SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

4. Kriminologi
Mari Ahteenmäki
Kriminologi är läran om brott och det är ett av sociologiskt område. Tidigare omfattade kriminologi
alla vetenskaper som behandlade brott och brottslighet, men nuförtiden är kriminologi forskning vars
intressen är att utreda kriminaliteten som samhällsfenomen.
Kriminologi har begrepp som används av många relaterade vetenskaper. Till exempel en förbrytare är
en person som gör sig skyldig till brott som är straffbelagd enligt lag, men sociologin ser kriminaliteten
som på ett avvikande beteende. Ibland omfattar man att kriminaliteten är normalt beteende och hör till
samhället. Ända sen 1960­talet var det kriminologiska synsättet att brottslighet har en förbindelse med
sjukdomar och onormalt beteendet. Till de kriminologiska vetenskaperna hör rättssociologi som är lika
som kriminologi men studerar det rättsliga fenomen från ett sociologiskt perspektiv. Offerforskning
kompletterar den kriminologiska forskningen och man antar att brottsbekämpning ger praktiska svar för
kriminologin.
Kriminologiska teorier
Kriminologi har gott om tidigare teorier, till exempel klassisk och nyklassisk skola,
kriminalantropologi och kriminalstatistik. Kriminologi fördelas även in kriminalbiologi, sociobiologi
och sociopsykologi, som betraktar kriminalitet som något ärftligt och personligt.
Kriminologi har också många olika sociologiska förklaringsmodeller. Till exempel brottslighet av lärd
handling antar att man lär sig begå brott genom att härma mera erfarna förbrytare. Teori om anomi
behandlar ett samhälle utan normer, då samfund inte kan bilda stadgar till situationer när man behöver
dem. Teorin om undre kulturer behandlar kriminalitet som avviker från majoritetens handlingssätt.
Enligt kontrollteori är människors grundkaraktär antisocial och därför man behöver yttre kontroll,
eftersom alla människorna är potentiella förbrytare. Funktionalism är intresserad av kostnader och
konsekvenser som kriminalitet medför. Brottet kan också vara ett rationellt val, då förbrytaren söker
efter fördelar genom att begå brotten. Följaktligen kriminologi omfattar många separata teorier och
därför är det inte otvetydig vetenskapen.
Speciella kriminologiska forskningsföremål
Nuförtiden har kriminologi funnit mera omfattande vetenskapliga forskningsföremål från
manschettbrottslighet och organiserat brottslighet. Begreppet manschettbrottslighet är från 1930­talet,
och syftar på välbärgade förbrytare. Man menade att brottslighet på överklass och ”vanlig brottslighet”
har uppstått på grund av en kapitalistisk arbetsordning. Det tog en lång tid innan begreppet
manschettbrottslighet blev accepterat. Man tyckte att manschettförbrytare begick brott eftersom de
hade ett tillfälle att vinna mera pengar. I manschettbrottslighet försöker man att uppnår ett mål av
företag om det inte lyckas man använder illegala medel. Manschettbrottslighet är alltså ekonomiskt
brottslighet som till exempel skattbrottslighet, korruption eller arbetsbrottslighet.
Konstituerat eller organiserat brottslighet är nära manschettbrottslighet, ibland använder man
begreppen för att beteckna samma saker. Men organiserad brottslighet hänvisar till ett brottslignätverk
med yrkesförbrytare eller amatörförbrytare. De kriminella handlingarna är inte ideologiska, men de
organiserade grupperna är hierarkiska. Organiserad brottslighet förekommer normalt inom den illegala
6