>en</strong> vid Helsingfors universitet och sänds i tre exemplar till adress<strong>en</strong>: Teologiska<br />
fakultet<strong>en</strong>, PB 33 (Alexandersgatan 7), 00014 HELSINGFORS UNIVERSITET. Ansökningsti<strong>d<strong>en</strong></strong> går ut fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong><br />
27.5.2005 klockan 15.45. Märk kuvertet ”UVM-fi nansierad utbildningsbehovsutredning”. Ansökningarna returneras inte.<br />
MAKARNA M. OCH O. Hj.<br />
GRANFELTS<br />
STIPENDIEFOND<br />
Makarna M. och O. Hj. Granfelts stip<strong>en</strong>diefond har till uppgift att understöda studerande,<br />
<strong>som</strong> är medborgare i Finland och bedriver studier för juristkandidatexam<strong>en</strong><br />
eller högre juridisk exam<strong>en</strong>, att under ett läsår idka studier vid universitet eller högskola<br />
i Sverige.<br />
I för<strong>en</strong>ämnt syfte lediganslås härmed 6–8 stip<strong>en</strong>dier à 65 000,- sv<strong>en</strong>ska kronor,<br />
vari inräknats i fon<strong>d<strong>en</strong></strong>s stadgar nämnd ersättning för resekostnad. Bland fl era ungefär<br />
lika meriterade sökande skall <strong>d<strong>en</strong></strong> äga företräde, <strong>som</strong> bedriver studier främst<br />
i germansk (äldre eller gällande) processrätt.<br />
Ansökan om stip<strong>en</strong>dium skall vara avfattad på sv<strong>en</strong>ska språket och åtföljas av<br />
de bevis, <strong>som</strong> sökande vill åberopa, samt innehåIla förbindelse att under minst sex<br />
månader av stip<strong>en</strong>dieåret idka studier vid universitet eller högskola i Sverige.<br />
Stip<strong>en</strong>diat<strong>en</strong> bör efter avslutat stip<strong>en</strong>dieår till stip<strong>en</strong>di<strong>en</strong>ämn<strong>d<strong>en</strong></strong> under nedannämnda<br />
adress avge berättelse över stip<strong>en</strong>diets användning.<br />
Ansökan tillställes nämn<strong>d<strong>en</strong></strong> för Makarna M. och o. Hj. Granfelts stip<strong>en</strong>diefond och<br />
ingives eller insändes till<br />
Nordea Bank Finland Abp<br />
Stiftelse- och bokföringstjänster/Karin Nissin<strong>en</strong><br />
C<strong>en</strong>tralgatan 3<br />
00020 NORDEA,<br />
så att <strong>d<strong>en</strong></strong> är oss tillhanda s<strong>en</strong>ast fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj 2005.<br />
Resestip<strong>en</strong>dium<br />
för lärare<br />
Ur Edgar Grönbloms stip<strong>en</strong>diefond<br />
för lärare ledigförklaras 1 081,60 €<br />
att sökas <strong>som</strong> resestip<strong>en</strong>dium. Stip<strong>en</strong>dium<br />
kan sökas av lärare, <strong>som</strong><br />
är fi nländsk medborgare och <strong>som</strong> är<br />
verksam vid HF, MNF eller KTF. Till<br />
ansökan bör fogas reseplan.<br />
Ansökan görs med angivande av<br />
fond på blankett<strong>en</strong> ANSÖKAN OM<br />
FORSKARSTIPENDIUM ELLER<br />
UNDERSTÖD, <strong>som</strong> fi nns på http://<br />
www.abo.fi /studera/stip<strong>en</strong>dier/stipblan.<strong>pdf</strong>.<br />
Ansökan inlämnas s<strong>en</strong>ast<br />
25.5.2005 till <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, stu<strong>d<strong>en</strong></strong>texpedition<strong>en</strong>,<br />
Tavastgatan 13, 20500<br />
<strong>Åbo</strong>. Närmare information ger ledande<br />
studiekoordinator Harriet Kurtén,<br />
tfn (02) 215 4113, e-post: harriet.<br />
kurt<strong>en</strong>@abo.fi<br />
Önskas hyra<br />
ÅA-anställd önskar hyra stor etta eller lit<strong>en</strong><br />
tvåa, gärna med balkong, i <strong>Åbo</strong> med omnejd.<br />
Fr.o.m. 1.8 el. 15.8. Kontakta Heidi,<br />
tfn 050-562 1261, hbackas@abo.fi .
STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI<br />
STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI FORSKNINGSINSTITUT<br />
FORSKNINGSCHEF<br />
Vid Stiftels<strong>en</strong>s för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> forskningsinstitut lediganslås <strong>en</strong> forskningschefsbefattning<br />
med <strong>en</strong> lön motsvarande lk. A 30 för <strong>en</strong> tid av tre år att sökas s<strong>en</strong>ast<br />
30.9.2005 före tjänsteti<strong>d<strong>en</strong></strong>s utgång då ansökningshandlingarna bör vara forskningsinstitutets<br />
kansli, Tavastgatan 30 C, 20700 <strong>Åbo</strong>, tillhanda. Befattning<strong>en</strong> kan<br />
besättas från 1.8.2006. Forskningschef<strong>en</strong> bör vara anknut<strong>en</strong> till <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> (prof.,<br />
doc.) och förväntas bedriva kvalifi cerad forskning. Medel för forskningsverksamhet<strong>en</strong><br />
ställs till förfogande. Forskningschef<strong>en</strong> fungerar äv<strong>en</strong> <strong>som</strong> föreståndare för<br />
forskningsinstitutet.<br />
Till ansökan, <strong>som</strong> riktas till Styrels<strong>en</strong> för Stiftels<strong>en</strong>s för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> forskningsinstitut,<br />
fogas matrikelutdrag eller styrkt meritförteckning, forskningsplan, publikationer<br />
(max. 10 st) samt andra handlingar <strong>som</strong> sökan<strong>d<strong>en</strong></strong> önskar åberopa.<br />
Närmare upplysningar ger forskningsinstitutets sekreterare, Martina Björklund, tfn<br />
(02) 215 4759.<br />
J<strong>en</strong>ny ja Antti Wihurin<br />
rahaston apurahat 2005<br />
h<strong>en</strong>kis<strong>en</strong> ja taloudellis<strong>en</strong> suomalais<strong>en</strong> viljelyn edistämise<strong>en</strong> julistetaan tät<strong>en</strong> haettaviksi.<br />
Tiete<strong>en</strong> apurahat myönnetään <strong>en</strong>sisijaisesti väitöskirjatyöhön, s<strong>en</strong> jälkeise<strong>en</strong><br />
tutkimukse<strong>en</strong> sekä tutkimusryhmille. Lääketiete<strong>en</strong> määräraha käytetään Wihurin<br />
Tutkimuslaitoks<strong>en</strong> ylläpitämise<strong>en</strong> ja kuvataite<strong>en</strong> määräraha hakemuksetta taideostoihin<br />
ja kuvataite<strong>en</strong> erityiskohteisiin.<br />
Rahasto myöntää sekä vapaamääräisiä että kokovuotise<strong>en</strong> työsk<strong>en</strong>telyyn tarkoitettuja<br />
apurahoja.<br />
Kokovuotin<strong>en</strong> apuraha, noin 16.000 euroa, on tarkoitettu vuo<strong>d<strong>en</strong></strong> täysipäiväise<strong>en</strong><br />
ansiotyöstä vapaase<strong>en</strong> työsk<strong>en</strong>telyyn. Apuraha myönnetään vuodeksi kerrallaan.<br />
Kokovuotista apurahaa voi uusilla hakemuksilla hakea myös toiseksi ja kolmanneksi<br />
vuodeksi. Mahdollin<strong>en</strong> uusi myöntöpäätös edellyttää selvitystä hankke<strong>en</strong><br />
edistymisestä ja työnohjaajan lausuntoa. H<strong>en</strong>kilökohtais<strong>en</strong> kokovuotis<strong>en</strong> apurahan<br />
saaneille voidaan myöntää lisäapurahana noin 400 euroa h<strong>en</strong>kilövakuutuks<strong>en</strong> järjestämiseksi.<br />
Hakemukset on laadittava lomakkeille, joita saa rahaston kotisivuilta ja toimistosta<br />
sekä yliopistoj<strong>en</strong> neuvontatoimistoista. Tarvittaessa hakulomakkeita voi pääkaupunkiseudun<br />
ulkopuolelle tilata myös sähköpostilla.<br />
Hakemukset liitteine<strong>en</strong> on toimitettava rahaston toimistoon viimeistään tiistaina<br />
toukokuun 31. päivänä 2005 klo 16.00 tai postitettava niin, että postileiman<br />
päiväys on viimeistään 31.5.2005.<br />
Hakemuslomakkeissa on hakuohjeet sekä maininta tarvittavista liitteistä. Myöhästyneitä<br />
tai telefaxilla/sähköpostilla lähetettyjä hakemuksia ei käsitellä.<br />
Apurahat myönnetään 9.10.2005 ja julkistetaan 10.10.2005 rahaston kotisivuilla.<br />
Myönnetyistä apurahoista ilmoitetaan apurahan saajille kirjeitse.<br />
Apurahan saaji<strong>en</strong> on annettava rahaston hallitukselle kirjallin<strong>en</strong> selvitys apurahan<br />
käytöstä.<br />
Tarkempia tietoja saa rahaston toimistosta Arkadiankatu 21 A 14, 00100<br />
Helsinki ma–pe klo 9.00–16.00.<br />
Puhelin (09)454 2400<br />
Telefax (09)444 590<br />
Sähköposti toimisto@wihurinrahasto.fi<br />
Kotisivut www.wihurinrahasto.fi<br />
Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />
ges ut av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Tidning<strong>en</strong><br />
utkommer under terminerna<br />
varannan fredag och<br />
sänds till huvuddel<strong>en</strong> av akademins<br />
anställda samt bl.a. till<br />
massmedia, till universitet och<br />
högskolor i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>, till kommuner,<br />
bibliotek och gymnasier i<br />
Sv<strong>en</strong>skfi nland, till medlemmar<br />
i <strong>Akademi</strong>för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>ker<br />
r.f. och till vissa personer<br />
verksamma inom politik,<br />
förvaltning och näringsliv.<br />
REDAKTION<br />
Peter Sandström, chefredaktör<br />
tfn (02) 215 4693<br />
e-post: peter.sandstrom@abo.fi<br />
Michael Karlsson, redaktör<br />
tfn (02) 215 4715<br />
e-post: michael.karlsson@abo.fi<br />
REDAKTÖR I VASA<br />
Ari Nykvist<br />
tfn (06) 324 7452<br />
e-post: ari.nykvist@abo.fi<br />
ADRESS<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />
Domkyrkotorget 3,<br />
20500 <strong>Åbo</strong>.<br />
Telefax: (02) 251 7553<br />
E-POST<br />
meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong>@abo.fi<br />
WWW<br />
www.abo.fi /meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />
ANSVARIG UTGIVARE<br />
Informationschef<br />
Ulla Achrén<br />
tfn (02) 215 4124<br />
e-post: ulla.achr<strong>en</strong>@abo.fi<br />
Tidning<strong>en</strong> trycks av <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>s tryckeri och<br />
upplagan är 4 800 ex.<br />
ISSN 0359-8632 <strong>Åbo</strong> 2005<br />
MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />
27
Tidskrift<strong>en</strong> Skärgård i ny skepnad<br />
■ Tidskrift<strong>en</strong> Skärgård har fått nytt utse<strong>en</strong>de. När<br />
årets första nummer nu kommit ur trycket ser man<br />
att förändring<strong>en</strong> är markant. Vad har hänt?<br />
– R<strong>en</strong>t tekniskt har formatet breddats <strong>en</strong> aning,<br />
så att tidskrift<strong>en</strong> nu rymmer<br />
tre spalter istället för två. Förutom<br />
att vi ville förändra det<br />
tidigare högsmala intrycket ger<br />
formatet bättre läsbarhet och<br />
större spelrum för layout och<br />
bildmaterial. Annat nytt är<br />
tidskrift<strong>en</strong>s logotyp och typsnitt<strong>en</strong><br />
för rubriker och text,<br />
konstaterar Peter Siegfrids,<br />
<strong>som</strong> har planerat tidskrift<strong>en</strong>s<br />
nya formspråk.<br />
Siegfrids, <strong>som</strong> är PRansvarig<br />
vid Fortbildningsc<strong>en</strong>tral<strong>en</strong><br />
vid <strong>Åbo</strong><br />
<strong>Akademi</strong>, kommer i fortsättning<strong>en</strong><br />
också att stå<br />
för tidskrift<strong>en</strong>s layout,<br />
bildbehandling och<br />
produktion, uppgifter<br />
<strong>som</strong> tidigare skötts externt.<br />
– Målet är att ge tidskrift<strong>en</strong> ett utse<strong>en</strong>de<br />
<strong>som</strong> gör <strong>d<strong>en</strong></strong> mera tilltalande och samtidigt<br />
ökar läsbarhet<strong>en</strong>, konstaterar Peter Siegfrids.<br />
Tidigare har Skärgård haft ett mera statiskt yttre<br />
<strong>som</strong> inte stått i samklang med det mångsidiga<br />
innehållet, <strong>en</strong> sak <strong>som</strong> nu skall förändras.<br />
– Det kostar i princip lika mycket att trycka <strong>en</strong><br />
tidning med <strong>en</strong> oinspirerad formgivning <strong>som</strong> <strong>en</strong><br />
där man ägnat det yttre litet mera omsorg. M<strong>en</strong><br />
det handlar naturligtvis inte om layout <strong>som</strong> görs<br />
för experim<strong>en</strong>tlustans skull. Skärgård är <strong>en</strong> kvalitetstidskrift<br />
med högklassigt innehåll – och <strong>en</strong> viss<br />
värdighet och återhållsamhet har följaktlig<strong>en</strong> också<br />
varit tongivande för <strong>d<strong>en</strong></strong> grafi ska planering<strong>en</strong>,<br />
noterar Siegfrids.<br />
I samband med förnyels<strong>en</strong> har Skärgård också<br />
försetts med inslag av fyrfärg, samt g<strong>en</strong>omgå<strong>en</strong>de<br />
användning av <strong>en</strong> tilläggsfärg i inlagan i övrigt.<br />
– Tilläggsfärg<strong>en</strong> ger möjlighet till s.k. duotonebilder<br />
och till att tydligare lyfta fram och strukturera<br />
valda delar av innehållet, konstaterar Peter<br />
Siegfrids.<br />
Årets första nummer har<br />
folkloristik <strong>som</strong> tema. Som<br />
vanligt närmar sig Skärgård<br />
<strong>d<strong>en</strong></strong> aviserade tematik<strong>en</strong> från<br />
<strong>en</strong> mängd olika håll, via texter<br />
skrivna av experter på olika<br />
områ<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />
Här fi nns bl.a. artiklar om<br />
sjömansskrock, fi randet av V<strong>en</strong>etiansk<br />
afton, Forneldsnatt<strong>en</strong>,<br />
huskurer mot förkylning och<br />
mycket annat.<br />
– Innehållsmässigt kommer<br />
tidskrift<strong>en</strong>s linje att fortsätta <strong>som</strong><br />
tidigare. Vi satsar på temanummer,<br />
och tidskrift<strong>en</strong>s ryggrad är och<br />
förblir <strong>d<strong>en</strong></strong> uppsjö av kunniga och<br />
aktiva artikelskrib<strong>en</strong>ter <strong>som</strong> ställer<br />
sig till vårt förfogande, konstaterar<br />
redaktör Håkan Eklund.<br />
Temata för årets övriga nummer<br />
är redan fastslagna. Nästa nummer<br />
hand lar om Kökar, nummer tre om Ishavskust<br />
och arktiska vatt<strong>en</strong> och nummer fyra om landskap<br />
och landskapsvård.<br />
– Vi hoppas att satsning<strong>en</strong> på ett attraktivare<br />
yttre också ska locka fl er pr<strong>en</strong>umeranter, säger<br />
Håkan Eklund.<br />
Skärgård, <strong>som</strong> utkommer fyra gånger per år,<br />
har idag <strong>en</strong> upplaga på närmare 1 400 exemplar.<br />
Tidskrift<strong>en</strong> utges av Skärgårdsinstitutet vid<br />
<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, och pr<strong>en</strong>umerationer kan göras<br />
via www.abo.fi /skargar<strong>d<strong>en</strong></strong> eller per e-post:<br />
gunlog.soderman@abo.fi , tfn (02) 215 4944.<br />
PETER SANDSTRÖM