SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

Elias betonar att hans arbete har fått påverkningar från Sigmund Freud. Freuds fynd har varit viktiga
för Elias och hans arbete. Elias har också blivit förknippat ofta med Comté, Spencer och Weber och
deras sociologi.
Kritiken
Civilisationsteori har också fått mycket kritik. Kulturrelativister säger att Elias inriktar sig för mycket
på civilisationsprocess. Vi kan inte hitta någon process som passar till alla kulturer. Vi kan inte heller
säga att man har förkovrat sig absolut. Människor sätter inte värde på samma saker. Vi kan också se att
det finns civilisationsprocesser i samhällena, där det inte finns stat.
Man kan också tänka om samhället sannerligen har blivit mer civiliserad. Det finns så mycket
fruktansvärda saker i environgen. Elias var kanske för optimistisk
23. Knut Pipping och militärsociologi
Tero Isosomppi
Man kan säga, att Knut Pipping är far till finländsk militärsociologi. Många brukar förlägga födelse av
finländsk militärsociologin till honom. Knut Pipping? Militärsociologi? I den här miniatyruppsatsen
behandlar jag kort både Pipping och militärsociologi. Målet är att bevaka djupare intresse både till
militärsociologin och till Knut Pipping.
Knut Pipping föddes i Åbo den 17 september 1920. Han, som alla andra män i Finland, var med i kriget
1939­1945. Knut Pipping är mest känd för sin avhandling från 1947 ”Kompaniet som samhälle”, vilket
baserar sig på hans egna erfarenheter och iakttagelser i kriget. Enligt Pipping (1947) uppstod tanken för
avhandlingen från brevdiskussioner med hans far, Professor Rolf Pipping, och med hans lärare,
Professor K. Rob. V. Wikman.
Kompaniet som samhälle var början till finländsk militärsociologi
Knut Pippings avhandling Kompaniet som samhälle – iakttagelser i ett finskt frontförband 1941–1944,
kan betraktas som ett klassiker inom militärsociologisk forskning i Finland. Knut Pippings avhandling
har också översätts till finska med namnet Komppania pienoisyhteiskuntana (Pipping 1978).
Avhandlingen berättar om tolfte infanteriregementets andra bataljon, och speciellt andra maskingevär
kompaniets, skiften i Lappland 1941­1944. Pipping beskriver händelserna dels enligt hans egna
iakttagelser och observationer. Mera systematisk vetenskapligt fältarbete började Pipping i september
1943. I sitt viktiga arbete särskiljer Pipping social uppbyggnad av militära enheten och granskar hur
officiella och inofficiella normer lydas, och soldaternas attityder.
Namnet på avhandlingen är mycket beskrivande. Militärt samfund är ett socialt system. Således alla
begrepp vanligen anknytna till sociala systemer är relevanta också när det gäller indelning av socialt liv
av ett militärt samfund.
Pippings avhandling lade grunderna för finländsk militärsociologi. Enligt en definition utforskar
militärsociologi inverkan av soldater och militära grupper på samhället och vice versa. Det betyder att i
militärsociologi är man intresserad av:
31