SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

More documents

Recommendations

Info

Maxilian Weber makt och sociala klasser Man tycker att Maxilian Weber är borgerskaps Marx. Det vill säga så att Maxilian är ett borgerligt surrogat på Marx. Vi kan märka det, när vi läser texter, som Maxilian har skrivit. Han tänkte mycket liberalt. När han kollade en human verksamhet, han accentuerade individer och deras syften. Han definierade kritiskt en makt. Maxilian tyckte att makt är chanser att genomföra sig själv oberoende av andra människor och stat. Att använda makt grundar sig efter Maxilian på auktoriteterna av många olika slag. Makten grundar sig på olika sorter av auktoriteter och en position, som auktoriteterna har, tyckte Maxilian Weber. Maxilian tyckte att klasser är chanser att njuta av materiella och sociala fördel. Ekonomiska intressen möjliggör klasser, men intressena måste vara i samband med marknader. Maxilian ansåg att det finns tre sorter att dela människor på olika klasserna: 1) ägande klass 2) näringsklass 3) samhällsklass Efter Maxilian Weber är de här klassificeringarna bara teoretiska begrepp. Klassmedvetande framgår bland den längsta klasser, när auktoritet av dominerande klasser har försvagades. Källförteckning http://fi.wikipedia.org/wiki/Max_Weber http://www.uta.fi/tyt/avoin/verkkoopinnot/sosiologia/luku7.html http://www.cc.jyu.fi/~rakahu/weber.html 15. C. Wright Mills en sociologisk radikal Timo Painilainen Det råder mycket olika uppfattningar om C. Wright Mills och hans värde som sociolog. En del betraktar honom som en otroligt inflytelserik tänkare, medan andra kanske tycker att han förenklar och tar genvägen. Edward Shils, som bland annat arbetat tillsammans med Talcott Parsons, skrev efter Mills död: ” han var en demagogisk förenklare han saknade nyfikenhet på ett säreget sätt. Han skrev med dimmig retorik. Nu är han död och hans retorik är en ruinhög, hans analys tam, hans tillkämpade patos lamt. Han var ett offer för sin egen fåfänga och av en förkrympt marxism som inte ville dö och som fortsätter att kräva offer från de levande.” (Tilman 1984, 11; som presenterad i Gesser 1985, ii.) Detta beskriver ganska väl den irritation, som Mills unika program <strong>–</strong> om man nu kan tänka sig ett unikt vetenskapligt program <strong>–</strong> väckte hos de samtida sociologerna. Ju mera kritiska analyser av den tidens Amerika han producerade, desto minde toleranta var hans samtida kolleger mot honom (Cuzzort och King 1989, 178). Biografiska uppgifter Mills föddes i Waco, Texas, 1916 och dog i New York 1962. Orsaken till den tidiga döden var problem med hjärtat; han dog efter den fjärde hjärtattacken bara vid 45års ålder. Han tog grundexamen år 1938 18
(Gesser 1985, iii). Men huvudämnet var inte sociologi. Tack vare sina kritiska tankar och skarpa ord var han tvungen att byta huvudämnet till filosofi. Stället för forskarstudierna var Wisconsin, där han blev doktor år 1942. I Wisconsin fick han bekanta sig med Howard Becker, arbetarklassens historiker Selig Perlman och tysken Hans Gerth, med vilken han också samarbetade. (Sulkunen 1995, 121122.) Vid Marylandsuniversitetet i Washington, där han innehade sin första akademiska tjänst, stannade han mellan åren 19421946. Efter Maryland kom han slutligen till Columbiauniversitetet i New York, som var en av de bästa bland USA:s universitet på 50 och 60talen vad sociologin beträffar. (Gesser 1985, iii.) Att få en något etablerad plats vid Columbia vid en så pass tidig ålder visade enligt Sulkunen (1995, 122) vilken respekt tidens ledande sociologer, som till exempel Paul Lazarsfeld, Robert Merton och Daniel Bell, hade för Mills. Men man kan gott och väl fråga sig hur bra Mills sist och slutligen motsvarade förmäns och den tidens amerikanska sociologins förväntningar. Enligt Pekka Sulkunen (1995, 122) var Mills av annan åsikt än kolleger i nästan alla tänkbara relevanta frågor det amerikanska samhällets tillstånd, vetenskapsfilosofi, sociologiska metoder och själva det vetenskapliga arbetets natur. Grundläggande ideal var ändå de samma: upplysning, progress och demokrati. Det hände ganska ofta att han mitt i allt slutade sina projekt, vilket var och fortfarande är väldigt pinsamt och till och med skadligt vid ett privat universitet, eftersom deras verksamhet till stor del finansieras genom projektmedel. Han vägrade inte heller uttala sitt missnöje om sociologins problem och om sina kolleger. Han bland annat valde att undervisa enbart på grundnivån och meddelade till institutionsföreståndaren vid Columbias sociologiska institution Robert Merton att ”ingenting av vikt hände vid de sammanträden som lärarna på forskarutbildningsnivån hade” (Gesser 1985, iii). Mills nådde ingen större popularitet i akademiska kretsar. Däremot nådde han till vanliga läsare i massor och var känd också i Europa, även i Sovjetunionen. I New York kallade man honom ”Trotskij från Texas”. I USA blev Mills en viktig figur för 60talets studentrörelse, studentradikalismen. (Sulkunen 1995, 122 och 126.) Den sociologiska visionen var en direkt inspirationskälla för till exempel Students for a Democratic Society organisationens politiska filosofi (Lemert 1993, 17 och 304). Mills produktion Den sociologiska visionen (1960) Mills presenterar sina grundläggande funderingar om sociologins väsen i den Sociologiska visionen. Den kan uppfattas som ett slags programförklaring om hurdan sociologi enligt Mills borde vara. Han utgår från att enskilda människor har hamnat i en stor fälla. Det ända de ser och är riktigt medvetna om är deras vardagliga omgivningar arbete, familj och bostadsområdet. I andra miljöer är de utomstående. Och enligt Mills ökar känslan av att vara fast i en fälla ju mera medvetna de blir om att saker utom deras räckhåll påverkar deras liv, men vars natur och orsaker de inte förstår. Det personliga hör ihop med det allmänna och de långsiktiga förändringarna i samhället inverkar på medborgarnas vardag. Å andra sidan är samhället byggd av enskilda människor och deras biografier. Problemet är att folk inte förstår den här växelverkan. Därför behövs den sociologiska visionen. I slutet av den Sociologiska visionen finns en bilaga vid namnet On Intellectual Craftmanship. Den fungerar dels som en guide till en blivande sociolog, dels som en pamflettartad konkretisering, en operationalisering kan man säga, av de principer han presenterar redan i bokens numrerade kapitel. Det allra viktigast för en ung sociolog är att inse att man inte ska skilja mellan arbete och det egna livets erfarenheter. 19
Page 1 and 2: SOCIOLOGI - ÖVERSIKT Svenska för
Page 3 and 4: 1. Vad betyder sociologi? Ville San
Page 5 and 6: Språkkoder delar upp sig i en rest
Page 7 and 8: narkotikahandel, prostitution, samt
Page 9 and 10: 000 finländare i Amerika och 44 00
Page 11 and 12: Kanske de mest kända rollerna är
Page 13 and 14: Han skötte sina studier dåligt oc
Page 15 and 16: Källor http://en.wikipedia.org/wik
Page 17: Kultur är alltså ett viktigt begr
Page 21 and 22: 16. Talcott Parsons Camilla Kantola
Page 23 and 24: Källor • Forms of Talk (1981) Ga
Page 25 and 26: postmodernist. Sociologi och samhä
Page 27 and 28: Grupperna har egna attityder och le
Page 29 and 30: http://sociology.berkeley.edu/facul
Page 31 and 32: Elias betonar att hans arbete har f
Page 33 and 34: http://www.westermarck.fi/ http://w

SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?