SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

Kanske de mest kända rollerna är könsroller. All vet vilka saker är typiska för kvinnor och för män.
Man kan förstås förfara och uppföra sig mot förväntad men det är ofta påfallande. Individen har
samtidigt många roller. Man kan bland annat vara en anställd kvinna, mamma, hustru och vän i samma
tid. Också barn har många olika roller. Barnet bär sig åt på olika sätt när han är med sina föräldrar eller
lärare. Men när barnet är med sina kompisar är uppförande helt olika.
Erving Goffman har träffande sagt att man kan dela ut socialt livet till ”bakrum” och till ”förrum”.
Senare menar ett slags scen på vilken skådespelare är framför publiken och uppföra sig formellt. Med
andra ord man spelar någonting som man verkligheten inte är. ”Bakrummet” för sin del är en plats på
vilken kan man koppla av och vara helt sig själv. På det här fallet är en läkare igen ett bra exempel.
Läkare är olik människa på mottagningen och när han är hemma hos sin familj.
Sociologer talar om två slags roller. ”En förutbestämd status” betyder roller som är utvisade på grund
av biologiska faktorer som ras, ålder eller kön. ”En tillvinnande status” å sin sida menar roller som man
har skaffat med sitt eget besvär och arbete. Det här betyder till exempel profession. Nästan alltid har
några statusen prioritet över de andra. Sociologer kallar den här statusen som en ”huvud status”. Den
mest berömda huvudstatusen är kön och ras.
Strukturalister och funktionalister har en teori som kallas för ”rollinlärningsteori”. Den här teorin
förklarar socialisation via roller. Enligt teorin är sociala roller sociala faktorer. Det menar att de inte är
saker av fria viljan utan begräsningar. Socialisation är enligt teorin en process där individer lära sig att
presentera roller. En viktig sak är att människor måste internalisera roller och göra de en del av sig
själv. Människor måste vilja uppföra sig enligt roll. Teorin anser att familjen är ett primär ursprungen
av socialisation. Teorin har ändå haft kritiken. Kritiker säger att teorin anser människor för mycket
mekaniska. Teorin tar inte i beaktande att människor verkligheten är individer och de har egen vilja och
att de kan besluta själva vad de ska göra.
9. Auguste Comté 1798­1857
Elisa Weckman
Samhället som system
Comté anses som grundaren av positivismen och sociologin. Han studerade vid École Polytechnique i
Paris och arbetade med greven Saint­Simon, vars inflytande man kan hitta även i Comtés skrifter. Han
också vikarierade som lärare, men hans karriär var inte framgångsrik och mot slutet av sitt liv lev
Comté med hjälp av underhåll av sina vänner.
Comté skiljer sig från positivister i 1900­talet för han ansåg att det är omöjligt att undersöka av
tänkandets allmänna lagar och former. Det här betyder att enligt Comté det inte finns en allmän
vetenskaplig metod.
Comté hade till syfte att göra samhällsläran en vetenskap. Den rätta metoden för detta ansåg han vara
att härleda de allmänna lagarna för människonaturen – och för samhället också ­ ur biologin. De
lagarna för samhällenas liv man får genom induktion ur historien. Sociologen måste sedan försöka
bekräfta de allmänna lagarna med den här historiska kännedomen.
11