SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

Det finns inga självklara arbeten för sociologer, däremot finns det en pluralistisk av alternativa
arbetsuppgifter och arbetsgivare. Sociologer kan arbeta inom alla sektorer. Det innebär att sociologer
bland annat är anställda inom företag, kommuner, statsförvaltning eller olika organisationer.
2. Sociolingvistik
Taina Rönkkö
Sociolingvistik studerar språk och språkbruk i kommunikation och sociala kontexter. Sociolingvistik
förenar lingvistiska och sociologiska kunskapsområden, och baserar sig på den tanken att samhälle är i
växelverkan med språk. Språkbruk reflekterar bland andra de samhälleliga kulturella och politiska
styrkeförhållanden, och därtill relationer mellan könen, folkgrupper eller sociala och ekonomiska
klasser. Nuförtiden forskas alltmer också invandrare och olika slags subkulturer, eller påverkan av
religion och utbildning till människors eller människogruppers tal.
Sociolingvistik förblandas ofta med språksociologi. Sociolingvistik studerar samhällets intryck på
språkbruk och ­variationer. Språksociologi däremot granskar språks inverkan på samhälle.
Sociolingvistikens historia
Att studera språk från ett socialt perspektiv är relativt nytt. Även om det finns många 1800­talets
samhällsvetare som studerat, undersökt och forskat språk, leder det ursprung av äkta sociolingvistik
forskning från det 1960­talet. Sådana sociologiska klassiker som Émile Durkheim eller Ferdinand de
Saussure var mycket intresserad av språk men deras insikter om språk koncentrerade på de
universalistiska likheterna mellan olika språk, inte på de skillnaderna av annorlunda samhällsskikt och
deras roll i samhället.
Den lärofadern av sociolingvistik anses ofta vara William Labov som fortfarande arbetar som professor
vid Pennsylvania universitet. Hans banbrytande språkvetenskapliga undersökning om språkbruk – The
Social Stratification of English in New York City – inledde till en märkbar perspektivförskjutning också
i samhällsforskning och sammanförde de två vetenskapliga grenarna. Han bevisade att det finns
varierande sätt att tala, och att det kommer sig av både individens personliga egenskaper och av
föränderliga situationer i ömsesidig påverkan mellan människor och samhälle.
Sociolingvistiska termer
Språkvariation är den allra viktigaste termen inom sociolingvistik. Språkvariation fokuserar sig på
språkbruk i olika kontexter, vilken är naturligtvis den grundläggande tanken i sociolingvistik. Variation
gäller både inom ett språk och mellan två eller mera språk.
Lekter hänsyftar alla form av talspråk. En dialekt förekommer i vissa regionala område eller inom
isoglosser, som till exempel den savolaxiska dialekten. Idiolekter däremot är enskilda personers sätt att
tala, men en idiolekt kan också utmärka små grupper av några personer. Sociolekter refererar till social­
eller samhällsklasser och deras eget språkbruk eller språkkoder. En kronolekt hör tillsammans med
åldersgrupper, dvs. att ungdomsspråk skiljer sig från medelålders personers språkbruk. Skillnader yppar
sig både i vokabulär och i grammatik. Sexolekter studerar hur män och kvinnor talar.
Forskningsområde omfattar vokabulär och grammatik, men också de sätt hur de använder språk, och
vad eller när (i vilka situationer osv.) de diskuterar om vilka ämne.
4