Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio

ild: teo krijgsman amsterdam
Klas Torstensson
BerWaLdHaLLen
onsdag 27 augusti kl 19.30
sveriges radios symfoniorkester
daniel Harding dirigent
robert schumann (1810–1856)
uvertyr till genoveva
klas torstensson (f 1951)
Polarhavet
(uruppförande)
Beställt av Berwaldhallen för
Östersjöfestivalen tillsammans med
Stavanger Symfoniorkester för Stavanger
Europeisk Kulturhuvudstad 2008
paus
robert schumann
symfoni nr 3 ess-dur, op 97,
den rhenska
-Lebhaft
-Scherzo: Sehr mässig
-Nicht schnell
-Feierlich
-Lebhaft
Presentatör: Katarina Lindblad
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU,
repris sön 31/8 kl 22.00
Ungefärlig konserttid: 2 tim
ROMANTIK Och
ANTI-ROMANTIK
Ett nytt verk inspirerat av is och hav – festivalens
beställningsverk av Klas Torstensson, inramat av
Schumanns skönt romantiska och vackert uttrycksfulla
melodier.
Klas Torstensson är en av Sveriges främsta
tonsättare, bosatt i Nederländerna sedan
1973. Hans hittills mest omtalade verk är
operan Expeditionen, men han har även
skrivit kammarmusik, orkesterverk, sånger
och elektroakustisk musik. Ungefär ett
verk om året blir det och beställningarna
står på kö från orkestrar, ensembler och
solister världen över. Bland de priser och
utmärkelser Torstensson fått kan nämnas
Matthijs Vermeulen Prize och Stora Christ
Johnson-priset.
Musiken kan beskrivas som djärv,
expressiv, obönhörlig, men också
humoristisk och vital. Själv säger han:
”… det har kommit till mycket fler färger
på min palett på senare år, mera lyrik och
värme bland ismassorna”.
Polarhavet är andra delen i en tänkt
serie orkesterverk med titeln A cycle of
the North, där första delen Fastlandet
uruppfördes 2007 i Concertgebouw,
Amsterdam och fick lovord i pressen som
bl.a. beskrev det som ett: ”stort anlagt och
underbart vackert symfoniskt verk”.
Genoveva är Robert Schumanns enda
fullbordade opera. När han skrev den var det
tyska operalivet helt dominerat av Meyerbeer
och Wagner, vars storskaliga verk låg långt
ifrån Schumanns personlighet. Han ville i
stället skapa en ”högst originell, ärlig och
djup tysk opera”. Musiken bär Schumanns
vackert romantiska kännetecken och handlingen
väcker, utan pekpinnar, angelägna frågor om
moral och rätt och fel.
Handlingen bygger på en populär medeltida
legend, om greve Siegfried av Brabant och
hans unga hustru Genoveva, som blir falskt
anklagad för att ha varit otrogen medan
maken var ute på korståg. Siegfried dömer
henne till döden men tjänaren som ska döda
henne veknar och lämnar henne i stället i
skogen. I sju år lever hon där tillsammans
med det barn hon föder. Siegfried, som fått
veta sanningen, hittar henne en dag när han
är ute på jakt. De återförenas och han för
henne tillbaka till slottet.
1850 flyttade Schumann med sin familj
till Düsseldorf, där han fått tjänst som
stadsmusikdirektör. Han var 40 år och
hade varit sjuk en tid, så miljöombytet och
det vänliga mottagandet gjorde honom
gott. Samtidigt var han orolig för hur han
skulle klara de olika delarna av tjänsten.
Dirigering var inte hans starka sida och nu
skulle han leda stadens kör och orkester.
Ganska snart uppstod också konflikter med
körmedlemmarna som tyckte att han var
för otydlig och drömmande. För att komma
ur sin depression reste Schumann med sin
hustru Clara till Köln. Den vackra synen av
Kölnerdomen i solnedgången gjorde starkt
intryck på Schumann och blev utgångspunkt
för Symfoni nr 3, Den rhenska. Musiken
skrevs fort, i ett flöde av inspiration och
gestaltar livet längs floden Rhen, både det
faktiska folklivet och historien, sagorna och
legenderna.
BerWaLdHaLLen
Torsdag 28 augusti kl 19.30
Lettlands nationella
symfoniorkester
Mischa Maisky violoncell
olari elts dirigent
peteris vasks (f 1946)
Cantabile per archi
peter tjajkovskij (1840–1893)
symfoni nr 4 f-moll op 36
-Andante sostenuto. Moderato com anima
-Andantino in modo di canzona
-Scherzo: Pizzicato ostinato. Allegro
-Final: Allegro con fuoco
paus
antonín dvorák (1841–1904)
Cellokonsert nr 2 h-moll op 104
-Allegro
-Adagio ma non troppo
-Allegro moderato
Presentatör: Per Lindqvist
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU
Ungefärlig konserttid: 2 tim 10 min
läNGTAN bORT
Och hEM
Musik som förmedlar ett samhällsengagemang och
humanistiskt budskap, självbiografisk musik om kärlek,
längtan och smärta, och en cellos varma sång om
längtan bort och hem.
Mischa Maisky Olari Elts
Peteris Vasks är född i Lettland, son till
en baptistpastor vilket i Sovjetregimens
dagar i hög grad präglade vardagen.
Vasks sökte sig därför till Litauen för att
studera på musikhögskolan i Vilnius. 1970
tog han examen som kontrabasist och
började i Rigaoperans orkester. Sedan
dess har han spelat i en rad kammar-
och symfoniorkestrar. Efter examen i
komposition 1978 började han undervisa.
I dag är han frilanskompositör och bosatt i
Riga. Vasks musik är starkt kommunikativ
och har alltid ett tydligt budskap. Han är
djupt engagerad i miljöfrågor och en känsla
av naturen, både ofördärvad och förstörd,
finns ofta med i hans musik. Cantabile per
archi är komponerad 1979.
Peter Tjajkovskij komponerade sitt eget
liv. Det sa han själv. Men att i detalj koppla
händelser till musik är inte helt självklart. ”De
som tror att en skapande konstnär – genom
sin konst – kan uttrycka sina känslor i den
stund då han är rörd gör det största misstag.
Känslor, sorgsna eller glada, kan endast
uttryckas i efterhand”.
Vid tiden för Symfoni nr 4 hade han
just inlett sin brevväxling med välgörarinnan
Nadezjda von Meck, och beskriver stolt
sin nya symfoni som ”det bästa jag gjort”.
Vid samma tid fattade han det förbryllande
beslutet att gifta sig med en elev, ett äktenskap
som blev mycket kort och mycket
olyckligt. Tjajkovskij flydde till sin bror i
Schweiz och begravde sig i arbete. I efterhand
beskrev han ”innehållet” i symfonin, som
bl.a. rörde sig kring Ödet, det oundvikliga,
men även tredje satsens vinrus och finalens
jublande livsglädje.
Antonín Dvorák funderade mycket över
musikaliska rötter. Mitt i karriären bytte
han spår och började bygga sin musik
på traditionella tongångar, folksagor och
myter. Och under sina tre år som rektor vid
Musikkonservatoriet i New York upptäckte
han den inhemska amerikanska musiken,
negro spirituals och indianernas musik.
Det fick honom att börja uppmuntra sina
amerikanska tonsättarelever att ta den som
utgångspunkt, snarare än den europeiska
klassiska musiken.
Under sin tid i USA komponerade
Dvorák sju större verk, varav Cellokonserten
(1894–95) är det sista. I mellansatsen har
han citerat sin egen sång Kéduch muj sam
op 82:1, Låt mig ensam… Han hade fått
veta att ungdomskärleken, svägerskan
Josefina Kaunitzová, låg för döden. Det här
var hennes favoritsång. När han återvände
hem med den färdiga cellokonserten fick
han veta att hon dött, och ändrade då slutet
så att han infogade hela sången.
18 – östersjöfestivalen 2008 For english summary see page 28-32
For english summary see page 28-32
östersjöfestivalen 2008 – 19