SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

Grupperna har egna attityder och levnadssätt som styr vilka kapital gruppen vill samla på sig.
Attityderna och levnadssättet utgör habitus. Habitus innebär sättet hur man förstår sin tillhörighet i
någon grupp och skiljbar den gruppen från någon annan grupp. Habitus är ett verktyg för att skapa
uppfattningen om sig själv och andra människor. På grund av sin egen habitus tillverkar man skillnader
och klassifikationer om saker. Smak är ett viktigt element av habitus. Man uttrycker sin egen position
med sin smak och sammantidigt skiljer man sig från andra. Habitus är omfattad av uppfostring och
utbildning och livet i speciellt livsstil. I sin välkända bok Distinction beskriver Bourdieu hur
konsumering av olika kulturella nyttigheter och kulturella praxis växlar enligt den sociala bakgrunden
och utbildningen av individen. Habitus förklarar hur individs stil och praxis reflekterar sin KLASSS
kutymer. Medlemmar i samma grupp med dem som delar likadana levnadsvillkor omfattar ofta
gemensamt habitus. Bourdieu förklarar gruppens gemensamma livsstil med kollektivt habitus. Däremot
producerar habitus livsstil.
Distinktion i praktiken
Alla begreppen stirrar omkring Bourdius teori om distinktion. Bourdieu beskriver skillnader mellan
klasser och hur man producerar och förvarar de med praxis av distinktion. Distinktion förklarar
skillnader i till exempel konsumering mellan olika gruppen i samhället. Distinktion är överklassens sätt
att förvara sin sociala position mot dom som är lägre klass. Med borgare betyder Bourdieu de som blir
rikare och vill imitera överklassens stil och skilja sig från arbetsklass. När överklass känns att deras
livsstil är hotad av lägre klassen skapar de ännu flera fina praxisen och stil för att skilja sig från andra
grupper. Där använder de distinktion. Deras strävan för att skilja sig är inte ofta medvetet för att den är
producerad av habitus. Skillnader är gjorda både mellan grupper och inom grupperna själva.
Källor
Bourdieu Pierre (1984): Distinction, a social critique of the judgement of taste. Routledge& Kegan
Paul, London Melbourne and Henley.
Gronow, Jukka (1995):”Maun sosiologiaa”. Teoksessa Rahkonen Keijo (toim.): Sosiologisen teorian
uusimmat virtaukset, s.96­117. Gaudeamus, Helsinki
Mäkelä, Johanna (1994): ”Pierre Bourdieu –erottautumisen teoreetikko”. Teoksessa Heiskala
Risto(toim): Sosiologisen teorian nykysuuntauksia, s.243­267. Gaudeamus, Helsinki
22. Manuel Castells
Liisa Järvenpää
Manuel Castells är en av världens mest kända forskare inom den nya urbana sociologin. Han har till
exempel studerat globalisering och ekonomiska och regionala förändringar i informationssamhället.
Manuel Castells har till och med kallats för informationssamhällets Karl Marx.
Castells har avlagt doktorsexamen i sociologi och i människovetenskap. Han har skrivit över tjugo
böcker och över hundra akademiska tidningsartiklar. Han har föreläst på över trehundra akademiska
och professionella institut i fyrtio länder.
27