Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi
01.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi

Hela den tryckta tidningen som en pdf-fil (ca 1800 KB) - Åbo Akademi

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
abo.fi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> Nr 9 20.5.2005<br />

Svårlöst miljöproblem<br />

Peter Österholm disputerar om<br />

sura sulfatjordar i Österbott<strong>en</strong>

EN FRÅGA FÅR SVAR<br />

Expertkatalog<strong>en</strong><br />

■ <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s expertkatalog<br />

på webb<strong>en</strong>, http://www.<br />

abo.fi /expert, uppdateras årlig<strong>en</strong><br />

och nu är det åter dags.<br />

Hur sker uppdatering<strong>en</strong> i år<br />

webbredaktör B<strong>en</strong> Roimola?<br />

– Vi har skickat ut e-post till<br />

alla experter och ämnesansvariga<br />

vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> och<br />

bett dem kolla att uppgifterna<br />

i expertkatalog<strong>en</strong> stämmer<br />

och meddela om någonting bör<br />

ändras. Expertuppgifterna får<br />

vi av de <strong>en</strong>skilda forskarna<br />

och de ämnesansvariga kollar<br />

om uppgifterna för ämn<strong>en</strong>a<br />

är ok och om någon person i<br />

katalog<strong>en</strong> borde strykas eller<br />

läggas till. Nya experter bör<br />

själva fylla i blankett<strong>en</strong> på<br />

webb<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> att vara med i<br />

katalog<strong>en</strong> är helt frivilligt.<br />

– Deadlin<strong>en</strong> för ändringar<br />

är <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni. Uppdateringarna<br />

sker sedan under <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>.<br />

På höst<strong>en</strong>, lagom till inskription<strong>en</strong><br />

nästa läsår, skickas info<br />

till media om att expertkatalog<strong>en</strong><br />

har uppdaterats. Expertkatalog<strong>en</strong><br />

riktar sig främst till<br />

media, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> till andra<br />

<strong>som</strong> söker forskningsexpertis<br />

inom ett visst ämne vid <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong>.<br />

– Nytt för i år är att vi<br />

inte <strong>som</strong> tidigare skickar ut<br />

pappersblanketter för uppdateringarna.Uppdateringsblanketterna<br />

fi nns <strong>d<strong>en</strong></strong> här<br />

gång<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast på webb<strong>en</strong> och<br />

det fi nns länkar till dem från<br />

expertkatalogssidan. När man<br />

har fyllt i <strong>d<strong>en</strong></strong> får man <strong>en</strong> kopia<br />

per e-post. Det skulle vara<br />

bra om äv<strong>en</strong> experter <strong>som</strong> inte<br />

skall ha ändringar i katalog<strong>en</strong><br />

meddelar det till mig via blankett<strong>en</strong><br />

– det är <strong>en</strong>kelt gjort.<br />

– Expertkatalog<strong>en</strong> är rätt<br />

stor och jag har förstått att <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

används <strong>en</strong> hel del. Därför<br />

är det viktigt att uppgifterna<br />

hålls uppdaterade. –MK<br />

2 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

Nytt laboratorium<br />

för digitala läromedia<br />

EduTechLab invigdes på Tritonia i Vasa<br />

■ EduTechLab heter det s<strong>en</strong>aste<br />

inom IKT i undervisning<strong>en</strong> på<br />

vet<strong>en</strong>skapsbiblioteket Tritonia i<br />

Vasa.<br />

Labbet invigdes i medlet av maj<br />

och kan utnyttjas bland annat av<br />

alla anställda på <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />

Hank<strong>en</strong> och Sv<strong>en</strong>ska Yrkeshögskolan.<br />

– Här kan vi till exempel åt <strong>en</strong><br />

lärare producera nytt undervisningsmaterial<br />

med hjälp av multimedia<br />

och interaktivitet. Allt<br />

<strong>som</strong> hänför sig till undervisning<br />

eller forskning och <strong>som</strong> ska fi nnas<br />

åtkomligt på <strong>en</strong> hemsida, i<br />

Blackboard eller till exempel på<br />

<strong>en</strong> DVD eller CD-ROM, säger undervisningsteknolog<br />

Peter Ahlroos<br />

på Tritonias Läroc<strong>en</strong>ter.<br />

D<strong>en</strong> <strong>som</strong> vill börja med digitala<br />

läromedia så<strong>som</strong> nätföreläsningar<br />

och annan så kallad videostreaming<br />

och <strong>som</strong> synkront<br />

vill föra över sina Powerpointfi ler<br />

till dem, kan nu låta EduTechLab<br />

göra arbetet.<br />

Labbet har förutom Peter Ahl-<br />

roos fyra–fem praktikanter <strong>som</strong><br />

kan det mesta inom IKT med<br />

multimedia och interaktivitet i<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> virtuella undervisning<strong>en</strong>.<br />

– Just nu är så kallad pod<strong>ca</strong>sting<br />

högintressant. Att undervisa<br />

i form av välgjorda ljudfi ler, det<br />

vill säga radioprogram via MP3fi<br />

ler <strong>som</strong> kan laddas ner till allt<br />

vanligare och billigare iPods och<br />

andra MP3-spelare. I Umeå är<br />

man mycket intresserad av det<br />

här efter<strong>som</strong> Sveriges Radios utbildningsradio<br />

och SVT tänker<br />

satsa hårt just på pod<strong>ca</strong>sting.<br />

Semiprofessionell utrustning<br />

I labbet fi nns fyra olika arbetsstationer<br />

med högklassig videoeditering<br />

och DV-kameror. Överlag<br />

kan utrustning<strong>en</strong> betecknas <strong>som</strong><br />

lätt semiprofessionell inom ljud<br />

och bild.<br />

D<strong>en</strong> <strong>som</strong> vill kan äv<strong>en</strong> låna <strong>en</strong><br />

bärbar dator med <strong>d<strong>en</strong></strong> teknik och<br />

de program <strong>som</strong> behövs för att<br />

själv göra <strong>en</strong> del av arbetet. Peter<br />

Ahlroos räknar med att <strong>en</strong> del av<br />

ÅA-forskare i teknisk kemi prisbelönta<br />

■ Teknologie doktor Esa Toukoniitty fi ck unga vet<strong>en</strong>skapsidkares pris vid<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> mest prestigefyllda konfer<strong>en</strong>s<strong>en</strong> i katalys, International Congress on<br />

Catalysis (ICC) i Paris. Han fi ck priset för sin banbrytande forskning i asymmetrisk<br />

katalys. Asymmetrisk katalys spelar <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral roll i produktion av<br />

många läkemedel. Toukoniitty har utvecklat nya teknologier vilka möjliggör<br />

effektiv och selektiv framställning av mellanprodukter <strong>som</strong> behövs vid syntes<br />

av läkemedel.<br />

Teknologie doktor Andreas Bernas fi ck Finska Kemistsamfundets pris<br />

för <strong>d<strong>en</strong></strong> bästa doktorsavhandling<strong>en</strong> i kemi år 2004 för sitt arbete <strong>som</strong> berörde<br />

utveckling av ny framställningsteknologi för hälsobefrämjande ämn<strong>en</strong>,<br />

speciellt konjugerade linolsyror (CLA). D<strong>en</strong> nya framställningsteknologin är<br />

billigare och miljövänligare än <strong>d<strong>en</strong></strong> hittills tillämpade. Doktorsavhandling<strong>en</strong><br />

har titeln Heterog<strong>en</strong>t katalyserad i<strong>som</strong>erisering av linolsyra för produktion av<br />

antikarcinog<strong>en</strong>a ingredi<strong>en</strong>ser i livsmedel.<br />

Båda forskarna arbetar på laboratoriet för teknisk kemi, Processkemiska<br />

c<strong>en</strong>tret vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. C<strong>en</strong>tret är <strong>en</strong> av Finlands <strong>Akademi</strong> utsedda spetsforsknings<strong>en</strong>heter.

kunderna äv<strong>en</strong> själva vill lära sig<br />

något då de anlitar EduTechLab.<br />

– Vi hjälper gärna till med planering<br />

och manuskript och hur<br />

det hela pedagogiskt borde läggas<br />

upp. Med vår hjälp borde tröskeln<br />

att ta i bruk nya undervisnings-<br />

INNEHÅLL NR 9/2005<br />

Laboratorium för digitala läromedia<br />

EduTechLab invigdes på Tritonia........................<br />

Snabb urlakning av svavel<br />

Nya rön om sura sulfatjordar..............................<br />

”Forskning<strong>en</strong> håller mig igång”<br />

Prof. H<strong>en</strong>rik Bruun blir jubeldoktor.....................<br />

Kritik mot slopandet<br />

Institutionsbeslut väcker debatt i Vasa...............<br />

Bjarne Holmbom prisbelönt<br />

Tilldelades Finlands vet<strong>en</strong>skapspris..................<br />

Disputationer................................................<br />

Avhandlingar................................................<br />

metoder kunna bli lägre för alla<br />

lärare på ÅA i Vasa.<br />

Redan nu har labbet fått rätt<br />

många beställningar av olika lärare<br />

bl.a. på Vasa universitet och<br />

ÅA. M<strong>en</strong> Peter Ahlroos hoppas att<br />

äv<strong>en</strong> forskare <strong>som</strong> vill pres<strong>en</strong>tera<br />

2<br />

4<br />

6<br />

8<br />

10<br />

16<br />

24<br />

– Just nu är så<br />

kallad pod<strong>ca</strong>sting<br />

högintressant,<br />

att undervisa i<br />

form av välgjorda<br />

ljudfi ler, det vill<br />

säga radioprogram<br />

via MP3-fi ler <strong>som</strong><br />

kan laddas ner till<br />

allt vanligare och<br />

billigare iPods och<br />

andra MP3-spelare,<br />

säger Peter Ahlroos,<br />

undervisningsteknolog<br />

på Tritonias<br />

Läroc<strong>en</strong>ter i Vasa.<br />

sina resultat på nya sätt kontaktar<br />

honom.<br />

EduTechLab fi nns i forskartornet<br />

i Tritonia några st<strong>en</strong>kast från<br />

ÅA.<br />

Enklare till informationsförvaltning<br />

Ansökan kan nu göras direkt..........................<br />

Veckans skrib<strong>en</strong>t: Lars Berggr<strong>en</strong><br />

Dåligt planerade fartsträckor..........................<br />

Kritiskt läge i Östersjön<br />

Öppnare kommunikation kan ge lösningar.....<br />

MfÅA noterar<br />

Vad säger barns teckningar?..........................<br />

Baksidan<br />

Skärgård i ny skepnad.....................................<br />

Nya publikationer........................................<br />

Annonser och kungörelser........................<br />

ARI NYKVIST<br />

11<br />

12<br />

14<br />

22<br />

28<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

24<br />

26<br />

3

AKTUELL FORSKNING<br />

Snabb urlakning av svavel<br />

Peter Österholm disputerar i geologi om sura sulfatjordar<br />

■ Ett av de mest svårlösta miljöproblem<strong>en</strong><br />

i Finland har länge<br />

varit de sura sulfatjordarna på<br />

västkust<strong>en</strong>, och deras inverkan<br />

på vatt<strong>en</strong>kvalitet<strong>en</strong>. Urlakning<strong>en</strong><br />

av svavel och metaller har bland<br />

annat lett till omfattande fi skdöd.<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s geologer har<br />

i många år forskat i de sura sulfatjordarna,<br />

och <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj skall<br />

Peter Österholm disputera på avhandling<strong>en</strong><br />

Previous, Curr<strong>en</strong>t and<br />

Future Leaching of Sulphur and<br />

Metals from Acid Sulphate Soils in<br />

W. Finland, vilket kan översättas<br />

till ”D<strong>en</strong> tidigare, nuvarande och<br />

framtida urlakning<strong>en</strong> av svavel<br />

och metaller från sura sulfatjordar<br />

i västra Finland”.<br />

Österholms handledare, prof.<br />

Mats Åström, började på 1990talet<br />

undersöka metallhalterna<br />

i de sura sulfatjordarna, och de<br />

konstaterades då vara väldigt<br />

höga.<br />

– Jag har delvis fortsatt på hans<br />

bana och sett på metallhalterna<br />

i vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>, och mina resultat<br />

är i <strong>en</strong>lighet med de tidigare<br />

studierna. Samma metaller och<br />

spårämn<strong>en</strong>, sammanlagt ett tjugotal,<br />

är kraftigt förhöjda. Det<br />

gäller också för svavelhalt<strong>en</strong>, säger<br />

Österholm.<br />

Det <strong>som</strong> är det nya i Österholms<br />

forskning är att han har kvantifi -<br />

erat mängderna <strong>som</strong> lakas ur jordarna,<br />

och inte bara sett på halterna.<br />

G<strong>en</strong>om att kombinera olika<br />

metoder har han strävat efter att<br />

få fram <strong>en</strong> sur sulfatjords hela<br />

livscykel – <strong>d<strong>en</strong></strong> tidigare, nuvarande<br />

och framtida urlakning<strong>en</strong> av<br />

svavel och metaller.<br />

– Jag har på basis av jordprover<br />

sett på tidigare urlakningar, hur<br />

det i teorin har varit sedan landhöjning<strong>en</strong><br />

lyfte sedim<strong>en</strong>t<strong>en</strong> ovanför<br />

havsytan för ungefär 4 000 år<br />

sedan, och jämfört det med dag<strong>en</strong>s<br />

årliga urlakningsmängd. Jag<br />

har också uppskattat hur mycket<br />

4 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

– Allt svavel i de sura sulfatjordarna skulle ha urlakats för länge sedan om det<br />

förr hade skett med samma hastighet <strong>som</strong> nu. Det kommer nu antaglig<strong>en</strong> att<br />

halveras på 30 år och inom 100 år är jordarna utarmade, säger Peter Österholm.<br />

det fi nns kvar i jordarna av de olika<br />

ämn<strong>en</strong>a och försökt beräkna<br />

hur länge urlakning<strong>en</strong> kommer<br />

att fortsätta, berättar Österholm.<br />

Jordproverna har tagits verti-<br />

kalt nedåt med intervaller på 20<br />

c<strong>en</strong>timeter, ner till ett djup på 2,5<br />

meter.<br />

– Det är relativt detaljerad<br />

provtagning. På det här sättet har

jag kunnat jämföra jor<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong><br />

har urlakats med <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> inte<br />

har urlakats ännu. Jor<strong>d<strong>en</strong></strong> under<br />

två meters djup är oftast orörd.<br />

Täckdikning huvudorsak<strong>en</strong><br />

Österholms resultat visar att urlakning<strong>en</strong><br />

defi nitivt har blivit<br />

mycket snabbare under de s<strong>en</strong>aste<br />

200 år<strong>en</strong>.<br />

– I det typiska området nära<br />

Seinäjoki <strong>som</strong> jag har tittat på<br />

har hittills ungefär hälft<strong>en</strong> av de<br />

ursprungliga svavel-<br />

och metallmängderna<br />

urlakats, det vill säga<br />

ungefär 20 ton per hektar<br />

under 4 000 år. M<strong>en</strong><br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> nuvarande urlakning<strong>en</strong><br />

är väldigt stor,<br />

i fråga om svavel är det<br />

omkring 500–1 000 kilogram per<br />

hektar per år, och aluminium 50<br />

kg/ha/år, säger Österholm.<br />

– Med andra ord skulle allt ha<br />

urlakats för länge sedan, om det<br />

förr hade skett med samma hastighet<br />

<strong>som</strong> nu. Svavlet kommer nu<br />

antaglig<strong>en</strong> att halveras på 30 år<br />

och inom 100 år är jordarna utarmade.<br />

Huvudorsak<strong>en</strong> till att det går så<br />

snabbt är torrläggningsarbet<strong>en</strong>a,<br />

speciellt täckdikningarna <strong>som</strong><br />

har gjorts de s<strong>en</strong>aste 30–50 år<strong>en</strong>.<br />

– Det är ett antropog<strong>en</strong>t f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>.<br />

Svavelförekomst<strong>en</strong> i dessa<br />

jordar är naturlig, m<strong>en</strong> utan dikningarna<br />

skulle <strong>d<strong>en</strong></strong> inte leda till<br />

problem.<br />

I doktorsavhandling<strong>en</strong> fokuserar<br />

Österholm på torrläggning<strong>som</strong>rådet<br />

Rintala nära Seinäjoki,<br />

m<strong>en</strong> <strong>en</strong> del av hans slutsatser är<br />

också baserade på forskning <strong>som</strong><br />

har gjorts på andra platser längs<br />

axeln Seinäjoki–Vasa.<br />

– Seinäjoki har varit ovanför<br />

havsytan i 4 000 år, m<strong>en</strong> i Vasa<br />

har urlakning<strong>en</strong> kunnat pågå<br />

bara under de s<strong>en</strong>aste 100 år<strong>en</strong>.<br />

Svavelhalt<strong>en</strong> i jordarna är stabil<br />

så länge de är under vatt<strong>en</strong> och<br />

inte i kontakt med syre. När jordarna<br />

höjs upp på grund av landhöjning<strong>en</strong><br />

oxiderar svavlet, och<br />

stark svavelsyra bildas. Jordarna<br />

blir mycket sura, med pH under 4.<br />

Det typiska är pH 3,5.<br />

D<strong>en</strong> omfattande fi skdö<strong>d<strong>en</strong></strong> är<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> mest synliga följ<strong>d<strong>en</strong></strong> av urlakning<strong>en</strong><br />

av svavel ut i vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>.<br />

– När tiotals ton av död fi sk fl yter<br />

omkring är det ju verklig<strong>en</strong><br />

synligt. Vissa känsliga fi skarter<br />

har kanske redan utplånats i berörda<br />

mynning<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong>. Andra<br />

följder har däremot hittills inte<br />

studerats lika mycket i Finland.<br />

Det fi nns teorier om att det har<br />

kommit vissa ämn<strong>en</strong> i spannmål<br />

<strong>som</strong> följd av urlakning<strong>en</strong>, och<br />

”D<strong>en</strong> snabba urlakning<strong>en</strong> är ett antropog<strong>en</strong>t<br />

f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Svavelförekomst<strong>en</strong> i dessa<br />

jordar är naturlig, m<strong>en</strong> utan dikningarna<br />

skulle <strong>d<strong>en</strong></strong> inte leda till problem.”<br />

kanske äv<strong>en</strong> förhöjda halter av<br />

metall i mjölk, bero<strong>en</strong>de på var<br />

korna har betat. M<strong>en</strong> det här har<br />

kanske ing<strong>en</strong> betydelse för människors<br />

hälsa, säger Österholm.<br />

Vad skall man göra?<br />

Vad man skall göra för att undvika<br />

problem<strong>en</strong> är <strong>en</strong> komplicerad<br />

och känslig fråga för jordbrukare<br />

och politiker. De sura sulfatjordarna<br />

hör till de mest produktiva<br />

i Finland. Skördarna lyckas bra,<br />

förutsatt att jordbrukarna ytkalkar<br />

kraftigt för att höja pH överst<br />

på fält<strong>en</strong>. Och täckdikning är <strong>en</strong><br />

självklarhet.<br />

– Täckdikning hör till de effektiva<br />

moderna jordbruk<strong>en</strong> och<br />

innebär stora fördelar för jordbrukarna.<br />

M<strong>en</strong> de sura sulfatjordarna<br />

täcker <strong>en</strong> väldigt stor yta i<br />

Finland, över 1 000 km 2 , och det<br />

är därför väldiga mängder vatt<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> kommer ur dem. Från gruvindustrin<br />

kommer vatt<strong>en</strong> med högre<br />

metallhalter, m<strong>en</strong> från de sura<br />

sulfatjordarna kommer tus<strong>en</strong>tals<br />

gånger mera vatt<strong>en</strong>. Det är därför<br />

ett så svårt problem att man måste<br />

försöka hitta <strong>en</strong> lösning, säger<br />

Österholm.<br />

Olika metoder med kalkning<br />

har testats, m<strong>en</strong> det har inte fungerat<br />

så bra.<br />

– Enligt min m<strong>en</strong>ing är det orealistiskt<br />

att vänta sig att man kan<br />

göra någonting åt det med de metoderna.<br />

Det behöver visserlig<strong>en</strong><br />

ändå utredas mera, det är bäst att<br />

hålla möjligheterna öppna.<br />

Någonting <strong>som</strong> måste undvikas<br />

är överdränering, det vill säga att<br />

gå för djupt ned med dikning<strong>en</strong>.<br />

– På riskområ<strong>d<strong>en</strong></strong>a borde man<br />

inte gå djupare än vad <strong>som</strong> är absolut<br />

nödvändigt. Då jag har varit<br />

ute i fält har jag ibland sett att man<br />

har dikat ända ner till ett djup på<br />

tre meter, säger Österholm.<br />

Med tanke på hur stor skada<br />

sådant kan orsaka skulle mera<br />

noggrann planering<br />

vara på sin plats.<br />

– Jag tror att det skulle<br />

vara bra för myndigheterna<br />

med mera info.<br />

Man kunde till exempel<br />

ha <strong>en</strong> karta <strong>som</strong><br />

visar på vilka områ<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

man skall vara extra försiktig.<br />

Det gäller också att vara på alert<strong>en</strong><br />

när man gräver i jordarna och<br />

kommer ner till sedim<strong>en</strong>t <strong>som</strong> är<br />

kolsvarta, det är ett tydligt teck<strong>en</strong><br />

på förhöjda svavelhalter.<br />

Så kallad kontrollerad täckdikning<br />

är <strong>en</strong> metod <strong>som</strong> man har<br />

börjat använda i Österbott<strong>en</strong> under<br />

de s<strong>en</strong>aste fem år<strong>en</strong>.<br />

– D<strong>en</strong> meto<strong>d<strong>en</strong></strong> borde kunna<br />

förhindra oxidation<strong>en</strong> i mark<strong>en</strong><br />

och i viss mån minska avrinningsmäng<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

och fl ödestopparna<br />

av vatt<strong>en</strong> från jordarna. Man<br />

förhindrar att grundvatt<strong>en</strong>nivån<br />

går onödigt djupt ner, m<strong>en</strong> samtidigt<br />

får man <strong>d<strong>en</strong></strong> tillräckligt djupt<br />

för att kunna odla. Som morot<br />

för jordbrukarna kan nämnas att<br />

skör<strong>d<strong>en</strong></strong> kan förbättras på det här<br />

sättet, tack vare bättre vatt<strong>en</strong>balans.<br />

Österholm påpekar att jordbrukarna<br />

inte skall betraktas <strong>som</strong><br />

miljöbovar, de råkar bara ha jordar<br />

på problematiska områ<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

– Ute i fält har jag träffat många<br />

bönder <strong>som</strong> är nyfi kna på vad jag<br />

gör och många vet om problem<strong>en</strong>.<br />

Till exempel när jag bad <strong>en</strong> av<br />

dem om tillstånd att gräva <strong>en</strong> grop<br />

på hans åkermark, så fi ck jag på<br />

samma gång <strong>en</strong> utförlig beskrivning<br />

av hur man skall beakta metalläckage<br />

från jordarna. Och jo,<br />

jag fi ck lov att gräva grop<strong>en</strong>, ler<br />

Österholm.<br />

MICHAEL KARLSSON<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

5

Lavar på trädstammar<br />

är i fokus för H<strong>en</strong>rik<br />

Bruuns nuvarande<br />

forskning.<br />

”Forskning<strong>en</strong> håller mig igång”<br />

Professor H<strong>en</strong>rik Bruun blir jubeldoktor vid ÅA:s promotion<br />

■ H<strong>en</strong>rik Bruun p<strong>en</strong>sionerades från sin<br />

professur i kemisk träförädlingsteknik vid<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> år 1982, m<strong>en</strong> han har oavbrutet<br />

fortsatt sin forskargärning. Varje<br />

vardag fi nns han på plats i sitt forskarrum<br />

i Gadolinia.<br />

– Forskning<strong>en</strong> håller hjärnan i trim, m<strong>en</strong><br />

veckoslut<strong>en</strong> ägnar jag åt motion, främst<br />

stavgång numera. Och jag simmar regelbundet<br />

två gånger i veckan. Det är viktigt<br />

att hålla också kropp<strong>en</strong> i skick, konstaterar<br />

H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />

I samband med <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s promotion<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> 20 maj kreeras H<strong>en</strong>rik Bruun till<br />

jubeldoktor, <strong>en</strong> högtidlig och sällsynt titel<br />

<strong>som</strong> förlänas <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> har doktorerat för<br />

över 50 år sedan.<br />

– Jag känner mig förläg<strong>en</strong> över att uppmärksammas<br />

på detta vis, säger H<strong>en</strong>rik<br />

Bruun, <strong>som</strong> disputerade i fysikalisk kemi<br />

år 1954 på <strong>en</strong> avhandling om kådhartssyror<br />

och deras reaktioner med aluminiumsalter.<br />

6 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

Han inledde sina studier vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

efter kriget, och avlade diploming<strong>en</strong>jörsexam<strong>en</strong><br />

år 1948. Huvudämnet var fysikalisk<br />

kemi, det ämne <strong>som</strong> han sedan också<br />

blev doktor i.<br />

– Jag hade träkemi <strong>som</strong> biämne, och med<br />

ti<strong>d<strong>en</strong></strong> kom <strong>d<strong>en</strong></strong> sidan att ta över mer och<br />

mer av mitt forskningsintresse, konstaterar<br />

H<strong>en</strong>rik Bruun, <strong>som</strong> starkt har bidragit till<br />

utveckling<strong>en</strong> av träförädlingssektorn till <strong>en</strong><br />

viktig del av KTF.<br />

H<strong>en</strong>rik Bruun har alltid trivts med forskning<strong>en</strong>,<br />

så <strong>en</strong> akademisk bana attraherade<br />

honom rätt tidigt.<br />

Han blev doc<strong>en</strong>t i fysikalisk kemi 1955<br />

och verkade därefter <strong>en</strong> tid i Uppsala <strong>som</strong><br />

förste assist<strong>en</strong>t vid fysikalisk-kemisk institution<strong>en</strong><br />

vid Uppsala universitet. I fl era<br />

år bedrev han tidvis forskning vid fysikalisk-kemiska<br />

och medicinsk-kemiska insitutionerna<br />

vid Uppsala universitet kring<br />

cellulosaderivat och kådhartssyror med

utnyttjande av ultrac<strong>en</strong>trifugmetoder och<br />

masspektrometri.<br />

– Uppsala var tidigt framstå<strong>en</strong>de inom<br />

instrum<strong>en</strong>tering<strong>en</strong>. Tack vare samarbetet<br />

med Uppsala fi ck vi sedan möjlighet att införskaffa<br />

modern apparatur också till ÅA.<br />

Bruun blev tf. professor i skogsprodukternas<br />

kemi och kemiska teknologi år 1957<br />

efter att <strong>d<strong>en</strong></strong> tidigare innehavar<strong>en</strong> Waldemar<br />

J<strong>en</strong>s<strong>en</strong> hade övergått till <strong>en</strong> tjänst <strong>som</strong><br />

VD för C<strong>en</strong>trallaboratorium. Bruun avlade<br />

högsta vitsord i träkemi och utnämndes till<br />

ordinarie professor 1961.<br />

– På <strong>d<strong>en</strong></strong> ti<strong>d<strong>en</strong></strong> var vi verksamma i Chemicum<br />

i det gamla Träkemiska institutet,<br />

och förhållan<strong>d<strong>en</strong></strong>a var rätt primitiva. Tack<br />

vare kontakterna med Uppsala kunde vi<br />

skaffa <strong>en</strong> infrarödspektrometer, <strong>som</strong> blev<br />

viktig för vår dåtida kåd- och hartsforskning,<br />

minns H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />

Samarbetet med Uppsala kom väl till<br />

pass också vid fl yttning<strong>en</strong> till det nybyggda<br />

Gadolinia år 1969: då anskaffades västerifrån<br />

<strong>en</strong> masspektrometer.<br />

– Ett stort steg framåt. Instrum<strong>en</strong>tet aktiverade<br />

starkt skogsproduktsforskning<strong>en</strong><br />

med dess tillämpningar i teknik<strong>en</strong>. Äv<strong>en</strong><br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> nya maskinhall<strong>en</strong> i Gadolinia erhöll<br />

ändamåls<strong>en</strong>lig, modern utrustning tack<br />

vare akademins grundanskaffningsanslag<br />

och givande kontakter med träförädlingsindustrin,<br />

säger H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />

Aktiv forskning<br />

Tjänsteb<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> på hans professur ändrades<br />

år 1981 till kemisk träförädlingsteknik,<br />

då <strong>d<strong>en</strong></strong> urspungliga lärostol<strong>en</strong> spjälktes<br />

upp i tre separata professurer med egna<br />

institutioner. Bruun p<strong>en</strong>sionerades formellt<br />

år 1982, m<strong>en</strong> skötte i eg<strong>en</strong>skap av doc<strong>en</strong>t<br />

åliggan<strong>d<strong>en</strong></strong>a inom professur<strong>en</strong> 1982–83 tillsammans<br />

med doc<strong>en</strong>t Bruno Lönnberg,<br />

<strong>som</strong> kom att bli Bruuns efterträdare.<br />

– Jag är mycket tacksam över att laboratoriet<br />

alltjämt upplåter ett arbetsrum åt<br />

mig, och jag strävar givetvis efter att min<br />

verksamhet skall kunna vara till yrkesmässig<br />

hjälp i <strong>d<strong>en</strong></strong> vet<strong>en</strong>skapliga diskussion<strong>en</strong><br />

kring dag<strong>en</strong>s kemiska träförädlingsteknik,<br />

säger H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />

Det s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>niet har han fokuserat<br />

sin forskning på lavar. Vid <strong>som</strong>marstället<br />

på Houtskär har H<strong>en</strong>rik Bruun tagit över<br />

800 prover på maritima lavar, <strong>som</strong> han daterat<br />

och delvis artbestämt. Det handlar om<br />

<strong>en</strong> samling <strong>som</strong> han sedermera har gett till<br />

botaniska museet i Helsingfors för katalogisering<br />

forskning<strong>en</strong> till hjälp.<br />

Lavar på trädstammar är i fokus för<br />

H<strong>en</strong>rik Bruuns nuvarande forskning. Han<br />

har bl.a. gjort <strong>en</strong> inv<strong>en</strong>tering av <strong>d<strong>en</strong></strong> fridlysta<br />

lunglav<strong>en</strong>s nuvarande förekomst på<br />

Åland, där de sura regn<strong>en</strong> starkt decimerat<br />

förekomsterna. För närvarande analyserar<br />

han sambandet mellan lavförekomst och<br />

rotröta hos granstamm<strong>en</strong>.<br />

– Ett mycket intressant område. Jag kartlägger<br />

i vilk<strong>en</strong> mån lavar kan fungera <strong>som</strong><br />

indikatorer på att granstamm<strong>en</strong> är angrip<strong>en</strong><br />

av rotröta, berättar H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />

Läran om lavarna kallas lich<strong>en</strong>ologi,<br />

och H<strong>en</strong>rik Bruun har publikationer inom<br />

ämnet. Hans intresse för natur<strong>en</strong> är dock<br />

bredare än så, han har publicerat sig också<br />

inom lepidopterologi och ornitologi.<br />

– Ända sedan 1950-talet har familj<strong>en</strong> haft<br />

<strong>som</strong>marställe på Hyppeis<br />

”Jag brukar säga att<br />

jag är jämnårig med<br />

fakultet<strong>en</strong>, och att jag<br />

haft glädj<strong>en</strong> att på<br />

nära håll få följa<br />

dess framgångar<br />

g<strong>en</strong>om år<strong>en</strong>”<br />

sydspets i Houtskär, och<br />

där har jag haft fantastiska<br />

möjligheter att odla<br />

mina särintress<strong>en</strong>, berättar<br />

H<strong>en</strong>rik Bruun, <strong>som</strong><br />

bl.a. har kartlagt fjärilsbeståndet<br />

på ort och ställe<br />

sedan år 1954. En fjärilsart<br />

har han varit först med att<br />

upptäcka i Finland, det<br />

var år 1974 <strong>som</strong> han noterade<br />

förekomst<strong>en</strong> av art<strong>en</strong><br />

Granlavsmätare, <strong>som</strong> då var stadd på expansion<br />

från Sverige<br />

I samband med KTF:s 85-årsjubileum<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> 22 april i år utnämndes H<strong>en</strong>rik Bruun<br />

till Årets alumn, <strong>en</strong> titel <strong>som</strong> nu utdelades<br />

för första gång<strong>en</strong>. I motiveringarna sägs det<br />

bl.a. att ”han är känd <strong>som</strong> <strong>en</strong> intressant och<br />

inspirerande föreläsare, <strong>som</strong> redan tidigt<br />

tog upp miljöaspekter i sin undervisning”.<br />

– Jag brukar säga att jag är jämnårig med<br />

fakultet<strong>en</strong>, och att jag haft glädj<strong>en</strong> att på<br />

nära håll få följa dess framgångar g<strong>en</strong>om<br />

år<strong>en</strong>, säger Bruun, <strong>som</strong> är född år 1919.<br />

Kungligt besök<br />

En lång bana vid ÅA rymmer mycket. Ett<br />

av många trevliga minn<strong>en</strong> är Kung Carl<br />

XIV Gustafs och presi<strong>d<strong>en</strong></strong>t Urho Kekkon<strong>en</strong>s<br />

besök 1974. H<strong>en</strong>rik Bruun var värd för<br />

deras visit i Gadolinia.<br />

– De fi ck bekanta sig med vår papperstillverkning.<br />

Besöket var lyckat, m<strong>en</strong> när<br />

de skulle åka vidare startade inte bil<strong>en</strong>.<br />

Motorhuv<strong>en</strong> öppnades, och <strong>d<strong>en</strong></strong> motorintresserade<br />

kung<strong>en</strong> försökte själv hjälpa till<br />

att hitta felet. Det slutade dock med att de<br />

fi ck ta <strong>d<strong>en</strong></strong> medföljande polisbil<strong>en</strong> till hjälp,<br />

minns H<strong>en</strong>rik Bruun.<br />

PETER SANDSTRÖM<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

7

Slopandet av institutionerna<br />

får kritik på ÅA i Vasa<br />

■ På samhälls- och vårdvet<strong>en</strong>skapliga<br />

fakultet<strong>en</strong> i Vasa (SVF)<br />

är institutionsföreståndarna mer<br />

kritiskt inställda till slopandet av<br />

institutionerna vid ÅA än deras<br />

kolleger på pedagogiska fakultet<strong>en</strong><br />

(PF). M<strong>en</strong> risk<strong>en</strong> för ökat<br />

demokratiunderskott och ökat<br />

tjänstemannavälde kombinerat<br />

med rådslag<strong>en</strong>s låga status bekymrar<br />

dem alla.<br />

ÅA-styrels<strong>en</strong>s beslut om att<br />

från årsskiftet slopa alla institutioner<br />

har väckt livlig diskussion<br />

både bland anställda och studerande.<br />

ÅA:s ledning medger att<br />

beslutet var radikalt, m<strong>en</strong> att <strong>en</strong><br />

effektivare och klarare beslutsgång<br />

behövs efter<strong>som</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> nuvarande<br />

institutionsindelning<strong>en</strong> i<br />

fl era fall inte fungerar. Nu ska i<br />

stället fakulteternas helhetsansvar<br />

stärkas och därför blir det<br />

i praktik<strong>en</strong> fakultetskanslierna<br />

<strong>som</strong> i fortsättning<strong>en</strong> fördelar<br />

p<strong>en</strong>garna till de olika ämn<strong>en</strong>a.<br />

Vårdvet<strong>en</strong>skapliga institution<strong>en</strong><br />

(VI) vid SVF i Vasa, var <strong>en</strong> av<br />

de institutioner <strong>som</strong> absolut ville<br />

fi nnas kvar <strong>som</strong> <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> institution.<br />

– Speciellt för oss på VI är det<br />

mycket beklagligt att alla institutioner<br />

slopas. Under många år<br />

har vi byggt upp <strong>en</strong> väl fungerade<br />

institution med klar profi l. Institution<strong>en</strong><br />

har blivit känd i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

och internationellt. En eg<strong>en</strong> institution<br />

är <strong>en</strong> viktig vet<strong>en</strong>skaplig<br />

position. Därför upplever vi nu<br />

<strong>en</strong> degradering. Det blir i fortsättning<strong>en</strong><br />

t.ex. svårare för oss att<br />

komma ut internationellt, säger<br />

institutionsföreståndare Katie<br />

Eriksson.<br />

Enligt Katie Eriksson ersätter<br />

ämnesrådslag<strong>en</strong> på inget sätt de<br />

nuvarande institutionsrå<strong>d<strong>en</strong></strong> och<br />

hon ser just inga fördelar med att<br />

VI och de andra institutionerna<br />

slopas.<br />

8 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

Risk<strong>en</strong> för ökat demokratiunderskott och ökat tjänstemannavälde i och med<br />

slopandet av institutionerna, kombinerat med rådslag<strong>en</strong>s låga status bekymrar<br />

anställda och studerande vid ÅA i Vasa, bland dem professorerna Kaj Sjöholm<br />

(t.v.) och Michael Ulj<strong>en</strong>s.<br />

– Det leder bara till ökad anarki<br />

och risk för tjänstemannavälde,<br />

och i och med det går ju hela<br />

universitetets idé delvis förlorad.<br />

I stället för minskad byråkrati och<br />

effektivare administration får vi<br />

ökad maktkonc<strong>en</strong>tration på ÅA.<br />

Äv<strong>en</strong> på SVF:s andra institu-<br />

tion, samhällsvet<strong>en</strong>skapliga institution<strong>en</strong><br />

(SI), är institutionsföreståndare<br />

Göran Djupsund<br />

kritisk till slopandet av institutionerna.<br />

– Är<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong> försvinner inte och<br />

vi slipper inte beslut<strong>en</strong> fastän vi<br />

slopar institutionerna vid ÅA.

Någon ska fatta beslut<strong>en</strong> äv<strong>en</strong><br />

i fortsättning<strong>en</strong>. Om det blir <strong>en</strong><br />

tjänsteman fattas beslut<strong>en</strong> för<br />

långt från verkstadsgolvet, och är<br />

man inte i detalj inkomm<strong>en</strong> i vad<br />

<strong>som</strong> händer är risk<strong>en</strong> för felaktiga<br />

beslut upp<strong>en</strong>bar.<br />

Förhastade<br />

och dåliga beslut?<br />

Enligt Göran Djupsund blir <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

nya modell<strong>en</strong> med ämnesrådslag<br />

och ett förstärkt fakultetskansli<br />

minst lika dyr <strong>som</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> nuvarande<br />

och risk<strong>en</strong> för konfl ikter ökar<br />

ju längre bort beslut<strong>en</strong> fattas.<br />

– Vi på institution<strong>en</strong> avlastas<br />

inte i och med det här. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>da<br />

skillna<strong>d<strong>en</strong></strong> är att de formella<br />

beslut<strong>en</strong> fattas av någon<br />

<strong>som</strong> är mindre inkomm<strong>en</strong> i<br />

frågorna än vi själva. Visst<br />

kan ämnesrådslag<strong>en</strong> fungera<br />

<strong>som</strong> öppna diskussionsklubbar<br />

m<strong>en</strong> någon beslutskompet<strong>en</strong>s<br />

får de ju inte.<br />

En del av de beslut institutionsföreståndarna<br />

idag<br />

fattar kan bra skötas av fakultetskanslierna.<br />

M<strong>en</strong> <strong>en</strong> hel del frågor<br />

handlar om verkliga och viktiga<br />

substansfrågor och då kan ett<br />

förhastat och felaktigt beslut <strong>som</strong><br />

fattas av någon <strong>som</strong> inte är insatt<br />

i frågan ställa till med stora problem<br />

för alla.<br />

På pedagogiska fakultet<strong>en</strong><br />

fi nns det idag tre institutioner. Institution<strong>en</strong><br />

för lärarutbildning<strong>en</strong><br />

(LI) är <strong>d<strong>en</strong></strong> överlägset största med<br />

över 60 anställda. Kaj Sjöholm<br />

har varit institutionsföreståndare<br />

för LI i 7 år.<br />

– Institutionsrådet ville ha kvar<br />

LI <strong>som</strong> <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> institution. Själv är<br />

jag öpp<strong>en</strong> för bägge modellerna.<br />

Det är bra att fakultet<strong>en</strong> blir <strong>en</strong><br />

tydligare resultat<strong>en</strong>het. Jag kan<br />

alltså se vissa fördelar med att institutionerna<br />

slopas, m<strong>en</strong> mycket<br />

beror på vilk<strong>en</strong> status ämnesrådslag<strong>en</strong><br />

får. För oss fi nns ju samma<br />

arbete <strong>som</strong> hittills ändå kvar.<br />

Kaj Sjöholm vill hellre tala om<br />

<strong>en</strong>heter än rådslag och tror inte<br />

att <strong>en</strong> stor institution så<strong>som</strong> LI<br />

klarar sig utan <strong>en</strong> koordinerande<br />

ledningsgrupp <strong>som</strong> över de nya<br />

<strong>en</strong>heterna kan se helhet<strong>en</strong>.<br />

– Risk<strong>en</strong> för att det blir vatt<strong>en</strong>täta<br />

skott mellan de olika <strong>en</strong>heterna<br />

och ämn<strong>en</strong>a är stor då vi har så<br />

många olika ämn<strong>en</strong> på LI. Dessutom<br />

riskerar de olika <strong>en</strong>heterna<br />

eller ämnesrådslag<strong>en</strong> att få olika<br />

status efter<strong>som</strong> alla inte innehar<br />

<strong>en</strong> professur. Å andra sidan kan<br />

mindre <strong>en</strong>heter innebära <strong>en</strong> fördel<br />

för samarbetet över de nuvarande<br />

institutionsgränserna.<br />

Rådslag<strong>en</strong> lös<br />

diskussionsklubb?<br />

Om byråkratin minskar och effektivitet<strong>en</strong><br />

ökar i och med reform<strong>en</strong>,<br />

har Sjöholm ännu svårt att<br />

svara på.<br />

”Vi på institution<strong>en</strong> avlastas inte<br />

i och med det här. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>da skillna<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

är att de formella beslut<strong>en</strong><br />

fattas av någon <strong>som</strong> är mindre inkomm<strong>en</strong><br />

i frågorna än vi själva.”<br />

– Visst kan beslutsgång<strong>en</strong> bli<br />

effektivare och snabbare än hittills,<br />

m<strong>en</strong> samtidigt fi nns det risk<br />

för att <strong>d<strong>en</strong></strong> demokratiska insyn<strong>en</strong><br />

minskar. I synnerhet om rådslaget<br />

i <strong>d<strong>en</strong></strong> nya förvaltningsinstruktion<strong>en</strong><br />

<strong>en</strong>dast blir <strong>en</strong> lös diskussionsklubb<br />

utan någon <strong>som</strong> helst<br />

reell påverkningsmöjlighet.<br />

Institution<strong>en</strong> för pedagogik<br />

och specialpedagogik vid PF har<br />

redan i några år fungerat på ett<br />

sätt <strong>som</strong> påminner om <strong>d<strong>en</strong></strong> nya<br />

modell<strong>en</strong>.<br />

– Från början var jag tveksam<br />

till slopandet av institutionerna,<br />

m<strong>en</strong> ändrade mig ett par veckor<br />

innan beslutet, lite överraskande,<br />

fattades. Institution<strong>en</strong> för pedagogik<br />

och specialpedagogik har<br />

redan fl era år varit indelad i välfungerande<br />

<strong>en</strong>heter vilket gjorde<br />

det naturligare för oss att omfatta<br />

beslutet, säger institutionsföreståndare<br />

Michael Ulj<strong>en</strong>s.<br />

Äv<strong>en</strong> Michael Ulj<strong>en</strong>s vill ge<br />

rådslag<strong>en</strong> <strong>en</strong> högre status än man<br />

hittills tydlig<strong>en</strong> tänkt sig och talar<br />

hellre om <strong>en</strong>heter än rådslag.<br />

– Instruktion<strong>en</strong> måste skrivas<br />

så att olika lösningar blir möjliga<br />

i olika fakulteter. För PF:s del ter<br />

sig <strong>en</strong> <strong>en</strong>hetsmodell <strong>som</strong> naturlig.<br />

M<strong>en</strong> på vår <strong>en</strong>het har vi allmän<br />

pedagogik och vux<strong>en</strong>pedagogik<br />

<strong>som</strong> är två etablerade pedagogiska<br />

discipliner internationellt.<br />

Demokratiunderskott<br />

och i<strong>d<strong>en</strong></strong>titetsförlust<br />

Ulj<strong>en</strong>s tror inte att ÅA ur administrativ<br />

synvinkel vinner värst<br />

mycket på ändring<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> att det<br />

nu gäller att etablera <strong>en</strong> ny arbetsfördelning<br />

mellan fakultetsnivå<br />

och <strong>en</strong>heterna.<br />

– Jag har svårt att se för<strong>en</strong>klingar<br />

<strong>som</strong> vi inte kunde ha förverkligat<br />

inom rådande struktur.<br />

M<strong>en</strong> utan institutioner be-<br />

höver inte professorerna<br />

nödvändigtvis fungera <strong>som</strong><br />

administrativt ansvariga<br />

utan det kan t.ex. kunniga<br />

och erfarna lektorer göra.<br />

Vi får lära oss <strong>en</strong> ny balans<br />

mellan examinator och<br />

medarbetare. Jag har inte<br />

odelat goda erfar<strong>en</strong>heter<br />

av det systemet från Helsingfors<br />

universitet.<br />

– Många kan nog uppleva det<br />

hela <strong>som</strong> <strong>en</strong> i<strong>d<strong>en</strong></strong>titetsförlust.<br />

Och ur stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tperspektiv kan<br />

det leda till demokratiunderskott.<br />

Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ternas röst kan ändå<br />

tillvaratas i de ledningsgrupper<br />

<strong>som</strong> äv<strong>en</strong> i fortsättning<strong>en</strong> kommer<br />

att fi nnas. Vid <strong>en</strong>heter med<br />

öpp<strong>en</strong> dialog betyder förändring<strong>en</strong><br />

lite, på andra <strong>en</strong>heter kan ig<strong>en</strong><br />

maktkonc<strong>en</strong>tration<strong>en</strong> bli relativt<br />

stor.<br />

Institution<strong>en</strong> för barnpedagogik<br />

(BI) i Jakobstad hörde till<br />

de institutioner <strong>som</strong> motsatte sig<br />

slopandet av institutionerna. I det<br />

förslaget till styrels<strong>en</strong> fanns bl.a.<br />

BI kvar <strong>som</strong> <strong>en</strong> eg<strong>en</strong> institution<br />

med motivering<strong>en</strong> att <strong>d<strong>en</strong></strong> är <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

<strong>en</strong>da <strong>som</strong> verkar <strong>en</strong>sam på eg<strong>en</strong><br />

ort. M<strong>en</strong> för att få ett <strong>en</strong>hetligt<br />

system, beslöt alltså ÅA-styrels<strong>en</strong><br />

att samtliga institutioner slopas<br />

vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />

Specialför<strong>en</strong>ingarna<br />

får ökat ansvar<br />

På ÅA:s stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkårsavdelning i<br />

Vasa (KAV) är högskolepoli-<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

9

tisk ansvariga Tina Holms försiktigt<br />

positiv till slopandet av<br />

institutionerna.<br />

– Huvudsak<strong>en</strong> är att studerande<br />

också i fortsättning<strong>en</strong> har<br />

påverkningsmöjligheter och får<br />

delta i beslutsfattandet. M<strong>en</strong> faran<br />

med rådslag<strong>en</strong> är att då ing<strong>en</strong><br />

väljs till dem, kan det hända att<br />

för få studerande tar sitt ansvar<br />

frivilligt och verklig<strong>en</strong> deltar i<br />

dem.<br />

Att försöka få studerande med<br />

olika huvudämn<strong>en</strong> aktiverade så<br />

MfÅA NOTERAR<br />

■ Finlands vet<strong>en</strong>skapspris 2005 gavs till professor<br />

Bjarne Holmbom, <strong>som</strong> arbetar i laboratoriet för trä- och<br />

papperskemi vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Undervisningsminister<br />

Tuula Haatain<strong>en</strong> och överdirektör<strong>en</strong> för Finlands <strong>Akademi</strong><br />

(forskning) Anneli Pauli överräckte priset på 85 000<br />

euro <strong>d<strong>en</strong></strong> 10 maj. Priset utdelades i samband med<br />

Vet<strong>en</strong>skapsforumet, <strong>som</strong> ordnades för första gång<strong>en</strong>.<br />

Finlands vet<strong>en</strong>skapspris utdelas vartannat år <strong>som</strong><br />

erkänsla för högklassig och internationellt betydande<br />

vet<strong>en</strong>skaplig forskning. Priset utdelades i år för femte<br />

gång<strong>en</strong>.<br />

Så här sammanfattas Holmboms karriär i prismotivering<strong>en</strong>:<br />

”Professor Bjarne Holmboms (f. 1943) forskning<strong>som</strong>råde<br />

är trä- och papperskemi. Han disputerade<br />

vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> 1978 och har sedan dess arbetat<br />

<strong>som</strong> biträdande professor (1981–1985), forskningsprofessor<br />

(1990–1995) och professor (1985–1990,<br />

1995–1998, fr.o.m. 2003) vid ÅA samt <strong>som</strong> akademiprofessor<br />

1998–2003. Han har också innehaft fl era<br />

forskningstjänster <strong>som</strong> fi nansieras av Finlands <strong>Akademi</strong><br />

(forskningsassist<strong>en</strong>t, yngre forskare, äldre forskare).<br />

Dessutom har Holmbom varit gästande forskare och<br />

professor i Kanada, USA och Frankrike.<br />

Professor Holmboms forskarbana började med forskning<br />

i förädling av tallolja från cellulosaindustrin, och<br />

hans forskning kom s<strong>en</strong>are också att inbegripa miljökemiska<br />

frågor. Under de s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> har Holmbom fokuserat<br />

på <strong>en</strong> djupgå<strong>en</strong>de molekylär förståelse och hantering<br />

av <strong>d<strong>en</strong></strong> komplexa kemin vid papperstillverkning.<br />

Holmbom har gedigna kunskaper i olika tillämpningar av<br />

träkemi. Hans specialområde är extraktivämn<strong>en</strong> ur trä<br />

och därpå baserade gränsyteinnovationer. Under de två<br />

s<strong>en</strong>aste år<strong>en</strong> har Holmbom särskilt intresserat sig för<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> rikliga förekomst<strong>en</strong> av f<strong>en</strong>oliska skyddsämn<strong>en</strong> vid<br />

kvistområ<strong>d<strong>en</strong></strong> i trästamm<strong>en</strong>. Det är <strong>en</strong>kelt att lösgöra<br />

kvistarna, och de lignaner <strong>som</strong> kan utvinnas ur dem<br />

kan användas <strong>som</strong> aktiva kompon<strong>en</strong>ter i läkemedel och<br />

funktionella livsmedel eller <strong>som</strong> antioxidanter och bekämpningsmedel.<br />

10 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

att de deltar i rådslag<strong>en</strong> ser Tina<br />

Holms därför <strong>som</strong> <strong>en</strong> viktig uppgift<br />

för KAV i fortsättning<strong>en</strong>. På<br />

rådslag<strong>en</strong> diskuteras nämlig<strong>en</strong><br />

både personalpolitik och undervisning.<br />

Samtidigt innebär förändring<strong>en</strong><br />

att äv<strong>en</strong> de olika ämnesför<strong>en</strong>ingarna<br />

inom KAV borde<br />

se till att de har sina medlemmar<br />

med på rådslag<strong>en</strong>.<br />

– Det betyder att specialför<strong>en</strong>ingarna<br />

blir viktigare än någonsin<br />

och att de nu äv<strong>en</strong> måste arbeta<br />

via rådslag<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> ett större<br />

ansvar än tidigare faller nog äv<strong>en</strong><br />

på våra repres<strong>en</strong>tanter i fakultetsrå<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

De måste känna till<br />

vad <strong>som</strong> har sagts och diskuterats<br />

på ämnesrådslag<strong>en</strong> innan de kan<br />

fatta sina beslut.<br />

Stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tkår<strong>en</strong> vill att <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

nya modell<strong>en</strong> utan institutioner<br />

grundligt utvärderas s<strong>en</strong>ast ett år<br />

efter införandet och att kallels<strong>en</strong><br />

till ett rådslag måste sättas upp <strong>en</strong><br />

vecka före och inte <strong>som</strong> nu sägs,<br />

<strong>en</strong>dast tre dagar före.<br />

ARI NYKVIST<br />

Finlands vet<strong>en</strong>skapspris till Bjarne Holmbom<br />

Professor Holmbom är <strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> innovativ forskare,<br />

vars tvärvet<strong>en</strong>skapliga forskarprofi l är uppbyggd<br />

kring tre mål:<br />

– Minimering av miljö- och hälsokonsekv<strong>en</strong>serna av<br />

träförädlingsindustrins utsläpp i vatt<strong>en</strong>drag<strong>en</strong>. G<strong>en</strong>om<br />

modifi ering av extraktivämn<strong>en</strong>a ur trä med <strong>en</strong>zymer<br />

görs processerna miljövänligare. Forskning<strong>en</strong> rör sig på<br />

gränsytan mellan biologi, bioteknik och träkemi.<br />

– Användning av extraktivämn<strong>en</strong> ur trä inom hälsovet<strong>en</strong>skap<br />

och medicin, i konsumtionsvaror och <strong>som</strong><br />

natur<strong>en</strong>liga antioxidanter. Forskning<strong>en</strong> kan resultera i<br />

nya läkemedelspreparat bl.a. vid behandling av <strong>ca</strong>ncer.<br />

Forskning<strong>en</strong> rör sig på gränsytan mellan medicin, träkemi<br />

och organisk kemi.<br />

– Framställning och användning av industriella antioxidanter<br />

och biocider <strong>som</strong> på ett natur<strong>en</strong>ligt sätt<br />

förbättrar olika produkters hygi<strong>en</strong> och hållbarhet. Forskning<strong>en</strong><br />

kan också möjliggöra tillverkning av ’bioaktivt<br />

papper’. Forskning<strong>en</strong> rör sig på gränsytan mellan processteknik<br />

och träkemi.<br />

Professor Holmbom har publicerat <strong>en</strong> ans<strong>en</strong>lig<br />

mängd (över 150) vet<strong>en</strong>skapliga artiklar i internationellt<br />

r<strong>en</strong>ommerade publikationer. Dessutom har han skrivit<br />

ett fl ertal läroböcker och kapitel i böcker och vet<strong>en</strong>skapliga<br />

samlingsverk. Hans forskning har resulterat i fl era<br />

pat<strong>en</strong>t och pat<strong>en</strong>tansökningar (12 st.) både i Finland<br />

och utomlands. Han har också gjort förträffl iga populariseringar<br />

av <strong>d<strong>en</strong></strong> vet<strong>en</strong>skapliga kunskap han själv tagit<br />

fram, bl.a. ’från trädet till matbordet’ och ’träkompon<strong>en</strong>ter<br />

<strong>en</strong> hälsotrumf inom biomedicin<strong>en</strong>’.<br />

Professor Holmbom har utomor<strong>d<strong>en</strong></strong>tlig internationell<br />

forskningserfar<strong>en</strong>het, från såväl akademisk forskning<br />

<strong>som</strong> forskning <strong>som</strong> betjänar industrin. Hans forskning<br />

kombinerar på bästa möjliga sätt högklassig grundforskning<br />

och tillämpad forskning. Professor Holmboms<br />

forskning repres<strong>en</strong>terar <strong>d<strong>en</strong></strong> vet<strong>en</strong>skapliga spjutspets<strong>en</strong><br />

– vilket också hans medverkan i <strong>en</strong> spetsforsknings<strong>en</strong>het<br />

visar – och är av största vikt med tanke på skogsindustrins<br />

utveckling och utveckling<strong>en</strong> av nya, träbaserade<br />

innovationer.”

STUDIER & UNDERVISNING<br />

Lättare söka till informationsförvaltning<br />

■ Det är nu möjligt för dem <strong>som</strong><br />

vill utbilda sig till bibliotekarier<br />

eller informatiker att söka direkt<br />

till ämnet informationsförvaltning<br />

vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Tidigare<br />

har man sökt till PM-utbildning<strong>en</strong><br />

vid ekonomisk-statsvet<strong>en</strong>skapliga<br />

fakultet<strong>en</strong> (ESF), och valt huvudämne<br />

först efter ett år av grundläggande<br />

studier.<br />

– Man kommer nu att inom ram<strong>en</strong><br />

för <strong>d<strong>en</strong></strong> vanliga antagning<strong>en</strong><br />

kunna söka direkt till informationsförvaltning.<br />

Vid ESF fungerar<br />

det på det sättet också med<br />

ämnet informationssystem, och<br />

det har varit tal om att det kanske<br />

kunde bli så för alla ämn<strong>en</strong>, säger<br />

professor Mariam Ginman, ämnesansvarig<br />

inom informationsförvaltning.<br />

Syftet med förändring<strong>en</strong> är att<br />

göra ansökningsprocedur<strong>en</strong> <strong>en</strong>klare<br />

och förhoppningsvis också<br />

locka fl er <strong>som</strong> studerar informationsförvaltning<br />

<strong>som</strong> huvudämne.<br />

Enligt <strong>d<strong>en</strong></strong> fi nska lag<strong>en</strong> räcker<br />

det för att få bibliotekariebehörighet<br />

om man läser 35 studieveckor<br />

av informationsförvaltning. Det<br />

behöver alltså inte vara huvudämne.<br />

– Det är väldigt många <strong>som</strong> är<br />

intresserade av att studera informationsförvaltning<br />

och vi har<br />

därför parallellt med våra vanliga<br />

kurser äv<strong>en</strong> dragit många extrakurser<br />

bland annat på Öppna<br />

universitetet och inom ExFort<br />

(exam<strong>en</strong>sinriktad fortbildning).<br />

Det fi nns alltså stor efterfrågan<br />

på studierna, m<strong>en</strong> det är tyvärr<br />

inte så många <strong>som</strong> fortsätter och<br />

blir magistrar hos oss, säger Ginman.<br />

Att många avslutar sina studier<br />

i informationsförvaltning<br />

efter kandidatexam<strong>en</strong> är ett bekymmer<br />

för ämnet, efter<strong>som</strong> institutionerna<br />

har resultatansvar<br />

och skall producera tillräckligt<br />

många examina av olika typer för<br />

att trygga fi nansiering<strong>en</strong>.<br />

– En orsak till att det har varit<br />

svårare för oss att hitta stude-<br />

– Vi får se vad det leder till att vår ansökningsprocedur blir lättare, m<strong>en</strong> faktum<br />

är att det redan nu har kommit ganska många förfrågningar om det, säger<br />

professor Mariam Ginman, ämnesansvarig inom informationsförvaltning.<br />

rande <strong>som</strong> är intresserade av att<br />

bli magistrar är att de inte tas in<br />

direkt till vårt ämne, konstaterar<br />

Ginman.<br />

– Fram till början av 1990-talet<br />

sökte studerande direkt in till informationsförvaltning,<br />

och då var<br />

det fl er <strong>som</strong> blev magistrar. Att vi<br />

då började vara med i fakultet<strong>en</strong>s<br />

allmänna antagning berodde på<br />

att vi ville passa in i fakultet<strong>en</strong><br />

och ha mera gem<strong>en</strong>samt med rest<strong>en</strong><br />

av ESF. M<strong>en</strong> sedan dess har<br />

vi etablerat oss och utvecklat <strong>en</strong><br />

eg<strong>en</strong> profi l, så nu kan vi ig<strong>en</strong> ha<br />

eg<strong>en</strong> antagning.<br />

Att man nu ordnar antagning<strong>en</strong><br />

på ett liknande sätt <strong>som</strong> förr är<br />

ett experim<strong>en</strong>t.<br />

– Vi får se vad det leder till,<br />

m<strong>en</strong> faktum är att det redan nu<br />

har kommit ganska många förfrågningar<br />

om det här, säger Ginman.<br />

Rätt information<br />

Informationsförvaltning handlar<br />

om att effektivt kunna hitta information<br />

<strong>som</strong> människor vill ha.<br />

Rätt information skall ges till rätt<br />

person i rätt tid.<br />

– Det gäller information i me-<br />

dier av olika slag, till exempel<br />

böcker – både privata och off<strong>en</strong>tliga<br />

– m<strong>en</strong> också elektroniska medier.<br />

Informationsförvaltare kan<br />

hantera överfl ödet av information<br />

<strong>som</strong> vi har i dag<strong>en</strong>s samhälle, och<br />

arbetar på det sättet för mänsklighet<strong>en</strong>s<br />

minne, säger Mariam<br />

Ginman.<br />

Informationsförvaltare söker<br />

och kvalitetsbedömer information,<br />

ser till att <strong>d<strong>en</strong></strong> lagras or<strong>d<strong>en</strong></strong>tligt<br />

och bearbetar och förädlar <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

<strong>en</strong>ligt vad användar<strong>en</strong> vill ha.<br />

De fördjupade magisterstudierna<br />

i ämnet är mera teoretiska<br />

och handlar förutom om forskningsmetoder<br />

bl.a. om kulturella,<br />

lingvistiska, pedagogiska och<br />

kognitiva aspekter på informationsbete<strong>en</strong>de<br />

och -behov både<br />

inom privatliv och <strong>d<strong>en</strong></strong> professionella<br />

värl<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

Efter att ha studerat informationsförvaltning<br />

kan man vanlig<strong>en</strong><br />

få anställning <strong>som</strong> bibliotekarie<br />

eller informatiker i olika typer<br />

av bibliotek, eller så blir man<br />

informationsspecialist på företag<br />

eller i andra organisationer.<br />

MICHAEL KARLSSON<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

11

VECKANS SKRIBENT<br />

Dåligt planerade<br />

fartsträckor<br />

DET ÄR NU FLERA MÅNADER sedan jag tillfrågades<br />

om ett inlägg till <strong>d<strong>en</strong></strong> här sidan och efter<strong>som</strong><br />

ti<strong>d<strong>en</strong></strong> fram till deadline då föreföll oändligt lång blev<br />

svaret ja. Därefter har jag inte haft <strong>en</strong> minut över att<br />

tänka på sak<strong>en</strong>, och nu har jag ett par timmar på<br />

mig att formulera några tankar om ti<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> professor<br />

i konstvet<strong>en</strong>skap vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>.<br />

Det första <strong>som</strong> kommer i mitt huvud är naturligtvis<br />

just tidsbrist. Mina snart två år vid ÅA framstår<br />

i backspegeln mest <strong>som</strong> ett slags akademiskt rally,<br />

där det inte bara gällde att åstadkomma resultat<br />

på de långa sträckorna, utan att samtidigt klara av<br />

ett stort antal avgörande fartsträckor. För min del<br />

gällde det inte bara att lära sig <strong>en</strong> ny institution i ett<br />

främmande utbildnings- och anslagssystem, utan<br />

att samtidigt hantera saker <strong>som</strong> fl yttning<strong>en</strong> till de<br />

nya lokalerna i Ark<strong>en</strong>, bolognaprocess<strong>en</strong>, det nya<br />

lönesystemet, och MinPlan.<br />

Fartsträckorna hade nästan alla det gem<strong>en</strong>samt<br />

att de var dåligt planerade, med orimliga tidskalkyler,<br />

oklara riktlinjer, diffus ansvarsfördelning och<br />

bristande eller obefi ntlig konsekv<strong>en</strong>sanalys. Därför<br />

kostade de också oproportionerligt mycket tid och<br />

<strong>en</strong>ergi. För mig var situation<strong>en</strong> inte på något sätt ny.<br />

Större del<strong>en</strong> av mitt akademiska liv i Sverige ägnades<br />

åt att administrera og<strong>en</strong>omtänkta reformer och<br />

deras konsekv<strong>en</strong>ser.<br />

EN SOM DET TYCKS oundviklig följd av varje reform<br />

är – här <strong>som</strong> där – att nya administrativa <strong>en</strong>heter<br />

inrättas, för information, support, kontroll, kompatibilitet,<br />

kontakter, samarbete och utbyte, överföring<br />

av betyg och examina, och så vidare. De kan<br />

förefalla oundvikliga, och är det också i vissa fall,<br />

m<strong>en</strong> sällan eller aldrig analyseras deras storlek och<br />

exist<strong>en</strong>s utifrån det faktum att varje sådan extrautgift<br />

de facto minskar resurserna för utbildning och<br />

forskning. Det talas hela ti<strong>d<strong>en</strong></strong> om att göra univer-<br />

12 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

sitetsväs<strong>en</strong>det mera<br />

kostnadseffektivt,<br />

m<strong>en</strong> vad <strong>som</strong> i själva<br />

verket sker är <strong>en</strong><br />

kontinuerlig överföring<br />

av resurser<br />

från utbildningspyrami<strong>d<strong>en</strong></strong>s<br />

bas till<br />

dess administrativa<br />

överbyggnad.<br />

Här ligger Sverige<br />

fortfarande<br />

klart före, m<strong>en</strong> Finland<br />

verkar fast<br />

beslutet att hämta<br />

in försprånget. Det<br />

Lars Berggr<strong>en</strong> är professor i<br />

konstvet<strong>en</strong>skap vid ÅA sedan<br />

augusti 2003.<br />

är oroande, speciellt om man betänker hur mycket<br />

mindre <strong>d<strong>en</strong></strong> ekonomiska kaka <strong>som</strong> ska fördelas är<br />

här. I det perspektivet är det framför allt två saker<br />

<strong>som</strong> inger <strong>en</strong> humanist vid ÅA farhågor. D<strong>en</strong> första<br />

är anslagssystemet, där <strong>d<strong>en</strong></strong> all<strong>en</strong>a saliggörande<br />

faktorn är antalet magisterexamina. Om jag förstått<br />

sak<strong>en</strong> rätt så förväntas fakultet<strong>en</strong>, och det <strong>en</strong>skilda<br />

ämnet, på fem års sikt omvandla <strong>ca</strong> 70 proc<strong>en</strong>t<br />

av alla gulnäbbar till färdiga magistrar. Om vi inte<br />

lyckas med det skärs anslag<strong>en</strong> ned.<br />

HUR EN SÅDAN GENOMSTRÖMNING i praktik<strong>en</strong><br />

ska kunna upprätthållas med nuvarande resurser<br />

är mig <strong>en</strong> gåta. Alla vet ju att stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ternas<br />

liv har <strong>en</strong> t<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>s att snabbt ändra kurs just i 20-<br />

25-årsåldern: ideal<strong>en</strong>, livsstil<strong>en</strong> och <strong>d<strong>en</strong></strong> planerade<br />

yrkeskarriär<strong>en</strong> ändras, man gifter sig och får barn,<br />

man fl yttar utomlands för studier eller för gott.<br />

Somliga drabbas av sjukdomar eller olyckor. Därtill<br />

kommer ett studiefi nansieringssystem <strong>som</strong> mer eller<br />

mindre tvingar merpart<strong>en</strong> av alla stu<strong>d<strong>en</strong></strong>ter att<br />

kontinuerligt arbeta parallellt med studierna. Då-

”I praktik<strong>en</strong> är de fi nska universitet<strong>en</strong> hållna i <strong>en</strong> ekonomisk<br />

strypsnara <strong>som</strong>, på ett sätt <strong>som</strong> förmodlig<strong>en</strong> saknar motstycke<br />

i västvärl<strong>d<strong>en</strong></strong>, gör dem direkt bero<strong>en</strong>de av politiska tr<strong>en</strong>der<br />

och konjunkturer.”<br />

liga förkunskaper försämrar också resultat<strong>en</strong> inom<br />

speciellt humaniora, lik<strong>som</strong> <strong>en</strong> studiegång <strong>som</strong> gör<br />

att stu<strong>d<strong>en</strong></strong>terna måste läsa två eller fl era ämn<strong>en</strong><br />

samtidigt. Valfrihet och effektivitet är ti<strong>d<strong>en</strong></strong>s och<br />

politikernas motto, m<strong>en</strong> hur är det med verklighetsanpassning<strong>en</strong>?<br />

Jämför man med exempelvis Sverige kan det<br />

konstateras att <strong>d<strong>en</strong></strong> totala g<strong>en</strong>omströmning<strong>en</strong> vid de<br />

humanistiska fakulteterna där, i termer av avlagda<br />

fi losofi e kandidatexamina, ligger på mellan fem och<br />

tio proc<strong>en</strong>t. Extrapolerar man detta resultat till att<br />

omfatta magisterexamina torde det årlig<strong>en</strong> handla<br />

om maximalt <strong>en</strong> proc<strong>en</strong>t. Äv<strong>en</strong> om det inom vissa<br />

laborativa och undervisningmässigt högint<strong>en</strong>siva<br />

ämn<strong>en</strong> i Finland kanske kan upprätthållas <strong>en</strong><br />

examinationsfrekv<strong>en</strong>s <strong>som</strong> kommer i närhet<strong>en</strong> av<br />

ministeriella gränsvär<strong>d<strong>en</strong></strong>a, är skillna<strong>d<strong>en</strong></strong> skrämmande<br />

stor. I praktik<strong>en</strong> är de fi nska universitet<strong>en</strong><br />

hållna i <strong>en</strong> ekonomisk strypsnara <strong>som</strong>, på ett sätt<br />

<strong>som</strong> förmodlig<strong>en</strong> saknar motstycke i västvärl<strong>d<strong>en</strong></strong>,<br />

gör dem direkt bero<strong>en</strong>de av politiska tr<strong>en</strong>der och<br />

konjunkturer.<br />

IRONISKT NOG ÄR DET i första hand alltid de<br />

humanistiska fakulteterna – där de viktigaste förutsättningarna<br />

för kreativt och kritiskt tänkande<br />

odlas g<strong>en</strong>om internationellt, historiskt och språkligt<br />

inriktade studier – <strong>som</strong> tar mest stryk i det statliga<br />

anslagssystemet. I <strong>d<strong>en</strong></strong> offi ciella retorik<strong>en</strong> värderas<br />

sådana ämn<strong>en</strong> alltid högt, m<strong>en</strong> i realitet<strong>en</strong> drivs de<br />

på <strong>en</strong> allt knappare sparlåga. Här förefaller det vara<br />

kortsiktig kvartalskapitalism snarare än långsiktigt<br />

samhällsbyggande int<strong>en</strong>tioner <strong>som</strong> styr.<br />

Samma tänkesätt präglar de lokala prioriteringarna,<br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong>ligt min m<strong>en</strong>ing knappast beaktar<br />

ÅA:s ”specialansvar för de fi nlandssv<strong>en</strong>skt inriktade<br />

kultur- och samhällsvet<strong>en</strong>skaperna”. Fokus har<br />

alltmer kommit att sättas på internationell rank-<br />

ning, där sådana studier knappast ger några poäng,<br />

och följ<strong>d<strong>en</strong></strong> blir att ÅA:s kanske mest c<strong>en</strong>trala uppgift<br />

hamnar längre och längre ut i periferin. Visst<br />

är det roligt att jaga i samma fl ock <strong>som</strong> de riktigt<br />

stora universitet<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> vill vi, kan vi och ska vi?<br />

En diskussion om sådana grundläggande policyfrågor<br />

skulle åtminstone jag välkomna.<br />

Vid sidan av <strong>d<strong>en</strong></strong> tidsslukande byråkratin är det<br />

just <strong>d<strong>en</strong></strong> tilltagande politiska styrning<strong>en</strong> av akademin<br />

jag ser <strong>som</strong> <strong>en</strong> fara. I viss mån återspeglar<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> statsmakt<strong>en</strong>s ambitioner, m<strong>en</strong> här precis <strong>som</strong><br />

på andra ställ<strong>en</strong> handlar det också om lokala makthavares<br />

önskan att styra och reglera forskning och<br />

undervisning. Det är ing<strong>en</strong> tvekan om att exempelvis<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> nyss g<strong>en</strong>omförda förändring<strong>en</strong> av styrels<strong>en</strong>s<br />

sammansättning avsevärt ökar <strong>d<strong>en</strong></strong> politiska,<br />

och därmed kortsiktigt konjunkturbero<strong>en</strong>de, styrning<strong>en</strong><br />

av akademin.<br />

JAG ÄR ÖVERTYGAD OM att förändringar i <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

riktning<strong>en</strong> på längre sikt vark<strong>en</strong> gynnar akademin<br />

eller stämmer med dess grundläggande målsättningar.<br />

Anledning<strong>en</strong> till det är att jag sitter med facit<br />

i hand. Under ett par dec<strong>en</strong>nier har jag på nära<br />

håll kunnat följa politisering<strong>en</strong> av det sv<strong>en</strong>ska universitetsväs<strong>en</strong>det<br />

och dess konsekv<strong>en</strong>ser – och har<br />

därför svårt att förstå varför man här inte kan eller<br />

vill ta lärdom av vad <strong>som</strong> hänt utan trampar efter i<br />

samma spår.<br />

Historielöshet och avsaknad av kulturell i<strong>d<strong>en</strong></strong>titet<br />

leder alltid till problem. Det gäller i Sverige <strong>som</strong> i<br />

Finland, och kanske i ovanligt hög grad för ÅA. För<br />

vari ligger eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> vår akademis berättigande om<br />

allt nu sist och slutlig<strong>en</strong>, <strong>som</strong> det verkar, förvandlas<br />

till ekonomi? I Sverige har man s<strong>en</strong>t omsider sett<br />

följdverkningarna och åtminstone börjat fundera<br />

på att lägga om kurs<strong>en</strong>.<br />

LARS BERGGREN<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

13

■ Övergödning, miljögifter, överfi<br />

ske och etablering av främmande<br />

arter är några av de faror <strong>som</strong><br />

hotar Östersjöns framtid. Östersjöns<br />

förfall är i sig ing<strong>en</strong> nyhet,<br />

m<strong>en</strong> i <strong>en</strong> del aktuella rapporter<br />

har läget utmålats <strong>som</strong> kritiskt.<br />

– Visst kan det se illa ut, m<strong>en</strong><br />

det fi nns ing<strong>en</strong> orsak att ge upp<br />

hoppet, säger FL, assist<strong>en</strong>t Cecilia<br />

Lundberg vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />

avdelning för miljö- och marinbiologi.<br />

Lundberg har kartlagt eutrofi<br />

ering<strong>en</strong> i Östersjön, ett av de hot<br />

<strong>som</strong> framställts <strong>som</strong> värst. D<strong>en</strong> 27<br />

maj disputerar hon på avhandling<strong>en</strong><br />

Eutrophi<strong>ca</strong>tion in the Baltic<br />

Sea – from area-specifi c biologi<strong>ca</strong>l<br />

effects to interdisciplinary consequ<strong>en</strong>ces.<br />

– Jag granskar övergödning<strong>en</strong><br />

i Östersjön ur fl era synvinklar<br />

och lyfter fram problemet dels på<br />

ett allmänt plan, dels regionalt<br />

och mera i detalj, berättar Cecilia<br />

Lundberg.<br />

Utgå<strong>en</strong>de från befi ntliga miljödata<br />

har hon gjort <strong>en</strong> kartläggning<br />

av övergödningsproblemet i<br />

Östersjön i sin helhet och på basis<br />

av kartläggning<strong>en</strong> konstruerat <strong>en</strong><br />

konceptuell – d.v.s. begreppsmässig<br />

– modell <strong>som</strong> visar hur såväl<br />

naturliga effekter <strong>som</strong> människans<br />

verksamhet åstadkommer<br />

fysikalisk-kemiska och biologiska<br />

verkningar i ekosystemet.<br />

– Modell<strong>en</strong> visar också hur inverkan<br />

på ekosystemet kan kopplas<br />

till ekonomiska, häl<strong>som</strong>ässiga<br />

och estetiska konsekv<strong>en</strong>ser på<br />

det samhälleliga planet, berättar<br />

Cecilia Lundberg.<br />

Mångsidig modell<br />

Eutrofi ering<strong>en</strong> är, lika litet <strong>som</strong><br />

något av de andra miljöproblem<strong>en</strong>,<br />

ett isolerat f<strong>en</strong>om<strong>en</strong>. Cecilia<br />

Lundberg har analyserat orsaker,<br />

primära och sekundära effekter<br />

samt samhällelig verkan.<br />

– Utgå<strong>en</strong>de från <strong>en</strong> helhetssyn<br />

kan olika åtgärdsförslag diskuteras<br />

mera åskådligt, konstaterar<br />

Cecilia Lundberg.<br />

D<strong>en</strong> begreppsmässiga modell<strong>en</strong><br />

kan i praktik<strong>en</strong> fungera <strong>som</strong><br />

<strong>en</strong> kommunikationsplattform<br />

14 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

AKTUELL FORSKNING<br />

Hotet mot Östersjön<br />

Öppnare kommunikation mellan olika aktörer k<br />

mellan naturvet<strong>en</strong>skap och samhällsvet<strong>en</strong>skap<br />

– m<strong>en</strong> också mellan<br />

vet<strong>en</strong>skapsmän och beslutsfattare<br />

och <strong>som</strong> grund för information<br />

till allmänhet<strong>en</strong>.<br />

– Myndigheterna talar ofta i<br />

termer av stora, övergripande<br />

planer, medan <strong>en</strong>skilda forskare i<br />

regel är specialiserade på detaljer.<br />

Det fi nns många informationsklyftor<br />

att överbrygga i miljöfrågor,<br />

och detta gäller också när vi<br />

talar om Östersjön, konstaterar<br />

Cecilia Lundberg.<br />

På ett kemiskt plan sker eutrofi<br />

ering via ökad tillgänglighet<br />

på närsalter – fosfor och kväve<br />

– i vattnet. Detta får <strong>en</strong> biologisk<br />

konsekv<strong>en</strong>s på så vis att överskottsnäring<strong>en</strong><br />

gynnar snabbväxande<br />

vegetation – bl.a. alger<br />

– <strong>som</strong> på sikt konkurrerar ut långsamt<br />

växande fl eråriga arter med<br />

nyckelfunktioner för hela eko-

– Östersjöns tillstånd och<br />

återhämtningsmöjligheter<br />

i fråga om övergödning<strong>en</strong><br />

kräver handlingsprogram<br />

både på <strong>en</strong> storskalig nivå<br />

<strong>som</strong> täcker hela Östersjön<br />

och på regionala plan,<br />

säger Cecilia Lundberg.<br />

tilltar<br />

n ge nya lösningar<br />

systemet. Nedbrytning<strong>en</strong> av arter<br />

<strong>som</strong> gynnas av eutrofi ering<strong>en</strong> är<br />

syrekrävande, vilket leder till syrebrist<br />

<strong>som</strong> påverkar bl.a. bott<strong>en</strong>djur<strong>en</strong><br />

och fi skbeståndet. Ekosystemets<br />

rubbade balans påverkar i<br />

sin tur såväl näringslivet <strong>som</strong> det<br />

drabbade områdets naturvärde.<br />

– Nämnas kan fi skerinäring<strong>en</strong>,<br />

turism<strong>en</strong>, områdets attraktionskraft<br />

etc. De samhälleliga verkningarna<br />

kan vara många. Eu-<br />

trofi ering<strong>en</strong> är dock bara <strong>en</strong> sida<br />

av miljöproblemet, m<strong>en</strong> <strong>en</strong> viktig<br />

sådan, konstaterar Cecilia Lundberg.<br />

Helhetssyn<strong>en</strong> över axeln<br />

grundorsak–kemisk/biologisk<br />

reaktion–samhällelig konsekv<strong>en</strong>s/respons<br />

ligger <strong>som</strong> grund<br />

också för ett datoriserat beslutsstödsystem<br />

<strong>som</strong> utvecklats inom<br />

det sv<strong>en</strong>ska projektet MARE, där<br />

Cecilia Lundbergs forskning delvis<br />

ingår. Projektet fokuserar på<br />

utvecklandet av kostnadeseffektiva<br />

åtgärder mot eutrofi ering<strong>en</strong> i<br />

Östersjön.<br />

Systemet utvecklas så att det<br />

kan användas på ett ändamåls<strong>en</strong>ligt<br />

sätt av såväl politiker <strong>som</strong><br />

miljöexperter.<br />

Vad händer om all tillförsel av<br />

fosfor och kväve stoppas? Vilk<strong>en</strong><br />

effekt har utsläpp från Pol<strong>en</strong> på<br />

tillståndet i Bottniska vik<strong>en</strong>? Vad<br />

kostar det att g<strong>en</strong>omföra <strong>d<strong>en</strong></strong> eller<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> åtgär<strong>d<strong>en</strong></strong>? Exempel på frågor<br />

<strong>som</strong> kan laboreras i beslutsstödsystemet<br />

är många.<br />

– Det går att teoretiskt pröva<br />

sig fram med olika alternativ. Vilka<br />

åtgärder <strong>som</strong> kan g<strong>en</strong>omföras<br />

i praktik<strong>en</strong> är ju sedan <strong>en</strong> annan<br />

fråga, m<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att kunna<br />

använda tillgängliga data på ett<br />

mångsidigt sätt så kan <strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong><br />

har tillgång till beslutsstödsystemet<br />

få <strong>en</strong> bred bild av läget och<br />

olika tänkbara sc<strong>en</strong>arion, konstaterar<br />

Cecilia Lundberg.<br />

Larmrapporter<br />

Efter<strong>som</strong> Östersjön är ett litet,<br />

grunt och instängt hav<strong>som</strong>råde<br />

brukar det ses <strong>som</strong> ett <strong>en</strong>hetligt<br />

vatt<strong>en</strong>. Tydliga skillnader i salthalt<br />

och klimat skiljer dock de<br />

södra delarna och de norra delarna<br />

från varandra.<br />

– Ett invånarantal på 85 miljoner<br />

människor i hela avrinning<strong>som</strong>rådet<br />

gör att belastningstrycket<br />

är stort.<br />

Effekterna av eutrofi ering<strong>en</strong><br />

skiljer sig också på ett betydande<br />

sätt i olika delar av Östersjön. För<br />

att få <strong>en</strong> nyanserad bild av problematik<strong>en</strong><br />

har Lundberg delat in<br />

Östersjön i nio regioner.<br />

– Finska vik<strong>en</strong> är mest drabbad<br />

av eutrofi ering<strong>en</strong>, medan Bottniska<br />

vik<strong>en</strong> är minst drabbad av<br />

olika miljöskador överlag. Detta<br />

på basis av <strong>en</strong> jämförelse mellan<br />

befi ntliga mätningar, berättar Cecilia<br />

Lundberg.<br />

Finska vik<strong>en</strong> är relativt grund<br />

och trång, vilket gör <strong>d<strong>en</strong></strong> utsatt<br />

för ett belastningstryck från olika<br />

håll. Länge har man trott att Rigabukt<strong>en</strong><br />

är värst utsatt, m<strong>en</strong> det<br />

har visat sig att läget där är bättre<br />

än befarat.<br />

– Som helhet är situation<strong>en</strong> i<br />

Östersjön ändå alarmerande. Något<br />

måste defi nitivt göras, konstaterar<br />

Cecilia Lundberg.<br />

Enligt <strong>en</strong> rapport <strong>som</strong> off<strong>en</strong>tliggjordes<br />

i Sverige i februari krävs<br />

det drastiska åtgärder för att rädda<br />

Östersjön. I rapport<strong>en</strong>, skriv<strong>en</strong><br />

av ledamöter i miljövårdsberedning<strong>en</strong><br />

i Sverige, har det skett ett<br />

biologiskt regimskifte i Östersjön<br />

till följd av att ekosystemet har<br />

börjat bete sig onormalt.<br />

– Rapport<strong>en</strong> kan delvis tolkas<br />

<strong>som</strong> <strong>en</strong> överdriv<strong>en</strong> domedagsprofetia,<br />

m<strong>en</strong> det kan behövas hårda<br />

besked för att väcka det allmänna<br />

medvetandet, m<strong>en</strong>ar Cecilia<br />

Lundberg.<br />

Problemet med t.ex. eutrofi ering<br />

är att det skulle kunna räcka<br />

tiotals år innan något händer äv<strong>en</strong><br />

om man ströp alla näringsutsläpp<br />

i havet. En hållbar utveckling kan<br />

därför inte byggas på <strong>en</strong>sidiga åtgärder,<br />

utan kräver långsiktighet<br />

och målmedvet<strong>en</strong> aktivitet.<br />

– Östersjöns tillstånd och återhämtningsmöjligheter<br />

i fråga om<br />

övergödning<strong>en</strong> kräver handlingsprogram<br />

både på <strong>en</strong> storskalig<br />

nivå <strong>som</strong> täcker hela Östersjön<br />

och på regionala plan där individuella<br />

problem för specifi ka områ<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

beaktas. För att uppnå positiva<br />

resultat krävs <strong>en</strong> medvet<strong>en</strong>het<br />

och <strong>en</strong> vilja till förbättringar<br />

<strong>som</strong> sträcker sig över de vet<strong>en</strong>skapliga<br />

ämnesdomänerna ut till<br />

allmänhet<strong>en</strong> och beslutsfattarna.<br />

– En öppnare kommunikation<br />

mellan olika aktörer kan vara<br />

avgörande, konstaterar Cecilia<br />

Lundberg.<br />

PETER SANDSTRÖM<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

15

DISPUTATIONER<br />

INFORMATIONSSYSTEM<br />

M.Sc. Irina Georgescu disputerar i<br />

informationssystem onsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

25 maj på avhandling<strong>en</strong> ”Rational<br />

Choice and Revealed Prefer<strong>en</strong>ce:<br />

A Fuzzy Approach”.<br />

● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl.<br />

12 i auditorium 3102, DataCity.<br />

Oppon<strong>en</strong>t är prof. Bernard De<br />

Baets, Universiteit G<strong>en</strong>t, och <strong>som</strong><br />

kustos fungerar prof. Christer<br />

Carlsson.<br />

Så här sammanfattar Irina<br />

Georgescu själv sin avhandling:<br />

“Rational choice and revealed<br />

prefer<strong>en</strong>ce are important issues<br />

in social choice theory. A choice<br />

act is said to be rational if it is<br />

based on the optimization of<br />

<strong>som</strong>e prefer<strong>en</strong>ce relation.<br />

The revealed prefer<strong>en</strong>ce<br />

theory of consumers was created<br />

by Samuelson and Houthakker.<br />

Uzawa, Arrow and S<strong>en</strong> developed<br />

an axiomatic theory of revealed<br />

prefer<strong>en</strong>ce in an abstract<br />

framework indep<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>t of budget<br />

sets and demand functions.<br />

The results of Uzawa, Arrow, S<strong>en</strong><br />

and their followers were proved<br />

under the hypothesis that all<br />

non-empty fi nite sets of alternatives<br />

are included in the domain<br />

of a choice function.<br />

Further on, Richter, Hansson<br />

and Suzumura elaborated a<br />

g<strong>en</strong>eralized theory of revealed<br />

16 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

prefer<strong>en</strong>ce with no restriction on<br />

the domain of the choice function.<br />

The contributions of this<br />

thesis are conc<strong>en</strong>trated on a<br />

revealed prefer<strong>en</strong>ce theory for<br />

fuzzy choice functions.<br />

Our concept of fuzzy choice<br />

function includes that of Banerjee.<br />

In Banerjee’s approach, the<br />

range of the fuzzy choice function<br />

consists of fuzzy sets and the<br />

domain consists of crisp sets, in<br />

our approach both the domain<br />

and the range of the fuzzy choice<br />

function consist of fuzzy sets.<br />

Our contributions <strong>ca</strong>n be<br />

grouped in fi ve main themes:<br />

1. Revealed prefer<strong>en</strong>ce and<br />

congru<strong>en</strong>ce axioms for<br />

fuzzy choice functions;<br />

2. Rationality and normality<br />

of fuzzy choice functions;<br />

3. Consist<strong>en</strong>cy conditions for<br />

fuzzy choice functions;<br />

4. Degree of dominance for<br />

fuzzy choice functions;<br />

5. Appli<strong>ca</strong>tions.<br />

Our revealed prefer<strong>en</strong>ce results<br />

are developed in two directions:<br />

– One g<strong>en</strong>eralizes the Uzawa-<br />

Arrow-S<strong>en</strong> theory<br />

– The second ext<strong>en</strong>ds the<br />

Richter-Hansson-Suzmura<br />

theory.<br />

The fi rst direction starts from<br />

two hypotheses that ext<strong>en</strong>d to<br />

a fuzzy context Uzawa-Arrow-<br />

S<strong>en</strong> theory. In this framework<br />

connections betwe<strong>en</strong> weak<br />

and strong congru<strong>en</strong>ce axioms<br />

WFCA, SFCA, weak and strong<br />

revealed prefer<strong>en</strong>ce axioms WA-<br />

FRP, SAFRP and other properties<br />

of rationality and normality<br />

are established.<br />

The main result is a g<strong>en</strong>eralization<br />

of the Arrow-S<strong>en</strong> theorem.<br />

Further consist<strong>en</strong>cy conditions<br />

Fα, Fβ, Fδ which are fuzzy versions<br />

of S<strong>en</strong>’s conditions α, β,<br />

δ are studied. We prove that a<br />

fuzzy choice function satisfi es<br />

Fα and Fβ if and only if WFCA<br />

holds. Also, Fδ holds if and only<br />

if the revealed prefer<strong>en</strong>ce rela-<br />

tion R (<strong>ca</strong>noni<strong>ca</strong>lly associated<br />

to the fuzzy choice function) is<br />

quasi-transitive. Other consist<strong>en</strong>cy<br />

conditions (Fα2, Fγ2, Fβ(+),<br />

path indep<strong>en</strong><strong>d<strong>en</strong></strong>ce) are also discussed.<br />

In the second direction rationality<br />

and revealed prefer<strong>en</strong>ce<br />

theory for fuzzy choice functions<br />

with arbitrary domains<br />

are investigated. New axioms of<br />

revealed prefer<strong>en</strong>ce WAFRPº,<br />

SAFRPº, HAFRP are introduced<br />

and relations betwe<strong>en</strong> these axioms<br />

and the previous ones are<br />

established.<br />

We obtain two main theorems:<br />

(1) Axioms WFCA and WAFRPº<br />

are equival<strong>en</strong>t. (2) Axioms SFCA<br />

and HAFRP are equival<strong>en</strong>t. We<br />

analyze two concepts of rationality:<br />

G-rationality and M-rationality.<br />

Another result g<strong>en</strong>eralizes a<br />

part of a Richter theorem.<br />

We defi ne a notion of the degree<br />

of dominance of an alternative<br />

with respect to an available<br />

fuzzy set of alternatives and we<br />

introduce new axioms of congru<strong>en</strong>ce<br />

for fuzzy choice functions.<br />

If we interpret an available set<br />

as a criterion, th<strong>en</strong> we <strong>ca</strong>n obtain<br />

a ranking of alternatives (for<br />

each criterion) with respect to<br />

the act of choice.<br />

This ranking is obtained by<br />

using fuzzy choice problems<br />

and the instrum<strong>en</strong>t by which it<br />

is established is the degree of<br />

dominance associated with a<br />

fuzzy choice function. In defi ning<br />

this fuzzy choice function<br />

the revealed prefer<strong>en</strong>ce theory is<br />

applied.<br />

The appli<strong>ca</strong>tions describe<br />

concrete economic situations<br />

where partial information or human<br />

subjectivity appears. The<br />

mathemati<strong>ca</strong>l modelling is done<br />

by formulating <strong>som</strong>e fuzzy choice<br />

problems where criteria are repres<strong>en</strong>ted<br />

by fuzzy available sets<br />

of alternatives; The degree of<br />

dominance is the mathemati<strong>ca</strong>l<br />

instrum<strong>en</strong>t on which the algorithms<br />

of multicriterial hierarchy<br />

are based.”

GEOLOGI<br />

FM Peter Österholm disputerar i geologi<br />

fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj på avhandling<strong>en</strong><br />

”Previous, Curr<strong>en</strong>t and Future<br />

Leaching of Sulphur and Metals from<br />

Acid Sulphate Soils in W. Finland”.<br />

● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12 i<br />

Auditorium I, Geologicum. Oppon<strong>en</strong>t<br />

är prof. Mike Melville, The<br />

University of New South Wales,<br />

och <strong>som</strong> kustos fungerar prof.<br />

Mats Åström.<br />

Så här sammanfattar Peter<br />

Österholm själv sin avhandling:<br />

”På västkust<strong>en</strong> i Finland fi nns<br />

stora områ<strong>d<strong>en</strong></strong> (1000–3000 km 2 )<br />

med mycket svavelrika sedim<strong>en</strong>t<br />

<strong>som</strong> landhöjning<strong>en</strong> lyft upp<br />

ovanför havsytan och <strong>som</strong><br />

s<strong>en</strong>are utvecklats till så kallade<br />

sura sulfatjordar (pH

DISPUTATIONER, forts.<br />

”Östersjön är ett litet, grunt<br />

och instängt hav<strong>som</strong>råde med ett<br />

begränsat vatt<strong>en</strong>utbyte till Nordsjön.<br />

Skarpa skillnader i salthalt<br />

och klimat skiljer de södra och<br />

norra delarna från varandra.<br />

Ett invånarantal på 85 miljoner<br />

i hela avrinning<strong>som</strong>rådet gör<br />

belastningstrycket betydande.<br />

Dessa faktorer inverkar väs<strong>en</strong>tligt<br />

på Östersjöns känslighet för<br />

miljöförändringar, speciellt sådana<br />

orsakade av människan.<br />

Eutrofi ering innebär <strong>en</strong> ökad<br />

tillgänglighet av fosfor och kväve<br />

i vattnet. Överskottsnäring<strong>en</strong><br />

gynnar snabbväxande vegetation,<br />

<strong>som</strong> på sikt konkurrerar ut<br />

långsamt växande fl eråriga arter<br />

med nyckelfunktioner för hela<br />

ekosystemet.<br />

Ute på öppet vatt<strong>en</strong> leder övergödning<strong>en</strong><br />

till massförekomster<br />

av cyanobakterier under varma<br />

och vindstilla perioder av <strong>som</strong>mar<strong>en</strong>.<br />

Nedbrytning<strong>en</strong> av alla<br />

eutrofi eringsgynnade arter är syrekrävande.<br />

Eutrofi ering är därtill<br />

inte Östersjöns <strong>en</strong>da problem,<br />

utan måste ställas i relation till<br />

andra gissel så<strong>som</strong> miljögifter,<br />

överfi skning och etablering<strong>en</strong> av<br />

främmande arter.<br />

Åtgärder för <strong>en</strong> förbättring<br />

av Östersjöns tillstånd kräver<br />

<strong>en</strong> mångfacetterad syn och<br />

handlingskraft g<strong>en</strong>om ett tvärvet<strong>en</strong>skapligt<br />

<strong>en</strong>gagemang. Ett<br />

fungerande samarbete mellan<br />

naturvet<strong>en</strong>skap och socioekonomi,<br />

lik<strong>som</strong> mellan vet<strong>en</strong>skap och<br />

beslutsfattande är nödvändigt.<br />

Övergödning har inte verkningar<br />

<strong>en</strong>bart på <strong>en</strong> biologisk och fysikalisk-kemisk<br />

nivå. Problemet<br />

kräver också ett ekonomiskt,<br />

tekniskt och sociologiskt nytänkande.<br />

Kommunikationsförbistringar<br />

kan överkommas med hjälp av<br />

begreppsmässiga, s.k. konceptuella,<br />

modeller där förändringar i<br />

miljön kartläggs på ett lättförståeligt<br />

sätt, samtidigt <strong>som</strong> möjligast<br />

många aspekter av problemet<br />

framkommer.<br />

I min avhandling strävar jag<br />

18 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

efter att framställa Östersjöns<br />

eutrofi ering ur fl era olika synvinklar.<br />

Problemet pres<strong>en</strong>teras dels<br />

på ett allmänt plan, dels regionalt<br />

mer i detalj. Jag har gjort<br />

ett försök att kartlägga övergödningsproblemet<br />

i Östersjön i sin<br />

helhet i <strong>en</strong> konceptuell modell.<br />

Modell<strong>en</strong> visar hur både naturliga<br />

och antropog<strong>en</strong>a drivmedel<br />

åstadkommer fysikalisk-kemiska<br />

och biologiska verkningar i ekosystemet,<br />

samt hur dessa kopplas<br />

till ekonomiska, häl<strong>som</strong>ässiga<br />

och estetiska konsekv<strong>en</strong>ser på ett<br />

samhälleligt plan.<br />

För vidtagande av positiva<br />

åtgärder krävs restriktioner och<br />

bestämmelser från beslutsfattare.<br />

Min modell kan jämföras med<br />

det s.k. DPSIR-tankesättet, <strong>som</strong><br />

visar hur drivkrafter (Drivers),<br />

påtryckning (Pressures), tillstånd<br />

(State), effekter (Impact) och reaktioner<br />

(Response) kopplas till<br />

varandra för att förklara orsakerna<br />

till miljöförändringar.<br />

Övergödning<strong>en</strong> är ett hot mot<br />

hela Östersjöns framtid, m<strong>en</strong><br />

olika kusttyper och skillna<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

mellan kustområde och öppet<br />

hav påverkar händelseförloppet.<br />

För att peka på regionala skillnader<br />

har jag delat in Östersjön i<br />

nio delområ<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

På bas<strong>en</strong> av tillgänglig litteratur,<br />

från vet<strong>en</strong>skapligt granskade<br />

publikationer till s.k. grå<br />

rapporter, har jag sammanställt<br />

eutrofi eringsgra<strong>d<strong>en</strong></strong> och när problem<strong>en</strong><br />

uppstod skilt för varje<br />

delområde.<br />

Det rådande tillståndet för<br />

varje region är sammanfattad i<br />

<strong>en</strong> konceptuell modell. För noggrannare<br />

analyser av utveckling<br />

i näringstillstånd, syresituation<br />

etc. på regional nivå har långtidsdata<br />

från nationella och<br />

internationella övervakningsprogram<br />

värdefullt informationsvärde.<br />

I det här arbetet har mönster<br />

i fysikaliska och biologiska<br />

parametrar uppmätta längs <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

fi nska kustzon<strong>en</strong> av Finska vik<strong>en</strong><br />

studerats närmare.<br />

Resultat<strong>en</strong> av min avhandling<br />

visar att Östersjöns tillstånd<br />

och återhämtningsmöjligheter i<br />

frågan om övergödning kräver<br />

handlingsprogram både på <strong>en</strong><br />

storskalig nivå <strong>som</strong> täcker hela<br />

Östersjön och på regionala plan,<br />

där specifi ka problem för specifi<br />

ka områ<strong>d<strong>en</strong></strong> beaktas.<br />

För positiva resultat krävs <strong>en</strong><br />

medvet<strong>en</strong>het och vilja till förbättringar<br />

<strong>som</strong> sträcker sig över<br />

vet<strong>en</strong>skapliga ämnesdomäner<br />

och ut till beslutsfattare och<br />

allmänhet<strong>en</strong>. Användarvänliga<br />

modeller <strong>som</strong> beskriver problemet<br />

är <strong>en</strong> viktig grund för samarbetet.”<br />

FÖRETAGETS<br />

ORGANISATION<br />

OCH LEDNING<br />

EM Joachim Ramström disputerar<br />

i företagets organisation och ledning<br />

fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj på avhandling<strong>en</strong><br />

”West Meets East – A Study of<br />

Cross-Institutional Business Relationships<br />

betwe<strong>en</strong> Finnish/Swedish and<br />

Overseas Chinese Firms”.<br />

● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl.<br />

12 i Auditorium I, Hank<strong>en</strong>. Som<br />

oppon<strong>en</strong>t fungerar prof. St<strong>en</strong><br />

Söderman, Stockholms universi-

tet, och kustos är doc<strong>en</strong>t H<strong>en</strong>rik<br />

Bäckström.<br />

Så här sammanfattar Joachim<br />

Ramström själv sin avhandling:<br />

”Forskning<strong>en</strong> behandlar affärsrelationer<br />

mellan fi nländska/<br />

sv<strong>en</strong>ska och så kallade utlandskinesiska<br />

företag. Dessa <strong>ca</strong> 60<br />

miljoner utlandskineser (<strong>en</strong>g.<br />

Overseas Chinese) är <strong>en</strong> etnisk<br />

grupp med <strong>en</strong> mycket dominant<br />

ställning i de fl esta länder<br />

i Asi<strong>en</strong>. Idag uppskattar man att<br />

de har <strong>en</strong> kollektiv förmög<strong>en</strong>het<br />

på <strong>ca</strong> 1 500 miljarder dollar, och<br />

därför skulle man kunna kalla<br />

dem <strong>d<strong>en</strong></strong> trejde största ekonomin<br />

i värl<strong>d<strong>en</strong></strong>, mätt i BNP, efter USA<br />

och Japan.<br />

Dessa utlandskineser är också<br />

intressanta efter<strong>som</strong> man g<strong>en</strong>om<br />

att studera dem också kan få <strong>en</strong><br />

större förståelse för kinesiskt<br />

affärsbete<strong>en</strong>de, efter<strong>som</strong> de utlandskinesiska<br />

företag<strong>en</strong> bibehållit<br />

<strong>en</strong> stor del av sitt kinesiska<br />

arv och ursprungsbete<strong>en</strong>de. Därför<br />

är många av deras särdrag<br />

direkt jämförbara med kinesiska<br />

företag.<br />

Dessutom är de utlandskinesiska<br />

företag<strong>en</strong> idag de största<br />

investerarna i Kina. Detta betyder<br />

i sin tur att utlandskinesiska<br />

företag är attraktiva partners för<br />

fi nländska och sv<strong>en</strong>ska företag,<br />

efter<strong>som</strong> de kan fungera <strong>som</strong><br />

ett brohuvud till <strong>d<strong>en</strong></strong> kinesiska<br />

markna<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

Utöver detta är forskning<strong>en</strong><br />

av stort intresse efter<strong>som</strong> de kinesiska<br />

företag<strong>en</strong>, inklusive de<br />

utlandskinesiska, med största<br />

sannolikhet kommer att utvecklas<br />

till globala multinationella<br />

företag, precis <strong>som</strong> företag från<br />

de andra två stormakterna i<br />

Asi<strong>en</strong>, Japan och Sydkorea. Detta<br />

betyder att kinesiska företag så<br />

småningom tar sig in på de europeiska<br />

marknaderna, och många<br />

fi nländska och sv<strong>en</strong>ska företag<br />

kommer att börja samarbeta, och<br />

konkurrera med dem. För att klara<br />

av <strong>d<strong>en</strong></strong>na framtida konkurr<strong>en</strong>s<br />

är det av yttersta vikt att fi nländska<br />

och sv<strong>en</strong>ska företag får till-<br />

gång till fördjupad kunskap om<br />

de etniska kinesiska företag<strong>en</strong>s<br />

relationsbete<strong>en</strong>de.<br />

Forskning<strong>en</strong> baserar sig på intervjuer<br />

med chefer i fi nländska<br />

och sv<strong>en</strong>ska dotterbolag i Sydostasi<strong>en</strong>.<br />

Intervjuerna har fokuserat<br />

på olika områ<strong>d<strong>en</strong></strong> <strong>som</strong> berör<br />

relationshantering med etniska<br />

(utlands-) kinesiska företag. Tidigare<br />

forskning inom detta område<br />

har överlag handlat om vad<br />

företag borde göra. Däremot har<br />

man fokuserat väldigt lite på vad<br />

företag de facto gör, hur företag<br />

hanterar relationer och hur relationsprocess<strong>en</strong><br />

ser ut. Därför har<br />

affärsrelationer och processer<br />

mellan fi nländska/sv<strong>en</strong>ska och<br />

etniska kinesiska företag varit<br />

något av <strong>en</strong> svart låda.<br />

Studi<strong>en</strong> fokuserar på hantering<strong>en</strong><br />

av sex viktiga dim<strong>en</strong>sioner<br />

i <strong>en</strong> affärsrelation, d.v.s.<br />

förtro<strong>en</strong>de, <strong>en</strong>gagemang, anpassning,<br />

lärande, sociala relationer<br />

och sociala band, vilka har visat<br />

sig vara kritiska dim<strong>en</strong>sioner för<br />

framgång i <strong>d<strong>en</strong></strong>na kontext.<br />

Utgångspunkt<strong>en</strong> för affärsrelationer<br />

mellan fi nländska/<br />

sv<strong>en</strong>ska och etniska kinesiska<br />

företag är utmanande. Företag<strong>en</strong><br />

härstammar från kontexter <strong>som</strong><br />

är mycket olika vad gäller sätt att<br />

utveckla <strong>en</strong> relation, sätt att hantera<br />

<strong>en</strong> relation och faktorer <strong>som</strong><br />

påverkar utveckling<strong>en</strong> av <strong>en</strong> relation,<br />

d.v.s. väs<strong>en</strong>tliga skillnader<br />

i underliggande tankemönster.<br />

En av de kanske mest intressanta<br />

observationerna är att då<br />

fi nländska och sv<strong>en</strong>ska företag<br />

bygger relationer med etniska kinesiska<br />

företag så följer vark<strong>en</strong>dera<br />

av parterna sitt naturliga<br />

relationsbete<strong>en</strong>de.<br />

Det sker alltså <strong>en</strong> ömsesidig<br />

anpassning, trots att man normalt<br />

brukar anta att företag <strong>som</strong><br />

befi nner sig på <strong>en</strong> främmande<br />

marknad anpassar sig till de<br />

metoder <strong>som</strong> råder på <strong>d<strong>en</strong></strong>na<br />

marknad. Resultatet är alltså <strong>en</strong><br />

blandad relation, <strong>som</strong> vark<strong>en</strong> är<br />

unikt fi nländsk/sv<strong>en</strong>sk eller etnisk<br />

kinesisk.”<br />

FOLKRÄTT<br />

PM Miko Lempin<strong>en</strong> disputerar i<br />

folkrätt fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni på avhandling<strong>en</strong><br />

”The United Nations Commission<br />

on Human Rights and the<br />

Differ<strong>en</strong>t Treatm<strong>en</strong>t of Governm<strong>en</strong>ts:<br />

An Inseparable Part of Promoting<br />

and Encouraging Respect for Human<br />

Rights?”.<br />

● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12<br />

i aud. Salin, Axelia. Som oppon<strong>en</strong>t<br />

fungerar prof. M<strong>en</strong>no<br />

Kamminga, Universiteit<br />

Maastricht, och kustos är prof.<br />

Martin Scheinin.<br />

Så här sammanfattar Miko<br />

Lempin<strong>en</strong> själv sin avhandling:<br />

”Att ställa <strong>en</strong> annan stat till<br />

svars för människorättskränkningar<br />

hör till <strong>en</strong> stats absolut<br />

mest s<strong>en</strong>sitiva uppgifter. I dessa<br />

situationer spelar politiska värderingar<br />

och relationerna stater<br />

emellan <strong>en</strong> avgörande roll.<br />

D<strong>en</strong> verkliga människorättssituation<strong>en</strong><br />

i ett land är däremot<br />

<strong>en</strong>dast av sekundär betydelse.<br />

Följaktlig<strong>en</strong> agerar staterna<br />

äv<strong>en</strong> på allvarliga människorättskränkningar<br />

<strong>en</strong>dast i de fall<br />

där <strong>en</strong> tillräcklig politisk vilja<br />

kan uppnås.<br />

Alltför ofta ignoreras väldokum<strong>en</strong>terademänniskorättskränkningar<br />

fullständigt.<br />

Politisering<strong>en</strong> av diskussion<strong>en</strong><br />

om mänskliga rättigheter kan<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

19

DISPUTATIONER, forts.<br />

lätt beskyllas för att vara skadlig<br />

för främjandet av dessa rättigheter.<br />

Så ser det i alla fall lätt ut för<br />

off<strong>en</strong>tlighet<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> verklighet<strong>en</strong><br />

behöver inte nödvändigtvis vara<br />

så <strong>en</strong>tydig.<br />

För<strong>en</strong>ta nationernas kommission<br />

för mänskliga rättigheter är<br />

världsorganisation<strong>en</strong>s främsta<br />

organ <strong>som</strong> arbetar <strong>en</strong>bart med<br />

människorättsfrågor. Kommission<strong>en</strong><br />

<strong>som</strong> är underordnad ekonomiska<br />

och sociala rådet och<br />

<strong>som</strong> består av 53 medlemsstater<br />

är ett politiskt organ. Man bör<br />

därför inte förvänta sig att kommission<strong>en</strong><br />

skulle agera på ett sätt<br />

<strong>som</strong> kunde jämföras med ett organ<br />

<strong>som</strong> består av självständiga<br />

experter. I <strong>d<strong>en</strong></strong>na för off<strong>en</strong>tlig<br />

granskning framlagda avhandling,<br />

anses detta emellertid vara<br />

kommission<strong>en</strong>s styrka snarare<br />

än svaghet.<br />

D<strong>en</strong> betydelse <strong>som</strong> de mänskliga<br />

rättigheterna ges och <strong>som</strong><br />

kommission<strong>en</strong>s arbete anses<br />

avspegla har resulterat i <strong>en</strong> hård<br />

tävlan om medlemskap i kommission<strong>en</strong><br />

äv<strong>en</strong> bland länder<br />

med <strong>en</strong> mindre imponerande<br />

inställning till mänskliga rättigheter.<br />

Kommission<strong>en</strong>s medlemsstater<br />

hör med andra ord inte nödvändigtvis<br />

till värl<strong>d<strong>en</strong></strong>s främsta<br />

människorättsfrämjare. Kommission<strong>en</strong><br />

har trots allt lyckats<br />

utveckla ett brett urval av förfaran<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

för att hantera människorättskränkningar.<br />

Detta har inte<br />

bara lett till att olika situationer<br />

behandlas olika m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> till att<br />

lika situationer behandlas olika.<br />

Traditionellt har det ansetts<br />

vara skadligt för främjandet av<br />

de mänskliga rättigheterna att<br />

behandla länder olika på grund<br />

av att detta lätt sammankopplas<br />

med selektivitet och <strong>en</strong> politisering<br />

av de mänskliga rättigheterna.<br />

I <strong>d<strong>en</strong></strong>na för off<strong>en</strong>tlig<br />

granskning framlagda avhandling<br />

beskrivs bland annat hur det<br />

inte nödvändigtvis alltid behöver<br />

vara så. Det har länge saknats<br />

<strong>en</strong> konstruktiv diskussion och<br />

20 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

ett svar till dem <strong>som</strong> kritiserat<br />

människorättskommission<strong>en</strong> för<br />

ineffektivitet, sk<strong>en</strong>helighet, brist<br />

på fantasi, selektivitet och i all<br />

synnerhet för <strong>en</strong> politisering av<br />

diskussion<strong>en</strong> om de mänskliga<br />

rättigheterna. Ifrågavarande avhandling<br />

är <strong>en</strong> kontribution till<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong>na diskussion.”<br />

MATEMATIK<br />

FL Christer Glader disputerar i<br />

matematik fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni på<br />

avhandling<strong>en</strong> ”Constructive Methods<br />

for Rational Interpolation and Uniform<br />

Approximation on the Unit Disc”.<br />

● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl.<br />

12 i aud. Ringbom, Axelia. Som<br />

oppon<strong>en</strong>t fungerar prof. Lothar<br />

Reichel, K<strong>en</strong>t State University,<br />

och kustos är prof. Göran Högnäs.<br />

Så här sammanfattar Christer<br />

Glader själv sin avhandling:<br />

”Avhandling<strong>en</strong> sorterar under<br />

ämne<strong>som</strong>rådet approximationsteori<br />

i komplexa talplanet och<br />

fokuserar på approximationsproblem<br />

på <strong>d<strong>en</strong></strong> komplexa <strong>en</strong>hetscirkeln<br />

och på <strong>d<strong>en</strong></strong> öppna <strong>en</strong>hetsskivan<br />

bestå<strong>en</strong>de av punkterna<br />

innanför <strong>en</strong>hetscirkeln. Ett<br />

typiskt approxima tions problem<br />

är att ersätta (approximera) <strong>en</strong><br />

”besvärlig” funktion med <strong>en</strong> för<br />

människa och dator lätthanterlig<br />

funktion, exempelvis ett polynom<br />

eller <strong>en</strong> rationell funktion.<br />

Ett annat problem är att, givet<br />

interpolationsdata i form av ett<br />

antal noder och funktions vär<strong>d<strong>en</strong></strong>,<br />

hitta <strong>en</strong> interpolerande funktion<br />

i <strong>en</strong> giv<strong>en</strong> klass av funktioner,<br />

ev<strong>en</strong>tuellt så att någon<br />

viss eg<strong>en</strong>skap hos interpolant<strong>en</strong><br />

optimeras. I de approximations-<br />

och inter polations problem <strong>som</strong><br />

behandlas i avhandling<strong>en</strong> intar<br />

funktionsklass<strong>en</strong> av ändliga<br />

blaschkeprodukter <strong>en</strong> särställning<br />

(Wilhelm Blaschke, 1882 –<br />

1962, österrikisk-tysk matematiker).<br />

En ändlig blaschkeprodukt<br />

är <strong>en</strong> rationell funktion <strong>som</strong> har<br />

konstant belopp på <strong>en</strong>hetscirkeln<br />

och saknar poler på och innanför<br />

<strong>en</strong>hets cirkeln. Tillämpningar för<br />

de konstruktiva algoritmer <strong>som</strong><br />

pres<strong>en</strong>teras i avhandling<strong>en</strong> fi nns<br />

exempelvis inom reglerteori.<br />

I avhandling<strong>en</strong> behandlas<br />

fl era olika typer av s.k. Nevanlinna-Pickinterpolationsproblem.<br />

Dessa problem går ut på<br />

att vi har givet n styck<strong>en</strong> noder<br />

i <strong>d<strong>en</strong></strong> öppna <strong>en</strong>hetsskivan och n<br />

styck<strong>en</strong> funktionsvär<strong>d<strong>en</strong></strong>. I vissa<br />

fall krävs det att funktionsvär<strong>d<strong>en</strong></strong>a<br />

till beloppet är be gränsade<br />

av talet 1 och i andra fall ställs<br />

inga restriktioner på beloppet. Vi<br />

söker <strong>en</strong> interpolerande funktion<br />

i klass<strong>en</strong> av ändliga blaschkeprodukter<br />

och i vissa problem<br />

söker vi <strong>en</strong> skalad ändlig blaschkeprodukt<br />

av minimal norm. I<br />

avhandling<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>teras nya<br />

algoritmer <strong>som</strong> löser interpolationsproblem<strong>en</strong><br />

g<strong>en</strong>om att lösa<br />

olika eg<strong>en</strong>värdesproblem <strong>som</strong><br />

defi nieras av givet interpolationsdata.<br />

I avhandling<strong>en</strong> behandlas<br />

äv<strong>en</strong> problemet att approximera<br />

<strong>en</strong> rationell funktion med <strong>en</strong> annan<br />

rationell funktion av lägre<br />

gradtal, där vi kräver att alla poler<br />

för de rationella funktionerna<br />

ligger utanför <strong>en</strong>hetscirkeln och<br />

att felet mätt i supremumnorm på<br />

<strong>en</strong>hetscirkeln minimeras. De fall

då lösning<strong>en</strong> till detta problem<br />

ger upphov till <strong>en</strong> felfunktion<br />

<strong>som</strong> är <strong>en</strong> skalad blaschkeprodukt<br />

har karakteriserats av Gutknecht<br />

i <strong>en</strong> artikel från 1983. I<br />

dessa fall visas i avhandling<strong>en</strong><br />

att lösning<strong>en</strong> kan erhållas g<strong>en</strong>om<br />

att ställa upp ett eg<strong>en</strong>värdesproblem<br />

med hjälp av koeffi ci<strong>en</strong>terna<br />

för <strong>d<strong>en</strong></strong> rationella funktion<br />

<strong>som</strong> skall approximeras. D<strong>en</strong>na<br />

algoritm kan tillämpas för s.k.<br />

modellreduktion i reglerteori,<br />

där man försöker approximera<br />

<strong>en</strong> rationell överföringsfunktion<br />

med <strong>en</strong> rationell funktion av<br />

lägre gradtal.<br />

Approximation i supremumnorm<br />

av kontinuerliga funktioner<br />

på <strong>en</strong>hetscirkeln med s.k.<br />

symmetriska laur<strong>en</strong>tpolynom<br />

behandlas också i avhandling<strong>en</strong>.<br />

Detta approximationsproblem<br />

löses ”nästan optimalt” med<br />

<strong>en</strong> snabb utbytesalgoritm <strong>som</strong><br />

åstadkommer <strong>en</strong> felfunktion med<br />

ekvioskillerande real- och imaginärdel.<br />

I de fall felfunktion<strong>en</strong> blir<br />

<strong>en</strong> skalad ändlig blaschkeprodukt<br />

eller <strong>en</strong> inverterad sådan av<br />

tillräckligt högt gradtal bevisas<br />

det i avhandling<strong>en</strong> att lösning<strong>en</strong><br />

är optimal.”<br />

TRÄ- OCH PAPPERSKEMI<br />

DI Lari Vähäsalo disputerar i trä-<br />

och papperskemi fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni<br />

på avhandling<strong>en</strong> ”White Pitch Deposition.<br />

Mechanisms and Measuring<br />

Techniques”.<br />

● Disputation<strong>en</strong> äger rum kl. 12<br />

i aud. Armfelt, Ark<strong>en</strong>. Som oppon<strong>en</strong>t<br />

fungerar Dr. Lawr<strong>en</strong>ce H.<br />

All<strong>en</strong>, Pulp and Paper Research<br />

Institute of Canada, och kustos är<br />

prof. Bjarne Holmbom.<br />

Så här sammanfattar Lari Vähäsalo<br />

själv sin avhandling:<br />

”Bestruket papper tillverkas<br />

g<strong>en</strong>om att papper beläggs med<br />

ett bestrykningsskikt. Bestrykningssmet<strong>en</strong><br />

består huvudsakli-<br />

g<strong>en</strong> av pigm<strong>en</strong>t, till exempel kaolin<br />

eller kalciumkarbonat. För att<br />

bestrykningsskiktet skall hållas<br />

fast i pappret tillsätter man ett<br />

syntetiskt bindemedel i smet<strong>en</strong>,<br />

så kallad latex, vilket vanlig<strong>en</strong><br />

utgör 5 proc<strong>en</strong>t till 15 proc<strong>en</strong>t av<br />

smet<strong>en</strong>.<br />

Vid sidan om det bestrukna<br />

pappret, <strong>som</strong> levereras till kunderna,<br />

uppstår också <strong>en</strong> del utskott,<br />

vanlig<strong>en</strong> mellan 10 proc<strong>en</strong>t<br />

och 30 proc<strong>en</strong>t. Utskott består<br />

av klippningsrester, sidoremsor<br />

och rester av pappersrullar. För<br />

ekonomiska skäl återcirkuleras<br />

utskottet g<strong>en</strong>om att pappret slås<br />

upp och de återdispergerade<br />

fi brerna återförs till pappersmassan.<br />

Med fi brerna följer det syntetiska<br />

bindemedlet i bestruket<br />

utskott in i systemet. Syntetiska<br />

bindemedel är lim <strong>som</strong> kan förorsaka<br />

avsättningsproblem på<br />

pappersmaskin<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om att fastna<br />

på valsar och viror. Dessa avsättningar,<br />

<strong>som</strong> kallas för ”White<br />

Pitch”, utgör ett stort problem för<br />

pappersindustrin. ”White Pitch”avsättningar<br />

sänker papperskvalitet<strong>en</strong><br />

efter<strong>som</strong> de förorsakar<br />

hål och prickar i det producerade<br />

pappret. Dessutom sänker<br />

”White Pitch” körbarhet<strong>en</strong> hos <strong>en</strong><br />

pappersmaskin g<strong>en</strong>om mer frekv<strong>en</strong>ta<br />

banbrott och tvättstopp.<br />

”White Pitch” har studerats<br />

sedan slutet av 70-talet. Brist<br />

på problemspecifi ka analytiska<br />

metoder har medfört att forskare<br />

inte tidigare lyckats konstruera<br />

uttömmande mekanismer och<br />

orsaker för detta problem.<br />

I <strong>d<strong>en</strong></strong>na doktorsavhandling<br />

föreslås mekanismer hur ”White<br />

Pitch” bildas och åtgärder för att<br />

minska uppkomst<strong>en</strong> av ”White<br />

Pitch”-avsättningar. Dessutom<br />

pres<strong>en</strong>teras nya analytiska metoder<br />

<strong>som</strong> kan användas för att<br />

undersöka ”White Pitch” både i<br />

laboratorie- och fabriksskala.”<br />

FOLK & FÄ<br />

● FM Marie Nordström (miljö-<br />

och marinbiologi) deltog i Havsfrumötet<br />

<strong>som</strong> hölls vid Tjärnö<br />

marinbiologiska laboratorium,<br />

Strömstad, Sverige, <strong>d<strong>en</strong></strong> 7–8 april.<br />

Temat för årets möte var kommunikation.<br />

Resan fi nansierades<br />

av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s Jubileumsfond<br />

1968.<br />

● Överassist<strong>en</strong>t Jan Saarela,<br />

Samhällsvet<strong>en</strong>skapliga institution<strong>en</strong>,<br />

besökte under ti<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

7–11 april 2005 institutet för social<br />

forskning vid Stockholms<br />

universitet samt c<strong>en</strong>trum för<br />

allmänmedicin vid Karolinska<br />

institutet. Seminarier gavs på<br />

temat ”Regional mortality variation<br />

in Finland: A study of two<br />

population groups”. Reseunderstöd<br />

erhölls från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />

jubileumsfond 1968.<br />

● Assist<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i konstvet<strong>en</strong>skap<br />

Heidi Pfäffl i bedrev forskning<br />

i Stockholm <strong>d<strong>en</strong></strong> 1–5 mars 2005<br />

(besök till Sv<strong>en</strong>ska Porträttarkivet,<br />

Arkeologisk topografi ska<br />

arkivet samt Stockholms stadsarkiv)<br />

för att samla in arkiv- och<br />

bildmaterial för sin doktorsavhandling<br />

om hantverksmålare i<br />

<strong>Åbo</strong>trakt<strong>en</strong> på 1600-talet. Reseunderstöd<br />

erhölls ur <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s<br />

Jubileumsfond 1968.<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

21

MfÅA NOTERAR<br />

Vad kan man<br />

utläsa ur<br />

barns teckningar?<br />

■ Speciallärarna har ett svårt och<br />

omfattande arbetsfält. Hur ska man<br />

bäst förbereda sig för att ta hand<br />

om barn och ungdomar med olika<br />

former av svårigheter och handikapp?<br />

Pedagogisk kreativitet och<br />

mänskokännedom är exempel på<br />

ett par c<strong>en</strong>trala kompet<strong>en</strong><strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

inom speciallärarprofession<strong>en</strong>.<br />

Speciallärarstuderande i Vasa<br />

fi ck nya inblickar i barns tankegångar<br />

och upplevelser när Katarzyna<br />

Lubiewska från Kaziemierz Wielki<br />

universitetet i Bygdoszcz, Pol<strong>en</strong><br />

föreläste om barns teckningar och<br />

vad <strong>som</strong> kan utläsas av dessa. <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong> i Vasa har ett Erasmusavtal<br />

inom utvecklingspsykologi med<br />

universitetet i Bydgoszcz.<br />

Speciallärarstuderan<strong>d<strong>en</strong></strong>a har<br />

under vår<strong>en</strong>s lopp tillsammans med<br />

Ann-Charlott Kjerulf analyserat<br />

modeller och tekniker <strong>som</strong> kan användas<br />

för att hjälpa barn med olika<br />

svårigheter. Kjerulf är doktorand i<br />

pedagogik med arbetshandledning<br />

<strong>som</strong> specialområde och hon har<br />

lång lärarerfar<strong>en</strong>het.<br />

– Jag vet ju att det behövs många<br />

praktiskt inriktade metoder för att<br />

hjälpa barn och <strong>d<strong>en</strong></strong> hjälp<strong>en</strong> skall<br />

vara konkret och direkt, konstaterar<br />

Kjerulf.<br />

Professor H<strong>en</strong>rik Bruun blev<br />

KTF:s första ”Årets alumn”<br />

■ Professor em. i skogsprodukternas kemi och kemiska<br />

teknologi, TkD H<strong>en</strong>rik Bruun fi ck titeln ”Årets alumn” i<br />

samband med KTF:s 85 årsjubileum <strong>d<strong>en</strong></strong> 22 april. Titeln,<br />

<strong>som</strong> nu utdelades första gång<strong>en</strong>, ges åt <strong>en</strong> person <strong>som</strong><br />

är utexaminerad från kemisk-tekniska fakultet<strong>en</strong> och<br />

<strong>som</strong> framgångsrikt har fungerat vid fakultet<strong>en</strong>, i samhälls-<br />

eller näringslivet.<br />

H<strong>en</strong>rik Bruun, <strong>som</strong> blir jubeldoktor vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> 20 maj i år, blev stu<strong>d<strong>en</strong></strong>t 1939, diploming<strong>en</strong>jör 1948<br />

och teknologie doktor 1954 med fysikalisk kemi <strong>som</strong><br />

22 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

Katarzyna Lubiewska forskar om<br />

hur känslorna påverkar barns bete<strong>en</strong>de<br />

och om växelverkan mellan<br />

barn, föräldrar och mor-farföräldrar.<br />

Hon undervisar vid sitt hemuniversitet<br />

inom utvecklingspsykologi med<br />

tyngdpunkt på diagnostisering av<br />

psykiska svårigheter hos barn och<br />

olika slags avslappningsmetoder.<br />

– Jag är mycket intresserad av att<br />

få fram olika sätt att direkt hjälpa<br />

elever att slappna av och öka sin<br />

Katarzyna<br />

Lubiewska<br />

föreläste om<br />

barns teckningar<br />

och vad<br />

<strong>som</strong> kan utläsas<br />

av dessa,<br />

t.v. stud. Frida<br />

Carlsson.<br />

inlärnings- och konc<strong>en</strong>trationsförmåga,<br />

säger Lubiewska.<br />

– Vi fi ck ny och intressant kunskap<br />

och vi kommer att utöka samarbetet<br />

nästa läsår, säger <strong>en</strong> nöjd<br />

Ann-Charlott Kjerulf.<br />

Verklig<strong>en</strong> intressant och givande,<br />

konstaterar de blivande speciallärarna,<br />

<strong>som</strong> ser fram emot fortsättning<strong>en</strong><br />

nästa år.<br />

CAMILLA WESTERMARK<br />

huvudämne. Han var ordinarie professor i skogsprodukternas<br />

kemi och kemiska teknologi under år<strong>en</strong> 1960–<br />

83. Professor Bruun bidrog starkt till utveckling<strong>en</strong> av<br />

träförädlingssektorn <strong>som</strong> KTF:s tredje b<strong>en</strong> (processkemi<br />

- processystemteknik - träförädling) under 60- och 70talet.<br />

Han är känd <strong>som</strong> <strong>en</strong> intressant och inspirerande<br />

föreläsare, <strong>som</strong> redan tidigt tog upp miljöaspekter i sin<br />

undervisning. Som emeritus har professor Bruun hållit<br />

aktiva kontakter till fakultet<strong>en</strong>. Natur<strong>en</strong> är professor<br />

Bruuns stora passion; han har ett stort antal publikationer<br />

äv<strong>en</strong> i lepidopterologi, ornitologi och lich<strong>en</strong>ologi.<br />

”Professor Bruun repres<strong>en</strong>terar teknologi med ett<br />

mänskligt ansikte”, konstaterade dekanus Tapio Salmi,<br />

då han gav diplomet ”Årets alumn 2005” åt H<strong>en</strong>rik<br />

Bruun.

Två ÅA-doktorer prisbelöntes<br />

■ Två doktorsavhandlingar från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> prisbelöntes<br />

av Sv<strong>en</strong>ska litteratursällskapet i Finland <strong>d<strong>en</strong></strong> 16 maj.<br />

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 7 000 € tillföll<br />

FD H<strong>en</strong>ry Nygård för doktorsavhandling<strong>en</strong> Bara ett ringa<br />

obehag? Avfall och r<strong>en</strong>hållning i de fi nländska städernas<br />

profylaktiska strategier 1830–1930 (<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> 2004).<br />

I motivering<strong>en</strong> sägs följande: På <strong>en</strong> solid empirisk<br />

grund och i <strong>en</strong> europeisk kontext kartlägger och analyserar<br />

Nygård hur man inom städerna i Finland under <strong>en</strong><br />

period av stora förändringar uppfattade och behandlade<br />

avfall. En förändrad sjukdomsförståelse defi nierade<br />

nya krav och ny teknik aktualiserade bindande vägval.<br />

Fördelning<strong>en</strong> av ansvaret för r<strong>en</strong>hållning<strong>en</strong> var under omförhandling.<br />

Stadsavfallets fysiska metamorfos förvandlade på ett<br />

m<strong>en</strong>talt plan gödseln till skräp. Undersökning<strong>en</strong>, <strong>som</strong> är<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> första i sitt slag i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>, utgör ett värdefullt bidrag<br />

Temadag<strong>en</strong><br />

i Korpoström<br />

bjöd också på<br />

fi nt väder.<br />

Miljödag<br />

i Korpoström<br />

■ Onsdag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 april ordnade<br />

miljöuniversitetet <strong>en</strong> temadag i<br />

Skärgårdsc<strong>en</strong>trum Korpoström om<br />

miljöledningssystem och <strong>en</strong>ergifrågor.<br />

Största del<strong>en</strong> av deltagarna<br />

var miljöansvariga vid olika <strong>en</strong>heter<br />

inom ÅA.<br />

Temat <strong>en</strong>ergi passar fi nt i Korpoström<br />

då byggnaderna <strong>som</strong><br />

tillhör c<strong>en</strong>tret är uppvärmda med<br />

jordvärme vilket i <strong>en</strong> rural omgivning<br />

är ett gott alternativ till <strong>d<strong>en</strong></strong> urbana<br />

fjärrvärm<strong>en</strong>.<br />

Dag<strong>en</strong> startade med kaffe och <strong>en</strong><br />

rundvandring i c<strong>en</strong>trets huvudbyggnad.<br />

Rest<strong>en</strong> av dag<strong>en</strong> åtgick till pres<strong>en</strong>tationer<br />

och diskussioner. Kvalitets-<br />

och miljöchef Gunnar Roth<br />

till många vet<strong>en</strong>skap<strong>som</strong>rå<strong>d<strong>en</strong></strong>, bland dem medicin- och<br />

stadshistoria.<br />

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 7 000 € tillföll<br />

äv<strong>en</strong> TD André Swanström för doktorsavhandling<strong>en</strong><br />

Separatistledare i 1700-talets Österbott<strong>en</strong> (<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

2004). Swanström undersöker i sin doktorsavhandling<br />

fyra österbottniska separatistledare under 1700-talet.<br />

Dessa är Catharina Asplund, Abraham Achr<strong>en</strong>ius, Johan<br />

Bullich och Friedrich Basilier. I prismotivering<strong>en</strong> framhålls<br />

att avhandling<strong>en</strong>s styrka ligger på det metodo logiska<br />

området. Författar<strong>en</strong> har på ett skickligt sätt kombinerat<br />

kunskaper från olika ämnes områ<strong>d<strong>en</strong></strong> och tillämpar dessa<br />

i sin kyrkohistoriska forskning. Avhandling<strong>en</strong> har <strong>en</strong> tydlig<br />

tvärvet<strong>en</strong>skaplig inriktning. Käll materialet rörande separatisterna<br />

är inte särskilt omfattande, m<strong>en</strong> författar<strong>en</strong><br />

har g<strong>en</strong>om att analysera materialet ur olika synvinklar på<br />

ett värdefullt sätt kunna tillföra oss ny kunskap om separatism<strong>en</strong><br />

och i synnerhet om dess ledare. Avhandling<strong>en</strong><br />

kan ses <strong>som</strong> <strong>en</strong> betydelsefull pionjärinsats och kan bli<br />

vägvisande också för andra forskare.<br />

från Nordkalk pres<strong>en</strong>terade<br />

företagets<br />

miljöledningssystem.<br />

Nordkalk har sedan<br />

1998 varit certifi erad<br />

<strong>en</strong>ligt standar<strong>d<strong>en</strong></strong> ISO<br />

14001.<br />

Tf. prefekt Mats<br />

Lindholm från institution<strong>en</strong><br />

för teknik och<br />

företagsekonomi vid<br />

Yrkeshögskolan Sydväst<br />

redogjorde för<br />

Sydvästs miljöarbete.<br />

Lindholm är ordförande<br />

för bolagets<br />

miljöledningsgrupp.<br />

Ab Utbildning Sydväst<br />

står nu på höst<strong>en</strong> inför<br />

<strong>en</strong> extern revision<br />

av miljöledningssystemet<br />

samt certifi ering<br />

<strong>en</strong>ligt standar<strong>d<strong>en</strong></strong> ISO<br />

14001. Efter lunch i skärgårdsc<strong>en</strong>trets<br />

<strong>ca</strong>fé fl yttade vi oss ut på bryggan<br />

där vi i strålande solsk<strong>en</strong> fi ck<br />

lyssna på Anne Ahtiain<strong>en</strong>, ledande<br />

<strong>en</strong>ergiexpert från Eg<strong>en</strong>tliga-Finlands<br />

Energibyrå, <strong>som</strong> höll <strong>en</strong> pres<strong>en</strong>tation<br />

om olika <strong>en</strong>ergifrågor då speciellt<br />

kopplade till <strong>en</strong>ergibesparing och<br />

ledningssystem.<br />

PETER FAGERSTRÖM<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

23

AVHANDLINGAR<br />

Humanistiska fakultet<strong>en</strong><br />

Avhandlingar pro gradu:<br />

● Johanna Asplund (sv<strong>en</strong>ska):<br />

”DU eller NI – <strong>en</strong> undersökning<br />

av tilltalsvanorna bland tre g<strong>en</strong>erationer<br />

sv<strong>en</strong>sktalande i Vasatrakt<strong>en</strong>.”<br />

Susanna Buddas (sv<strong>en</strong>ska):<br />

”Diskussionsforumet Netlibris<br />

– <strong>en</strong> undersökning om språkliga<br />

särdrag i <strong>en</strong> textbaserad datordialog.”<br />

Peik Ingman (religionsvet<strong>en</strong>skap):<br />

”En religionsfi losofi sk undersökning<br />

av begreppet aut<strong>en</strong>ticitet<br />

i ljuset av några buddhistiska<br />

principer och psykologiska<br />

begrepp.”<br />

Patrick Jern (psykologi): ”Predicting<br />

the Resi<strong>d<strong>en</strong></strong>tial Lo<strong>ca</strong>tion<br />

of Urban Serial Burglars from<br />

the Lo<strong>ca</strong>tions of Crime Sites.”<br />

Matematisk-naturvet<strong>en</strong>skapliga<br />

fakultet<strong>en</strong><br />

Avhandlingar pro gradu:<br />

● Maria Berg (fysik): ”Relaxation<br />

NYA PUBLIKATIONER<br />

På <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s förlag har utkommit:<br />

Björklund, Leif-Göte: Rikssv<strong>en</strong>ska metodistpredikanters<br />

betydelse för metodistkyrkans framväxt<br />

och utveckling i Finland 1880-1923.<br />

- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Summary.<br />

ISBN 951-765-241-0. 383 s. 30,00 €<br />

Elo, Maria: SME Internationalization from a Network<br />

Perspective. Empiri<strong>ca</strong>l Study on a Finnish-<br />

Greek Business Network.<br />

- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> University.<br />

ISBN 951-765-235-6. xii; 254 s. 24,00 €<br />

Gullkvist, B<strong>en</strong>ita: Det elektroniska pappret i redovisning<strong>en</strong>.<br />

Studier i förhållningssätt och följder<br />

bland redovisning<strong>en</strong>s yrkesmänniskor.<br />

- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Summary.<br />

ISBN 951-765-239-9. 268 s. 25,00 €<br />

Lass<strong>en</strong>ius, Erna: Rummet i vårdandets värld.<br />

24 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

av laddningsbärbaramobilitet<br />

och -<strong>d<strong>en</strong></strong>sitet i polymera solcellsmaterial”.<br />

H<strong>en</strong>rik Carlström (informationsbehandling):”Dokum<strong>en</strong>tdistribution<br />

i <strong>en</strong> datoriserad<br />

miljö”.<br />

Marcus Eriksson (informationsbehandling):<br />

“Performance<br />

analysis of a wireless pres<strong>en</strong>tation<br />

system in a Symbian <strong>en</strong>vironm<strong>en</strong>t”.<br />

Anders Gustafsson (informationsbehandling):”Kodoptimering<br />

i högeffektiva datorberäkningar<br />

för Lattice-Boltzmannmeto<strong>d<strong>en</strong></strong>”.<br />

Hujin Mi (informationsbehandling):<br />

”A Study of Model<br />

Driv<strong>en</strong> Architecture for Agile<br />

Modeling”.<br />

Petra Jakobsson/geologi och<br />

mineralogi: ”Petrologisk och<br />

strukturgeologisk tolkning av ett<br />

område i Illo på Kimitoön, sydvästra<br />

Finland”.<br />

Linda Jansson (biovet<strong>en</strong>skap):<br />

”Expression och karakterisering<br />

av neurotrofa tillväxtfaktorer i<br />

cellkultur med hjälp av Semliki<br />

Forest virus”.<br />

Tanja Kjällman (analytisk<br />

kemi): ”Polymermodifi erade<br />

elektroder för voltammetrisk bestämning<br />

av <strong>d<strong>en</strong></strong> biologiskt aktiva<br />

signalsubstans<strong>en</strong> dopamin”.<br />

Tomas Kåll (informationsbehandling):<br />

”Enterprise JavaBeans”.<br />

Nina Mikkola (biokemi): ”Expression,<br />

r<strong>en</strong>ing och strukurmodellering<br />

av karboxyterminal<br />

processerande proteas A (CtpA)”.<br />

Markus Norrby (fysik): ”Eg<strong>en</strong>skaper<br />

hos E5 –övergång<strong>en</strong> från<br />

11/2-i<strong>som</strong>er<strong>en</strong> i Ba-133”.<br />

Ekonomisk-statsvet<strong>en</strong>skapliga<br />

fakultet<strong>en</strong>/samhällsvet<strong>en</strong>skapliga<br />

utbildning<strong>en</strong><br />

- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Summary.<br />

ISBN 951-765-237-2. 269 s. 25,00 €<br />

Avhandlingar pro gradu:<br />

● Katja Leppän<strong>en</strong> (sociologi):<br />

“Uppfattningar om fi nlandssv<strong>en</strong>skhet<br />

hos elva sv<strong>en</strong>sk- eller<br />

tvåspråkiga unga vuxna i Tammerfors”.<br />

Rontu, Heidi: Språkdominans i tidig tvåspråkighet.<br />

Barnets kodväxling i kontext.<br />

- Diss.: <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Summary.<br />

ISBN 951-765-243-7. 328 s. 28,00 €<br />

Zilliacus, Lars: Finska Hushållningssällskapets<br />

arkiv och skrifter V:2. En källa för forskning<strong>en</strong>.<br />

ISBN 951-765-204-6. 239 s. 20,00 €<br />

Distribution och försäljning:<br />

Oy Tibo-Trading Ab<br />

PB 33<br />

21601 Pargas<br />

tfn (02) 454 9200<br />

fax (02) 454 9220<br />

e-post: tibo@tibo.net<br />

www.tibo.net

STIPENDIEFÖRDELNING<br />

● De stip<strong>en</strong>dier <strong>som</strong> varit ledigförklarade<br />

att sökas i medlet<br />

av februari 2005 har fördelats.<br />

Rektor, kansler och fakulteterna<br />

har utgett stip<strong>en</strong>dier till ett sammanlagt<br />

belopp på <strong>ca</strong> 275 000 €.<br />

Av dessa har fakulteterna utgett<br />

47 741,90 € (HF 14 061,30 €, ESF<br />

4 852,40 €, KTF 8 826,90 €,<br />

TF 18 841,30 €, PF 1.160 €) <strong>som</strong><br />

stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tstip<strong>en</strong>dier, rektor har<br />

utgett 29 857,40 € <strong>som</strong> specialstip<strong>en</strong>dier,<br />

102 123,70 € <strong>som</strong><br />

stu<strong>d<strong>en</strong></strong>tstip<strong>en</strong>dier och 93 500,10 €<br />

<strong>som</strong> forskarstip<strong>en</strong>dier.<br />

Kansler har utgett 3 504,40 €<br />

<strong>som</strong> forskarstip<strong>en</strong>dier.<br />

Stip<strong>en</strong>dierna ur Handelshögskolans<br />

fonder ingår inte i dessa<br />

uppgifter.<br />

Forskarstip<strong>en</strong>dier har utgetts till<br />

följande personer:<br />

– Adolf Fredrik Nordmans stip<strong>en</strong>diefond:<br />

Kalle Arve, KTF,<br />

630 €<br />

– Prof. J.J. Nervanders stip<strong>en</strong>diefond:<br />

Ann-Charlotte Palmgr<strong>en</strong>,<br />

HF, 350 €, Rebec<strong>ca</strong> Karlsson, HF,<br />

350 €, H<strong>en</strong>ri Xhaard, MNF, 782 €<br />

– Axel Stålströms forskningsfond<br />

till hedrandet av Gösta Gro-<br />

FOLK & FÄ<br />

● Professor emeritus, doc<strong>en</strong>t<strong>en</strong> i<br />

nordisk fi lologi vid <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

Arto Kirri har <strong>d<strong>en</strong></strong> 20–21 april<br />

2005 på inbjudan från Institution<strong>en</strong><br />

för Skandinaviska språk<br />

och litteraturer vid ELTE-universitetet<br />

i Budapest gästföreläst<br />

● MOTIONSKAMPANJEN<br />

MARS-APRIL 2005<br />

Stort tack till alla, <strong>som</strong> deltagit<br />

i kampanj<strong>en</strong>! Inom kort utlottas<br />

t<strong>en</strong>felts minne: Mathias Snåre,<br />

KTF, 200 €<br />

– Ellida och Mauritz Ljungbergs<br />

stip<strong>en</strong>diefond: Tore Lindholm,<br />

MNF, 3 230 €, Patrik Eklund,<br />

MNF, 2 000 €, Rainer Sjöholm,<br />

MNF, 2 000 €, Bodil Ramstedt,<br />

MNF, 1 000 €<br />

– Makarna Eks fond: Sam Grönholm,<br />

ESF, 825 €<br />

– Kansler Sv<strong>en</strong> Lindmans minnesfond<br />

(ESF): Elisabeth Kronqvist,<br />

ESF, 200 €<br />

– Berndt Olof Grönbloms fond:<br />

Fredrik Sundfors, MNF, 408 €<br />

– F.J. Skipparis fond: Katja-Riikka<br />

Pullin<strong>en</strong>, MNF, 200 €<br />

– Med.lic. Bror August H<strong>en</strong>ricssons<br />

stip<strong>en</strong>diefond: H<strong>en</strong>rik Antell,<br />

HU, 254 €<br />

– Weikko Wilhelm Pelton<strong>en</strong>s<br />

fond: Joakim Janér, HU, 1 864 €<br />

– Tage Rohloffs fond: Teresa<br />

Turton<strong>en</strong>, PF, 934 €, Anders<br />

St<strong>en</strong>dahl, HF, 1 000 €, Maria Sarén,<br />

HF, 1 000 €, Julia Tidigs, HF,<br />

1 248 €<br />

över sv<strong>en</strong>ska språkets ställning<br />

i dag<strong>en</strong>s Finland. Kirri föreläste<br />

också om J.L. Runeberg – <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

sv<strong>en</strong>skspråkiga fi nska nationalskal<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

Ämnet Skandinavisk fi lologi<br />

med sv<strong>en</strong>ska <strong>som</strong> huvud-<br />

vinsterna bland alla, <strong>som</strong> lämnat<br />

in kort<strong>en</strong>.<br />

SIMBILJETTER TILL SAMP-<br />

PALINNA UTEBAD<br />

Personal<strong>en</strong>s simbiljetter till<br />

Samppalinna utebad kan beställas<br />

från idrottskansliet.<br />

ORIENTERINGSBILJETTER<br />

Personal<strong>en</strong> kan beställa gratisbiljetter<br />

till kvällsori<strong>en</strong>tering-<br />

– Tor, Joe och P<strong>en</strong>tti Borgs minnesfond:<br />

Anna-Maria Brandt,<br />

MNF, 2 000 €, Susanna Grönberg,<br />

MNF, 4 000 €, Jari Heikkilä, MNF,<br />

7 000 €, Ari Hinkkan<strong>en</strong>, MNF,<br />

10 000 €, H<strong>en</strong>ry Hägerstrand,<br />

MNF, 10 000 €, Kaj Karlstedt,<br />

MNF, 3 000 €, Peter Mattjus,<br />

MNF, 6 000 €, Annika Meinander,<br />

MNF, 6 000 €, Jussi Meriluoto,<br />

MNF, 10 000 €, Mats Nylund,<br />

MNF, 800 €, Bodil Ramstedt,<br />

MNF, 3 000 €, Lea Siston<strong>en</strong>, MNF,<br />

6 000 €, Kid Törnquist, MNF,<br />

6 000 €, H<strong>en</strong>ri Xhaard, MNF,<br />

1 225 €<br />

– Kansler Lars-Erik Taxells<br />

forskningsfond: Kristina Eriksson-Backa,<br />

ESF, 1 804 €, Sandra<br />

Uitto, HF, 1 700 €.<br />

Vår<strong>en</strong>s sista nummer<br />

■ Vår<strong>en</strong>s sista nummer av Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> utkommer<br />

fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 3 juni.<br />

Deadline är fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj.<br />

MfÅA på webb<strong>en</strong>:<br />

www.abo.fi /meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

språk studeras i Budapest <strong>som</strong><br />

exam<strong>en</strong>sämne. Antalet aktiva<br />

sv<strong>en</strong>skstuderande är kring 70<br />

jämte några doktorander.<br />

Resan till Budapest understöddes<br />

med resetip<strong>en</strong>dium av<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>s rektor.<br />

arna Turku-Rastit i <strong>Åbo</strong> med<br />

omnejd.<br />

FOTBOLL<br />

Allmänna träningar på Samppalinna<br />

tisdagar kl. 19.00–20.30<br />

samt torsdagar kl. 18.00–19.30.<br />

VOLLEYBOLL/UTE<br />

Allmänna träningar i Idrottspark<strong>en</strong>,<br />

nedre beachvolleyplan<strong>en</strong><br />

tisdagar kl. 20.30–22.00.<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

25

Teologiska fakultet<strong>en</strong> vid Helsingfors universitet, teologiska fakultet<strong>en</strong> vid Jo<strong>en</strong>suu universitet och teologiska fakultet<strong>en</strong> vid <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong> har grundat ett av undervisningsministeriet fi nansierat projekt för utredning av utbildningsbehovet inom det teologiska<br />

området.<br />

I projektet Utbildningsbehovsutredning inom det teologiska området ledigförklaras ett arbetsförhållande för viss tid <strong>som</strong><br />

26 MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

forskare<br />

för ti<strong>d<strong>en</strong></strong> 1.8.2005–31.1.2006 eller <strong>en</strong>ligt avtal. Lön<strong>en</strong> är 2 037–2 871 euro/månad bero<strong>en</strong>de på utbildning<strong>en</strong>. Forskar<strong>en</strong> kan verka<br />

vid vilket <strong>som</strong> helst av de universitet <strong>som</strong> deltar i projektet.<br />

För uppgift<strong>en</strong> anställs i första hand <strong>en</strong> doktor med teologisk utbildning, m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> <strong>en</strong> meriterad lic<strong>en</strong>tiat eller magister kan<br />

betraktas <strong>som</strong> <strong>en</strong> för uppgift<strong>en</strong> lämplig forskare.<br />

Forskar<strong>en</strong>s uppgift är att utreda utbildningsbehovet inom det teologiska området. Utredning<strong>en</strong> skall följa de riktlinjer <strong>som</strong> har<br />

framställts i <strong>d<strong>en</strong></strong> projektansökan <strong>som</strong> de teologiska fakulteterna lämnade in till Undervisningsministeriet (se www. helsinki.fi /teol,<br />

www.jo<strong>en</strong>suu.fi /teoltdk/tiedekunta/ajankohtaista.html, www.abo.fi /fak/tf).<br />

G<strong>en</strong>omförande av uppgift<strong>en</strong> förutsätter ett gott samarbete med de teologiska fakulteterna, med de fakultetsvisa forskare <strong>som</strong><br />

anställs i projektet och med övriga projektdeltagare.<br />

Till ansökan skall bifogas:<br />

– matrikelutdrag eller meritförteckning<br />

– kort utredning över sådan arbetserfar<strong>en</strong>het och sådana forskningsmeriter <strong>som</strong> är väs<strong>en</strong>tliga med tanke på uppdraget<br />

– <strong>en</strong> 2–3 sidor lång plan över hur <strong>d<strong>en</strong></strong> sökande skulle utföra utredning<strong>en</strong><br />

Tilläggsuppgifter ges av dekanerna Aila Lauha, tfn (09) 191 23037 eller 050-331 2612, aila.lauha@helsinki.fi , Lauri Thurén, tfn<br />

050-591 0991, lauri.thur<strong>en</strong>@jo<strong>en</strong>suu.fi och Ingvar Dahlbacka, tfn 050-337 1681, ingvar.dahlbacka@abo.fi .<br />

Skriftliga ansökningar adresseras till Teologiska fakultet<strong>en</strong> vid Helsingfors universitet och sänds i tre exemplar till adress<strong>en</strong>: Teologiska<br />

fakultet<strong>en</strong>, PB 33 (Alexandersgatan 7), 00014 HELSINGFORS UNIVERSITET. Ansökningsti<strong>d<strong>en</strong></strong> går ut fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong><br />

27.5.2005 klockan 15.45. Märk kuvertet ”UVM-fi nansierad utbildningsbehovsutredning”. Ansökningarna returneras inte.<br />

MAKARNA M. OCH O. Hj.<br />

GRANFELTS<br />

STIPENDIEFOND<br />

Makarna M. och O. Hj. Granfelts stip<strong>en</strong>diefond har till uppgift att understöda studerande,<br />

<strong>som</strong> är medborgare i Finland och bedriver studier för juristkandidatexam<strong>en</strong><br />

eller högre juridisk exam<strong>en</strong>, att under ett läsår idka studier vid universitet eller högskola<br />

i Sverige.<br />

I för<strong>en</strong>ämnt syfte lediganslås härmed 6–8 stip<strong>en</strong>dier à 65 000,- sv<strong>en</strong>ska kronor,<br />

vari inräknats i fon<strong>d<strong>en</strong></strong>s stadgar nämnd ersättning för resekostnad. Bland fl era ungefär<br />

lika meriterade sökande skall <strong>d<strong>en</strong></strong> äga företräde, <strong>som</strong> bedriver studier främst<br />

i germansk (äldre eller gällande) processrätt.<br />

Ansökan om stip<strong>en</strong>dium skall vara avfattad på sv<strong>en</strong>ska språket och åtföljas av<br />

de bevis, <strong>som</strong> sökande vill åberopa, samt innehåIla förbindelse att under minst sex<br />

månader av stip<strong>en</strong>dieåret idka studier vid universitet eller högskola i Sverige.<br />

Stip<strong>en</strong>diat<strong>en</strong> bör efter avslutat stip<strong>en</strong>dieår till stip<strong>en</strong>di<strong>en</strong>ämn<strong>d<strong>en</strong></strong> under nedannämnda<br />

adress avge berättelse över stip<strong>en</strong>diets användning.<br />

Ansökan tillställes nämn<strong>d<strong>en</strong></strong> för Makarna M. och o. Hj. Granfelts stip<strong>en</strong>diefond och<br />

ingives eller insändes till<br />

Nordea Bank Finland Abp<br />

Stiftelse- och bokföringstjänster/Karin Nissin<strong>en</strong><br />

C<strong>en</strong>tralgatan 3<br />

00020 NORDEA,<br />

så att <strong>d<strong>en</strong></strong> är oss tillhanda s<strong>en</strong>ast fredag<strong>en</strong> <strong>d<strong>en</strong></strong> 27 maj 2005.<br />

Resestip<strong>en</strong>dium<br />

för lärare<br />

Ur Edgar Grönbloms stip<strong>en</strong>diefond<br />

för lärare ledigförklaras 1 081,60 €<br />

att sökas <strong>som</strong> resestip<strong>en</strong>dium. Stip<strong>en</strong>dium<br />

kan sökas av lärare, <strong>som</strong><br />

är fi nländsk medborgare och <strong>som</strong> är<br />

verksam vid HF, MNF eller KTF. Till<br />

ansökan bör fogas reseplan.<br />

Ansökan görs med angivande av<br />

fond på blankett<strong>en</strong> ANSÖKAN OM<br />

FORSKARSTIPENDIUM ELLER<br />

UNDERSTÖD, <strong>som</strong> fi nns på http://<br />

www.abo.fi /studera/stip<strong>en</strong>dier/stipblan.<strong>pdf</strong>.<br />

Ansökan inlämnas s<strong>en</strong>ast<br />

25.5.2005 till <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, stu<strong>d<strong>en</strong></strong>texpedition<strong>en</strong>,<br />

Tavastgatan 13, 20500<br />

<strong>Åbo</strong>. Närmare information ger ledande<br />

studiekoordinator Harriet Kurtén,<br />

tfn (02) 215 4113, e-post: harriet.<br />

kurt<strong>en</strong>@abo.fi<br />

Önskas hyra<br />

ÅA-anställd önskar hyra stor etta eller lit<strong>en</strong><br />

tvåa, gärna med balkong, i <strong>Åbo</strong> med omnejd.<br />

Fr.o.m. 1.8 el. 15.8. Kontakta Heidi,<br />

tfn 050-562 1261, hbackas@abo.fi .

STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI<br />

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI FORSKNINGSINSTITUT<br />

FORSKNINGSCHEF<br />

Vid Stiftels<strong>en</strong>s för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> forskningsinstitut lediganslås <strong>en</strong> forskningschefsbefattning<br />

med <strong>en</strong> lön motsvarande lk. A 30 för <strong>en</strong> tid av tre år att sökas s<strong>en</strong>ast<br />

30.9.2005 före tjänsteti<strong>d<strong>en</strong></strong>s utgång då ansökningshandlingarna bör vara forskningsinstitutets<br />

kansli, Tavastgatan 30 C, 20700 <strong>Åbo</strong>, tillhanda. Befattning<strong>en</strong> kan<br />

besättas från 1.8.2006. Forskningschef<strong>en</strong> bör vara anknut<strong>en</strong> till <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> (prof.,<br />

doc.) och förväntas bedriva kvalifi cerad forskning. Medel för forskningsverksamhet<strong>en</strong><br />

ställs till förfogande. Forskningschef<strong>en</strong> fungerar äv<strong>en</strong> <strong>som</strong> föreståndare för<br />

forskningsinstitutet.<br />

Till ansökan, <strong>som</strong> riktas till Styrels<strong>en</strong> för Stiftels<strong>en</strong>s för <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong> forskningsinstitut,<br />

fogas matrikelutdrag eller styrkt meritförteckning, forskningsplan, publikationer<br />

(max. 10 st) samt andra handlingar <strong>som</strong> sökan<strong>d<strong>en</strong></strong> önskar åberopa.<br />

Närmare upplysningar ger forskningsinstitutets sekreterare, Martina Björklund, tfn<br />

(02) 215 4759.<br />

J<strong>en</strong>ny ja Antti Wihurin<br />

rahaston apurahat 2005<br />

h<strong>en</strong>kis<strong>en</strong> ja taloudellis<strong>en</strong> suomalais<strong>en</strong> viljelyn edistämise<strong>en</strong> julistetaan tät<strong>en</strong> haettaviksi.<br />

Tiete<strong>en</strong> apurahat myönnetään <strong>en</strong>sisijaisesti väitöskirjatyöhön, s<strong>en</strong> jälkeise<strong>en</strong><br />

tutkimukse<strong>en</strong> sekä tutkimusryhmille. Lääketiete<strong>en</strong> määräraha käytetään Wihurin<br />

Tutkimuslaitoks<strong>en</strong> ylläpitämise<strong>en</strong> ja kuvataite<strong>en</strong> määräraha hakemuksetta taideostoihin<br />

ja kuvataite<strong>en</strong> erityiskohteisiin.<br />

Rahasto myöntää sekä vapaamääräisiä että kokovuotise<strong>en</strong> työsk<strong>en</strong>telyyn tarkoitettuja<br />

apurahoja.<br />

Kokovuotin<strong>en</strong> apuraha, noin 16.000 euroa, on tarkoitettu vuo<strong>d<strong>en</strong></strong> täysipäiväise<strong>en</strong><br />

ansiotyöstä vapaase<strong>en</strong> työsk<strong>en</strong>telyyn. Apuraha myönnetään vuodeksi kerrallaan.<br />

Kokovuotista apurahaa voi uusilla hakemuksilla hakea myös toiseksi ja kolmanneksi<br />

vuodeksi. Mahdollin<strong>en</strong> uusi myöntöpäätös edellyttää selvitystä hankke<strong>en</strong><br />

edistymisestä ja työnohjaajan lausuntoa. H<strong>en</strong>kilökohtais<strong>en</strong> kokovuotis<strong>en</strong> apurahan<br />

saaneille voidaan myöntää lisäapurahana noin 400 euroa h<strong>en</strong>kilövakuutuks<strong>en</strong> järjestämiseksi.<br />

Hakemukset on laadittava lomakkeille, joita saa rahaston kotisivuilta ja toimistosta<br />

sekä yliopistoj<strong>en</strong> neuvontatoimistoista. Tarvittaessa hakulomakkeita voi pääkaupunkiseudun<br />

ulkopuolelle tilata myös sähköpostilla.<br />

Hakemukset liitteine<strong>en</strong> on toimitettava rahaston toimistoon viimeistään tiistaina<br />

toukokuun 31. päivänä 2005 klo 16.00 tai postitettava niin, että postileiman<br />

päiväys on viimeistään 31.5.2005.<br />

Hakemuslomakkeissa on hakuohjeet sekä maininta tarvittavista liitteistä. Myöhästyneitä<br />

tai telefaxilla/sähköpostilla lähetettyjä hakemuksia ei käsitellä.<br />

Apurahat myönnetään 9.10.2005 ja julkistetaan 10.10.2005 rahaston kotisivuilla.<br />

Myönnetyistä apurahoista ilmoitetaan apurahan saajille kirjeitse.<br />

Apurahan saaji<strong>en</strong> on annettava rahaston hallitukselle kirjallin<strong>en</strong> selvitys apurahan<br />

käytöstä.<br />

Tarkempia tietoja saa rahaston toimistosta Arkadiankatu 21 A 14, 00100<br />

Helsinki ma–pe klo 9.00–16.00.<br />

Puhelin (09)454 2400<br />

Telefax (09)444 590<br />

Sähköposti toimisto@wihurinrahasto.fi<br />

Kotisivut www.wihurinrahasto.fi<br />

Meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong> från <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong><br />

ges ut av <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>. Tidning<strong>en</strong><br />

utkommer under terminerna<br />

varannan fredag och<br />

sänds till huvuddel<strong>en</strong> av akademins<br />

anställda samt bl.a. till<br />

massmedia, till universitet och<br />

högskolor i Nor<strong>d<strong>en</strong></strong>, till kommuner,<br />

bibliotek och gymnasier i<br />

Sv<strong>en</strong>skfi nland, till medlemmar<br />

i <strong>Akademi</strong>för<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> <strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>ker<br />

r.f. och till vissa personer<br />

verksamma inom politik,<br />

förvaltning och näringsliv.<br />

REDAKTION<br />

Peter Sandström, chefredaktör<br />

tfn (02) 215 4693<br />

e-post: peter.sandstrom@abo.fi<br />

Michael Karlsson, redaktör<br />

tfn (02) 215 4715<br />

e-post: michael.karlsson@abo.fi<br />

REDAKTÖR I VASA<br />

Ari Nykvist<br />

tfn (06) 324 7452<br />

e-post: ari.nykvist@abo.fi<br />

ADRESS<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>,<br />

Domkyrkotorget 3,<br />

20500 <strong>Åbo</strong>.<br />

Telefax: (02) 251 7553<br />

E-POST<br />

meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong>@abo.fi<br />

WWW<br />

www.abo.fi /meddelan<strong>d<strong>en</strong></strong><br />

ANSVARIG UTGIVARE<br />

Informationschef<br />

Ulla Achrén<br />

tfn (02) 215 4124<br />

e-post: ulla.achr<strong>en</strong>@abo.fi<br />

Tidning<strong>en</strong> trycks av <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong>s tryckeri och<br />

upplagan är 4 800 ex.<br />

ISSN 0359-8632 <strong>Åbo</strong> 2005<br />

MEDDELANDEN FRÅN ÅBO AKADEMI<br />

27

Tidskrift<strong>en</strong> Skärgård i ny skepnad<br />

■ Tidskrift<strong>en</strong> Skärgård har fått nytt utse<strong>en</strong>de. När<br />

årets första nummer nu kommit ur trycket ser man<br />

att förändring<strong>en</strong> är markant. Vad har hänt?<br />

– R<strong>en</strong>t tekniskt har formatet breddats <strong>en</strong> aning,<br />

så att tidskrift<strong>en</strong> nu rymmer<br />

tre spalter istället för två. Förutom<br />

att vi ville förändra det<br />

tidigare högsmala intrycket ger<br />

formatet bättre läsbarhet och<br />

större spelrum för layout och<br />

bildmaterial. Annat nytt är<br />

tidskrift<strong>en</strong>s logotyp och typsnitt<strong>en</strong><br />

för rubriker och text,<br />

konstaterar Peter Siegfrids,<br />

<strong>som</strong> har planerat tidskrift<strong>en</strong>s<br />

nya formspråk.<br />

Siegfrids, <strong>som</strong> är PRansvarig<br />

vid Fortbildningsc<strong>en</strong>tral<strong>en</strong><br />

vid <strong>Åbo</strong><br />

<strong>Akademi</strong>, kommer i fortsättning<strong>en</strong><br />

också att stå<br />

för tidskrift<strong>en</strong>s layout,<br />

bildbehandling och<br />

produktion, uppgifter<br />

<strong>som</strong> tidigare skötts externt.<br />

– Målet är att ge tidskrift<strong>en</strong> ett utse<strong>en</strong>de<br />

<strong>som</strong> gör <strong>d<strong>en</strong></strong> mera tilltalande och samtidigt<br />

ökar läsbarhet<strong>en</strong>, konstaterar Peter Siegfrids.<br />

Tidigare har Skärgård haft ett mera statiskt yttre<br />

<strong>som</strong> inte stått i samklang med det mångsidiga<br />

innehållet, <strong>en</strong> sak <strong>som</strong> nu skall förändras.<br />

– Det kostar i princip lika mycket att trycka <strong>en</strong><br />

tidning med <strong>en</strong> oinspirerad formgivning <strong>som</strong> <strong>en</strong><br />

där man ägnat det yttre litet mera omsorg. M<strong>en</strong><br />

det handlar naturligtvis inte om layout <strong>som</strong> görs<br />

för experim<strong>en</strong>tlustans skull. Skärgård är <strong>en</strong> kvalitetstidskrift<br />

med högklassigt innehåll – och <strong>en</strong> viss<br />

värdighet och återhållsamhet har följaktlig<strong>en</strong> också<br />

varit tongivande för <strong>d<strong>en</strong></strong> grafi ska planering<strong>en</strong>,<br />

noterar Siegfrids.<br />

I samband med förnyels<strong>en</strong> har Skärgård också<br />

försetts med inslag av fyrfärg, samt g<strong>en</strong>omgå<strong>en</strong>de<br />

användning av <strong>en</strong> tilläggsfärg i inlagan i övrigt.<br />

– Tilläggsfärg<strong>en</strong> ger möjlighet till s.k. duotonebilder<br />

och till att tydligare lyfta fram och strukturera<br />

valda delar av innehållet, konstaterar Peter<br />

Siegfrids.<br />

Årets första nummer har<br />

folkloristik <strong>som</strong> tema. Som<br />

vanligt närmar sig Skärgård<br />

<strong>d<strong>en</strong></strong> aviserade tematik<strong>en</strong> från<br />

<strong>en</strong> mängd olika håll, via texter<br />

skrivna av experter på olika<br />

områ<strong>d<strong>en</strong></strong>.<br />

Här fi nns bl.a. artiklar om<br />

sjömansskrock, fi randet av V<strong>en</strong>etiansk<br />

afton, Forneldsnatt<strong>en</strong>,<br />

huskurer mot förkylning och<br />

mycket annat.<br />

– Innehållsmässigt kommer<br />

tidskrift<strong>en</strong>s linje att fortsätta <strong>som</strong><br />

tidigare. Vi satsar på temanummer,<br />

och tidskrift<strong>en</strong>s ryggrad är och<br />

förblir <strong>d<strong>en</strong></strong> uppsjö av kunniga och<br />

aktiva artikelskrib<strong>en</strong>ter <strong>som</strong> ställer<br />

sig till vårt förfogande, konstaterar<br />

redaktör Håkan Eklund.<br />

Temata för årets övriga nummer<br />

är redan fastslagna. Nästa nummer<br />

hand lar om Kökar, nummer tre om Ishavskust<br />

och arktiska vatt<strong>en</strong> och nummer fyra om landskap<br />

och landskapsvård.<br />

– Vi hoppas att satsning<strong>en</strong> på ett attraktivare<br />

yttre också ska locka fl er pr<strong>en</strong>umeranter, säger<br />

Håkan Eklund.<br />

Skärgård, <strong>som</strong> utkommer fyra gånger per år,<br />

har idag <strong>en</strong> upplaga på närmare 1 400 exemplar.<br />

Tidskrift<strong>en</strong> utges av Skärgårdsinstitutet vid<br />

<strong>Åbo</strong> <strong>Akademi</strong>, och pr<strong>en</strong>umerationer kan göras<br />

via www.abo.fi /skargar<strong>d<strong>en</strong></strong> eller per e-post:<br />

gunlog.soderman@abo.fi , tfn (02) 215 4944.<br />

PETER SANDSTRÖM

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!