SOCIOLOGI – ÖVERSIKT - Käyttäjien kotisivut - Users' home pages

SOCIOLOGI – ÖVERSIKT
Svenska för sociologer 2006
Åbo universitet / Språkcentret
Lektor Ilkka Norri (red.)
03/2006

Förord
Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för sociologer vid Åbo universitets
språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 28 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig
på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d.
Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades
och konstruerades redan på senare delen av 1990­talet i samarbete mellan språkcentren i fyra
finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt
institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även
en grupp övningar under titeln ”Människan i arbetslivet”. Övningarna rapporteras med hjälp av en
studiedagbok som sedan skickas till läraren.
För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom sociologi. Detta
häfte är en samling av dessa essäer.
Åbo 13.3.2006, Ilkka Norri, FL, lektor i svenska
Innehåll
1. Vad betyder sociologi ? Ville Santalahti 3
2. Sociolingvistik Taina Rönkkö 4
3. Kritiska skolan i Frankfurt Maarit Santala 5
4. Kriminologi Mari Ahteenmäki 6
5. Kön och samhället Sanna Kollanen 7
6. Finländsk migration Panu Peltokallio 8
7. Norm Janne Gävert 9
8. Sociala roller i sociologi Laura Toivonen 10
9. August Comté 1798­1857 Elisa Weckman 11
10. Karl Marx Juho Romppainen 12
11. Herbert Spencer Kirsi Kojonkoski 14
12. Émile Durkheim 1858­1917 Kaisu Luotoniemi 15
13. Georg Simmel Satu Husso 16
14. Max Weber Marja­Liisa Matula 17
15. C. Wright Mills ­ en sociologisk radikal Timo Painilainen 18
16. Talcott Parsons Camilla Kantola 21
17. Erving Goffman Tuuli Ekman 21
18. Zygmunt Bauman Jari Inkinen 23
19. Ulrich Beck Liisa Reunanen 24
20. Michel Foucault Sonja Kopponen 24
21. Pierre Bourdieu Lotta Harju 26
22. Manuel Castells Liisa Järvenpää 27
23. Harold Garfinkel Martina Kukkonen 29
24. Norbert Elias Miika Nietola 30
25. Knut Pipping och militärsociologi Tero Isosomppi 31
26. Edvard Westermark Mikko Ailoranta 33
2

1. Vad betyder sociologi?
Ville Santalahti
Sociologi är en vetenskap om människans sociala beteende och relationen mellan människan och
samhället.
Eftersom statskunskapen studerar politiska system, makt och ideologier, studerar sociologin mänskliga
relationer som sociala processer på individ­ och gruppnivå. Sociologer studerar processer och mönster
för individers och gruppers samspel, formerna för sociala gruppers organisation, relationerna mellan
grupper och gruppernas inflytande på individens beteende. Studier som är traditionellt i
statsvetenskapliga fält förekommer, men perspektiv är för sociologen radikalt annorlunda. Sociologin
berättar också om hur våra livsvillkor förändrats jämfört med tidigare generationers. Förutom allmänna
sociologiska frågeställningar kan man studera massor av de specialområden som utvecklats inom
sociologin: till exempel ekonomisk sociologi, arbetssociologi, organisationssociologi eller forskning
om migration och invandrares situation i Finland.
Eftersom sociologin studerar människor, analyserar sociologen indirekt sig själv och sitt sociala
växtställe. Detta innebär, att man som sociologistuderande också lär sig mycket om vem man är, och
hur man blivit den man är idag. Sociologin behandlar även teoretiska och konkreta frågor inom olika
samhällsstruktur, till exempel frågor som berör massmedia, politik, migration, familj eller kriminalitet.
Andra viktiga sociologiska studieområden är ursprungen av sociala problem och olika sätt att motverka
och avhjälpa sådana. En viktig del av undervisningen i sociologi handlar om hur man kan forska om
samhället. Vilken information om samhället är möjlig? Förutom en allmän orientering om
vetenskapsteoretiska frågeställningar inom samhällsvetenskapen, får man lära dig grunderna i olika
sociologiska forskningsstrategier. Sociologisk forskning handlar också om hur skillnader mellan
människor i fråga om makt och levnadschanser formas och förändras till exempel mellan kvinnor och
människor eller mellan olika samhällsklasser. Några skolboksexempel på sociologiska ämnesområden
är orsaker till arbetslöshet, social stratifiering, rasism, sexism, stämpling, konflikter och alienation.
Sociologin uppreste dig som en reaktion på upplysningstidens individualism, förnuftsmässig, idéer om
samhällsfördraget och naturrätt, idéer som representerades av John Locke och Immanuel Kant. Under
1700­talet växte det fram en diskussion om förhållandet mellan samhället och individen, och till
pionjärerna brukar Henri de Saint­Simon och Auguste Comté räknas. Deras studier rörde det sociala
systemet och individers påverkan på det hela taget. Traditionellt delar man sociologin i tre huvudfåror:
utilitarism, atomism och organisk samhällsuppfattning.
Till de sociologiska banbrytarna hör Herbert Spencer, Émile Durkheim, Ferdinand Tönnies, Vilfredo
Pareto, Max Weber, och Karl Marx. Även psykoanalytikern Sigmund Freud har hjälpt sociologin att bli
ett självständigt vetenskapsfält. Inom den anglosaxiska empiriska sociologin bör viktigare bidrag från
John Goldthorpe, Robert K. Merton och Diego Gambetta räknas in. En mer filosofiskt inriktad
sociologi har sett dagens ljus av Pierre Bourdieu och Anthony Giddens.
Strukturalismen och poststrukturalismen blev viktiga teorier under andra halvan av 1900­talet, och
även genusforskningen brukar föras till ämnet.
3

Det finns inga självklara arbeten för sociologer, däremot finns det en pluralistisk av alternativa
arbetsuppgifter och arbetsgivare. Sociologer kan arbeta inom alla sektorer. Det innebär att sociologer
bland annat är anställda inom företag, kommuner, statsförvaltning eller olika organisationer.
2. Sociolingvistik
Taina Rönkkö
Sociolingvistik studerar språk och språkbruk i kommunikation och sociala kontexter. Sociolingvistik
förenar lingvistiska och sociologiska kunskapsområden, och baserar sig på den tanken att samhälle är i
växelverkan med språk. Språkbruk reflekterar bland andra de samhälleliga kulturella och politiska
styrkeförhållanden, och därtill relationer mellan könen, folkgrupper eller sociala och ekonomiska
klasser. Nuförtiden forskas alltmer också invandrare och olika slags subkulturer, eller påverkan av
religion och utbildning till människors eller människogruppers tal.
Sociolingvistik förblandas ofta med språksociologi. Sociolingvistik studerar samhällets intryck på
språkbruk och ­variationer. Språksociologi däremot granskar språks inverkan på samhälle.
Sociolingvistikens historia
Att studera språk från ett socialt perspektiv är relativt nytt. Även om det finns många 1800­talets
samhällsvetare som studerat, undersökt och forskat språk, leder det ursprung av äkta sociolingvistik
forskning från det 1960­talet. Sådana sociologiska klassiker som Émile Durkheim eller Ferdinand de
Saussure var mycket intresserad av språk men deras insikter om språk koncentrerade på de
universalistiska likheterna mellan olika språk, inte på de skillnaderna av annorlunda samhällsskikt och
deras roll i samhället.
Den lärofadern av sociolingvistik anses ofta vara William Labov som fortfarande arbetar som professor
vid Pennsylvania universitet. Hans banbrytande språkvetenskapliga undersökning om språkbruk – The
Social Stratification of English in New York City – inledde till en märkbar perspektivförskjutning också
i samhällsforskning och sammanförde de två vetenskapliga grenarna. Han bevisade att det finns
varierande sätt att tala, och att det kommer sig av både individens personliga egenskaper och av
föränderliga situationer i ömsesidig påverkan mellan människor och samhälle.
Sociolingvistiska termer
Språkvariation är den allra viktigaste termen inom sociolingvistik. Språkvariation fokuserar sig på
språkbruk i olika kontexter, vilken är naturligtvis den grundläggande tanken i sociolingvistik. Variation
gäller både inom ett språk och mellan två eller mera språk.
Lekter hänsyftar alla form av talspråk. En dialekt förekommer i vissa regionala område eller inom
isoglosser, som till exempel den savolaxiska dialekten. Idiolekter däremot är enskilda personers sätt att
tala, men en idiolekt kan också utmärka små grupper av några personer. Sociolekter refererar till social­
eller samhällsklasser och deras eget språkbruk eller språkkoder. En kronolekt hör tillsammans med
åldersgrupper, dvs. att ungdomsspråk skiljer sig från medelålders personers språkbruk. Skillnader yppar
sig både i vokabulär och i grammatik. Sexolekter studerar hur män och kvinnor talar.
Forskningsområde omfattar vokabulär och grammatik, men också de sätt hur de använder språk, och
vad eller när (i vilka situationer osv.) de diskuterar om vilka ämne.
4

Språkkoder delar upp sig i en restringerad eller en elaborerad språkkod. Restringerad betyder att de
människor, som använder den här koden, talar enkelt och kort med ett litet ordförråd. En typisk
människa som talar så där tillhör ofta arbetarklass och har ingen eller lite utbildning. Den elaborerade
koden är mer analytisk, och strukturer är långa och komplicerad. En karakteristisk talare är högt
utbildad och hör till högre samhällsklasser. Språkkoder innehåller alltså värdehierarkier eller
värderingsskalor enligt socialklasser.
3. Den kritiska skolan i Frankfurt
Maarit Santala
Alla sociologer vet vad den kritiska skolan i Frankfurt betyder. Det är ett viktigt begrepp.
Frankfurtskolan grundades 1923 genom en privat donation. Dess förste ledare var Carl Grünberg.
Många anser att Frankfurtskolan ha grundats emellertid 1930 när Max Horkheimer blev rektor.
Tillsammans med Theodor Adorno och Herbert Marcuse blev han den mest auktoritative företrädaren
för Frankfurtskolan. Genom Hitlers makttillträde 1933 tvingades institutet bort från Tyskland. De
ledande företrädarnas radikala politiska inriktning gjorde det omöjligt för dem att stanna i hemlandet.
Institutet flyttades via Genève och Paris till New York, där det efter 1934 fann en fristad. Ett samarbete
med Columbia University började där. År 1950 flyttade skolan tillbaka till Frankfurt.
Skolans kritiska teori utgick framför allt från Karl Marx. Skolan strävade också efter att förena
marxistisk analys med Sigmund Freuds psykoanalytiska teori. Den kritiska teorin definierade sig gärna
som motsatsen till en traditionell, borgerlig och positivistisk teori. Den traditionella teorin antogs nöja
sig med att beskriva verkligheten sådan den var och den kritiska teorin var kritisk just genom att visa på
möjligheterna till förändring. Begreppen reifikation och alienation är centrala. Skolan hade en ganska
pessimistisk underton.
Frankfurtskolan manifesterade sig framför allt genom sin tidskrift Zeitschrift für Sozialforschung.
Genom den och genom finansiella bidrag till forskning fick skolan många högt begåvade forskare.
Över huvud hade den kritiska teorin tidvis, särskilt under 1960­ och 1970­talen, en utmärkt stark
ställning vid de västtyska universiteten. Utanför Tysklands gränser har den kritiska teorin spelat en
viktig roll i amerikansk samhällsforskning. Även i Skandinavien, särskilt i Danmark och Norge, har
den haft många företrädare.
Ledande företrädare
Ledande företrädare för skolan var Max Horkheimer, Theodor Adorno och Herbert Marcuse. Max
Horkheimer född 1895, död 1973 och var en ansedd tysk filosof. Theodor Adorno född 1903 i
Frankfurt, död 1969 och var tysk filosof, sociolog och musikteoretiker. Sitt viktigaste verk var
Upplysningens dialektik som var skrivit 1947 i samarbete med Max Horkheimer. Herbert Marcuse född
1898, död 1979 var också tysk filosof. Hans bok Den endimensionella människan anses ha spelat en
stor roll, såväl i USA som i Europa.
5

4. Kriminologi
Mari Ahteenmäki
Kriminologi är läran om brott och det är ett av sociologiskt område. Tidigare omfattade kriminologi
alla vetenskaper som behandlade brott och brottslighet, men nuförtiden är kriminologi forskning vars
intressen är att utreda kriminaliteten som samhällsfenomen.
Kriminologi har begrepp som används av många relaterade vetenskaper. Till exempel en förbrytare är
en person som gör sig skyldig till brott som är straffbelagd enligt lag, men sociologin ser kriminaliteten
som på ett avvikande beteende. Ibland omfattar man att kriminaliteten är normalt beteende och hör till
samhället. Ända sen 1960­talet var det kriminologiska synsättet att brottslighet har en förbindelse med
sjukdomar och onormalt beteendet. Till de kriminologiska vetenskaperna hör rättssociologi som är lika
som kriminologi men studerar det rättsliga fenomen från ett sociologiskt perspektiv. Offerforskning
kompletterar den kriminologiska forskningen och man antar att brottsbekämpning ger praktiska svar för
kriminologin.
Kriminologiska teorier
Kriminologi har gott om tidigare teorier, till exempel klassisk och nyklassisk skola,
kriminalantropologi och kriminalstatistik. Kriminologi fördelas även in kriminalbiologi, sociobiologi
och sociopsykologi, som betraktar kriminalitet som något ärftligt och personligt.
Kriminologi har också många olika sociologiska förklaringsmodeller. Till exempel brottslighet av lärd
handling antar att man lär sig begå brott genom att härma mera erfarna förbrytare. Teori om anomi
behandlar ett samhälle utan normer, då samfund inte kan bilda stadgar till situationer när man behöver
dem. Teorin om undre kulturer behandlar kriminalitet som avviker från majoritetens handlingssätt.
Enligt kontrollteori är människors grundkaraktär antisocial och därför man behöver yttre kontroll,
eftersom alla människorna är potentiella förbrytare. Funktionalism är intresserad av kostnader och
konsekvenser som kriminalitet medför. Brottet kan också vara ett rationellt val, då förbrytaren söker
efter fördelar genom att begå brotten. Följaktligen kriminologi omfattar många separata teorier och
därför är det inte otvetydig vetenskapen.
Speciella kriminologiska forskningsföremål
Nuförtiden har kriminologi funnit mera omfattande vetenskapliga forskningsföremål från
manschettbrottslighet och organiserat brottslighet. Begreppet manschettbrottslighet är från 1930­talet,
och syftar på välbärgade förbrytare. Man menade att brottslighet på överklass och ”vanlig brottslighet”
har uppstått på grund av en kapitalistisk arbetsordning. Det tog en lång tid innan begreppet
manschettbrottslighet blev accepterat. Man tyckte att manschettförbrytare begick brott eftersom de
hade ett tillfälle att vinna mera pengar. I manschettbrottslighet försöker man att uppnår ett mål av
företag om det inte lyckas man använder illegala medel. Manschettbrottslighet är alltså ekonomiskt
brottslighet som till exempel skattbrottslighet, korruption eller arbetsbrottslighet.
Konstituerat eller organiserat brottslighet är nära manschettbrottslighet, ibland använder man
begreppen för att beteckna samma saker. Men organiserad brottslighet hänvisar till ett brottslignätverk
med yrkesförbrytare eller amatörförbrytare. De kriminella handlingarna är inte ideologiska, men de
organiserade grupperna är hierarkiska. Organiserad brottslighet förekommer normalt inom den illegala
6

narkotikahandel, prostitution, samt vid illegal handel med vapen, sprängämnen, kulturföremål och
motorfordon. Ibland har man även kopplat organiserat brottslighet till terrorism.
Slutord
Kriminologi är alltså en vetenskap som forskar i brottslighet som en samhällelig företeelse. Tidigare
sökte man efter orsaken från förbrytarnas utseende och originella karaktärsdrag för brottslighet, men
nuförtiden anser man att orsaker till kriminella beteenden hittar man från samverkan mellan olika
individuella och sociala faktorer.
Källor
Laitinen, Ahti & Aromaa, Kauko (2005): Rikollisuus ja kriminologia. Vastapaino, Tampere
Shoemaker, Donald J. (2005): Theories of delinquency: An examination of explanations of delinquent
behaviour. Oxford University press, New York.
5. Kön och samhället
Sanna Kollanen
Kön är en viktig del av människan. Det har en viktig roll i personens liv. Könet inverkar på alla fall
som man kan möta i ens liv. I samhället inverkar könet på sociala ställningar, positioner i arbetsplatser
och många andra saker.
Kön i sociologi
Kön har definierat på många sätt i sociologi. Könet kan vara socialt eller biologiskt. I engelskan finns
det två definitioner ­ “sex” och “gender”, som inte finns i svenska eller i finska. “Gender” är ett social
och “sex” är ett biologisk kön. I dagens sociologi har könet forskats mycket.
Kön har intresserat sociologer överallt i världen. Kön anknyter till välde och maktställning i samhället.
I Finland man tycker att kvinnor och män är jämlik men i arbetslivet män får bättre löner som kvinnor.
Många arbetsgivare också anställer hellre en man som en kvinna.
När man pratar om finskhet är det en man som är norm. I sin artikel berättar Elina Oinas vad finska
sociologstuderande berättar om finskhet. Oinas berättar att varje år de nämner det samma man som de
räknar på vårt kollektiv finskhet. Dom är Väinö Linna, Aki Kaurismäki eller Sibelius. Någon sade
ingenting om framstående finska kvinnor liksom Tarja Halonen eller Kati Outinen. Vi lever i
könsneutrala samhället som inte är så neutrala när alla kommer omkring.
Socialisation
Många sociologer har också varit intresserande av hur föräldrarna fostra barn at vara pojkar och flickor.
Det är kallas socialisation i sociologi. Till exempel ganska få föräldrar klä sin lilla pojke till rosa
sparkdräkt. Det finns också lekar som är för pojkar och lekar som är för flickor. Till exempel endast
flickor leker med dockor.
7

Socialisation påverkar i olika sätt i olika kulturer. Kultur har en viktig roll i socialisationen.
Socialisation händer i samfund och samhället. Idag samfund är ofta en kärnfamilj vartill höras mamma,
pappa och två eller tre barn.
Slutligen
Kön påverkar alla saker man gör i ens liv. Som barn kön bestämmer vilka lekar du kan spela eller vilka
kläder du kan klä på dig. Som vuxen, kön påverkar arbetslivet, löner och många andra saker. Kön syns
överallt i samhället. Könet syns överallt i vårt vardagliga liv.
Källförteckning
Elina Oinas: Sukupuolen sosiologiaa (från verket Sosiologisia karttalehtiä)
Giddens: Sociology (4th edition)
Bauman: Sosiologinen ajattelu
Sulkunen: Johdatus sosiologiaan – käsitteitä ja näkökulmia
6. Finländsk migration
Panu Peltokallio
Migrationen betyder flyttning från ett land till ett annat land eller omfattande flyttning staten. Orsaker
av migrationen har växlat i olika tider och varje utvandrare har olika personliga orsaker. Några vanliga
orsaker är:
• hunger /otillräcklig utkomst
• politiska eller religionsförföljelse
• rasism
• äventyrslust och drömmar
• bättre inkomst
• jobb
Traditionellt söker utvandrare ett bättre liv. Man kan ha arbetslöshet eller andra sociala problem
hemlandet. Bakgrunden av flyttningen är ofta politiska eller religionsförföljelser. Migrationen har
också haft olika former i olika tider. Nuförtiden flyttar många människor i västländerna efter karriär
eller bättre språkkunskaper.
Finländsk emigration
Mer än million människor flyttade från Finland i nittonhundratalet. De vanligaste målen var Sverige,
Amerika, Kanada och Australien. Emigrationen var ganska vanligt i Finland sedan början av
artonhundratalet, men man kan separera två kulminationen i migrationen.
I slutet av artonhundratalet och i början av nittonhundratalet flyttade många människor till Amerika
eller Kanada. På den tiden var man en massa människor utan tillräcklig utkomst i Finland. På samma
tid berättade man skvaller om Amerika och man tänkte att det är lätt att bli rik där. 1930 bodde 320
8

000 finländare i Amerika och 44 000 i Kanada. Emigranter kan delas i olika grupper. Många av
emigranter kom från Österbotten. Ibland av dem kan man separera två olika grupper. Landstrykare och
luffare flyttade från Finland till Amerika att efterlysa jobb eller inkomst. Den största delen av dem
stannade beständigt i det nya landet. Ibland betalade myndigheterna deras biljetter. En annan stor grupp
var yngre döttrar eller pojkar av hemmansägare. Några av dem också stannade beständigt, men en stor
del av dem kom tillbaka efter några år. Amerika var inte ett paradis och många av dem blev besvikna.
Det var också vanligt att emigranter jobbade i några år i Amerika och sparade pengar. När de hade
tillräckligt med pengar att köpa ett eget hus kom de tillbaka.
Den andra och den största utvandringsperioden var i 1960­ och 1970­talet. I femtiotalet var Finland
agrara land. På i sextiotalet industrialiserades Finland snabbt och stora grupper flyttade från landsort
till städer. Alla kunde inte hitta arbete. På den tiden flyttade en massa människor från Finland till
Sverige och andra nordiska länder. Migrationen riktades till stora industristäder som behövde
arbetskraft. Sveriges stora bilfabriker, till exempel Volvo, använde mycket finska arbetskraft. En annan
sak var människor som ville profitera på Sveriges sociala trygghet. Då för tiden var Finlands sociala
trygghet underutvecklad. I sextiotalet behövde man inte ett lov att flytta till Sverige. Finlands
medborgare kunde bara gå i Stockholm och anmäla sig som arbetslösa. Många finska bommare
packade sina saker och flyttade till Sverige. I sjuttiotalet satte Svenska igång och började begränsa
inflyttningen.
Det tredje populära flyttningsmålet var Australien. De flesta av finska migranter flyttade till Australien
att jobba. Finnarna hade fått rykte i Australien och de var önskade arbetare. Flytningen har hänt
småningom och stora grupper av finländare bor nuförtiden i Australien.
Fördelar och nackdelar
Migration är inte alltid frivilligt och allt slags press är vanligt. Det finns missgynnade människor i alla
samhällen. Det kan finnas krig eller andra konflikter i hemlandet. Det finns inte yttrande­ eller
religionsfriheten i alla länder och flyttning kan vara den enda möjligheten. Ofta måste människor
avresa utan något mål. Nuförtiden ett annat stort problem är hjärnexporten. De fattiga länderna i tredje
världen utbildar människor men de inte stannar i sina hemland. I västländerna kan de få ett bättre lön
och lockelsen att gå är stor. Utvecklingsländer betalar utbildningskostnader men får inte fördelar.
Migrationen är inte alltid ett negativ fenomen . Det kan finnas överbefolkning eller arbetslöshet i några
länder. I annanstans kan man vara brist på arbetskraft på samma tid. Emigranten kan finna en bättre
jobb och ett bättre liv i det nya landet. Alltid fins människor som söker äventyr och nya utmaningar.
7. Norm
Janne Gävert
Oftast har Talcott Parsons (1902­1979) räknats som den viktigaste utvecklaren av sociologisk
normteori. I vardagsspråket används begreppet norm ofta när det finns rediga målsättningar till
exempel i arbetet eller i olika insatser. Social norm står för de där reglerna, som människor uppställer
för varandra. Normöverträdelser kan leda till fångenskap eller bara till misshaglig, men önskad
aktivitet kan leda till pris. Det vill säga att normerna reglerar växelverkan mellan individen och
samhället. Tack vare normer kan samhället få individer att uppföra sig likställigt. Till och med på den
9

tiden vi försöker uppföra oss individuellt, uppträder vi som de alla andra i likadana situationer. Så
också personlig verksamhet har regler.
Normen och rollen är nästan likadana begreppen. De båda har någonting att göra med social
växelverkan och både normen och rollen innehåller förväntningar. Normen pekar på förhållanden
mellan individer och samhället och på likställig beteende: till exempel alla måste lyfta handen framför
munnen när de nyser. Åter rollen pekar på förhållanden mellan individer och grupper och den
innefattas tanken med differens. I olika roller förfar man på olika sätt och det är allmänt godtagen.
Det finns officiella och inofficiella normer. Till exempel alltefter officiell norm är alla individer
jämställda, men kvinnor får ofta mindre låning alltefter de inofficiella normerna på arbetsplatser. Ibland
finns de samtidigt olika och kanske stridiga normer. Som helhet kan man kalla dom för normsystem.
När man forskar normsystemen, är det viktigt att separera kännemärken av normer.
1. Normens karaktär. I allmänhet normerna är separerats i befallningar, förbud, tillåtelser och
idealnormer. När man förbryter sig mot befallningar utmynnar det i straffet. Förbud definierar de där
förövandena som utmynnar i straffet. Tillåtelser definierar de fallen då uppförande, som annars är
förbjuden, är tillåten. Idealnormer betyder faktiskt rekommendationer
2. Normens gränser. Alla normer angår inte alla medlemmar i samhället. Åldersgränser till exempel
definierar hurdan beteende är tillåten för de unga och de vuxna. Friskintyg kan befria personen från
skyldigheter som är vanliga för friska människor. Det finns också normer som inte är giltiga i vissa
situationer. Arbetslivets normer gäller bara på arbetsplats och –tid och nästan i alla samhällena det
finns fester och karnevaler då man förbryter sig mot normer i vardag.
3. Normens innehåll. Normens innehåll kan vara mångtydig eller oklar och dom kan innehålla
intressekonflikter. Jämställdheten är svårt att främja bara med lager när det finn ingen samdräkt på
normens innehåll i samhället.
4. Normauktoriteter. Man måste skilja normens ursprung (lag, samlevnadskunskap, familj, osv.)från
normens kontrollör (polis, samhälle, ungdomsgäng, osv.). Kriterium för officiella normer är, att
normens kontrollör är noggrant fastställd. Kontrollering av inofficiella normer är vanligaste bedrivits
av den gruppen som är samtidigt normens ursprung. Övervakningen föregår i umgänget mellan
individer i gruppen.
Normerna inkluderar styre. Rättsnormerna uttrycker makthavarnas och starka gruppernas
uppfattningar. Gränsernas vidröring tillhör normernas karaktär. Samhället, där alla medlemmar
accepterar alla normer som påverkar både målsättningar och medel, skulle vara ett sådant, där aldrig
skulle hända förändringar.
8. Sociala roller i sociologi
Laura Toivonen
Social roll är ett av de vanligaste begreppen i sociologi. Social roll betyder individens förväntad
uppförande i viss ställning eller status. Läkarens roll till exempel är likadan i alla individ läkaren.
Sociala roller är också beroende av samhälles kultur. Varje samhälle har olik kultur och för den skull
finns det också många olika roller. Till exempel hustrus roll är annorlunda i Finland och i Turkiet.
10

Kanske de mest kända rollerna är könsroller. All vet vilka saker är typiska för kvinnor och för män.
Man kan förstås förfara och uppföra sig mot förväntad men det är ofta påfallande. Individen har
samtidigt många roller. Man kan bland annat vara en anställd kvinna, mamma, hustru och vän i samma
tid. Också barn har många olika roller. Barnet bär sig åt på olika sätt när han är med sina föräldrar eller
lärare. Men när barnet är med sina kompisar är uppförande helt olika.
Erving Goffman har träffande sagt att man kan dela ut socialt livet till ”bakrum” och till ”förrum”.
Senare menar ett slags scen på vilken skådespelare är framför publiken och uppföra sig formellt. Med
andra ord man spelar någonting som man verkligheten inte är. ”Bakrummet” för sin del är en plats på
vilken kan man koppla av och vara helt sig själv. På det här fallet är en läkare igen ett bra exempel.
Läkare är olik människa på mottagningen och när han är hemma hos sin familj.
Sociologer talar om två slags roller. ”En förutbestämd status” betyder roller som är utvisade på grund
av biologiska faktorer som ras, ålder eller kön. ”En tillvinnande status” å sin sida menar roller som man
har skaffat med sitt eget besvär och arbete. Det här betyder till exempel profession. Nästan alltid har
några statusen prioritet över de andra. Sociologer kallar den här statusen som en ”huvud status”. Den
mest berömda huvudstatusen är kön och ras.
Strukturalister och funktionalister har en teori som kallas för ”rollinlärningsteori”. Den här teorin
förklarar socialisation via roller. Enligt teorin är sociala roller sociala faktorer. Det menar att de inte är
saker av fria viljan utan begräsningar. Socialisation är enligt teorin en process där individer lära sig att
presentera roller. En viktig sak är att människor måste internalisera roller och göra de en del av sig
själv. Människor måste vilja uppföra sig enligt roll. Teorin anser att familjen är ett primär ursprungen
av socialisation. Teorin har ändå haft kritiken. Kritiker säger att teorin anser människor för mycket
mekaniska. Teorin tar inte i beaktande att människor verkligheten är individer och de har egen vilja och
att de kan besluta själva vad de ska göra.
9. Auguste Comté 1798­1857
Elisa Weckman
Samhället som system
Comté anses som grundaren av positivismen och sociologin. Han studerade vid École Polytechnique i
Paris och arbetade med greven Saint­Simon, vars inflytande man kan hitta även i Comtés skrifter. Han
också vikarierade som lärare, men hans karriär var inte framgångsrik och mot slutet av sitt liv lev
Comté med hjälp av underhåll av sina vänner.
Comté skiljer sig från positivister i 1900­talet för han ansåg att det är omöjligt att undersöka av
tänkandets allmänna lagar och former. Det här betyder att enligt Comté det inte finns en allmän
vetenskaplig metod.
Comté hade till syfte att göra samhällsläran en vetenskap. Den rätta metoden för detta ansåg han vara
att härleda de allmänna lagarna för människonaturen – och för samhället också ­ ur biologin. De
lagarna för samhällenas liv man får genom induktion ur historien. Sociologen måste sedan försöka
bekräfta de allmänna lagarna med den här historiska kännedomen.
11

Comté föreställde sig samhället som ett system och intelligensen som en ledande princip. Det finns
enligt Comté tre former av världsåskådning: den teologiska, den metafysiska och den positiva. Under
det positiva stadiet tar vetenskap en ledande roll i stället av religion. Vetenskaperna ska bilda ett
sammanhängande helt med vilket mänskligheten kan nå sin historiska högpunkt.
Comté tyckte att samhället måste utvecklas på ett organiskt sätt, dvs. med reformer. För honom en
revolution var ett symptom av seriösa problem. Därför måste samhället styras av ledare som känner till
de almänna lagarna för samhällets fungerande – med andra ord sociologer.
Comté förespråkar också en spirituell myndighet i staten. Den världsliga ska handlas av affärsmän.
Däremot kvinnor ska ta ansvar för etisk uppfostran och familjen. I Comtés idealsamhälle ska alla ha sin
egen naturliga platts och redan i sin tid tycktes Comté vara ganska konservativ. Hans tänkande
återspeglade inte bara revolutioner i Frankrike och i Förenta Staterna utan också arbetarrörelsen och
liberalismen.
Omkring år 1845 blev han kär i fru Clotilde de Vaux, och denna kärlek provade ett väsentligt
inflytande på hans tänkande författarskap. Comté begriper att det finns något högre bakom
företeelserna: den universella kärleken. Efter den här vändpunkten Comté bildade en egen religion
omkring positivismen och fick några anhängare.
Sociologins relation till Comtés arv har ibland varit problematisk. Men trots allt insog han kanske det
viktigaste för sociologin: för att forska samhället måste man försöka förstå vad som förenar os under
de moderna tiderna.
KÄLLOR
http://sv.wikipedia.org/wiki/Auguste_Comté
Töttö Pertti (1996): ”Auguste Comté – positivismin isä”. Teoksessa Gronow, Noro & Töttö:
Sosiologian klassikot. Gaudeamus, Tampere.
10. Karl Marx
Juho Romppainen
Karl Marx (den 5 maj 1818 – den 14 mars 1883) var en av mest berömde tyska filosofer. Han var aktiv
i många olika branscher. Han var författare, historiker, samhällsforskare och en stor tänkare vid
arbetarrörelse. Han kan kallas kommunismens fader med Friedrich Engels, de gjorde Kommunistiska
manifestet tillsammans.
Hans liv
Marx föddes 1818 i Trier till en judisk familj. Hans pappa Hirschel var en jurist som hade varit tvungen
att konvertera till kristendomen. Så hade ung Karl inte en judisk uppfostran.
Han var en bra studerande och 1833 flyttade han till Bonn för att studera juridik vid Bonn universitet.
År 1836 förlovade han sig med Jenny von Westphalen. De giftandes efter nio år och deras gifte bestod
till Jennys död år 1881.
12

Han skötte sina studier dåligt och tillbringande mycket tid på krogen. Därför skickade hans fader
honom till Berlin i 1836. Det var i Berlin var Marx blev intresserad med Hegels dialektik. Han blev
utexaminerad från Humboldt­Universität i Berlin år 1841. I stället av karriären som jurist blev han
journalist på en tidning i Köln, Rheinische Zeitung. Han blev offret för censur för hans skrifter och
drevs i landsflykt till Frankrike. I Paris träffade han Friedrich Engels och de blev vänner för livet. De
skrev Kommunistiska manifestet tillsammans i Bryssel och det publicerades 1848. Efter det där
revolutionära året han blev tvungen att flytta igen, till London. Han dog 1883 och begravdes i
Highgatekyrkogården i London.
Hans filosofi
Karl Marx kan ses som Hegels efterföljare, dialektik var inflytande på Marx. Dialektik betyder att
världshistoria avancerar genom konflikter och kampen mellan tes och antites. Hans byggde sin egen
filosofi från dialektisk logik men han övergav idealismen. Såsom Feuerbach trodde han att
verklighetens grund var materialistisk. Grundfrågan av filosofi var enligt hans åsikt förhållande mellan
materia och ande. Han avgjorde den här frågan så att materia var primär och ande var bara materias
högsta produkt.
Samhällsteori
I sitt huvudverk Kapitalet presenterade Marx teorin om kapitalistiska samhällets ekonomiska lagar.
Han konstaterade att arbetarna är för låglönad. Enligt Marx arbetarnas jobbs värde är högre än hans lön
räknas med verktygs och råmaterials kostnader. Skillnaden mellan färdiga produkters pris och
arbetarnas lön räknas med kostnader kallade Marx mervärde. Mervärde är alltså måttet för kapitalistisk
utsugning.
Historiska skifteteorin
Samhällets historiska utvecklingsgång är enligt Marx:
• Slavsamhället
• Feodalsamhället
• Kapitalistiska (industri) samhället
Slavsamhället hade klara gränser mellan slavar och fria medborgare. I feodalsamhället fanns det en
kamp mellan jordägare och landslavar. I kapitalistiska samhället kampen var mellan borgare och
proletärer. Alltså, genom historia fanns det kampen mellan olika klasser. I kommunistiska samhället
skulle kampen inte existera. Kommunistiska samhället enligt Marx är idealsamhälle.
Verk
Marx skrev många böcker, till exempel Den heliga familjen (1845), Tyska ideologin (1846) och det
förut nämnda Kommunistiska manifestet (1848). Första delen av sitt huvudverk Kapitalet publicerades
1867. Andra och tredje delar av det publicerades efter hans död.
13

11. Herbert Spencer
Kirsi Kojonkoski
Herbert Spencer är inte i egentlig mening en sociolog, men hans livsverk har influerat olika
sociologiska teorier. Herbert Spencer föddes den 27 april 1820 i Derby, England och dog den 8
december 1903 och han var verksam under andra halvan av 1800­talet. Hans far var William George
Spencer, beskäftig och uppburen lärare, och hans mamma hette Harriet Spencer. Harriet var fredlig
och kärleksfull men hennes äktenskap med George var inte så värst lycklig. Herbert Spencer var äldst
av nio barn men han var enda som överlevde.
Utbildning
Som barn var han för klen och sjuk för att gå i en normal skola. Ända fram till 13 år lärde hans pappa
Herbert hemma och därefter lärde hans farbror, som var också läraren, han i sin hemma. Spencers
utbildning var vida naturvetenskaplig och han hade skrala kunskaper i främmande språk, engelska och
historia. När var han 16 år, hade han bra kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen men
dåliga kunskaper i andra ämnena. Han gick inte till universitet.
Anställningar
Eftersom Spencer inte ville gå till universitet, följde han sin vetenskapliga intressen och i år 1837 slöt
han sig till London och Birmingham järnvägs personal som ingenjör. Efter ett år jobbade han som
tecknare i Birmingham och Gloucester järnväg. När järnvägarnas byggnation var färdig i år 1841,
återvände han till Derby.
I efterföljande år skrev han mycket och hans skrifter var publicerad i radikala tidningar. Först skrev han
om ingengöring, men lite efteråt skrev han också om sociala och politiska fenomen. Han arbetade ännu
som järnvägsingenjör ett par år, men omsider fick han ett stabilt jobb som redaktör vid tidskriften The
Ekomonist i år 1948.
Intrycker och livsverk
Spencer var starkt påverkad av Auguste Comtés positivism och Charles Darwins evolutionism. Spencer
var också en vän med Darwin och Darwin var inspirerades av Spencers idéer. Evolutionism är en viktig
del av sociologis biologiska rötter. Evolutionismens huvudtanke är, att de som inordnar sig bäst, reder
sig bäst. Spencer tillämpade den här idén och han är upphovsman till socialdarwinism, som handlar om
evolutionsteorier om hela samhället, samhällsklasser eller raser. Enligt socialdarwinismen lyckas starka
och funktionella samhällen, klasser och raser bättre än övriga människor. De svaga reder sig inte och
bara de starkaste överlever. Spencer har skrivit till exempel “survival of the fittest” om det här temat.
Politiskt var Spencer liberal och han ville sätta den enskilda individens frihet i centrum. Han motsatte
sig statsmakternas ingrepp i samhället, eftersom han trodde att på lång sikt ingreppen är till förfång för
naturell lopp och för biologisk utveckling. Spencer trodde att all utveckling går i cykler och hans
sociologiska funktion var att visa, att allt till sist skulle vara bra, om man följer naturens ordning.
14

Källor
http://en.wikipedia.org/wiki/Herbert_Spencer
http://www.stenudd.se/myter/socialdarwinism.htm
http://www.louisep.com
http://www.uta.fi/tyt/avoin/verkko­opinnot/sosiaalipsykologia/spencer.html
http://www2.pfeiffer.edu/~lridener/DSS/Spencer/SPENCPER.HTML
12. Èmile Durkheim (1858­1917)
Kaisu Luotoniemi
Èmile Durkheim var en fransk sociolog som sedan år 1902 arbetade som professor vid universitetet i
Sorbonne. Han är en av de klassiska sociologerna, och hans teorier är bland de mest lästa runt om i
världen. Hans påverkan har varit mycket betydelsefull för den moderna sociologins utveckling.
I den här essän behandlas två av Durkheims böcker.
Om social arbetsfördelning
Durkheim skrev den här boken år 1893. Boken behandlar de två olika formerna av solidaritet:
mekanisk och organisk solidaritet. De här två formerna brukar man i allmänhet anse vara varandras
motsatser. Enligt Durkheim var mekanisk solidaritet en typisk form av solidaritet i samhällen före
modern tid. I sådana samhällen var alla människor likadana, och alla skötte samma uppgifter. Om
någon var avvikande eller gjorde någonting fel, kunde straffet vara mycket hårt. I de här samhällena var
den sociala kontrollen sträng.
Moderna samhällen har en annorlunda basis. De är samhällen som är uppbyggda på organisk
solidaritet. Arbetsfördelning erbjuder en grund för det här samhället. Alla människor har olika arbeten
och därför behöver alla varandra. Genom att utveckla arbetsfördelningen blir människor beroende av
varandra till större grad än förr. Så här har varje individ sin plats i samhället; var och en är nödvändig.
Solidaritet och individualitet ökar samtidigt i samhället, säger Durkheim. Enligt honom är olika
institutioner i ett samhälle sociala faktorer; de är oberoende av individen, och upprätthåller kontinuitet i
samhället.
Självmord
Den andra av Durkheims främsta undersökningar behandlar självmordet. Boken Självmordet har
skrivits år 1897. Durkheim ansåg att sociala fenomen inte hade att göra med individen utan hellre
skulle förklaras med sociala orsaker. Enligt Durkheim är alla sociala fenomen oberoende av
människan, och sker oberoende av henne. Därför är också självmordet framför allt ett socialt fenomen.
Enligt Durkheim kan självmordet delas upp i tre typer:
a) Egoistiska självmordet är något som man begår för sin egen skull
b) Altruistiska självmordet: begår man själv för någon grupp eller för ett intresse. Det här
själmordet var typiskt i samhällena eller kollektiven före modern tid.
c) Animistiska självmordet är en form av självmord som man begår för att kontrasten mellan
behovet och resurserna är så stor. Det här självmordet är också typiskt i det moderna samhället.
15

Durkheim ansåg att en människa är obehärskad till grunden och saknar moral. Därför behöver
människan ett samhälle eller en kommun som lär henne normer och moral. I den moderna tidens
samhällen binder inte människor i samma kollektiv, och därför begås självmorden. Människor vill
alltid hitta någonting nytt, ingenting är tillräckligt för dem, säger Durkheim. Därför beror självmordet
inte på individen, men samhället.
Som ett samhälleligt fenomen är själmordet normalt. Men när antalet självmord växer, blir fenomenet
patologiskt, och ger uttryck för det patologiska läget i samhället. Durkheim ansåg att den moderna
tidens samhälle skadade alla gamla kommuner och deras normer och moral, och människor fick inte
någon kompensation för det. Därför behövs medelstora kommuner som ligger någonstans mellan en
människa och en stat. Ett exempel på sådana kommuner skulle vara olika fackföreningar eller
organiseringar. Sådana medelstora kommuner lär människor att tänka enhetligt på mera än sina egna
intressen, och solidariteten i samhället växer. Det betyder att antalet självmord minskar.
13. Georg Simmel
Satu Husso
Man kan betrakta Georg Simmel som en av de betydande klassikerna i sociologi och i humanistiska
vetenskapen. Simmel är född (1858) i Berlin. Han hade en möjlighet att observera hur Berlin
utvecklade vid sekelskiftet som en storstad och hur de livsmönstren moderniserades i en industriella
tyska samhälle. Han var en mångsidig skrivare som har skrivit sociologiska betraktelser kring en olika
disciplin och teman t.ex. mode och storstadsliv. I sin bekända bok ”Modern livet” Simmel skriver om
spänningen mellan pengar och mentalitet som är ursprung för konflikter i modernt värld det förorsakar
andnöd och nervositet ibland utleda storstädboer.
I sin tid på 1800­talet var sociologi en ung vetenskap deras tekniker utvecklade sig samtidig med
befolkningsstatistik och mediciniska vetenskaper. Simmel höll sig mer som en kulturfilosof som en
sociolog och därför han har skrivit om brett kulturanalys och filosofiska principer. Simmel gjorde en
distinktion mellan form och innehåll i kultur och samhälle. Han hävdade att sociologins specifika
studieobjekt borde vara det förstnämnda; de sociala "interaktionsformer" med vilka människor förhåller
sig till varandra, och som skall skiljas från de olika "innehåll" som driver människor att agera socialt:
intressen, viljor, ändamål och böjelser.
Han var en modern filosof, föregångare som formade sociologiska principer från moderna filosofiska
principer på förnyande sättet. Han betonade den viktighet att förstora särskild sociologisk synpunkt att
observera värld och sitt fenomen. Sociologi kan inte vara bara en sammanställning av
samhällsvetenskaper och deras undersökningsresultat, eftersom sociologi har en egen speciell
uppfattning att observera världen; egen teoretiskt objekt.
Simmel var inte en sociolog som ville se samhället bara genom grupper och massor. För Simmel har
transaktion mellan individen också mening i sociologiskt sinne. Efter Simmel förutsättning för en
social interaktion är åtminstone tre personer. Bland annat kan man säga att Simmel är en av de
pionernas i mikrosociologi. Transaktion är ett nyckelbegrepp i Simmels texten. Kontinuerliga
transaktioner mellan många människor ge upphov till samhället. Transaktionernas innehålla ligger på
de intressena av människor men det har alltid en form. Den här formen varierar i olika samhällena och
kontakter mellan de här formerna och de formerna själv är den egentlig forskningsobjekt i sociologi.
16

Kultur är alltså ett viktigt begrepp i Simmels forskning. Kultur skulle kunna existera utan samhälle och
samhälle skulle kunna inte existera utan kultur.
Simmels formal sociologi följer inte logik av regeln sonder logik av formen. Simmel har inte kunnat
instämma med användning de kvantitativa metoderna, däremot hans egna metoder var förhållandevis
impressionistiska och intuitiva. Simmel betraktade statistiska undersökningsmetoder inte tjänliga om
att forska sociala fenomen, ändå han gjorde numeriska skillnader efter det antal av personer de var med
i sociala interaktioner. Han hade inget intresse att använda systematiska undersökningsmetoder att
analysera data och formera speciella metoder de förevisar mekaniska grundprinciper i människors liv.
Däremot använde han tolkning, förstorning och jämförning som de metoderna. De här osystematiska
synpunkterna kan man hålla som en svaghet i Simmels sociologi och också som en fruktig källa för en
forskare. Trots sina förtjänster Simmel är inte varit särskilt populär på senaste tiden. Antal av
översättningar sina verk är inte stort och en orsak är de maktrelationer i vetenskap de verkar på
publikation.
Källmaterial:
(Kulttuurintutkimus 1/2000) http://www.cc.jyu.fi/~jlaari/simmel.htm (5.3.2006)
http://www.uta.fi/tyt/avoin/verkko­opinnot/sosiaalipsykologia/simmel.html (5.3.2006)
14. Max Weber
Marja­Liisa Matula
Maxilian Weber, som sociologer känner bättre som Max Weber, föddes i Erfurt den 21. april år 1864.
Maxilian var en tysk sociolog. Böcker, som han har skrivit, är till exempel Stad och Den protestantiska
etiken och kapitalismens anda. Maxilian var intresserad av sociologi (särskilt religionssociologi),
politik och regeringsvälde. Många personer tycker att Maxilian har grundat en modern sociologi.
Han hade sex syskon och han var den äldsta barn i sin familj. Hans pappa kallades också Max Weber,
som var en betydelsefull politiker och tjänsteman. Maxilians mamma hette Helene Fallenstein.
Maxilian hade en bror, som hette Alfred Weber och som var också en sociolog och ekonom men
brodern var aldrig lika känd som Maxilian. Maxilian dog på lunginflammation den 14. Juni år 1920
År 1876 började Maxilian studera vid universitet i Heidelberg. Då studerade han juridik. På 1880­talet
pluggade han också historia. Maxilian hade en doktorsgrad i juridik år 1889 och två år senare skrev han
Die Römische Agrargeschichte in ihrer Bedeutung für das Staats­ und Privatrecht, som garanterade för
sig en full akademisk titel. På dessa år var han intresserad av samhällspolitik och han anslöt sig till
Verein für socialpolitik.
År 1893 gifte Maxilian sig med sin kusin Marianne Schnitgerin, som var en intellektuell feminist.
Marianne var också en känd skribent. På 1890­talet blev Maxilian sjuk. Han plågas av nervvrak på
många år. Då måste Maxilian första minska sin jobbet vid universitet, men senare kunde han inte alls
arbeta. Från år 1918 framåt jobbar Maxilian igen vid universitet. Första i Wien och sedan i München.
17

Maxilian Weber ­ makt och sociala klasser
Man tycker att Maxilian Weber är borgerskaps Marx. Det vill säga så att Maxilian är ett borgerligt
surrogat på Marx. Vi kan märka det, när vi läser texter, som Maxilian har skrivit. Han tänkte mycket
liberalt. När han kollade en human verksamhet, han accentuerade individer och deras syften.
Han definierade kritiskt en makt. Maxilian tyckte att makt är chanser att genomföra sig själv oberoende
av andra människor och stat. Att använda makt grundar sig efter Maxilian på auktoriteterna av många
olika slag. Makten grundar sig på olika sorter av auktoriteter och en position, som auktoriteterna har,
tyckte Maxilian Weber.
Maxilian tyckte att klasser är chanser att njuta av materiella och sociala fördel. Ekonomiska intressen
möjliggör klasser, men intressena måste vara i samband med marknader. Maxilian ansåg att det finns
tre sorter att dela människor på olika klasserna:
1) ägande klass
2) näringsklass
3) samhällsklass
Efter Maxilian Weber är de här klassificeringarna bara teoretiska begrepp. Klassmedvetande framgår
bland den längsta klasser, när auktoritet av dominerande klasser har försvagades.
Källförteckning
http://fi.wikipedia.org/wiki/Max_Weber
http://www.uta.fi/tyt/avoin/verkko­opinnot/sosiologia/luku7.html
http://www.cc.jyu.fi/~rakahu/weber.html
15. C. Wright Mills ­ en sociologisk radikal
Timo Painilainen
Det råder mycket olika uppfattningar om C. Wright Mills och hans värde som sociolog. En del
betraktar honom som en otroligt inflytelserik tänkare, medan andra kanske tycker att han förenklar och
tar genvägen. Edward Shils, som bland annat arbetat tillsammans med Talcott Parsons, skrev efter
Mills död: ”­­­ han var en demagogisk förenklare ­­­ han saknade nyfikenhet på ett säreget sätt. Han
skrev med dimmig retorik. Nu är han död och hans retorik är en ruinhög, hans analys tam, hans
tillkämpade patos lamt. Han var ett offer för sin egen fåfänga och av en förkrympt marxism som inte
ville dö och som fortsätter att kräva offer från de levande.” (Tilman 1984, 11; som presenterad i Gesser
1985, ii.) Detta beskriver ganska väl den irritation, som Mills unika program – om man nu kan tänka
sig ett unikt vetenskapligt program – väckte hos de samtida sociologerna. Ju mera kritiska analyser av
den tidens Amerika han producerade, desto minde toleranta var hans samtida kolleger mot honom
(Cuzzort och King 1989, 178).
Biografiska uppgifter
Mills föddes i Waco, Texas, 1916 och dog i New York 1962. Orsaken till den tidiga döden var problem
med hjärtat; han dog efter den fjärde hjärtattacken bara vid 45­års ålder. Han tog grundexamen år 1938
18

(Gesser 1985, iii). Men huvudämnet var inte sociologi. Tack vare sina kritiska tankar och skarpa ord
var han tvungen att byta huvudämnet till filosofi. Stället för forskarstudierna var Wisconsin, där han
blev doktor år 1942. I Wisconsin fick han bekanta sig med Howard Becker, arbetarklassens historiker
Selig Perlman och tysken Hans Gerth, med vilken han också samarbetade. (Sulkunen 1995, 121­122.)
Vid Marylandsuniversitetet i Washington, där han innehade sin första akademiska tjänst, stannade han
mellan åren 1942­1946. Efter Maryland kom han slutligen till Columbiauniversitetet i New York, som
var en av de bästa bland USA:s universitet på 50­ och 60­talen vad sociologin beträffar. (Gesser 1985,
iii.) Att få en något etablerad plats vid Columbia vid en så pass tidig ålder visade enligt Sulkunen
(1995, 122) vilken respekt tidens ledande sociologer, som till exempel Paul Lazarsfeld, Robert Merton
och Daniel Bell, hade för Mills. Men man kan gott och väl fråga sig hur bra Mills sist och slutligen
motsvarade förmäns och den tidens amerikanska sociologins förväntningar.
Enligt Pekka Sulkunen (1995, 122) var Mills av annan åsikt än kolleger i nästan alla tänkbara relevanta
frågor ­ det amerikanska samhällets tillstånd, vetenskapsfilosofi, sociologiska metoder och själva det
vetenskapliga arbetets natur. Grundläggande ideal var ändå de samma: upplysning, progress och
demokrati. Det hände ganska ofta att han mitt i allt slutade sina projekt, vilket var och fortfarande är
väldigt pinsamt och till och med skadligt vid ett privat universitet, eftersom deras verksamhet till stor
del finansieras genom projektmedel. Han vägrade inte heller uttala sitt missnöje om sociologins
problem och om sina kolleger. Han bland annat valde att undervisa enbart på grundnivån och
meddelade till institutionsföreståndaren vid Columbias sociologiska institution Robert Merton att
”ingenting av vikt hände vid de sammanträden som lärarna på forskarutbildningsnivån hade” (Gesser
1985, iii). Mills nådde ingen större popularitet i akademiska kretsar. Däremot nådde han till vanliga
läsare i massor och var känd också i Europa, även i Sovjetunionen. I New York kallade man honom
”Trotskij från Texas”. I USA blev Mills en viktig figur för 60­talets studentrörelse,
studentradikalismen. (Sulkunen 1995, 122 och 126.) Den sociologiska visionen var en direkt
inspirationskälla för till exempel Students for a Democratic Society ­organisationens politiska filosofi
(Lemert 1993, 17 och 304).
Mills produktion
Den sociologiska visionen (1960)
Mills presenterar sina grundläggande funderingar om sociologins väsen i den Sociologiska visionen.
Den kan uppfattas som ett slags programförklaring om hurdan sociologi enligt Mills borde vara. Han
utgår från att enskilda människor har hamnat i en stor fälla. Det ända de ser och är riktigt medvetna om
är deras vardagliga omgivningar ­ arbete, familj och bostadsområdet. I andra miljöer är de
utomstående. Och enligt Mills ökar känslan av att vara fast i en fälla ju mera medvetna de blir om att
saker utom deras räckhåll påverkar deras liv, men vars natur och orsaker de inte förstår. Det personliga
hör ihop med det allmänna och de långsiktiga förändringarna i samhället inverkar på medborgarnas
vardag. Å andra sidan är samhället byggd av enskilda människor och deras biografier. Problemet är att
folk inte förstår den här växelverkan. Därför behövs den sociologiska visionen. I slutet av den
Sociologiska visionen finns en bilaga vid namnet On Intellectual Craftmanship. Den fungerar dels som
en guide till en blivande sociolog, dels som en pamflettartad konkretisering, en operationalisering kan
man säga, av de principer han presenterar redan i bokens numrerade kapitel. Det allra viktigast för en
ung sociolog är att inse att man inte ska skilja mellan arbete och det egna livets erfarenheter.
19

Listen Yankee (1961)
Listen Yankee kan knappast betraktas som en renlärig sociologisk forskning. Mills ville kunna koppla
ihop enskilda individers privata sociala förhållanden och större samhälleliga, även historiska, strukturer
och strömmingar. Så var fallet också i Listen Yankee. Hans mening var att ge en röst åt den andra sidan
av berättelsen, människorna och speciellt revolutionärerna i Kuba. Mills förutspådde att det som var på
gång i Kuba var viktigt även därför att likadana händelser skulle man få se i övriga delen av Latin
Amerika och andra länder i den ”hungriga världen” i den närmaste framtiden. Vad median och
kunskapen beträffar ligger man i skuggan i båda länder.
The Power Elite (1969)
Den gemene mannen kännetecknas bland annat av att han är omgiven av sin vardagliga miljö och
vardagliga problem, men kan varken riktigt förstå krafter som formar vardagen eller ännu mindre
kontrollera dem. Makteliten, däremot, består av män vars position och därmed makt gör det möjligt för
dem att omforma vardagen för massorna. Det de gör eller låter bli att göra har följder i stor skala. Vem
är män i eliten? De är generellt sett män av fyra olika typer: direktörer i stora företag, höga chefer inom
den statliga förvaltningen, generaler och amiraler i militären och de annars väldigt rika och/eller kända.
Mills påpekar också att några makthavande inom median även innehar en position bland eliten. Det är
alldeles säkert att det alltid och i nästan alla samhällen har funnits en elit. Men Mills är övertygad om
att den idag (på 60­talet och nu) är betydligt kraftigare än någonsin tidigare.
Övrig produktion
The Sociological Imagination är den boken Mills är säkert mest känd för. The Power Elite, sista delen i
en trilogi, är av stor betydelse likaså. Listen Yankee är intressant och väl skriven, men som sagt inte av
något större sociologiskt värde. Mills skrev förstås också en massa annat under sin korta men intensiva
karriär. Den första delen av Mills trilogi, The New Men of Power (1948), behandlade
fackföreningsledare och arbetarklassen. Enligt Sulkunen (1995, 137) var Mills sist och slutligen
pessimistiskt inställd till arbetarklassens förmåga till motstånd. De amerikanska arbetarnas främsta
intresse ligger i att få behålla sina jobb och andra ekonomiska fördelar. Han ansåg alltså att
arbetarklassen inte riktigt kan motstå och balansera makteliten. Den andra delen, White Collar (1951)
fokuserar på den omfattande men fragmenterade medelklassen.
Litteratur
• Gesser, Bengt (1985): Inledning till Den sociologiska visionen. Prisma, Malmö.
• Cuzzort R. P. och King E. W. (1989): Twentieth­Century Social Thought. Holt, Rinehart and
Winston Inc., USA.
• Lemert, Charles (1993): Social Theory. Westview Press, USA.
• Mills, C. Wright (1960): Listen Yankee. The Revolution in Cuba. McGraw­Hill Book Company,
USA.
• Mills, C. Wright (1961): The Sociological Imagination. Grove Press, Inc., USA.
• Mills, C. Wright (1969): The Power Elite. Oxford University Press, USA.
• Sulkunen, Pekka (1995): C. Wright Mills ­ radikaali amerikkalainen. I boken Heiskala, Risto
(toim.): Sosiologisen teorian nykysuuntauksia. Gaudeamus, Tammerfors.
20

16. Talcott Parsons
Camilla Kantola
Talcott Parsons (1902­1979) är en av de ledande funktionalistiska teoretikerna och kanske den mest
kände nordamerikanska sociologen. Parsons utvecklade sin egen strukturfunktionalistisk teori i
sociologi. Teorin har påverkat sociologi långt och fast den är inte längre så populär, utvecklas den
fortfarande åtminstone som systemteori. Parsons är också känd för sina idéer om modernisation. Han
fördelar samhällens utveckling till tre olika skeden och tycker att USA är den mångsidigast utvecklade
toppen av civilisationen. För den här tanken har han också blivit kritiserad.
Funktionalismen inriktar sig på samhällets ordning och stabilitet och betonar, att varje del i samhällets
struktur har sin egen mening i bevarandet av samhällets integration, eller i tillfredsställning av
samhällets funktional behov. Structure of Social Action, som publicerades 1937, var Parsons första
bok. I den strävar han att förena Durkheims och Webers tankar under begreppet “analytisk realism”.
Han anser, att en människa måste använda begrepp för att göra observationer (liksom Weber tänkte),
men vi måste checka mot evidens, om observationerna stämmer (vilket är en av Durkheims idéer).
Parsons skrev, att begreppen som behövs i sociologi formar tillsammans en referensram för mänsklig
handling. På den här synvinkeln består vilken handling som helst av fem elementer: Aktörer, medel,
mål, konditioner och normer. Enligt Parsons måste sociologerna konstruera modeller av mänskliga
handlingen med hjälp av de här elementerna. Parsons upptäckte två dimensioner för det sociala
systemets behov. Från de här dimensionerna definierade han att varje socialt system har fyra
funktionaliska behov: anpassning, måluppnående, integration och latens.
Parsons tankar om funktionalism har kritiserats. Teorin tänker inte över vem som definierar samhällets
behov, eller vems behov funktionala behov är. Den tar inte heller hänsyn till att samhället innebär olika
kulturer med olika värden och mellan vilka kan det vara konflikter.
Källor
Fulcher&Scott: Sociology, second edition. (2003 Oxford University Press)
Öppna Universitets nätsidor ­
http://www.uta.fi/tyt/avoin/verkko­opinnot/sosiologia/luku4.html#parsons
American Sociological Associations nätsidor ­
http://www.asanet.org/page.ww?name=Talcott+Parsons&section=Presidents
17. Erving Goffman
Tuuli Ekman
Erving Goffman föddes den 11 juni 1922 i Canada. Han var son till Max och Anne Goffman. Max och
Anne Goffman var judiska invandrarna från Ukraina. De inflyttade i Canada år 1914 innan Ervings
födelse. Erving levde sin barndom i Alberta. Han hade en syster Frances som var några år äldre än
Erving.
21

Erving Goffman började sin akademiska karriär i Dauphin, en stad nära Winnipeg. Han anmälde sig till
gymnasiet och började studera där under det samma år. Han var intresserad av teoretisk kemi och
fortsatte sina studier vid Manitoba universitet i Winnipeg år 1939. År 1943­ 1944 jobbade Goffman i
Ottawa inom filmindustri. Där träffade hon Dennis Wrong som uppmuntrade honom att börja studera
sociologi. Goffman blev mycket intresserad av sociologi och började sina studier vid Toronto
universitet med sociologi. Goffman valde vittomfattande studier i sociologi och antropologi och
började småningom arta sig inom samhällsvetenskap. Hon blev utexaminerad från Toronto universitet
år 1945 när han var sociologie kandidat. Därefter flyttade han till Chicago därför att han ville fortsätta
sina studier vid Chicago universitet och samla mera meriter inom sociologi. Efter några år blev han
sociologie magister och år 1953 sociologie doktor.
Data om Goffmans studier är knappa. Han var mycket tyst av sitt personliga liv därför att han inte ville
blanda sin intimitet och sitt arbete. Han tyckte inte att någon filmade honom med videokamera eller
bandade hans röst mellan intervjuerna.
Efter studierna började Goffman forska samhällelig ärendena liksom kvinnors ställning inom samhället.
Han gjorde sina undersökningar bland annat i England, Scottland och Frankrike. Han flyttade ändå
tillbaka till Chicago och gifte sig med Angelica Choate som studerade också vid Chicago universitet.
Deras son Tom föddes ett år senare. År 1955 flyttade familjen till Washington D.C. därför att Goffman
fick jobb på St. Elizabeths sjukhus. Hon jobbade där som sportdirektör för tre år. Den första januari
1958 började Goffman jobba vid California universitet som professor. Han trivdes mycket bra där och
uppfostrade sina teoretiska kunskaper om samhällsvetenskap.
Under sitt uppehåll i California gjorde hans fru Angelica ett självmord därför att hon hade svåra
problem med sin psykiska hälsa. Man tror att Angelicas sjukdomen var orsaken till att Goffman började
undersöka sinnesstämning sjukdomar och individens beteende. År 1981 gifte Goffman sig igen med
Gillian Sankoff och paret fick en dotter Alice. Sex månader senare dog Goffman i cancer.
Goffmans samhällssyn kallas för det dramaturgiska perspektivet. Det är ur det perspektivet han
beskriver mänskligt beteende i sina böcker. Erving Goffman upphann mycket under sin karriär. Han
var en internationellt erkänd auktoritet inom socialpsykologisk och sociologisk forskning. Hans styrka
låg framför allt i förmågan att kartlägga människors samspel i mikrosociala situationer och att på ett
levande och åskådligt sätt förmedla sina iakttagelser. Hans vetenskapliga undersökningar har påverkat
mycket till sociologiska teorier.
Goffmans huvudsakliga verk:
• The Presentation of Self in Everyday Life (1959) (dissertation)
• Asylums (1961)
• Encounters: Two Studies in the Sociology of Interaction (1961)
• Behavior in Public Places (1963)
• Stigma (1963)
• Interaction Ritual (1967)
• Strategic Interaction (1969)
• Relations in Public (1971)
• Frame Analysis (1974)
• Gender Advertisements (1979)
22

Källor
• Forms of Talk (1981)
Gary Alan Fine & Gregory W.H. Smith, 2000: Erving Goffman –Sage Masters of Modern Social
Thought. Sage Publications Ltd, London 2000
Tom Burns, 1992: Erving Goffman. London Routledge, London 1992
18. Zygmunt Bauman
Jari Inkinen
Zygmunt Bauman är född i Poland år 1925. Först arbetade Bauman i sitt hemland, men sen emigrerade
han via Israel till Väst­Europa. Sedan året 1971 har han bott i England. Bauman är emeritusprofessor
vid Warszawa universitet och vid Leeds universitet. Han är också honorär doktor vid Lappland
universitet. Bauman har en färgrik forntid som polsk jude, officer och övertygad marxist. Dessa saker
och vidsträckt beläsen ger Baumans verk en särskild betydelse. Hans långa arbete som tolkare av
modern och postmodern har belönat som Theodor W. Adorno ­belöning, som han fick år 1998.
Fastän Bauman har en utbildning som sociolog, hans tänkande innehåller också mycket livsfilosofi om
samtidens synvinkel. Hans tänkande innehåller också material som hör till etikens område.
Individnivån, ansvarigheten och hörandet av de röster som har vunnits vid byggandet av lag och
ordning är starkt närvarande i Baumans produktion.
Postmodern identitet, främlingskap, intellektueller och moral är de speciella teman som Bauman
behandlar. Man kan kalla honom för postmodern sociolog, som har också radikala åsikter om det
nuvarande tillståndet i sociologin. Han är också sociolog för vilken begreppet postmodern betyder att
det moderna blir medvetetet om sig själv. Hans rykte växte snabbt i synnerhet senare hälften av 1980­
talet och nuförtiden beskrivs Bauman som en av de mest omtalade och största samhällsvetarna eller
samhällsteoretikerna. Bauman beskrivs också som en föregångare i postmodern sociologi. Hans
omtvistade succé har byggts på saker som stark och kreativ tänkande och analys och hans utmärkta
sociologiska skarpsynt. Hans succé har också byggts på hans litterära förmåga som skrivare och
tolkare.
Bauman har varit mycket produktiv för över senaste årtiondet. Han har publicerat tio böcker och stora
mängder av artiklar, pamfletter och recensioner. I sin sista bok “Liquid Modernity” handlar Bauman
om individualitet, individens emancipation, arbete och modern tid och plats. I “Liquid Modernity”
Bauman substituerar begreppen “modern” och “postmodern” med begreppen som är “solid” och
“flytande”. Baumans tankar av uppgiften av sociologin kristalliseras till tvivlandet om säkerheterna.
Bauman är väl känd om böcker som “Legislators and Interpreters” (1987), “Modernity and Holocaust”
(1989), “Modernity and Ambivalence” (1991), “Postmodern Ethics” (1993), “Work, Consumerism and
the New Poor” (1998), “Globalisation – the Human Consequences”(1998), “In Search of Politics”
(1999) och “Liquid Modernity” (2000).
23

Litteratur
http://en.wikipedia.org/wiki/Zygmunt_Bauman 2.3.2006
http://www.ulapland.fi/home/ytk/sosiologipaivat/bauman.html 2.3.2006
http://www.renewal.org.uk/issues/2002%20Volume2010/No%201%20­%20Winter/Ba...2.3.2006
http://www.leeds.ac.uk/sociology/people/bauman.htm 2.3.2006
19. Ulrich Beck
Liisa Reunanen
Ulrich Beck föddes år 1944 och han är en av Tysklands mest anmärkningsvärda sociologer och
civilisationskritiker. Hans viktigaste verk handlar om risksamhället och reflexiv modernisation. I
dagens läge tjänstgör Beck som professor i både Münchens Universitet och i London school of
Economics.
Risksamhället
Risksamhällsteori är Ulrich Becks vision och samtidadiagnos om samhälleliga framstegsproblem. Beck
påstår att som bäst är i gång en förändring av perioder, där det klassiska industrisamhället håller på att
ändra till ett risksamhälle. Med samhällsutveckling har den kulturella och samhälleliga positionen av
riskerna förändrats. I förindustriella kulturen var till exempel naturkatastrofer och epidemier typiska
faror. Dessa faror kom utanför samhället och de var ödeliga. Dessa faror ansågs vara i första hand
tecken eller straff från Gud eller gudar. Ingen individ var ansvarig för dessa faror.
Det klassiska industrisamhället håller på att ändra till senindustriella risksamhället. I detta samhälle
behärskas stora risker som är samhälleligt och historiskt förorsakade, till exempel faror producerade av
kärnkraftindustrin, kemiska industrin eller gentekniken. Dessa storfaror är inte längre frivilliga och de
kan inte undvikas med individuellt verksamhet. Dessa faror är vidsträckta konsekvenser av
samhälleliga beslut. Individerna kan inte längre påverka med sin egen verksamhet på om de blir utsatta
för risker eller inte. I senmoderna samhället är risker större än välfärd, samhället producerar risker i
stället för rikhet.
Reflexiv modernisation
Reflexiv modernisation anslutar sig till risksamhällsteorin. Iden är att ett modernt samhälle utsätter sig
allt mer för sin egna dynamik, och kan inte längre behärska själorsakade risker. Det vill säga att
utvecklingens sidoeffekter har börjat långsamt stjälpa själva utvecklingen.
20. Michel Foucault
Sonja Kopponen
Michel Foucault är känd som samhällsdebattör som kritiserade speciellt samhällets förhållande till
fenomen som man anser vara avvikande. Foucault klassificeras ofta som poststrukturalist eller
24

postmodernist. Sociologi och samhällskunskapsundersökning har haft mest utbyte av hans
uppfattningar om makt och dess relationer till exempel i kön och sexualitet.
Biografi
Michel Foucault föddes 1926 i Poitiers, Frankrike. Efter det andra världskriget blev han en
studerande i École Normale Supèrieure och där tog han examen i filosofi, psykologi och
psykopatologi. Foucault hade en rik akademisk karriär: han undervisade franska vid Uppsala
universitet år 1954, sedan utnämdes han till professor i filosofi i Clermond­Ferrand 1960, i Tunis
1965 och i Paris­Vincennes år 1968. År 1970 blev han professor i idéhistoria vid Collège de France i
Paris. Trots hans framgångsrika prestationer i den akademiska världen var hans personliga liv ganska
obalanserat: han led flera gånger av depression och försökte begå självmord. Han experimenterade
också med droger och sexualitet, vilket förorsakade att han dog av AIDS år 1984.
Foucaults teori av makt
Foucault konsentrerar sig på att analysera makt och dess dynamik speciellt i sin bok Les mots et les
choses. Enligt Foucault är makten inte någonting som kommer utifrån och från en speciell grupp eller
speciellt håll, utan den är som ett nätverk eller en strategisk situation. Maktens olika mekanismer
konstruerar vår gemensamma realitet och yttrar sig som normer och regler som människorna har
tillägnat sig. De sociala strukturerna påverkar till våra tankar, bruk och val i livet. Individernas val
och handlingar kan ses då som förment friheten/skenbar makt och människorna och deras kroppar är
dominerade av maktens olika mekanismer, sådana som fängelse, armé, och medicin osv (De
tillverkar s.k. “lydiga kroppar”). Enligt Foucault är till exempel sexualitet, kön och vansinne inte bara
”normala” eller biologiska fenomen, utan de är kulturella och sociala konstruktioner, producerade
tillstånd.
Bibliografi
Foucault har skrivit böcker om flera olika teman. Hans mest kända filosofiska och historiska
undersökningar handlar om: vansinnet (Folie et déraison 1961), tillblivelsen av modern medicin
(Naissance de la clinique 1963), historia av humanvetenskaper (Les mots et les choses 1966), den
moderna fängelseinrättningens historia (Surveiller et punir 1975) och sexualitet (La volonté de savoir
1976, L´usage des plaisirs 1984, Le souci de soi 1984).
Källor
*Böcker:
Hélen, Ilpo (1994): Michel Foucault´n valta­analytiikka. Teoksessa Heiskala, Risto (toim.):
Sosiologisen teorian nykysuuntauksia. Gaudeamus, Helsinki.
*Webbsidor:
Michel Foucault – Wikipedia
(http://wikipedia.org/wiki/Michel_Foucault)
Kustannusosakeyhtiö Otava – Michel Foucault
(http://www.otava.fi/kirjailijat/ulkomaiset/foucault_michel/fi_FI/foucault_michel/)
25

TYT Avoin yliopisto, verkko­opinnot, sosiaalipsykologian peruskurssi(
http://www.uta.fi/tyt/avoin/verkko­opinnot/sospsyka/tnfouca.htm)
21. Pierre Bourdieu
Lotta Harju
Pierre Bourdieu föddes år 1930 i sydöstra Frankrike. Han var en av de mest kända sociologierna i 1990
– talet. Han blev berömd för sina teorier om kulturella praxis som förvarar maktstrukturer. Pierre
Bourdieu dog av cancer i Paris januari 2002.
Ett av Bourdieus viktigaste teman var den symboliskt kampen över makt som händer i vardags livet.
Bourdieu forskade kultur i samhället och var av dem som tänkte att man kunde analysera samhällets
struktur om man kände till kulturen. Han beskriver att strukturer i samhället påverkar bakom både olika
kulturella företeelser och vardagslivets former. Han koncentrerade sig speciellt på klasstruktur i
samhället och såg att det var en viktig sak som verkade bakom alla företeelser. Enligt Bourdieus teori
människors aktiviteter följer deras egen vilja men de också är definierade av betydelsestruktur och
kultur vad som individ har tillägnat. Människor är styrda av dessa strukturer, men de också använder
dom för deras egen nytta för att skilja sig från andra och definiera de själva positivt.
Distinktion
Bourdieu är känd över sin teori om distinktion hur man identifieras sig själv med någon klass i
samhället, hur man upptrycks det och hur man skapar sätt för att skilja sig från andra klasser. I sin teori
använder han begrepp som till exempel fält, habitus, kapital och klass för att beskriva hur den sociala
verkligheten skapas och fungerar. I Bourdieus teori skapas samhället av olika fält där agenter fungerar
och kämpar mot varandra över vem som dominerar fältet. Strävan för maktpositioner motiverar dom
som tar del i tävlingar på något fält. Makt kommer med status som man uppvisar i vardagsliv på olika
sätt; man tänker på vad han köper och konsumerar, hur han ser ut och vad gör han på fritiden, och
väljer sätt som uppvisar sin status. Med att uppvisa att man är en vinnare förvarar man samtidigt sin
dominerande position. Enligt Bourdieu ser man samhällets maktstrukturer i alla kulturella företeelser
och praxis. Man uttrycker denna praxis med hjälp av smak.
Fält och kapital
Med begreppet fält betyder Bourdieu den sociala arenan där agenter kämpar över fältets dominering
och resurser. Agenter använder resurser som de redar har. De resurserna Bourdieu kallar kapital.
Kapitalen kan vara ekonomiska, kulturella eller sociala. Alltid strävar agenter efter kapitalet som har
mest värd i det speciella fältet de fungerar för tillfället. Agenter på fältet kan vara individer eller
institutioner och tillsammans konstituerar de ett system av sociala positioner. Kapitalet kan vara till
exempel pengar, utbildning, kontakter, prestige eller vad som är respekterad på fältet. Kapitalet delas
inte jämt mellan sociala grupper utan det har en tendens att samla till grupperna som redan har det.
Man kan säga att rika blir rikare och de som dominerar blir starkare.
Habitus och smak
26

Grupperna har egna attityder och levnadssätt som styr vilka kapital gruppen vill samla på sig.
Attityderna och levnadssättet utgör habitus. Habitus innebär sättet hur man förstår sin tillhörighet i
någon grupp och skiljbar den gruppen från någon annan grupp. Habitus är ett verktyg för att skapa
uppfattningen om sig själv och andra människor. På grund av sin egen habitus tillverkar man skillnader
och klassifikationer om saker. Smak är ett viktigt element av habitus. Man uttrycker sin egen position
med sin smak och sammantidigt skiljer man sig från andra. Habitus är omfattad av uppfostring och
utbildning och livet i speciellt livsstil. I sin välkända bok Distinction beskriver Bourdieu hur
konsumering av olika kulturella nyttigheter och kulturella praxis växlar enligt den sociala bakgrunden
och utbildningen av individen. Habitus förklarar hur individs stil och praxis reflekterar sin KLASSS
kutymer. Medlemmar i samma grupp med dem som delar likadana levnadsvillkor omfattar ofta
gemensamt habitus. Bourdieu förklarar gruppens gemensamma livsstil med kollektivt habitus. Däremot
producerar habitus livsstil.
Distinktion i praktiken
Alla begreppen stirrar omkring Bourdius teori om distinktion. Bourdieu beskriver skillnader mellan
klasser och hur man producerar och förvarar de med praxis av distinktion. Distinktion förklarar
skillnader i till exempel konsumering mellan olika gruppen i samhället. Distinktion är överklassens sätt
att förvara sin sociala position mot dom som är lägre klass. Med borgare betyder Bourdieu de som blir
rikare och vill imitera överklassens stil och skilja sig från arbetsklass. När överklass känns att deras
livsstil är hotad av lägre klassen skapar de ännu flera fina praxisen och stil för att skilja sig från andra
grupper. Där använder de distinktion. Deras strävan för att skilja sig är inte ofta medvetet för att den är
producerad av habitus. Skillnader är gjorda både mellan grupper och inom grupperna själva.
Källor
Bourdieu Pierre (1984): Distinction, a social critique of the judgement of taste. Routledge& Kegan
Paul, London Melbourne and Henley.
Gronow, Jukka (1995):”Maun sosiologiaa”. Teoksessa Rahkonen Keijo (toim.): Sosiologisen teorian
uusimmat virtaukset, s.96­117. Gaudeamus, Helsinki
Mäkelä, Johanna (1994): ”Pierre Bourdieu –erottautumisen teoreetikko”. Teoksessa Heiskala
Risto(toim): Sosiologisen teorian nykysuuntauksia, s.243­267. Gaudeamus, Helsinki
22. Manuel Castells
Liisa Järvenpää
Manuel Castells är en av världens mest kända forskare inom den nya urbana sociologin. Han har till
exempel studerat globalisering och ekonomiska och regionala förändringar i informationssamhället.
Manuel Castells har till och med kallats för informationssamhällets Karl Marx.
Castells har avlagt doktorsexamen i sociologi och i människovetenskap. Han har skrivit över tjugo
böcker och över hundra akademiska tidningsartiklar. Han har föreläst på över trehundra akademiska
och professionella institut i fyrtio länder.
27

Castells är gift, och hans fru heter Emma Kiselyova.
Historia
Manuel Castells är född 1942 i Spanien. Vid 16 års ålder började han sina universitetsstudier vid
Barcelona universitet, men han kunde inte slutföra sina studier på grund av sin opposition mot Franco­
diktaturen.
I början av 1960­talet flyttade han till Frankrike där han fortsatte sina studier vid Sorbonne universitet i
Paris. År 1964 blev han magister i juridik och i ekonomi. Efter det undervisade han metodologi och
sociologi vid Paris universitet. Castells publicerade sin första bok år 1972 och boken blev en succé.
Boken heter ”La Question Urbaine”.
Castells bodde ungefär femton år i Frankrike, men år 1979 flyttade han till Kalifornien. I Kalifornien
blev han professor i sociologi och i samhällsplanering vid California, Berkley universitet. År 1994
utnämndes Castells till Europeiska Akademi. Åren 1995­97 var han medlem i Europeiska
kommissionens expertgrupp för forskning om informationssamhället.
Böcker
Castells mest kända böcker:
• La Question Urbaine (1972)
• The City and the Grassroots (1983)
• The Informational City (1989)
• en trilogi, Informationssåldern. Ekonomi, samhälle och kultur (1996 – 1998 [på svenska år
2000])
• The Finnish Model (2001)
”The City and the Grassroots” baserar sig på fältarbete i Frankrike, i Spanien och i Sydamerika och det
behandlar sociala rörelser och kommunala organisationer. I ”The Informational City” analyserar
Castells urbana och regionala förändringar i Amerika.
I trilogin “Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur” förklarar och beskriver Castells
ekonomi, sysselsättning, kultur och uppfattningar i nätverkssamhället. Hans trilogi är välkänd också i
Finland och i Sverige. Man kan hitta trilogin från nästan alla akademiska bibliotek i Finland och i
Sverige. Trilogin har till och med jämförts med Karl Marxs främsta bok, ”Kapitalet”.
Manuel Castells och Finland
Castells har varit intresserad av Finlands snabba ekonomiska utveckling och inträde i
informationssamhället. Han och Pekka Himanen har till och med skrivit en bok om Finlands snabba
utveckling från jordbrukssamhället till informationssamhället. Boken heter ”The Finnish Model”.
Pekka Himanen är doktor i filosofi och känd forskare inom samhällsvetenskap.
Castells har besökt Finland många gånger och han har en omfattande vänkrets i Finland.
Källor
28

http://sociology.berkeley.edu/faculty/castells/
http://www.gbn.com/PersonBioDisplayServlet.srv?pi=22655
http://www.bcn.es/cityandinternet/english/cv/manuel_castells.htm
Factum ­tietosanakirja(2003) päätoimittaja: Juha Honkala, Espoo, Weilin & Göös
23. Harold Garfinkel
Martina Kukkonen
Harold Garfinkel är professor i sociologi och han har jobbat vid Universitet i Kalifornien, Los Angeles.
Garfinkel är född i året 1917 och många människor tycker att han är grundare av etnometodologi.
Termen etnometodologi kommer från engelska orden, som är ethno – method – ology. Termen betyder
forskning av vanliga människor och deras vardagliga metodologi. Etnometodologi undersöker särskilt
hur aktion, intersubjektivitet och information består av.
Garfinkel utvecklade etnometodologis teoretiska tankar i Kaliforniens Universitet under åren 1950 –
1960. Men somliga hans tankar var ganska likadana som Erving Goffmans begrepp. Harold Garfinkels
fyra bäst bekanta forskningar var regelbrott experiment, som var mycket berömd. Den andra var
studerande instruktion. Ordet kommer från engelska ord counselling. Den tredje forskningen handlade
saker som hände i personens vardagsliv. Den sista var sexualsystem och hur bestå det av.
Harold Garfinkels tankar var så utmärkta och fina att hans idéer spriddes senare till olika universitet.
Men det var ganska konstigt att hans uppslag var samtidigt häftig kritik för Garfinkels läraren Talcott
Parson. Nuförtiden Garfinkels grunduppslagen är mycket respekterade, fastän han presenterade dom
ganska länge sedan. Han har också undervisat till exempel Harvey Sacksin som har blivit en ganska
välkänd sociolog.
Fastän Harold Garfinkel har inspirerat många sina studerande och han har ett väldigt bra rykte, är han
också mycket sträng, strikt och nyckfull för sina studeranden. Man har samlat hans klassiska
undersökningar till en bok, som var publicerade i 1967. Som personen är Garfinkel ganska okänd för
människorna, men ändå är han verkligen viktig för sociologi. Han lever framåt och Garfinkel är mycket
livfull pensionären, men sitt viktigaste verk var det, som var gjort i 1967. För vanliga personen är det
ganska jobbigt för att läsä Garfinkels skrivningar, eftersom dom är så svåra, men det är jätte stor
harmfull. Harold Garfinkels skrivningarna är väldigt utsökta.
Källförteckning
Hänninen, Vilma, Partanen, Jukka, Ylijoki, Oili­Helena (2001): Sosiaalipsykologian suunnannäyttäjä.
Gummerrus OY, Jyväskylä
http://en.wikipedia.org//wiki/Harold_Garfinkel
29

24. Norbert Elias
Miika Nietola
Norbert Elias (1987­1990) fick mycket respekt först när han var nästan sjuttio, fast hans huvudarbete,
Civilisationsteori, gick ut trettio år tidigare. Han har skrivit också många andra böcker om till exempel
döden, sporten och tiden. Civilisationsteori handlar om civilisationsprocess i västländerna. Den har
blivit jätte populär och fått en plats i vetenskapernas historia.
Elias föddes 1987 i Breslau, som heter nuförtiden Wroclaw och ligger i Polen. Hans föräldrar var både
judar. Elias tog del i Första Världskriget. Efter det studerade han i många städer och länder. Till sist
hamnade han till England, varav han fick sin först bestående akademisk post. Civilisationsteori gick ut
1939 i Basel. Man har sagt att det var fel tid, fel plats och felaktigt språk. Arbeten blev popular efter år
1969. Norbert Elias dog år 1990.
Norbert Elias använder ord sosiogenesis. Med det betyder han att forska begreppen och de grupperna
som använder dom, och också att forska hur det här har förändrat. Han betonar, att ordet civilisation har
olika meningar till olika folk. Till exempel i Frankrike och England betyder civilisation något annat än
i andra länder .
Elias avbildar hur människan har förändrat efter cirka år 1000. Han betonar att det finns ingen punkt
när civilisationsprocess börjar utan att han har forskat några områden där han ser att en klar förändring
har tagit plats. De områdena håller på det vanliga livet. Hur man beter sig när man äter eller avför och
så vidare.
Han ser klara processer hur mans beteende har förändrat. Elias också betraktar hur de här
förändringarna sammanhänger med nationalstats födelse. Han använde omfattande materialet som
innehåller många olika typer av litteratur och konst. Till exempel forskade han dikter och
prosaberättelse.
Civilisationsteori handlar om övergången från externa begränsningar till självkontroll och hur drifter
och känslor har blivit rationaliserad och kontrollerad. När staten har monopol på våld behöver man inte
så mycket befara externa hoten. Man har inte avspisat sin rädsla. De har bara fått nya fasoner.
Ett centralt element i Civilisationsteorin är sexualiteten. Vi har lärt oss att behärska vår sexuella drift på
ett fullständigt olikt sätt än femhundra eller tusen år sen. Nuförtiden kan vi gå på badstranden och ligga
nästan naken vid sidan av en annan nästan naken människa. Det här är något alldeles nytt i människans
historia. Det är resultatet av just civilisationsprocess som har förstärkt vår självkontroll. Elias talar om
driftekonomi. Med det betyder han också den här saken.
Driftekonomi som begreppet innehåller också skammen och avsmaken som är centrala känslor i
Civilisationsteori. Elias skriver att människan har förändrat mycket och de här känslorna har varit
viktiga.
Förändringar i samhället har påverkat djupt våra personligheter. Vi har nästan framkallat helt nya
känslor som nuförtiden är livsviktiga mekanismer. Vi klarar oss med de här mekanismerna.
30

Elias betonar att hans arbete har fått påverkningar från Sigmund Freud. Freuds fynd har varit viktiga
för Elias och hans arbete. Elias har också blivit förknippat ofta med Comté, Spencer och Weber och
deras sociologi.
Kritiken
Civilisationsteori har också fått mycket kritik. Kulturrelativister säger att Elias inriktar sig för mycket
på civilisationsprocess. Vi kan inte hitta någon process som passar till alla kulturer. Vi kan inte heller
säga att man har förkovrat sig absolut. Människor sätter inte värde på samma saker. Vi kan också se att
det finns civilisationsprocesser i samhällena, där det inte finns stat.
Man kan också tänka om samhället sannerligen har blivit mer civiliserad. Det finns så mycket
fruktansvärda saker i environgen. Elias var kanske för optimistisk
23. Knut Pipping och militärsociologi
Tero Isosomppi
Man kan säga, att Knut Pipping är far till finländsk militärsociologi. Många brukar förlägga födelse av
finländsk militärsociologin till honom. Knut Pipping? Militärsociologi? I den här miniatyruppsatsen
behandlar jag kort både Pipping och militärsociologi. Målet är att bevaka djupare intresse både till
militärsociologin och till Knut Pipping.
Knut Pipping föddes i Åbo den 17 september 1920. Han, som alla andra män i Finland, var med i kriget
1939­1945. Knut Pipping är mest känd för sin avhandling från 1947 ”Kompaniet som samhälle”, vilket
baserar sig på hans egna erfarenheter och iakttagelser i kriget. Enligt Pipping (1947) uppstod tanken för
avhandlingen från brevdiskussioner med hans far, Professor Rolf Pipping, och med hans lärare,
Professor K. Rob. V. Wikman.
Kompaniet som samhälle var början till finländsk militärsociologi
Knut Pippings avhandling Kompaniet som samhälle – iakttagelser i ett finskt frontförband 1941–1944,
kan betraktas som ett klassiker inom militärsociologisk forskning i Finland. Knut Pippings avhandling
har också översätts till finska med namnet Komppania pienoisyhteiskuntana (Pipping 1978).
Avhandlingen berättar om tolfte infanteriregementets andra bataljon, och speciellt andra maskingevär
kompaniets, skiften i Lappland 1941­1944. Pipping beskriver händelserna dels enligt hans egna
iakttagelser och observationer. Mera systematisk vetenskapligt fältarbete började Pipping i september
1943. I sitt viktiga arbete särskiljer Pipping social uppbyggnad av militära enheten och granskar hur
officiella och inofficiella normer lydas, och soldaternas attityder.
Namnet på avhandlingen är mycket beskrivande. Militärt samfund är ett socialt system. Således alla
begrepp vanligen anknytna till sociala systemer är relevanta också när det gäller indelning av socialt liv
av ett militärt samfund.
Pippings avhandling lade grunderna för finländsk militärsociologi. Enligt en definition utforskar
militärsociologi inverkan av soldater och militära grupper på samhället och vice versa. Det betyder att i
militärsociologi är man intresserad av:
31

• Sociologiska begrepp, principer och teorier, vilka används i forskning av militären
• Vetenskapliga metoder för att studera militären från ett sociologiskt perspektiv
• Militären som social institution
• Aktuella militärfrågor, situationer och problem med socialt perspektiv
• Sociologiska forskningsresultat när dom gäller begreppet som har används i militärsociologi.
I Finland har militärsociologi handlat bland annat om försvarsvilja (t. ex. Valtanen 1954; Leimu & al.
2004), gruppkohesion och ledningen i militär. I min pro gradu avhandling behandlar jag
militärsociologi och speciellt försvarsvilja.
I Finland sammanträder Finlands Militärsociologisk Sällskap regelbundet. Sällskapet ordnar möten
bland annat i samband med militärvetenskapliga dagar i Helsingfors. På Sociologidagar, när mötet hålls
i Helsingfors, sammanträder en militärsociologisk arbetsgrupp.
Senare skeden
I början av 50­talet forskade och studerade Pipping för några år i Sverige, Danmark och USA. Knut
Pipping var också anställd som Professor vid Samhällig Högskolan från 1956 till 1959. I början av 70­
talet var han anställd som Professor i Dar­es­Salaam, med finansiering från Förenta Nationerna.
År 1982 blev Pipping utnämnd till hedersmedlem i ett sociologiskt sällskap, The Westermarck Society.
I årsmötet höll Pipping ett föredrag om Westermarcks betydelse för modern sociologi. Föredraget blev
grunden till flera betydelsefulla så kallade Westermarck­publikationer, var av den mest kända är ”Who
needs Westermarck today?”, vilket publicerades i en väldigt uppskattad tidning (British Journal of
Sociology) år 1984. Tack för publikationerna blev Knut Pipping betydande Westermarck­forskare,
även om han redan i den tiden var pensionerad från sin professorstjänst.
Knut Pippings livsgärning blev vid Åbo Akademi. Han jobbade som lärare vid Åbo Akademi från 1953
framåt. Han blev utnämnd till professor i sociologi och statistik år 1959. Från den tjänsten blev han
pensionerad år 1982. Kompaniet som samhälle är viktig, men viktig är också hans verk som behandlar
systemteori (1969). Professor Knut Pipping avled vid 76 års ålder 27.3.1997.
Vad jag vill ha sagt med den här uppsatsen är, att som sociolog måste man veta någon om Knut
Pipping och militärsociologi också!
Viktigaste källor
Leimu, Heikki & Sinkko, Risto & Harinen, Olli (2004) Development of and Research in Security
Policy Attitudes in Finland, with a Focus on the Will to Defend the Country 1954­2004. Esitelmä
ERGOMASin konferenssissa Pariisissa joulukuussa 2004.
Pipping, Knut (1947) Kompaniet som samhälle. Väitöskirja, Åbo Akademi, Turku.
Toivonen, Timo (1997) Professori Knut Pipping. Muistokirjoitus Turun Sanomissa 10.4.1997.
Valtanen, Jaakko (1954) Maanpuolustushengen (­tahdon) kehittämisen ja ylläpitämisen edellytykset ja
mahdollisuudet erityisesti nuorison keskuudessa. Sotakorkeakoulun julkaisematon diplomityö,
Helsinki.
32

http://www.westermarck.fi/
http://www.sociologyindex.com/military_sociology.htm
26. Edvard Westermarck
Mikko Ailoranta
Edvard Alexander Westermarck föddes den 20 november 1862 i Helsingfors och dog den 3 september
1939 I Tenala. Han var finlandssvensk filosof, sociolog och socialantropolog. Westermarcks fader Nils
Christian Westermarck var latinlärare vid Helsingfors universitetet. Edvard Westermarck studerade vid
Helsingfors svenskspråkig lyceet.
Westermarck fick internationell berömmelse med sin
doktorsavhandling från Helsingfors universitetet (år 1891) Det
mänskliga äktenskapet historia, som naturligtvis behandlade
äktenskapets historia, och med sin undersökning om morals
utveckling Moralens uppkomst och utveckling (från 1906 till
1908). Han var en av Finlands mest internationella forskare och
han tillbringade mycket tid i London och Marocko. Från 1918 till
1921 var Westermarck rektor vid Åbo Akademi. Han var en
fritänkare, agnostiker och han motsatte sig organiserad
religionsutövning.
Han räknas finsk sociologis fader, eftersom han bringade
sociologis traditioner till Finland i slut av 1800­talet. Hans elever
grundade Westermarck Society, som blev finsk sociologis
vetenskapsgrens förening. Westermarck är en av Finlands
världsomfattande bäst kända samhällsvetare.
Westermarck uppfann Westermarck­effekt, som kännas i hela
världen. Från slut av 1900­talet har det funnits en tydlig
Westermarck­renässans i Finland; det finns inte bara samhälleliga
förklaringar utan också biologiska och evolutiva.
Världsomfattande – särskilt i sociobiologis och evolutionspsykologins forskningsfält – är
Westermarcks position mycket markant. Edward O. Wilson behandlar Westermarcks arbete vida i sin
bok Konsilienssi. Westermarck kan räknas evolutionspsykologins och sociobiologis pionjär och kanske
den mest signifikant Freuds oidipuskomplex kritiker. I Finland har Heikki Sarmaja särskilt inverkat på
Westermarcks tänkandes omvärdering.
Westermarck­effekt
Enligt Westermarck­effekt känner människor inte nativ sexuell dragkraft mot personer dom har vuxit
upp med – till exempel syskon. Westermarck gissade att det är en instinkt producerad av evolution,
som förhindrar inavel och incest. Han alltså motsatte sig Sigmund Freuds psykoanalytiska teori, enligt
som människor har en naturlig tendens till oidipuskomplex och annorlunda incestiga fantasier.
33

Bevis för Westermarck­effektet har upphittats till exempel i Israel, där Arthur P. Wolf har undersökt
fenomenet, och i Taiwan.
Westermarck Society
The Westermarck Society ry. är sociologernas nationella vetenskapssällskap, som grundades år 1940.
Föreningens mål är att förvara Edvard Westermarcks arbete och att befrämja sociologi i Finland.
Föreningen publicerar Transactions of the Westermarck Society och finsk tidningen Sosiologia. Den
organiserar också årliga sociologidagar.
34