SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

More documents

Recommendations

Info

Listen Yankee (1961) Listen Yankee kan knappast betraktas som en renlärig sociologisk forskning. Mills ville kunna koppla ihop enskilda individers privata sociala förhållanden och större samhälleliga, även historiska, strukturer och strömmingar. Så var fallet också i Listen Yankee. Hans mening var att ge en röst åt den andra sidan av berättelsen, människorna och speciellt revolutionärerna i Kuba. Mills förutspådde att det som var på gång i Kuba var viktigt även därför att likadana händelser skulle man få se i övriga delen av Latin Amerika och andra länder i den ”hungriga världen” i den närmaste framtiden. Vad median och kunskapen beträffar ligger man i skuggan i båda länder. The Power Elite (1969) Den gemene mannen kännetecknas bland annat av att han är omgiven av sin vardagliga miljö och vardagliga problem, men kan varken riktigt förstå krafter som formar vardagen eller ännu mindre kontrollera dem. Makteliten, däremot, består av män vars position och därmed makt gör det möjligt för dem att omforma vardagen för massorna. Det de gör eller låter bli att göra har följder i stor skala. Vem är män i eliten? De är generellt sett män av fyra olika typer: direktörer i stora företag, höga chefer inom den statliga förvaltningen, generaler och amiraler i militären och de annars väldigt rika och/eller kända. Mills påpekar också att några makthavande inom median även innehar en position bland eliten. Det är alldeles säkert att det alltid och i nästan alla samhällen har funnits en elit. Men Mills är övertygad om att den idag (på 60talet och nu) är betydligt kraftigare än någonsin tidigare. Övrig produktion The Sociological Imagination är den boken Mills är säkert mest känd för. The Power Elite, sista delen i en trilogi, är av stor betydelse likaså. Listen Yankee är intressant och väl skriven, men som sagt inte av något större sociologiskt värde. Mills skrev förstås också en massa annat under sin korta men intensiva karriär. Den första delen av Mills trilogi, The New Men of Power (1948), behandlade fackföreningsledare och arbetarklassen. Enligt Sulkunen (1995, 137) var Mills sist och slutligen pessimistiskt inställd till arbetarklassens förmåga till motstånd. De amerikanska arbetarnas främsta intresse ligger i att få behålla sina jobb och andra ekonomiska fördelar. Han ansåg alltså att arbetarklassen inte riktigt kan motstå och balansera makteliten. Den andra delen, White Collar (1951) fokuserar på den omfattande men fragmenterade medelklassen. Litteratur • Gesser, Bengt (1985): Inledning till Den sociologiska visionen. Prisma, Malmö. • Cuzzort R. P. och King E. W. (1989): TwentiethCentury Social Thought. Holt, Rinehart and Winston Inc., USA. • Lemert, Charles (1993): Social Theory. Westview Press, USA. • Mills, C. Wright (1960): Listen Yankee. The Revolution in Cuba. McGrawHill Book Company, USA. • Mills, C. Wright (1961): The Sociological Imagination. Grove Press, Inc., USA. • Mills, C. Wright (1969): The Power Elite. Oxford University Press, USA. • Sulkunen, Pekka (1995): C. Wright Mills radikaali amerikkalainen. I boken Heiskala, Risto (toim.): Sosiologisen teorian nykysuuntauksia. Gaudeamus, Tammerfors. 20
16. Talcott Parsons Camilla Kantola Talcott Parsons (19021979) är en av de ledande funktionalistiska teoretikerna och kanske den mest kände nordamerikanska sociologen. Parsons utvecklade sin egen strukturfunktionalistisk teori i sociologi. Teorin har påverkat sociologi långt och fast den är inte längre så populär, utvecklas den fortfarande åtminstone som systemteori. Parsons är också känd för sina idéer om modernisation. Han fördelar samhällens utveckling till tre olika skeden och tycker att USA är den mångsidigast utvecklade toppen av civilisationen. För den här tanken har han också blivit kritiserad. Funktionalismen inriktar sig på samhällets ordning och stabilitet och betonar, att varje del i samhällets struktur har sin egen mening i bevarandet av samhällets integration, eller i tillfredsställning av samhällets funktional behov. Structure of Social Action, som publicerades 1937, var Parsons första bok. I den strävar han att förena Durkheims och Webers tankar under begreppet “analytisk realism”. Han anser, att en människa måste använda begrepp för att göra observationer (liksom Weber tänkte), men vi måste checka mot evidens, om observationerna stämmer (vilket är en av Durkheims idéer). Parsons skrev, att begreppen som behövs i sociologi formar tillsammans en referensram för mänsklig handling. På den här synvinkeln består vilken handling som helst av fem elementer: Aktörer, medel, mål, konditioner och normer. Enligt Parsons måste sociologerna konstruera modeller av mänskliga handlingen med hjälp av de här elementerna. Parsons upptäckte två dimensioner för det sociala systemets behov. Från de här dimensionerna definierade han att varje socialt system har fyra funktionaliska behov: anpassning, måluppnående, integration och latens. Parsons tankar om funktionalism har kritiserats. Teorin tänker inte över vem som definierar samhällets behov, eller vems behov funktionala behov är. Den tar inte heller hänsyn till att samhället innebär olika kulturer med olika värden och mellan vilka kan det vara konflikter. Källor Fulcher&Scott: Sociology, second edition. (2003 Oxford University Press) Öppna Universitets nätsidor http://www.uta.fi/tyt/avoin/verkkoopinnot/sosiologia/luku4.html#parsons American Sociological Associations nätsidor http://www.asanet.org/page.ww?name=Talcott+Parsons&section=Presidents 17. Erving Goffman Tuuli Ekman Erving Goffman föddes den 11 juni 1922 i Canada. Han var son till Max och Anne Goffman. Max och Anne Goffman var judiska invandrarna från Ukraina. De inflyttade i Canada år 1914 innan Ervings födelse. Erving levde sin barndom i Alberta. Han hade en syster Frances som var några år äldre än Erving. 21
Page 1 and 2: SOCIOLOGI - ÖVERSIKT Svenska för
Page 3 and 4: 1. Vad betyder sociologi? Ville San
Page 5 and 6: Språkkoder delar upp sig i en rest
Page 7 and 8: narkotikahandel, prostitution, samt
Page 9 and 10: 000 finländare i Amerika och 44 00
Page 11 and 12: Kanske de mest kända rollerna är
Page 13 and 14: Han skötte sina studier dåligt oc
Page 15 and 16: Källor http://en.wikipedia.org/wik
Page 17 and 18: Kultur är alltså ett viktigt begr
Page 19: (Gesser 1985, iii). Men huvudämnet
Page 23 and 24: Källor • Forms of Talk (1981) Ga
Page 25 and 26: postmodernist. Sociologi och samhä
Page 27 and 28: Grupperna har egna attityder och le
Page 29 and 30: http://sociology.berkeley.edu/facul
Page 31 and 32: Elias betonar att hans arbete har f
Page 33 and 34: http://www.westermarck.fi/ http://w

SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?