Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio

foto: bersa
Samtidigt erbjuder Judiska Teatern en möjlighet för dem som
vill att slå sig ned på en grässlänt på Djurgården och ta del av
musiken via storbildsskärm, att lyssna och samtala. Allt sedan
jag första gången kom i kontakt med West-Eastern Divan
Orchestra, har jag velat ge en bredare svensk publik möjlighet
att få lära känna denna märkliga orkester, denna kombination
av symfoniorkester och humanistiskt projekt. Nu blir det
verklighet.
Östersjöfestivalen är ett försök att med musikens hjälp
uppmärksamma och få oss att bättre förstå vår regions viktigaste
utmaningar, både när det gäller miljöfrågor och när det gäller
demokrati. På samma sätt personifierar – bokstavligen – West-
Eastern Divan Orchestra tron att musiken bygger broar och
att ett gott ledarskap kan inspirera människor att riva barriärer
som länge känts oöverstigliga.
Det unika med demokratin är att den gör det möjligt
för oss att enas utan att förlora vår särart. Det skiljer den
från de totalitära regimerna som länge dikterade villkoren för
människorna kring Östersjön. De slog ner det som var olikt
eller byggde murar för att utestänga det. Det var inte länge
sedan Östersjömetropolerna låg i skilda världar med mycket
liten kontakt. I dag förenar demokratin oss, på samma sätt
som musikerna i orkestern förenas av musiken.
Musikerna i West-Eastern Divan Orchestra under ledning
av Daniel Barenboim är starka individer från skilda politiska
och kulturella miljöer, vilka tillsammans gör en konstnärlig
insats. Individerna förenas av musiken, den gör deras
samverkan mot ett gemensamt mål möjlig. Alla musiker har
sin egen historia och erfarenhet. Deras individuella begåvning
och temperament måste få komma till sin rätt. Men alla dessa
viljor behöver samordnas till en konstnärlig vision. Detta ställer
stora krav på musikaliskt ledarskap, som i sin tur förutsätter
När dirigenten Daniel Barenboim höjer taktpinnen
i Berwaldhallen den 21 augusti, är det unga
musiker med egyptiskt, iranskt, israeliskt, jordanskt,
libanesiskt, palestinskt och syriskt ursprung som tar
sig ton. Sida vid sida.
OM MuSIKEN,
DEMOKRATIN
Och lEDARSKAp
ett regelverk som grund, annars blir det kakofoni eller despoti.
Rätt ofta blir det bådadera – det är en illusion att auktoritärt
styre kan skapa ordning, än mindre harmoni.
Också demokratin kräver ledarskap som påminner om
orkesterledarens. Det gäller att jämka samman aktörer, att
förstå det unika i varje situation och dess möjligheter. Man kan
knappast tänka sig en bättre förebild än Daniel Barenboim och
West-Eastern Divan Orchestra, som ger stöd och kunskap
till musiker som lever i en värld där utomstående ickedemokratiska
krafter försöker skapa kaos, men där den enda
långsiktiga möjligheten för utveckling är ekonomisk, kulturell
och politisk samverkan. Detta kräver ett starkt ledarskap,
men ledarskap är inte tillräckligt för att etablera och befästa
en demokrati. Det krävs också här ett regelverk, rule of law.
Utan ett sådant löper man risken att demokratins friheter
missbrukas av särintressen.
Sist men inte minst kräver demokratin ett demokratiskt
sinnelag. Vi vet i dag att social och politisk tolerans hos ett
samhälles medborgare är helt avgörande för om samhället
kommer att utvecklas till en demokrati – och förbli en
sådan. När det gäller att skapa tolerans har musik och
kultur en avgörande betydelse. Tolerans ska inte förväxlas
med likgiltighet. Det handlar om att våga möta det som är
annorlunda och respektera det såsom annorlunda, men
utan att sluta sig för det. Detta är också en beskrivning av
Östersjöfestivalen.
Robert Weil
Ordförande i Proventus, Magasin 3 Stockholm Konsthall
och Judiska Teatern
BerWaLdHaLLen
Torsdag 21 augusti kl 19.30
Väst-Östliga divanorkestern
daniel Barenboim dirigent
joseph haydn (f 1732–1809)
sinfonia concertante
-Allegro
-Andante
-Allegro con spirito
arnold schönberg (1874–1951)
orkestervariationer op 31
-Introduktion
-Tema
-Nio variationer
-Final
paus
johannes brahms (1833–1897)
symfoni nr 4 e-moll op 98
-Allegro non troppo
-Andante moderato
-Allegro giocoso. Poco meno presto
-Allegro energico e passionato, piu allegro
Presentatör: Niklas Lindblad
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU
Ungefärlig konserttid: 2 tim
Om respekt, möten Och
kOnstnärliga visiOner
Berwaldhallen kl 10.00
Samtal mellan daniel Barenboim,
Mariam said, vice ordf i Barenboim-Said
Foundation och Michael Kimmelman,
författare, pianist och kritiker på
The New York Times. Visning av
Knowledge is the beginning,
en film av Paul Smaczny om
Väst-Östliga Divanorkestern
Konserten direktsänds på storbildsskärm
utanför Judiska Teatern och på webb-TV
i SR P2
10 – östersjöfestivalen 2008 For english summary see page 28-32
For english summary see page 28-32
östersjöfestivalen 2008 – 11
I samarbete med
TRADITION &
vARIATION
Ingen musik föds i ett vakuum. Epoker avlöser varandra
och varje tonsättare måste förhålla sig till det som varit.
Kvällens tonsättare tog alla tydligt avstamp i traditionen.
Haydn var en av Brahms förebilder, liksom Brahms var en
av Schönbergs.
Precis i rätt tid, när Joseph Haydn efter 30
år kom loss från tjänsten som hovmusiker åt
furst Esterhazy, kom en inbjudan till London
som resulterade i flera framgångsrika
konsertsäsonger. Haydn behandlades
som en kung och hyllades vart han gick.
Engelsmännen älskade hans musik och han
skrev flera av sina främsta symfonier under
den här perioden.
Sinfonia concertante (1792) är skriven
under Londonperioden, för violin, oboe,
cello och fagott solo och orkester. Vid
uruppförandet var publiken överförtjust och
tidningarna hyllade Haydns nya verk, som
man tyckte var djupt, luftigt, drabbande och
originellt.
Arnold Schönbergs motto var ”begriplighet”.
Det skapade han bl.a. genom att använda
lätt igenkännliga dansrytmer som valsen,
och en tydlig form ofta hämtad från barocken.
Harmoniskt lämnade han dur och moll till
förmån för sitt nya tolvtonssystem, där alla
toner har samma värde.
Frånvaron av tonalt centrum kan ge
upphov till en skönt, svävande känsla, men
kan också skapa otrygghet hos lyssnaren.
Därför betraktas tolvtonsmusiken ofta som
svår. Forskning har visat att människan har
en djupt nedärvd förkärlek för tonal musik.
Även spädbarn – ja, till och med råttor!
– föredrar tonal musik. Men eftersom
Väst-Östliga Divanorkestern
med Daniel Barenboim
människan, till skillnad från råttor, har
förmåga att uppfatta musik både känslo-
mässigt och intellektuellt, blir just spänningen
mellan det bekanta och det nya så spännande.
Variationer op 31 (1928) är Schönbergs
första tolvtonsverk för orkester. Ett tema
bygger på tonerna B-A-C-H som en hyllning
till den gamle barockmästaren.
Också Johannes Brahms bygger, i Symfoni
nr 4 (1884–85), på Bachs musik. Vid ett
tillfälle diskuterade han med några goda
vänner om inte temat i slutet av Kantat nr
150, Nach dir Herr verlanget mich, skulle
kunna passa som tema för en symfoni.
Brahms antog utmaningen att försöka. När
symfonin var klar några år senare var han
osäker på resultatet. Höll den ihop som
helhet? Var den bra? Skulle man tycka om
den? Var den för kärv? ”Jag är rädd att den
har smak av klimatet här – där körsbären
aldrig blir söta nog att äta”, skrev han bl.a.
från sitt sommarviste i norra Steiermark.
I dag har vi svårt att uppfatta det kärva i
symfonin, men Brahms samtid reagerade
framför allt på finalen, som man uppfattade
som sträng och svår. Den är uppbyggd som
en passacaglia, en form som Bach ofta
använde, där baslinjen består av ett tema
som upprepas gång på gång i ständigt nya
variationer.
foto: mvh - art design / barum 2005 ; fuer arte g.e.i.e.