Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio

ild: johan ljungström/sr
BerWaLdHaLLen
Lördag 30 augusti kl 18.00
Mariinskijteaterns orkester
Valery gergiev dirigent
rodion sjtjedrin (f 1932)
skälmvisor
Konsert nr 1 för orkester
peter tjajkovskij (1840–1893)
ur nötknäpparen
paus
nikolaj rimskij-korsakov
(1844–1908)
scheherazade, op 35
- Havet och Sinbad sjöfararens skepp
- Sagan om Prins Kalender
- Den unge prinsen och den unga prinsessan
- Festen i Bagdad och skeppsbrottet
Presentatör: Maria Eby von Zweigbergk
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU
Ungefärlig konserttid: 2 tim
NÖTKNäppARE,
SKälMAR Och
SINbAD SJÖFARAREN
Med magi, fantasi och spänning ingjuter den ryska
folksagan goda värderingar i barnen och ger tröst och
hopp om en rättvisare värld. Musiken ger sagan liv, doft
och färg med sina rika klanger.
Rodion Sjtjedrin var en av Sovjetepokens
mest framgångsrika och accepterade
tonsättare. Liksom Sjostakovitj gick Sjtjedrin
en ständig balansgång för att vara accepterad
Zoch kunna utöva sitt yrke, och samtidigt
ärlig. ”Vi lever i en tid när det inte bara
finns en sanning”, sa han en gång. Han har
komponerat allt från kammarmusik till opera,
med särskild tonvikt på dans. Skälmvisor
(1963) är hans första konsert för orkester
och bygger på kända ryska folkmelodier
och s.k. ”tjastusjkor”, rysk folkdiktning med
”humor, ironi och en skarp satir över status
quo, dess försvarare och ’folkets ledare’.
Även så mäktiga och fruktade namn som
Marx, Lenin och Stalin har blivit förlöjligade i
en ’tjastusjka’”, säger Sjtjedrin.
Peter Tjajkovskij tyckte ofta att det verk
han arbetade med just i stunden var hans
”bästa någonsin”. Om publiken sen var av
annan uppfattning, sjönk han i djupa tvivel.
Hans andra balett, Törnrosa, blev svalt
mottagen av publiken på Mariinskijteatern,
liksom Svansjön några år tidigare. Men
chefen för teatern beställde ännu en
balett, och föreslog E.T.A. Hoffmanns nya
Nötknäpparen och Råttkungen. Till en början
var Tjajkovskij inte alls entusiastisk över
temat och även långt efter uruppförandet
kunde han tycka att historien saknade
dramatik och känslomässig nerv. Men även
Valery Gergiev Mariinskijteaterns orkester
om Tjajkovskij den gången var kritisk själv,
har eftervärlden utnämnt Nötknäpparen
till den kanske mest älskade baletten över
huvud taget.
Berättelsen är den fantasifulla sagan
om Clara som får en nötknäppare i julklapp,
och som tack för att hon hjälper honom
i slaget mot Råttkungen, blir förd till
Sötsakernas land.
Nikolaj Rimskij-Korsakov läste Tusen
och en natt och såg genast för sig
en orkestersvit i fyra satser, som ”ett
kalejdoskop av sagobilder och figurer av
orientalisk karaktär”. Bakgrunden till de
många fantastiska sagorna är berättelsen
om sultanen, som tror att alla kvinnor
är trolösa. Därför svär han att han ska
döda var och en av sina hustrur på själva
bröllopsnatten, så de inte ska hinna få en
chans att svika honom. Men Scheherazade
överlistar honom genom att berätta sagor
för honom varje natt. Och varje gång
gryningen närmade sig, slutade hon just där
det var som mest spännande. På så sätt
blev sultanen tvungen att låta henne leva,
för att få höra fortsättningen. Efter 1000 och
en natt tar han tillbaks sitt grymma löfte och
Scheherazade får leva.
Scheherazade hade premiär i S:t
Petersburg i november 1888.
bild: sr bild
uNGA TAlANGER FRåN
TJAJKOvSKIJKONSERvATORIET
Sedan två år tillbaka ger Östersjöfestivalen unga talanger
från Tjajkovskijkonservatoriet i Moskva möjligheten att få
möta andra mer erfarna musiker och ny publik i ett
större sammanhang.
onsdag 27 aug
Medborgarhuset Trappan,
Vällingby kl 19.00
frédéric chopin (1810–1849)
Polonäs Ass-dur
pablo de sarasate (1844–1908)
Introduktion och Tarantella
takashi yoshimatsu (f 1953)
Fuzzy bird sonat
béla bartók (1881–1945)
Rumänska danser
sergej rachmaninov (1873–1943)
Elegi
franz liszt (1811–1886)
Rapsodi nr 2
francis poulenc (1899–1963)
Sonat för klarinett och piano
a sjalov
Fantasi över den ryska folksången
”Folket klandrar mig”
manuel de falla (1876–1946)
Spansk dans
mario castelnuovo-tedesco (1895–1968)
Fantasi över teman ur operan
”Barberaren i Sevilla”
alexander tsygankov (f 1942)
Variationer över den zigenska sången
“Mar djandja”
igor frolov (f 1937)
Skämt
rysk folkvisa
Gårdfarihandlaren
Ksenija Berjozina Aleksej Michajlenko
Torsdag 28 aug
sofia kyrka kl 20.00
maurice ravel (1875–1937)
Undine
alexander tsygankov (f 1942)
Rapsodi över ryska teman
robert muczynski (f 1929)
Time Pieces
johann sebastian bach (1685–1750)
Adagio och fuga
rodion sjtjedrin (f 1932)
Imitation av Albeniz
maurice ravel (1875–1937)
Scarbo
serban nikifor
Sarnuch för klarinett solo
sergej rachmaninov (1873–1943)
Vokalis
fritz kreisler (1875–1962)
Liebesleid, Wienermarsch
alexander tsygankov (f 1942)
Fantasi över den ryska folksången
”Belolitsa – kruglolitsa”
(Flickan med runt, ljust ansikte)
pablo de sarasate (1844–1908)
Navarra
igor frolov (f 1937)
Skämt
rysk folkvisa
Gårdfarihandlaren
TJaJKoVsKiJenseMBLen
Ksenija Berjozina violin
aleksej Michajlenko klarinett
Jevgenij Voltjkov domra
darja Karpljuk domra
Vladimir rumjantsev piano
Fredag 29 aug
årsta Folkets Hus,
årsta torg kl 19.00
frédéric chopin (1810–1849)
Ballad nr 4, f-moll
sergej rachmaninov (1873–1943)
Romans från öster
a rosenblad
Fantasi över teman av Rimskij-Korsakov
francis poulenc (1899–1963)
Sonat for violin och piano
antonio bazzini (1818–1897)
Gnomernas ringdans
vladimir blok
Toccata
sergej tanejev (1856–1915)
Canzona för klarinett och orkester
22 – östersjöfestivalen 2008 For english summary see page 28-32
For english summary see page 28-32
östersjöfestivalen 2008 – 23
a. byzov
”Sja, sjtil”
igor frolov (f 1937)
Melodi
alexander tsygankov (f 1942)
Introduktion och Csardas
Jevgenij Voltjkov
Darja Karpljuk
niccoló paganini (1782–1840)
Karneval i Venedig
ryska folkvisor
Månsken
Gårdfarihandlaren
Vladimir
Rumjantsev