SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

More documents

Recommendations

Info

Socialisation påverkar i olika sätt i olika kulturer. Kultur har en viktig roll i socialisationen. Socialisation händer i samfund och samhället. Idag samfund är ofta en kärnfamilj vartill höras mamma, pappa och två eller tre barn. Slutligen Kön påverkar alla saker man gör i ens liv. Som barn kön bestämmer vilka lekar du kan spela eller vilka kläder du kan klä på dig. Som vuxen, kön påverkar arbetslivet, löner och många andra saker. Kön syns överallt i samhället. Könet syns överallt i vårt vardagliga liv. Källförteckning Elina Oinas: Sukupuolen sosiologiaa (från verket Sosiologisia karttalehtiä) Giddens: Sociology (4th edition) Bauman: Sosiologinen ajattelu Sulkunen: Johdatus sosiologiaan <strong>–</strong> käsitteitä ja näkökulmia 6. Finländsk migration Panu Peltokallio Migrationen betyder flyttning från ett land till ett annat land eller omfattande flyttning staten. Orsaker av migrationen har växlat i olika tider och varje utvandrare har olika personliga orsaker. Några vanliga orsaker är: • hunger /otillräcklig utkomst • politiska eller religionsförföljelse • rasism • äventyrslust och drömmar • bättre inkomst • jobb Traditionellt söker utvandrare ett bättre liv. Man kan ha arbetslöshet eller andra sociala problem hemlandet. Bakgrunden av flyttningen är ofta politiska eller religionsförföljelser. Migrationen har också haft olika former i olika tider. Nuförtiden flyttar många människor i västländerna efter karriär eller bättre språkkunskaper. Finländsk emigration Mer än million människor flyttade från Finland i nittonhundratalet. De vanligaste målen var Sverige, Amerika, Kanada och Australien. Emigrationen var ganska vanligt i Finland sedan början av artonhundratalet, men man kan separera två kulminationen i migrationen. I slutet av artonhundratalet och i början av nittonhundratalet flyttade många människor till Amerika eller Kanada. På den tiden var man en massa människor utan tillräcklig utkomst i Finland. På samma tid berättade man skvaller om Amerika och man tänkte att det är lätt att bli rik där. 1930 bodde 320 8
000 finländare i Amerika och 44 000 i Kanada. Emigranter kan delas i olika grupper. Många av emigranter kom från Österbotten. Ibland av dem kan man separera två olika grupper. Landstrykare och luffare flyttade från Finland till Amerika att efterlysa jobb eller inkomst. Den största delen av dem stannade beständigt i det nya landet. Ibland betalade myndigheterna deras biljetter. En annan stor grupp var yngre döttrar eller pojkar av hemmansägare. Några av dem också stannade beständigt, men en stor del av dem kom tillbaka efter några år. Amerika var inte ett paradis och många av dem blev besvikna. Det var också vanligt att emigranter jobbade i några år i Amerika och sparade pengar. När de hade tillräckligt med pengar att köpa ett eget hus kom de tillbaka. Den andra och den största utvandringsperioden var i 1960 och 1970talet. I femtiotalet var Finland agrara land. På i sextiotalet industrialiserades Finland snabbt och stora grupper flyttade från landsort till städer. Alla kunde inte hitta arbete. På den tiden flyttade en massa människor från Finland till Sverige och andra nordiska länder. Migrationen riktades till stora industristäder som behövde arbetskraft. Sveriges stora bilfabriker, till exempel Volvo, använde mycket finska arbetskraft. En annan sak var människor som ville profitera på Sveriges sociala trygghet. Då för tiden var Finlands sociala trygghet underutvecklad. I sextiotalet behövde man inte ett lov att flytta till Sverige. Finlands medborgare kunde bara gå i Stockholm och anmäla sig som arbetslösa. Många finska bommare packade sina saker och flyttade till Sverige. I sjuttiotalet satte Svenska igång och började begränsa inflyttningen. Det tredje populära flyttningsmålet var Australien. De flesta av finska migranter flyttade till Australien att jobba. Finnarna hade fått rykte i Australien och de var önskade arbetare. Flytningen har hänt småningom och stora grupper av finländare bor nuförtiden i Australien. Fördelar och nackdelar Migration är inte alltid frivilligt och allt slags press är vanligt. Det finns missgynnade människor i alla samhällen. Det kan finnas krig eller andra konflikter i hemlandet. Det finns inte yttrande eller religionsfriheten i alla länder och flyttning kan vara den enda möjligheten. Ofta måste människor avresa utan något mål. Nuförtiden ett annat stort problem är hjärnexporten. De fattiga länderna i tredje världen utbildar människor men de inte stannar i sina hemland. I västländerna kan de få ett bättre lön och lockelsen att gå är stor. Utvecklingsländer betalar utbildningskostnader men får inte fördelar. Migrationen är inte alltid ett negativ fenomen . Det kan finnas överbefolkning eller arbetslöshet i några länder. I annanstans kan man vara brist på arbetskraft på samma tid. Emigranten kan finna en bättre jobb och ett bättre liv i det nya landet. Alltid fins människor som söker äventyr och nya utmaningar. 7. Norm Janne Gävert Oftast har Talcott Parsons (19021979) räknats som den viktigaste utvecklaren av sociologisk normteori. I vardagsspråket används begreppet norm ofta när det finns rediga målsättningar till exempel i arbetet eller i olika insatser. Social norm står för de där reglerna, som människor uppställer för varandra. Normöverträdelser kan leda till fångenskap eller bara till misshaglig, men önskad aktivitet kan leda till pris. Det vill säga att normerna reglerar växelverkan mellan individen och samhället. Tack vare normer kan samhället få individer att uppföra sig likställigt. Till och med på den 9
Page 1 and 2: SOCIOLOGI - ÖVERSIKT Svenska för
Page 3 and 4: 1. Vad betyder sociologi? Ville San
Page 5 and 6: Språkkoder delar upp sig i en rest
Page 7: narkotikahandel, prostitution, samt
Page 11 and 12: Kanske de mest kända rollerna är
Page 13 and 14: Han skötte sina studier dåligt oc
Page 15 and 16: Källor http://en.wikipedia.org/wik
Page 17 and 18: Kultur är alltså ett viktigt begr
Page 19 and 20: (Gesser 1985, iii). Men huvudämnet
Page 21 and 22: 16. Talcott Parsons Camilla Kantola
Page 23 and 24: Källor • Forms of Talk (1981) Ga
Page 25 and 26: postmodernist. Sociologi och samhä
Page 27 and 28: Grupperna har egna attityder och le
Page 29 and 30: http://sociology.berkeley.edu/facul
Page 31 and 32: Elias betonar att hans arbete har f
Page 33 and 34: http://www.westermarck.fi/ http://w

SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?