SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

1. Vad betyder sociologi?
Ville Santalahti
Sociologi är en vetenskap om människans sociala beteende och relationen mellan människan och
samhället.
Eftersom statskunskapen studerar politiska system, makt och ideologier, studerar sociologin mänskliga
relationer som sociala processer på individ­ och gruppnivå. Sociologer studerar processer och mönster
för individers och gruppers samspel, formerna för sociala gruppers organisation, relationerna mellan
grupper och gruppernas inflytande på individens beteende. Studier som är traditionellt i
statsvetenskapliga fält förekommer, men perspektiv är för sociologen radikalt annorlunda. Sociologin
berättar också om hur våra livsvillkor förändrats jämfört med tidigare generationers. Förutom allmänna
sociologiska frågeställningar kan man studera massor av de specialområden som utvecklats inom
sociologin: till exempel ekonomisk sociologi, arbetssociologi, organisationssociologi eller forskning
om migration och invandrares situation i Finland.
Eftersom sociologin studerar människor, analyserar sociologen indirekt sig själv och sitt sociala
växtställe. Detta innebär, att man som sociologistuderande också lär sig mycket om vem man är, och
hur man blivit den man är idag. Sociologin behandlar även teoretiska och konkreta frågor inom olika
samhällsstruktur, till exempel frågor som berör massmedia, politik, migration, familj eller kriminalitet.
Andra viktiga sociologiska studieområden är ursprungen av sociala problem och olika sätt att motverka
och avhjälpa sådana. En viktig del av undervisningen i sociologi handlar om hur man kan forska om
samhället. Vilken information om samhället är möjlig? Förutom en allmän orientering om
vetenskapsteoretiska frågeställningar inom samhällsvetenskapen, får man lära dig grunderna i olika
sociologiska forskningsstrategier. Sociologisk forskning handlar också om hur skillnader mellan
människor i fråga om makt och levnadschanser formas och förändras till exempel mellan kvinnor och
människor eller mellan olika samhällsklasser. Några skolboksexempel på sociologiska ämnesområden
är orsaker till arbetslöshet, social stratifiering, rasism, sexism, stämpling, konflikter och alienation.
Sociologin uppreste dig som en reaktion på upplysningstidens individualism, förnuftsmässig, idéer om
samhällsfördraget och naturrätt, idéer som representerades av John Locke och Immanuel Kant. Under
1700­talet växte det fram en diskussion om förhållandet mellan samhället och individen, och till
pionjärerna brukar Henri de Saint­Simon och Auguste Comté räknas. Deras studier rörde det sociala
systemet och individers påverkan på det hela taget. Traditionellt delar man sociologin i tre huvudfåror:
utilitarism, atomism och organisk samhällsuppfattning.
Till de sociologiska banbrytarna hör Herbert Spencer, Émile Durkheim, Ferdinand Tönnies, Vilfredo
Pareto, Max Weber, och Karl Marx. Även psykoanalytikern Sigmund Freud har hjälpt sociologin att bli
ett självständigt vetenskapsfält. Inom den anglosaxiska empiriska sociologin bör viktigare bidrag från
John Goldthorpe, Robert K. Merton och Diego Gambetta räknas in. En mer filosofiskt inriktad
sociologi har sett dagens ljus av Pierre Bourdieu och Anthony Giddens.
Strukturalismen och poststrukturalismen blev viktiga teorier under andra halvan av 1900­talet, och
även genusforskningen brukar föras till ämnet.
3