Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio
Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio
Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Pris 20 kr<br />
<strong>Programtidning</strong><br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong> <strong>2008</strong><br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 04
foto: arne hyckenberg<br />
välKOMMEN TIll<br />
ÖSTERSJÖFESTIvAlEN<br />
<strong>2008</strong><br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong>s tre grundare: Valery Gergiev, Michael Tydén och Esa-Pekka Salonen<br />
Vi vill varmt tacka alla ensembler, dirigenter och solister samt övrig<br />
personal som gjort <strong>Östersjöfestivalen</strong> möjlig.<br />
Vi riktar också ett särskilt tack till….<br />
Barenboim-Said Foundation<br />
Best Western Hotels<br />
BMW<br />
Choice Hotels<br />
Deltaco<br />
Finska regeringen<br />
Judiska Teatern<br />
Konstnärsnämnden<br />
Kulturdepartementet<br />
Polska institutet<br />
Scandic Hotels<br />
Stockholms Hamnar<br />
Stockholms Stad<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />
Tallink Silja Line<br />
The Autonomous Regional<br />
Government of Andalusia<br />
Utrikesdepartementet<br />
Warszawa Stad<br />
Världsnaturfonden WWF<br />
Projektledare: Katarina Lindblad<br />
Texter där ej annat anges:<br />
Katarina Lindblad<br />
Form: Lupo Design<br />
foto: krisofer samuelsson<br />
Festivalen växer<br />
Inbjudan av Väst-Östliga Divanorkestern var mycket angelägen för mig, eftersom den<br />
är en god förebild för ett konstnärligt samarbete över politiska och etniska gränser<br />
under starkt demokratiskt ledarskap. Där politiska diskussioner fastnar kan musiken<br />
ta vid och låta människor mötas och knyta vänskapsband i den gemensamma<br />
kärleken till tonernas magi.<br />
I år har vi för första gången två systerfestivaler, en i Tallinn och en i Riga. Operan<br />
i Tallinn var överförtjust att få medverka och lyckades ordna en extraföreställning av<br />
deras mycket framgångsrika uppsättning, Erkki-Sven Tüürs opera Raoul Walllenberg.<br />
Det finns få människor som kan symbolisera samverkan och gjort skillnad på liv och<br />
död genom sin egen kraft som denne person.<br />
Musikens kraft<br />
Mänskligheten står under 2000-talet inför större utmaningar än någonsin tidigare och<br />
tanken på vår utmätta tid på jorden kan verka förlamande. I dagens västerländska<br />
civilisation glömmer vi lätt bort att döden är en naturlig del av en människas livscykel.<br />
Energin från en ny generation är nödvändig för att utvecklingen skall fortgå. Det är<br />
därför oerhört viktigt med samverkan inte bara över nationer och intressesfärer utan<br />
också över generationsgränser. Grundbudskapet från oss musiker är att vi vill och<br />
kan skapa en bättre värld och det går om vi gör det tillsammans.<br />
I festivalen har jag glädjen att samarbeta med fantastiska personer som alla på<br />
sitt sätt tror på musiken och framtiden. Ett stort tack till Valery Gergiev, Esa-Pekka<br />
Salonen, alla musiker, personalen i Berwaldhallen, samarbetspartners och vänner<br />
runt Östersjön för era bidrag och ert engagemang.<br />
Men mitt största tack riktar sig till er, publiken. Utan er blir det ingen festival.<br />
Hjärtligt välkomna!<br />
Michael Tydén<br />
Konserthuschef Berwaldhallen<br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong>, en symbol för musiken som enande kraft<br />
och framtidstro.<br />
Redan när vi för tio år sedan diskuterade <strong>Östersjöfestivalen</strong> stod<br />
det klart att vi ville bjuda på musik men också göra något mer.<br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong> bygger på de tre grundpelarna: klassisk musik<br />
(för det inre välbefinnandet), miljön (för det yttre välbefinnandet)<br />
och ledarskapet (för den demokratiska riktningen).<br />
Jag är otroligt stolt och glad över att vi i år har så starka<br />
representanter för de olika ämnesområdena. Dessa krafter<br />
är garanter för att festivalen och dess frågeställningar kommer<br />
att fortleva.<br />
ÖSTERSJÖN FÖR<br />
KOMMANDE<br />
GENERATIONER<br />
For english summary see page 28-32
STADSMuSIKANTEN<br />
Och MuSIKEN<br />
KRING ÖSTERSJÖN<br />
Länge var musiken en viktig del i samhällsstrukturen kring Östersjön.<br />
Den ansågs bidra till fred och harmoni och stadsmusikanten hade hög<br />
status och fina förmåner.<br />
”Till Reval* önskas en musiker som spelar violin, klaver<br />
och blåsinstrument och även besitter färdigheter i sång,<br />
och därutöver kan undervisa i nämnda instrument. Han<br />
erhåller ett årligt arvode på 100 rubel och kan avresa<br />
med första båtlägenhet till Riga.”<br />
En annons i tidningen Lübeckische Anzeigen från 1783<br />
visar hur självklart Östersjön fungerade som förbindelse<br />
inte bara för varor och tjänster, utan även kultur, männi-<br />
skor och idéer. Konstnärer och musiker rörde sig fritt utan<br />
särskild hänsyn till nationella gränser eller nationaliteter.<br />
Det gemensamma språket i regionen var tyska.<br />
Under 1600- och 1700-talen utvecklades musikkulturen<br />
efter ett mönster som speglade städernas<br />
struktur såsom den utvecklades med början på Hansans<br />
tid, med rådhuset och kyrkan centralt placerade. Det<br />
var kring dessa båda viktiga institutioner som musiklivet<br />
blomstrade.<br />
En betydelsefull gemensam nämnare för alla städer<br />
var stadsmusikanten, stadens musikledare, musiker<br />
som rörde sig inom hela regionen och ställdes inför<br />
samma repertoar och snarlika miljöer var de än fick<br />
anställning. Att musikerna cirkulerade bidrog i sin tur till<br />
att homogeniteten i regionen förstärktes.<br />
Stadsmusikanten var ingen simpel tjänare som<br />
saknade förmåner och rättigheter. Han fick ensamrätt<br />
att uppträda i olika miljöer, både i städerna och i<br />
deras omgivningar, och hans förmåner garanterades<br />
på samma sätt som skråhantverkare i allmänhet. Han<br />
titulerades ofta ”mästare” och hade ofta mindre erfarna<br />
yrkesmusiker och elever som medhjälpare. Eleverna<br />
kunde betraktas som lärlingar. Liksom i de traditionella<br />
hantverken sträckte sig lärlingstiden mellan tre och<br />
fem år och därefter fick eleverna ett intyg om att de<br />
var kvalificerade ambulerande musiker. Mästaren<br />
intygade också att de var hedervärda personer till<br />
karaktär och vandel. Intyget var utfärdat på tyska och<br />
tjänstgjorde också som ett slags resedokument och<br />
rekommendationsbrev som man använde för att skaffa<br />
sig arbete eller studera vidare.<br />
Stadsmusikanten hade dubbla arbetsuppgifter. Han var<br />
skyldig att spela vid alla tillfällen då stadens styresmän<br />
ansåg det nödvändigt och även i kyrkan. Han skulle<br />
också spela på privata sammankomster och undervisa<br />
i instrumentalspel i skolan. Därför måste han behärska<br />
mer än ett instrument och han förväntades kunna spela<br />
både blås- och stråkinstrument. Han var i första hand<br />
utövande musiker och ägnade sig mer sällan åt att<br />
komponera.<br />
*Tallinn<br />
Musiken hade ett starkt symboliskt värde inom<br />
Östersjöområdets stadskultur. Det ansågs allmänt att<br />
den bidrog till den fred och harmoni som förmodades<br />
råda i en välmående stad. Med musikens hjälp kunde<br />
man förmedla ett intryck av att en viss stad var en trygg<br />
tillflyktsort som garanterade sina egna invånares och<br />
främlingars säkerhet. Musik betraktades inte som en<br />
estetisk prydnad – en sådan uppfattning framträdde<br />
först mot 1700-talets slut – utan var en självklar och<br />
integrerad beståndsdel i den offentliga miljön. En<br />
musikalisk inramning av ett bröllop eller barndop var<br />
nästan obligatorisk. Ju högre upp på samhällsstegen<br />
man kom, desto fler musiker förväntades man<br />
engagera. Stadsmusikanterna var mångsidiga och<br />
spelade – och väntades kunna spela – flera instrument.<br />
De försåg även sina gesäller och lärlingar med<br />
instrument. Denna mångkunnighet ägde f.ö. även hov-<br />
och militärmusiker. Mer specialiserade, virtuosa musiker<br />
med särskild teknik på ett visst instrument och en egen<br />
stil började framträda först under 1700-talets andra hälft<br />
och blev dominerande på 1800-talet.<br />
Stadsmusikantinstitutionen försvann steg för steg under<br />
1800-talets första hälft i takt med att det allmänna<br />
skråsystemet uppluckrades. Det påverkade starkt<br />
musikvärlden. Ett musikaliskt framträdande var inte<br />
längre en uppvisning med en klar social och politisk<br />
funktion i ett samhälles liv utan blev nu en estetisk<br />
företeelse som härrörde ur tidens konstnärliga ideal.<br />
En konstform som det bildade borgerskapet höll i hög<br />
aktning.<br />
Östersjöområdets musikvärld genomgick betydande<br />
förändringar decennierna kring 1800. Inte alla kom<br />
genast. Förändringarna nådde heller inte alla regionens<br />
delar samtidigt.<br />
Den allmänna tendensen var dock klar. Musikkulturen<br />
sådan den växt fram under senmedeltiden gav<br />
långsamt vika för en ny. Nya former av musik infördes<br />
och musiken fick nya samhällsformer och innebörder.<br />
Stadsmusikantens musikkultur hade inte bara skapat<br />
utan också upprätthållit ett omfattande nätverk i<br />
regionen. I och med att stadsmusikantens tjänstgöring<br />
förvandlades och efter hand försvann blev regionens<br />
enhetliga musikkultur mer stratifierad.<br />
Greger Andersson<br />
Professor i musikvetenskap vid Lunds universitet<br />
Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien<br />
04 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 05<br />
bild: kb, kob, 1 ab carta marina 1572
Särskilt känsligt<br />
Östersjön är världens största bräckta hav och ett helt unikt<br />
ekosystem. Det faktum att vattnet i Östersjön till stor del<br />
kommer från de cirka 200 floderna som rinner ut i havet<br />
innebär att de flesta av arterna i Östersjön lever på gränsen av<br />
sin biologiska kapacitet och därför är särskilt utsatta för stress<br />
från bland annat föroreningar. Föroreningar är det tyvärr gott<br />
om – Östersjön är nämligen ett av världens mest förorenade<br />
hav.<br />
Övergödning<br />
Näringsläckage från jordbruk och reningsverk samt<br />
industriutsläpp leder till giftig algblomning och döda<br />
havsbottnar. De senaste decennierna har näringsflödet<br />
till Östersjön mer än fördubblats. Områdena med döda<br />
havsbottnar i Östersjön är i dag större än all odlad åkermark<br />
i Sverige. WWF arbetar för att minska näringstillförseln<br />
till Östersjön genom förbättrade metoder i jordbruket,<br />
användandet av bästa tillgängliga teknik i reningsverken och<br />
återskapande av våtmarker som förutom att vara en viktig<br />
livsmiljö för många spännande arter även fungerar som<br />
näringsfällor och naturliga reningsverk. Allra viktigast är att vi<br />
får stopp på skattesubventioner utan tillräckliga miljökrav som<br />
idag driver jordbruksutvecklingen fel i framför allt EU:s nya<br />
medlemsländer.<br />
Det storskaliga industrifisket har skadat Östersjön<br />
Med hänsynslösa fiskemetoder, stora bifångster och illegalt<br />
fiske har det storskaliga industrifisket bidragit till att bland<br />
annat den vilda laxen och torsken – och med den fiskenäringen<br />
Semestern är slut och många av oss har upplevt Östersjön på<br />
nära håll i år igen. Vi har badat, seglat, fiskat eller bara njutit<br />
av soluppgången en tidig morgon när havet låg blankt som en<br />
nystruken skjorta. En del av oss har använt Östersjön som resväg<br />
för att komma till något av de åtta grannländer vi delar Östersjön<br />
med. Vi kanske har haft lyckan att avnjuta något av allt det goda<br />
som havet ger oss; abborre, gädda, strömming, flundra eller något<br />
annat gott som fått grönt ljus i WWF:s populära konsumentguide<br />
Fisk till middag. Östersjön är ett mycket älskat hav, men också ett<br />
av världens mest hotade marina ekosystem.<br />
ÖSTERSJÖN – ETT<br />
uNIKT, älSKAT Och<br />
KäNSlIGT hAv!<br />
– är allvarligt hotad. WWF arbetar med regeringar,<br />
konsumenter och fiskeindustrin för att skapa regelverk och<br />
ekonomiska incitament för hållbart fiske. Att få stopp på det<br />
omfattande illegala fisket är ett viktigt första steg.<br />
90 miljoner människor lever i Östersjöregionen och<br />
Östersjön är ett av de mest nyttjade haven i världen. Det är<br />
därför särskilt angeläget att vi har ett helhetsperspektiv när<br />
vi planerar hur vi vill nyttja havets många ekosystemtjänster.<br />
Tyvärr saknas det helhetsperspektivet idag. Miljöministrarna<br />
är ansvariga för miljöfrågorna, men dessa påverkas mest<br />
av jordbruk, fiske och transportaktiviteter. Ministrarna som<br />
ansvarar för dessa områden är inte ansvariga för miljön.<br />
Resultatet blir ett hav i obalans. WWF arbetar för att<br />
åstadkomma en integrerad havsförvaltning, en havspolitik med<br />
helhetsperspektiv. Våra erfarenheter från Stora Barriärrevet<br />
i Australien gör oss hoppfulla eftersom vi vet att det går att<br />
åstadkomma lösningar som möjliggör både ett långsiktigt<br />
nyttjande av havets resurser och skydd för de mest känsliga<br />
miljöerna i havet.<br />
Östersjöregionen är den internationella naturvårdens<br />
vagga. Vi lever i en rik del av världen, här finns enorma<br />
kunskaper, starkt engagemang hos medborgarna, politiker<br />
som i internationell jämförelse framstår som miljöextremister<br />
och ett näringsliv som sällan är öppna motståndare till<br />
naturvårdsinsatser utan som ofta står på samma sida som<br />
miljörörelsen. Kan vi inte rädda Östersjön, vilket hav ska vi då<br />
kunna rädda?<br />
Lasse Gustavsson<br />
Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF<br />
06 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 07<br />
foto: håkan flank
pROGRAM<br />
ÖSTERSJÖFESTIvAlEN 08<br />
21 – 30 AuGuSTI<br />
Torsdag 21 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 10.00<br />
om respekt, möten och<br />
konstnärliga visioner<br />
Samtal mellan daniel Barenboim,<br />
Mariam said och Michael Kimmelman.<br />
Visning av Knowledge is the beginning,<br />
en film av Paul Smaczny om<br />
Väst-Östliga Divanorkestern<br />
Biljetter: 100 kr<br />
Torsdag 21 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 19.30<br />
Väst-Östliga divanorkestern<br />
daniel Barenboim dirigent<br />
haydn: Sinfonia concertante<br />
schönberg: Orkestervariationer op 31<br />
brahms: Symfoni nr 4<br />
Biljetter: 150 – 695 kr<br />
Fredag 22 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 19.30<br />
Baltic sea Festival Choir<br />
radiokören<br />
Karolina Blixt mezzosopran<br />
Henrik Måwe piano<br />
gustaf sjökvist dirigent<br />
Musik av bl a brahms,<br />
j sandström och tormis<br />
Biljetter: 100 – 395 kr<br />
LÖrdag 23 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 18.00<br />
Finska radions symfoniorkester<br />
Helsingfors Filharmoniska Kör<br />
esa-Pekka salonen dirigent<br />
Solister: Esa Ruuttunen, Robert Künzli,<br />
Tuomas Katajala, Gabriel Suovanen m.fl<br />
leoš janácek: Döda huset<br />
Biljetter: 100 – 395 kr<br />
sÖndag 24 augusTi<br />
studio 2, radiohuset kl 16.00<br />
Måste vi gå under?<br />
Ett filosofiskt och inspirerande samtal om<br />
klimatförändringar och dystopier med:<br />
Majgull axelsson, göran rydén, erland<br />
Källén, anders Karlqvist, Jonas Bohlin,<br />
Moderator: Marie-Louise Kristola<br />
Biljetter: 100 kr<br />
sÖndag 24 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 18.00<br />
sveriges radios symfoniorkester<br />
radiokören<br />
Malena ernman mezzosopran<br />
esa-Pekka salonen dirigent<br />
Holocene (uruppförande)<br />
majgull axelsson: text<br />
jonas bohlin: musik<br />
lars siltberg: film<br />
Biljetter: 190 – 525 kr<br />
Måndag 25 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 19.30<br />
sinfonia Varsovia<br />
Jakub Haufa violin<br />
Krzysztof Penderecki dirigent<br />
penderecki: Agnus Dei<br />
penderecki : Violinkonsert nr 2,<br />
Metamorfoser<br />
sjostakovitj: Symfoni nr 6<br />
Biljetter: 100 – 395 kr<br />
Tisdag 26 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 19.30<br />
sinfonia Varsovia<br />
agata szymczewka violin<br />
Krzysztof Penderecki dirigent<br />
penderecki: Sinfonietta per archi<br />
szymanowski: Violinkonsert nr 1<br />
dvorak: Symfoni nr 8<br />
Biljetter: 100 – 395 kr<br />
onsdag 27 augusTi<br />
Medborgarhuset Trappan,<br />
Vällingby kl 19.00<br />
Tjajkovskij-ensemblen<br />
Kammarmusikkonsert<br />
Biljetter: 50 kr<br />
onsdag 27 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 19.30<br />
sveriges radios symfoniorkester<br />
daniel Harding dirigent<br />
schumann: Uvertyr till Genoveva<br />
klas torstensson: Polarhavet<br />
(uruppförande)<br />
schumann: Symfoni nr 3<br />
Biljetter: 120 – 525 kr<br />
Torsdag 28 augusTi<br />
sofia kyrka kl 20.00<br />
Tjajkovskij-ensemblen<br />
Kammarmusikkonsert<br />
Biljetter: 50 kr<br />
Torsdag 28 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 19.30<br />
Lettlands nationella symfoniorkester<br />
Mischa Maisky cello<br />
olari elts dirigent<br />
p vasks: Cantabile per archi<br />
tjajkovskij: Symfoni nr 4<br />
dvorák: Cellokonsert<br />
Biljetter: 100 – 395 kr<br />
Fredag 29 augusTi<br />
årsta Folkets Hus,<br />
Mälaren kl 19.00<br />
Tjajkovskij-ensemblen<br />
Kammarmusikkonsert<br />
Biljetter: 50 kr<br />
Fredag 29 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 19.30<br />
Mariinskijteaterns<br />
solister, kör och orkester<br />
Valery gergiev dirigent<br />
richard strauss: Elektra<br />
Biljetter: 150 – 695 kr<br />
Fredag 29 augusTi<br />
oscarskyrkan kl 21.00<br />
radiokören<br />
Berit opheim sopran<br />
Björn gäfvert orgel<br />
grete Pedersen dirigent<br />
Musik av bl a macmillan,<br />
hillborg och grieg<br />
Biljetter: 100 – 200 kr<br />
LÖrdag 30 augusTi<br />
Berwaldhallen kl 18.00<br />
Mariinskijteaterns orkester<br />
Valery gergiev dirigent<br />
sjtjedrin: Skälmvisor<br />
tjajkovskij: Utdrag ur Nötknäpparsviten<br />
rimskij-korsakov: Schéhérazade<br />
Biljetter: 120 – 595 kr<br />
Med reservation för eventuella ändringar<br />
KONSERTER I<br />
lETTlAND Och ESTlAND<br />
I år är vi extra glada över att få presentera konserter även i Tallinn<br />
och Riga. I Tallinn består programmet av två operafyllda dagar,<br />
och bland annat framförs Tüürs verk om Raoul Wallenberg. En<br />
annan av konserterna i staden framförs på zoo och kan sägas<br />
representera den andra av festivalens tre hörnstenar: musik, miljö och ledarskap.<br />
riga, LeTTLand<br />
sÖndag 24 augusTi<br />
great guild Hall<br />
Baltic sea Festival Choir<br />
gustaf sjökvist dirigent<br />
Tisdag 26 augusTi<br />
great guild Hall<br />
Lettlands nationella symfoniorkester<br />
olari elts dirigent<br />
Mischa Maisky cello<br />
p vasks: Cantabile per archi<br />
tjajkovskij: Symfoni nr 4<br />
dvorák: Cellokonsert<br />
Biljettinformation:<br />
Tel. +371 7227105<br />
http://www.lnso.lv/eng/koncerti<br />
MuSIK TIll hAvS<br />
TaLLinn, esTLand<br />
LÖrdag 30 augusTi<br />
operan<br />
estlands nationella opera<br />
a Volmer dirigent<br />
solister<br />
tüür: Raoul Wallenberg<br />
Biljettinformation:<br />
http://www.opera.ee<br />
+372 683 1201<br />
sÖndag 31 augusTi<br />
Zoo<br />
estlands nationella symfoniorkester<br />
annely Peebo mezzosopran<br />
Priit Volmer bas<br />
Tõnu Kaljuste dirigent<br />
einem: Animal requiem<br />
haydn: Symphony Nr 82 ”Björnen”<br />
timo steiner: Cocks and hens<br />
Biljettinformation:<br />
http://www.piletilevi.ee<br />
Följ med på en kryssning i Östersjön till tonerna av skön musik.<br />
Tallink Silja presenterar under <strong>Östersjöfestivalen</strong> tre kryssningar<br />
med musiker i världsklass. Nytt för i år är musikkryssningarna till<br />
Tallinn och Riga. Kliv ombord och njut av himmel och hav, musik<br />
och mat!<br />
Biljetter till konserterna ombord bokas i samband med resebokningen på<br />
Tallink Silja, 08-666 33 33. Mer info se www.tallinksilja.se<br />
OBS! Berwaldhallens biljettkontor säljer inte biljetter till kryssningskonserter eller konserter i Tallinn och Riga.<br />
TaLLinn. ForTs<br />
Måndag 1 sePTeMBer<br />
Konserthuset<br />
Mariinskijteaterns orkester<br />
sjtjedrin: Skälmvisor<br />
tjajkovskij: ur Nötknäpparen<br />
rimskij-korsakov: Shéhérazade<br />
Biljettinformation:<br />
+372 614 7760<br />
+372 614 7761<br />
www.concert.ee<br />
sÖndag 24 aug<br />
avgång: 17.00<br />
stockholm – Helsingfors<br />
Fartyg: silja serenade<br />
Manskör och vokalensemble ur<br />
Helsingfors Filharmoniska Kör<br />
Från opera till pop, från Puccini till ZZ Top.<br />
Fredag 29 aug<br />
avgång: 17.00<br />
stockholm – riga<br />
Fartyg: Festival<br />
orkesterkonsert med<br />
Lettlands nationella symfoniorkester<br />
sÖndag 31 aug<br />
avgång: 18.00<br />
stockholm – Tallinn<br />
Fartyg: Ms Victoria<br />
orkesterkonsert med Mariinskijteaterns orkester<br />
08 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 09
foto: bersa<br />
Samtidigt erbjuder Judiska Teatern en möjlighet för dem som<br />
vill att slå sig ned på en grässlänt på Djurgården och ta del av<br />
musiken via storbildsskärm, att lyssna och samtala. Allt sedan<br />
jag första gången kom i kontakt med West-Eastern Divan<br />
Orchestra, har jag velat ge en bredare svensk publik möjlighet<br />
att få lära känna denna märkliga orkester, denna kombination<br />
av symfoniorkester och humanistiskt projekt. Nu blir det<br />
verklighet.<br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong> är ett försök att med musikens hjälp<br />
uppmärksamma och få oss att bättre förstå vår regions viktigaste<br />
utmaningar, både när det gäller miljöfrågor och när det gäller<br />
demokrati. På samma sätt personifierar – bokstavligen – West-<br />
Eastern Divan Orchestra tron att musiken bygger broar och<br />
att ett gott ledarskap kan inspirera människor att riva barriärer<br />
som länge känts oöverstigliga.<br />
Det unika med demokratin är att den gör det möjligt<br />
för oss att enas utan att förlora vår särart. Det skiljer den<br />
från de totalitära regimerna som länge dikterade villkoren för<br />
människorna kring Östersjön. De slog ner det som var olikt<br />
eller byggde murar för att utestänga det. Det var inte länge<br />
sedan Östersjömetropolerna låg i skilda världar med mycket<br />
liten kontakt. I dag förenar demokratin oss, på samma sätt<br />
som musikerna i orkestern förenas av musiken.<br />
Musikerna i West-Eastern Divan Orchestra under ledning<br />
av Daniel Barenboim är starka individer från skilda politiska<br />
och kulturella miljöer, vilka tillsammans gör en konstnärlig<br />
insats. Individerna förenas av musiken, den gör deras<br />
samverkan mot ett gemensamt mål möjlig. Alla musiker har<br />
sin egen historia och erfarenhet. Deras individuella begåvning<br />
och temperament måste få komma till sin rätt. Men alla dessa<br />
viljor behöver samordnas till en konstnärlig vision. Detta ställer<br />
stora krav på musikaliskt ledarskap, som i sin tur förutsätter<br />
När dirigenten Daniel Barenboim höjer taktpinnen<br />
i Berwaldhallen den 21 augusti, är det unga<br />
musiker med egyptiskt, iranskt, israeliskt, jordanskt,<br />
libanesiskt, palestinskt och syriskt ursprung som tar<br />
sig ton. Sida vid sida.<br />
OM MuSIKEN,<br />
DEMOKRATIN<br />
Och lEDARSKAp<br />
ett regelverk som grund, annars blir det kakofoni eller despoti.<br />
Rätt ofta blir det bådadera – det är en illusion att auktoritärt<br />
styre kan skapa ordning, än mindre harmoni.<br />
Också demokratin kräver ledarskap som påminner om<br />
orkesterledarens. Det gäller att jämka samman aktörer, att<br />
förstå det unika i varje situation och dess möjligheter. Man kan<br />
knappast tänka sig en bättre förebild än Daniel Barenboim och<br />
West-Eastern Divan Orchestra, som ger stöd och kunskap<br />
till musiker som lever i en värld där utomstående ickedemokratiska<br />
krafter försöker skapa kaos, men där den enda<br />
långsiktiga möjligheten för utveckling är ekonomisk, kulturell<br />
och politisk samverkan. Detta kräver ett starkt ledarskap,<br />
men ledarskap är inte tillräckligt för att etablera och befästa<br />
en demokrati. Det krävs också här ett regelverk, rule of law.<br />
Utan ett sådant löper man risken att demokratins friheter<br />
missbrukas av särintressen.<br />
Sist men inte minst kräver demokratin ett demokratiskt<br />
sinnelag. Vi vet i dag att social och politisk tolerans hos ett<br />
samhälles medborgare är helt avgörande för om samhället<br />
kommer att utvecklas till en demokrati – och förbli en<br />
sådan. När det gäller att skapa tolerans har musik och<br />
kultur en avgörande betydelse. Tolerans ska inte förväxlas<br />
med likgiltighet. Det handlar om att våga möta det som är<br />
annorlunda och respektera det såsom annorlunda, men<br />
utan att sluta sig för det. Detta är också en beskrivning av<br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong>.<br />
Robert Weil<br />
Ordförande i Proventus, Magasin 3 Stockholm Konsthall<br />
och Judiska Teatern<br />
BerWaLdHaLLen<br />
Torsdag 21 augusti kl 19.30<br />
Väst-Östliga divanorkestern<br />
daniel Barenboim dirigent<br />
joseph haydn (f 1732–1809)<br />
sinfonia concertante<br />
-Allegro<br />
-Andante<br />
-Allegro con spirito<br />
arnold schönberg (1874–1951)<br />
orkestervariationer op 31<br />
-Introduktion<br />
-Tema<br />
-Nio variationer<br />
-Final<br />
paus<br />
johannes brahms (1833–1897)<br />
symfoni nr 4 e-moll op 98<br />
-Allegro non troppo<br />
-Andante moderato<br />
-Allegro giocoso. Poco meno presto<br />
-Allegro energico e passionato, piu allegro<br />
Presentatör: Niklas Lindblad<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 2 tim<br />
Om respekt, möten Och<br />
kOnstnärliga visiOner<br />
Berwaldhallen kl 10.00<br />
Samtal mellan daniel Barenboim,<br />
Mariam said, vice ordf i Barenboim-Said<br />
Foundation och Michael Kimmelman,<br />
författare, pianist och kritiker på<br />
The New York Times. Visning av<br />
Knowledge is the beginning,<br />
en film av Paul Smaczny om<br />
Väst-Östliga Divanorkestern<br />
Konserten direktsänds på storbildsskärm<br />
utanför Judiska Teatern och på webb-TV<br />
i SR P2<br />
10 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 11<br />
I samarbete med<br />
TRADITION &<br />
vARIATION<br />
Ingen musik föds i ett vakuum. Epoker avlöser varandra<br />
och varje tonsättare måste förhålla sig till det som varit.<br />
Kvällens tonsättare tog alla tydligt avstamp i traditionen.<br />
Haydn var en av Brahms förebilder, liksom Brahms var en<br />
av Schönbergs.<br />
Precis i rätt tid, när Joseph Haydn efter 30<br />
år kom loss från tjänsten som hovmusiker åt<br />
furst Esterhazy, kom en inbjudan till London<br />
som resulterade i flera framgångsrika<br />
konsertsäsonger. Haydn behandlades<br />
som en kung och hyllades vart han gick.<br />
Engelsmännen älskade hans musik och han<br />
skrev flera av sina främsta symfonier under<br />
den här perioden.<br />
Sinfonia concertante (1792) är skriven<br />
under Londonperioden, för violin, oboe,<br />
cello och fagott solo och orkester. Vid<br />
uruppförandet var publiken överförtjust och<br />
tidningarna hyllade Haydns nya verk, som<br />
man tyckte var djupt, luftigt, drabbande och<br />
originellt.<br />
Arnold Schönbergs motto var ”begriplighet”.<br />
Det skapade han bl.a. genom att använda<br />
lätt igenkännliga dansrytmer som valsen,<br />
och en tydlig form ofta hämtad från barocken.<br />
Harmoniskt lämnade han dur och moll till<br />
förmån för sitt nya tolvtonssystem, där alla<br />
toner har samma värde.<br />
Frånvaron av tonalt centrum kan ge<br />
upphov till en skönt, svävande känsla, men<br />
kan också skapa otrygghet hos lyssnaren.<br />
Därför betraktas tolvtonsmusiken ofta som<br />
svår. Forskning har visat att människan har<br />
en djupt nedärvd förkärlek för tonal musik.<br />
Även spädbarn – ja, till och med råttor!<br />
– föredrar tonal musik. Men eftersom<br />
Väst-Östliga Divanorkestern<br />
med Daniel Barenboim<br />
människan, till skillnad från råttor, har<br />
förmåga att uppfatta musik både känslo-<br />
mässigt och intellektuellt, blir just spänningen<br />
mellan det bekanta och det nya så spännande.<br />
Variationer op 31 (1928) är Schönbergs<br />
första tolvtonsverk för orkester. Ett tema<br />
bygger på tonerna B-A-C-H som en hyllning<br />
till den gamle barockmästaren.<br />
Också Johannes Brahms bygger, i Symfoni<br />
nr 4 (1884–85), på Bachs musik. Vid ett<br />
tillfälle diskuterade han med några goda<br />
vänner om inte temat i slutet av Kantat nr<br />
150, Nach dir Herr verlanget mich, skulle<br />
kunna passa som tema för en symfoni.<br />
Brahms antog utmaningen att försöka. När<br />
symfonin var klar några år senare var han<br />
osäker på resultatet. Höll den ihop som<br />
helhet? Var den bra? Skulle man tycka om<br />
den? Var den för kärv? ”Jag är rädd att den<br />
har smak av klimatet här – där körsbären<br />
aldrig blir söta nog att äta”, skrev han bl.a.<br />
från sitt sommarviste i norra Steiermark.<br />
I dag har vi svårt att uppfatta det kärva i<br />
symfonin, men Brahms samtid reagerade<br />
framför allt på finalen, som man uppfattade<br />
som sträng och svår. Den är uppbyggd som<br />
en passacaglia, en form som Bach ofta<br />
använde, där baslinjen består av ett tema<br />
som upprepas gång på gång i ständigt nya<br />
variationer.<br />
foto: mvh - art design / barum 2005 ; fuer arte g.e.i.e.
BerWaLdHaLLen<br />
Fredag 22 augusti kl 19.30<br />
Baltic sea Festival Choir<br />
radiokören<br />
Karolina Blixt mezzosopran<br />
Henrik Måwe piano<br />
gustaf sjökvist dirigent<br />
jan sandström (f 1954)<br />
Bieggá Luohte, jojk till fjällvinden<br />
(Trad och J. Sandström)<br />
Mathias Brorson baryton<br />
nikolaj sidelnikov (1930–1992)<br />
Tre sånger ur Hjärtliga samtal<br />
- Eskadern seglade<br />
- Rövarsång<br />
- Dragspelets sista klagan<br />
veljo tormis (f 1930)<br />
Järnets förbannelse (ur Kalevala)<br />
Niklas Engquist tenor<br />
Staffan Alveteg bas<br />
franz schubert (1797–1828)<br />
ständchen<br />
(F Grillparzer)<br />
einojuhani rautavaara (f 1928)<br />
ikävyys (svårmod)<br />
sven-david sandström (f 1942)<br />
ur Höga Visan 1:2 / 15, 4:16<br />
nils lindberg (f 1933)<br />
ur o, mistress mine<br />
-The passionate shepherd to his love<br />
(Ch Marlowe)<br />
-Shall I compare thee to a summers day<br />
(W Shakespeare)<br />
-To Anthea who may command him<br />
anything (R Herrick)<br />
-To Lucasta on going to the wars<br />
(R Lovelace)<br />
johannes brahms (1822–1897)<br />
Zigeunerlieder<br />
(H Conrat efter ungerska folkdikter)<br />
-He, Zigeuner<br />
-Hochgetürmte Rimaflut<br />
-Wisst ihr, wann mein Kindchen<br />
-Lieber Gott, du weisst<br />
-Brauner Bursche führt zum Tanze<br />
-Röslein dreie in der Reihe<br />
-Kommt dir manchmal in den Sinn<br />
-Rote Abendwolken<br />
Presentatör: Niklas Lindblad<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 1 tim 15 min<br />
JäRNETS<br />
FÖRbANNElSE,<br />
MAGI Och FOlKTRO<br />
Musik med rötter i folkmusik, tradition och mystik,<br />
från vår egen tid, från hela Östersjöområdet – och<br />
med sångare från nio Östersjöländer.<br />
I Jan Sandströms jojk Bieggá luothe (1998)<br />
är trumman central, shamanens redskap för<br />
att frammana kontakten med andevärlden.<br />
Här frammanas en bön om fred i form av en<br />
jojk, den samiska folksångtradition där man<br />
sjunger sina tankar och känslor, ofta med<br />
andligt innehåll.<br />
Folkmusiken var central även för Nikolaj<br />
Sidelnikov, uppskattad lärare i komposition<br />
och kompositör av främst vokal musik. I<br />
verklistan finns operor, oratorier, sångcykler<br />
och körmusik, men han har också skrivit<br />
symfoniska verk och musik till film, teater,<br />
radio och TV. Musiken i Hjärtliga samtal<br />
(1975) bygger på omtyckta folkmelodier.<br />
Veljo Tormis Järnets förbannelse (1972)<br />
är en rungande protest mot ett samhälle<br />
som befinner sig i djup moralisk kris, där<br />
järnet blivit kanoner, pansarvagnar och<br />
maskingevär. Tormis säger: ”Ursprunget<br />
till kompositionen kan härledas från<br />
shamanism; Den magiska riten genomförs<br />
för att förhindra det onda som finns gömt i<br />
järnet. Allt som skapas av människan kan<br />
vända sig mot människan själv, när det<br />
används utan respekt för det levande”.<br />
Einojuhani Rautavaaras musik är en<br />
högst personlig blandning av romantik,<br />
tradition och mer modernistiska inslag, ofta<br />
färgade av mystik och andlighet. Ikävyys<br />
(1998) är första sången av tre med material<br />
hämtat ur operan Aleksis Kivi, Finlands<br />
nationalförfattare.<br />
Sven-David Sandström säger: ”Jag har<br />
länge tänkt att kyrkomusiken är något som<br />
kan rädda kyrkan, folk kommer ju när det<br />
är mycket musik. Att skapa ny musik är en<br />
nödvändighet, annars dör musiken i kyrkan.<br />
Man kan inte klippa av framtiden, då förlorar<br />
man också traditionen”, apropå att han<br />
fått uppdrag att skriva ny musik till hela<br />
kyrkoåret.<br />
Gustaf Sjökvist<br />
Nils Lindberg började som jazzpianist och<br />
är som tonsättare inspirerad av den svenska<br />
folkmusiken. Förutom musik till sina egna<br />
grupper har han även komponerat för kör,<br />
kammarensembler och symfoniorkester.<br />
O Mistress Mine är en samling sånger till<br />
engelsk poesi från ”madrigalens guldålder”<br />
i Elisabeth I:s England.<br />
Franz Schubert och Johannes<br />
Brahms levde båda i Wien, där privat<br />
salongsmusicerande var en självklar del i<br />
mångas liv och där ”zigenarkapell” underhöll<br />
på caféerna. Brahms var en av många som<br />
inspirerades av den heta ungerska musiken.<br />
Schuberts Ständchen D. 920 berättar om<br />
älskaren som låter den älskade sova vidare,<br />
som den finaste gåvan, och tyst och stilla<br />
drar sig tillbaks igen.<br />
SAMTAl MED<br />
ESA-pEKKA<br />
– Det är verkligen roligt att se att <strong>Östersjöfestivalen</strong> får allt högre profil när det<br />
gäller själva samhällsengagemanget. Miljödebatter och pressreaktioner av olika<br />
slag visar att det går att påverka och att klassisk musik verkligen kan vara en<br />
kraft att räkna med i det sammanhanget.<br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong>s konstnärlige ledare Esa-Pekka Salonen är<br />
glad och förväntansfull inför den sjätte <strong>Östersjöfestivalen</strong>. Att<br />
skapa bra musik tillsammans och samtidigt påverka samhället<br />
har hela tiden varit en av festivalens grundtankar. För tre år<br />
sedan sa Esa-Pekka så här:<br />
– Vi klassiska musiker har ibland en känsla av att den delen av<br />
kulturen som vi representerar inte riktigt räknas som en kraft<br />
i samhället. Det känns ofta som att vi anses vara en del av<br />
en superstruktur, som ligger ovanpå själva samhället. Det är<br />
tråkigt, i och med att vi också vill vara med i samhällsdebatten.<br />
En sådan här festival är ett sätt att återskapa den position<br />
som klassisk musik hade en gång i tiden... Om man tänker på<br />
den italienska situationen i slutet av 1800-talet t.ex. då Italien<br />
höll på att förenas, var Verdis musik det viktigaste verktyget,<br />
kulturellt sett. Det gällde även i Finland med Sibelius. Kanske<br />
är det så att den klassiska musiken inte någonsin har haft den<br />
positionen i Sverige. Andra konstformer har varit viktigare.<br />
Sverige är en litterär kultur, från Strindberg och framåt är det<br />
författarna som har skapat nationens identitet. Så kanske att<br />
det verkligen är något nytt för just Sverige att den klassiska<br />
musiken är med på det samhälleliga planet också.<br />
I år speglar en stor del av programmet Östersjöns<br />
situation, antingen ekologiskt eller politiskt.<br />
– Daniel Barenboim och hans Väst-Östliga Divanorkester är ett<br />
bra exempel på kultursamarbete i en komplicerad situation.<br />
När det gäller oss som bor här kring Östersjön så har mycket<br />
blivit bättre, men det finns fortfarande politiska spänningar.<br />
Då kan man se Väst-Östliga Divanorkestern som en modell<br />
för hur man kan arbeta tillsammans, även om situationen är<br />
komplicerad.<br />
Den nyskrivna multimediaföreställningen Holocene<br />
berör exakt det som <strong>Östersjöfestivalen</strong> handlar om:<br />
klimatsituationen och människans samverkan med<br />
naturen.<br />
– Och när det gäller Döda huset, så är ju budskapet i operan<br />
att det finns en gudomlig gnista i varje människa, oavsett<br />
omständigheterna. Det är ju en väldigt existentiell tanke, att<br />
det finns en inre eld som omständigheterna inte kan släcka.<br />
Ett universellt budskap: att hitta skönhet bland det fula, kärlek<br />
bland aggressioner och hopp bland hopplöshet.<br />
Esa-Pekka Salonen menar att det finns mycket i musiken i<br />
år som har direkt koppling till festivalens grundidé.<br />
– När det gäller Baltic Sea Festival Choir så är den symboliskt<br />
viktig men också musikaliskt spännande. Till 2009 drömmer<br />
vi om en motsvarande orkester. Det är ett stort företag så<br />
det gick inte att få till stånd i år, men eftersom hela festivalen<br />
började som en utopi så kan vi lika gärna fortsätta att ”utopiera”.<br />
Och inför 2009 drömmer vi alltså om att ha både en Festivalkör<br />
och en Festivalorkester med medlemmar från alla länderna<br />
runt Östersjön.<br />
12 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 13<br />
foto: nicho södling
BerWaLdHaLLen<br />
Lördag 23 augusti kl 18.00<br />
Finska radions symfoniorkester<br />
Helsingfors Filharmoniska Kör<br />
esa-Pekka salonen dirigent<br />
Petrovitj<br />
Esa Ruuttunen bas<br />
Luka<br />
Robert Künzli tenor<br />
alej, en röst<br />
Tuomas Katajala tenor<br />
sjiskov, den lille fången<br />
Gabriel Suovanen baryton<br />
sjapkin, den långe fången,<br />
Tjerevin<br />
Dan Karlström tenor<br />
skuratov, Kedril, en vakt<br />
Jussi Myllys tenor<br />
den gamle fången<br />
den berusade fången<br />
den unge fången<br />
Petri Bäckström tenor<br />
Kvinnan<br />
Anna Danik sopran<br />
Kommendant, Tjekunov,<br />
Präst, smed, Vakt<br />
Hannu Niemelä bas<br />
leoš janácek (1854-1928)<br />
döda huset<br />
Opera i tre akter<br />
libretto: Tonsättaren<br />
efter Fjodor Dostojevskij<br />
Framförs halvsceniskt med film<br />
textad på svenska.<br />
Regi: Kristiina Helin<br />
Teknisk gestaltning: Petri Ruikka<br />
Översättning: Iwar Bergkwist<br />
Presentatör: Katarina Lindblad<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 2 tim inkl en paus<br />
TJuvAR,<br />
MÖRDARE<br />
Och bANDITER<br />
– Min nya, svarta opera ger mig mycket arbete. Det<br />
känns som att jag gradvis sjunker lägre och lägre, rakt ner<br />
till mänsklighetens allra mest eländiga individer. Och det<br />
är en tung vandring.<br />
Leoš Janácek var fascinerad av Fjodor<br />
Dostojevskij och särskilt hans roman<br />
Döda huset, skriven efter fyra år i sibiriskt<br />
fångläger. Boken lämnade Janácek ingen ro.<br />
Han komponerade som besatt, som om han<br />
också visste att hans tid snart skulle vara<br />
ute – operan blev hans sista, komponerad<br />
under hans två sista år i livet.<br />
Dostojevskij blev närmast förälskad i sitt<br />
folk under tiden i fånglägret: ”Hur många<br />
historier om vagabonder, banditer och hela<br />
den mörka, eländiga tillvaron har jag inte<br />
hört”, skrev han. ”Det räcker för volymer.<br />
Och vilket härligt folk! Tiden har inte varit<br />
bortkastad.”<br />
Handlingen utspelar sig i ett ryskt fångläger<br />
i Sibirien.<br />
Första akten börjar tidigt en kall<br />
vintermorgon. Fångarna kommer ur sina<br />
baracker, tvättar sig, någon tar vigvatten<br />
och gör korstecken. En ny fånge tas in,<br />
Petrovitj, en gentleman, som genast får stryk<br />
på order av kommendanten. Ingen reagerar<br />
på hans skrik. Några går iväg för att arbeta.<br />
Några andra plågar en vingskadad örn.<br />
Skuratov minns sin tid i frihet och börjar<br />
dansa tills han faller ihop. Luka berättar om<br />
hur han slog ihjäl en officer i armén. Petrovitj<br />
förs tillbaks till sin cell, halvdöd efter<br />
misshandeln.<br />
När andra akten börjar har ett halvår<br />
gått. Fångarna arbetar vid flodstranden.<br />
Petrovitj lovar lära unge Alej att läsa och<br />
skriva. Efter arbetsdagens slut samlas man<br />
till festmåltid och en präst välsignar brödet<br />
och floden. Skuratov berättar hur han sköt<br />
den man som gifte sig med hans älskade,<br />
men ingen lyssnar. Det som lockar är i<br />
stället den lilla, improviserade teatern där<br />
två pantomimföreställningar spelas upp.<br />
En fånge går iväg med en prostituerad.<br />
Efter föreställningen går alla tillbaks till<br />
barackerna, utom Petrovitj, Alej och en<br />
annan fånge, som börjar gräla med Petrovitj<br />
och kastar en hink efter honom. Den träffar<br />
Alej som skadas svårt.<br />
Tredje akten inleds på fängelsesjukhuset.<br />
Luka ligger för döden och<br />
Petrovitj läser högt för Alej, som ligger i<br />
sängen bredvid med feberhallucinationer<br />
efter bråket. Sjapkin berättar om när han<br />
blev förhörd av polisöverintendenten som<br />
nästan drog av honom öronen. Det blir natt<br />
och tystnaden bryts endast av den gamle<br />
fångens suckar. Därefter berättar Sjiskov<br />
att han gifte sig med Akulka efter att hon<br />
blivit övergiven av Filka, men mördade<br />
henne när han fick veta att hon fortfarande<br />
älskade Filka. Under tiden dör Luka. Sjiskov<br />
känner plötsligt igen honom som Filka, och<br />
förbannar den dödes kropp. Nästa dag<br />
blir Gorjantjikov benådad och frisläppt.<br />
Fångarna befriar den skadade örnen. Och<br />
allt fortsätter som tidigare.<br />
foto: ©svt bild<br />
BerWaLdHaLLen<br />
söndag 24 augusti kl 18.00<br />
sveriges radios symfoniorkester<br />
radiokören<br />
Malena ernman mezzosopran<br />
esa-Pekka salonen dirigent<br />
HoLoCene<br />
(uruppf.)<br />
- ett existentiellt världsligt<br />
oratorium och ett visuellt<br />
spekulerande videoverk<br />
om människans plats i tiden<br />
Beställt av Berwaldhallen för<br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong><br />
Text: Majgull Axelsson<br />
Musik: Jonas Bohlin<br />
Film: Lars Siltberg<br />
Presentatör: Katarina Lindblad<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 1 tim 10 min<br />
MåsTe Vi gå under?<br />
studio 2, radiohuset kl 16.00<br />
Ett filosofiskt och inspirerande samtal om<br />
klimatförändringar och dystopier med:<br />
Majgull axelsson författare,<br />
göran rydén psykiatriker, psykoanalytiker,<br />
erland Källén professor i meteorologi och<br />
klimatforskare, anders Karlqvist chef för<br />
polarforskningssekretariatet, Jonas Bohlin<br />
kompositör, Moderator: Marie-Louise<br />
Kristola programledare i P1<br />
ORATORIuM,<br />
vIDEOKONST Och<br />
EvOluTIONEN<br />
De snabba klimatförändringarna har gjort att intresset för<br />
det arktiska området ökat dramatiskt under senare år.<br />
Det snabbt smältande istäcket diskuteras överallt och<br />
väcker oro och funderingar.<br />
Sommaren 2005 reste Majgull Axelsson,<br />
Jonas Bohlin och Lars Siltberg med<br />
isbrytaren Oden i Arktis under fyra veckor,<br />
som en del i Polarforskningssekretariatets<br />
expedition norrut. Deras gemensamma<br />
intryck och erfarenhet från miljön i den<br />
arktiska regionen blev utgångspunkt för<br />
detta samarbetsprojekt. Resultatet blev<br />
en suggestiv framtidsvision som speglar<br />
mänsklighetens villkor och människans syn<br />
på sin roll och plats i tiden och evolutionen.<br />
Majgull Axelsson är journalist och författare<br />
med ett stort samhällsengagemang.<br />
Hon har skrivit om vår tids barnarbete,<br />
barnprostitution i Filippinerna, gatubarnen<br />
i Latinamerika, och mycket mer. Aprilhäxan<br />
kom ut 1997 och belönades med Augustpriset<br />
samma år. Om Holocene berättar<br />
Majgull att hennes text är framvuxen ur<br />
insikten att livet och evolutionen pågår<br />
oavsett människans medverkan, vilket<br />
skapar ett tomrum där drömmar, fantasier<br />
och meditation får plats. Texten tar upp<br />
historia, nutid och framtid. Det som för bara<br />
100 år sedan betraktades som ett fruset<br />
helvete på jorden, en plats man inte kunde<br />
besöka utan att räkna med döden, har nu<br />
förvandlats till ett paradis på väg att utplånas.<br />
Jonas Bohlin har studerat på Kungliga<br />
Musikhögskolan för Sven-David Sandström,<br />
Pär Lindgren och Magnus Lindberg.<br />
Majgull Axelsson Tvenning ur Holocene<br />
Jonas fick sitt genombrott som tonsättare<br />
1992 med Trakt till text av Katarina<br />
Frostensson. Hans mest spelade verk är<br />
två stråkkvartetter och en saxofonkvartett.<br />
I sitt konstnärskap söker sig Jonas ofta<br />
till tvärdisciplinära samarbeten och<br />
dokumentärt material i sin strävan att<br />
beskriva och spegla mänskliga erfarenheter.<br />
Holocene beskriver han som ”spektakulär<br />
vision, Wagner, Stravinsky och rock’n<br />
roll – heterogen musik som växlar mellan<br />
hopp och förtvivlan. Kören är länken mellan<br />
dessa olika musikaliska stämningar och<br />
representerar mänskligheten både i skräck<br />
och lugn insikt”.<br />
Lars Siltberg gör sedan debuten på<br />
Venedigbiennalen 2001 ”Plateau of<br />
Humankind” utställningar med sin videokonst<br />
på konsthallar m.m. världen över.<br />
Hans mest bekanta verk är Man on ice från<br />
serien Man with balls on hands and feet. I<br />
filmen i Holocene spekulerar Siltberg över<br />
hur en utveckling ur omvänt tidsperspektiv<br />
skulle kunna te sig; halvmänniskor som<br />
utvecklas baklänges till allt enklare livsformer.<br />
Vad kommer framtidens mänskliga<br />
varelser att ha för tankar? Och kropparna?<br />
Kommer de att använda kroppar i framtiden?<br />
Kommer människor fortfarande vara<br />
människor? Holocene slutar med en bild<br />
av mänsklighetens början – ett biologiskt<br />
embryo.<br />
14 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 15<br />
foto: ulla montan<br />
bild: mats karsbrink
BerWaLdHaLLen<br />
Måndag 25 augusti kl 19.30<br />
sinfonia Varsovia<br />
Jakub Haufa violin<br />
Krzysztof Penderecki dirigent<br />
krzysztof penderecki (f 1933)<br />
agnus dei<br />
(version för orkester,<br />
arr Boris Pergamensjikov)<br />
Violinkonsert nr 2 i en sats,<br />
Metamorfoser<br />
paus<br />
dmitrij sjostakovitj (1906–1975)<br />
symfoni nr 6 h-moll op 54<br />
-Largo<br />
-Allegro<br />
-Presto<br />
Presentatör: Niklas Lindblad<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 1 tim 35 min<br />
I samarbete med<br />
Warszawa stad<br />
FRåN ANDRA<br />
SIDAN JäRNRIDåN<br />
Musik från Sovjetepokens förtryck, där kompositörer<br />
fick låta tonerna formulera det som inte kunde sägas<br />
i ord – om lidandet och sorgen, men också kampen,<br />
hoppet, framtidstron.<br />
Penderecki var barn under andra<br />
världskriget. Det innebar att han på nära<br />
håll fick bevittna tyskarnas ockupation av<br />
Polen, och den skräck och förödelse det<br />
förde med sig. Uppvuxen i ett varmt katolskt<br />
hem, utvecklade han ett engagemang för<br />
den lidande människan: ”Jag är mycket<br />
engagerad i dessa ämnen… ur en moralisk<br />
och social synvinkel snarare än politisk<br />
eller sekteristiskt religiös.” Hans verk är<br />
tillägnade forna förintelselägren Auschwitz/<br />
Birkenau, offren i Hiroshima, Lech Walesa och<br />
Solidaritet till minne av offren i gruvarbetarrevolten<br />
i Gdansk och liknande, människor<br />
och situationer som väckt Pendereckis<br />
humanitära engagemang, vilket givit honom<br />
en kvasipolitisk, patriotisk roll i polskt<br />
musikliv.<br />
I maktkampen mellan kyrkan och den<br />
forna kommuniststaten stod Penderecki<br />
öppet på kyrkans sida. En av hans nära<br />
vänner var kardinal Stefan Wyszynski.<br />
Natten efter beskedet om Wyszynskis död<br />
1981 komponerade Penderecki Agnus<br />
Dei, som med sin suggestiva uppbyggnad<br />
blivit ett mycket populärt fristående körstycke.<br />
Stycket infogades senare som<br />
en del i Ett polskt rekviem. Här framförs<br />
orkesterversionen.<br />
Violinkonsert nr 2, Metamorfoser<br />
(1992-1995) inleds med en apokalyptisk<br />
känsla och en ton som är omisskännligt<br />
”polsk”. Det är som svepte hela Polens<br />
historia förbi med alla sina sorger och<br />
svårigheter; bombningarna under andra<br />
världskriget, återuppbyggnaden där musiken<br />
Sinfornia Varsovia<br />
kom att spela en så stor roll, tiden under<br />
sovjetiskt styre, arbetarkampen, Solidaritet<br />
– och nu, kanske, sedan ett antal år, på väg<br />
mot ett öppnare, friare samhälle. Musiken tar<br />
lyssnaren igenom allt detta och slutar i ett<br />
långt, meditativt solo som svävar högt och<br />
skönt över orkesterns mystiska klangväv.<br />
Konserten är skriven för Anne-Sophie<br />
Mutter som uruppförde den 1995 med<br />
Mariss Jansons och Tyska <strong>Radio</strong>ns<br />
Symfoniorkester. Hennes inspelning med<br />
Penderecki själv har belönats med en<br />
dubbel Grammy.<br />
Dmitrij Sjostakovitj gick en ständig<br />
balansgång mellan att uttrycka det han<br />
ville i sin musik och att vara accepterad<br />
av den sovjetiska maktapparaten. Operan<br />
Lady Macbeth från Mtsensk bannlystes<br />
och ledde till att Sjostakovitj gjorde avbön<br />
med Symfoni nr 5, ”en sovjetisk konstnärs<br />
svar på berättigad kritik”. Efter succén med<br />
5:an deklarerade Sjostakovitj att han tänkte<br />
skriva ett hyllningsverk till Lenin – med soli,<br />
kör och orkester, och text av Majakovskij.<br />
Så blev det inte. Symfoni nr 6 blev<br />
klar krigsutbrottsåret 1939. Den har ingen<br />
kör, inga solister, en lång och tungsint<br />
första sats, följd av två korta. Vad hade<br />
hänt? Var talet om Leninhyllningen bara<br />
spel för gallerierna? Ingen vet, men vi har<br />
Sjostakovitjs egna ord: ”Det är en speciell<br />
form av självförsvar, man påstår att man<br />
planerar en komposition av ena eller andra<br />
slaget, nånting med en kraftfull och slående<br />
titel – det är så man undgår att bli stenad.”<br />
BerWaLdHaLLen<br />
Tisdag 26 augusti kl 19.30<br />
sinfonia Varsovia<br />
agata szymczewska violin<br />
Krzysztof Penderecki dirigent<br />
krzysztof penderecki (f 1933)<br />
sinfonietta per archi<br />
-Allegro molto –<br />
-Vivace<br />
karol szymanowski (1882–1937)<br />
Violinkonsert nr 1<br />
- Vivace assai<br />
-Vivace scherzando<br />
- Cadenza<br />
16 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 17<br />
paus<br />
antonín dvorák (1841–1904)<br />
symfoni nr 8 g-dur op 88<br />
-Allegro con brio<br />
-Adagio<br />
-Allegretto grazioso<br />
-Allegro ma non troppo<br />
Presentatör: Per Lindqvist<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 1 tim 50 min<br />
I samarbete med<br />
Warszawa stad<br />
MuSIK FRåN<br />
ÖST Och väST<br />
Genom musiken i filmer som Excorcisten, The Shining<br />
och Wild at Heart har Penderecki blivit något av en<br />
kultfigur och nått ut till lyssnargrupper långt utöver dem<br />
som vanligen hittar till den klassiska musiken.<br />
Krzysztof Penderecki<br />
Krzysztof Penderecki har som kompositör<br />
lyckats med konststycket att vara både<br />
verkligt nyskapande och samtidigt<br />
omedelbar och lättillgänglig med sin<br />
tydliga, dramatiska musik. Han har skrivit<br />
kammarmusik, solokonserter, körverk,<br />
orkesterstycken, operor, oratorier m.m.<br />
Stilistiskt har Penderecki genomgått<br />
flera olika faser. Han började som avantgardist<br />
och fick sitt genombrott 1959 när<br />
han vann samtliga tre priser i en polsk<br />
kompositionstävling. Därefter utvecklade<br />
han successivt ett alldeles eget tonspråk<br />
byggt på klang. Klangfärger blev Pendereckis<br />
signum. Steglöst skulle musiken förvandlas<br />
från en klang till nästa, från harmoniska<br />
treklanger till täta klungor av toner, s.k<br />
cluster, och tillbaks igen. Efter en återgång<br />
till mer romantiska tongångar har Penderecki<br />
sedan 1980-talet hittat en balans där han<br />
tar in alla sina tidigare upptäckter och även<br />
riktigt gammal musik som t.ex. gregoriansk<br />
sång.<br />
Sinfonietta per archi (1990-91) är en<br />
orkesterversion av en stråktrio, skriven till<br />
och uruppförd av Sinfonia Varsovia 1992 i<br />
Warszawa, och spelad igen samma sommar<br />
på världsutställningen i Sevilla.<br />
Karol Szymanowski är Polens viktigaste<br />
tonsättare under början av 1900-talet. Han<br />
växte upp i en välbärgad familj och fick<br />
rikligt med musikaliska intryck hemifrån.<br />
Tidigt blev han uppmärksammad för sina<br />
kompositioner men stötte med tiden även på<br />
motstånd. Han drack och rökte för mycket,<br />
var tidvis deprimerad, kände sig genom sin<br />
homosexualitet ofta utanför och udda, och<br />
gjorde sig omöjlig på många arbetsplatser.<br />
Violinkonsert nr 1 komponerade<br />
Szymanowski 1916, när han levde relativt<br />
isolerat i Polen och Ryssland, medan<br />
kriget härjade runtomkring. Det blev en<br />
intensiv skaparperiod. Violinkonserten är<br />
en impressionistisk tondikt som bygger på<br />
dikten Majnatt av Tadeusz Micinski, som<br />
delade Szymanowskis intresse för ockultism<br />
och mysticism. ”Åsnor med kronor slår sig<br />
ner i gräset – eldflugor kysser vildrosen<br />
– medan döden flämtar över tjärnen och<br />
spelar en liderlig sång”.<br />
Antonín Dvorák var den fattige slaktarsonen<br />
med talang, som fick utbildning<br />
och blev något av en symbol för tjeckisk/<br />
böhmisk musik. Efter att ha etablerat sig<br />
som skicklig traditionalist i Brahms fotspår,<br />
kom Dvorák till ett vägskäl. Han kände att<br />
han ville komponera musik som talade till<br />
hans egna landsmän och berättade om<br />
deras liv utifrån deras egna folksagor och<br />
folkmusikskatter.<br />
Symfoni nr 8 (1890) är som ett<br />
kalejdoskop av intryck, från den idylliska<br />
landsbygden till mer dramatiska passager.<br />
Året därpå reste Dvorák till USA för<br />
att tjänstgöra som rektor vid en musikskola<br />
och undervisa i komposition. I USA såg<br />
fortfarande många den ”gamla världen” som<br />
rättesnöre för god konst, musik och kultur.<br />
För Dvorák var det i stället självklart att i<br />
första hand inspirera amerikanerna till ett<br />
”gräv-där-du-står”-arbete motsvarande det<br />
han själv gjort. Han uppmanade dem därför<br />
att bygga sin musik på indianmelodier och<br />
negro spirituals.<br />
foto: marek beblot
ild: teo krijgsman amsterdam<br />
Klas Torstensson<br />
BerWaLdHaLLen<br />
onsdag 27 augusti kl 19.30<br />
sveriges radios symfoniorkester<br />
daniel Harding dirigent<br />
robert schumann (1810–1856)<br />
uvertyr till genoveva<br />
klas torstensson (f 1951)<br />
Polarhavet<br />
(uruppförande)<br />
Beställt av Berwaldhallen för<br />
<strong>Östersjöfestivalen</strong> tillsammans med<br />
Stavanger Symfoniorkester för Stavanger<br />
Europeisk Kulturhuvudstad <strong>2008</strong><br />
paus<br />
robert schumann<br />
symfoni nr 3 ess-dur, op 97,<br />
den rhenska<br />
-Lebhaft<br />
-Scherzo: Sehr mässig<br />
-Nicht schnell<br />
-Feierlich<br />
-Lebhaft<br />
Presentatör: Katarina Lindblad<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU,<br />
repris sön 31/8 kl 22.00<br />
Ungefärlig konserttid: 2 tim<br />
ROMANTIK Och<br />
ANTI-ROMANTIK<br />
Ett nytt verk inspirerat av is och hav – festivalens<br />
beställningsverk av Klas Torstensson, inramat av<br />
Schumanns skönt romantiska och vackert uttrycksfulla<br />
melodier.<br />
Klas Torstensson är en av <strong>Sveriges</strong> främsta<br />
tonsättare, bosatt i Nederländerna sedan<br />
1973. Hans hittills mest omtalade verk är<br />
operan Expeditionen, men han har även<br />
skrivit kammarmusik, orkesterverk, sånger<br />
och elektroakustisk musik. Ungefär ett<br />
verk om året blir det och beställningarna<br />
står på kö från orkestrar, ensembler och<br />
solister världen över. Bland de priser och<br />
utmärkelser Torstensson fått kan nämnas<br />
Matthijs Vermeulen Prize och Stora Christ<br />
Johnson-priset.<br />
Musiken kan beskrivas som djärv,<br />
expressiv, obönhörlig, men också<br />
humoristisk och vital. Själv säger han:<br />
”… det har kommit till mycket fler färger<br />
på min palett på senare år, mera lyrik och<br />
värme bland ismassorna”.<br />
Polarhavet är andra delen i en tänkt<br />
serie orkesterverk med titeln A cycle of<br />
the North, där första delen Fastlandet<br />
uruppfördes 2007 i Concertgebouw,<br />
Amsterdam och fick lovord i pressen som<br />
bl.a. beskrev det som ett: ”stort anlagt och<br />
underbart vackert symfoniskt verk”.<br />
Genoveva är Robert Schumanns enda<br />
fullbordade opera. När han skrev den var det<br />
tyska operalivet helt dominerat av Meyerbeer<br />
och Wagner, vars storskaliga verk låg långt<br />
ifrån Schumanns personlighet. Han ville i<br />
stället skapa en ”högst originell, ärlig och<br />
djup tysk opera”. Musiken bär Schumanns<br />
vackert romantiska kännetecken och handlingen<br />
väcker, utan pekpinnar, angelägna frågor om<br />
moral och rätt och fel.<br />
Handlingen bygger på en populär medeltida<br />
legend, om greve Siegfried av Brabant och<br />
hans unga hustru Genoveva, som blir falskt<br />
anklagad för att ha varit otrogen medan<br />
maken var ute på korståg. Siegfried dömer<br />
henne till döden men tjänaren som ska döda<br />
henne veknar och lämnar henne i stället i<br />
skogen. I sju år lever hon där tillsammans<br />
med det barn hon föder. Siegfried, som fått<br />
veta sanningen, hittar henne en dag när han<br />
är ute på jakt. De återförenas och han för<br />
henne tillbaka till slottet.<br />
1850 flyttade Schumann med sin familj<br />
till Düsseldorf, där han fått tjänst som<br />
stadsmusikdirektör. Han var 40 år och<br />
hade varit sjuk en tid, så miljöombytet och<br />
det vänliga mottagandet gjorde honom<br />
gott. Samtidigt var han orolig för hur han<br />
skulle klara de olika delarna av tjänsten.<br />
Dirigering var inte hans starka sida och nu<br />
skulle han leda stadens kör och orkester.<br />
Ganska snart uppstod också konflikter med<br />
körmedlemmarna som tyckte att han var<br />
för otydlig och drömmande. För att komma<br />
ur sin depression reste Schumann med sin<br />
hustru Clara till Köln. Den vackra synen av<br />
Kölnerdomen i solnedgången gjorde starkt<br />
intryck på Schumann och blev utgångspunkt<br />
för Symfoni nr 3, Den rhenska. Musiken<br />
skrevs fort, i ett flöde av inspiration och<br />
gestaltar livet längs floden Rhen, både det<br />
faktiska folklivet och historien, sagorna och<br />
legenderna.<br />
BerWaLdHaLLen<br />
Torsdag 28 augusti kl 19.30<br />
Lettlands nationella<br />
symfoniorkester<br />
Mischa Maisky violoncell<br />
olari elts dirigent<br />
peteris vasks (f 1946)<br />
Cantabile per archi<br />
peter tjajkovskij (1840–1893)<br />
symfoni nr 4 f-moll op 36<br />
-Andante sostenuto. Moderato com anima<br />
-Andantino in modo di canzona<br />
-Scherzo: Pizzicato ostinato. Allegro<br />
-Final: Allegro con fuoco<br />
paus<br />
antonín dvorák (1841–1904)<br />
Cellokonsert nr 2 h-moll op 104<br />
-Allegro<br />
-Adagio ma non troppo<br />
-Allegro moderato<br />
Presentatör: Per Lindqvist<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 2 tim 10 min<br />
läNGTAN bORT<br />
Och hEM<br />
Musik som förmedlar ett samhällsengagemang och<br />
humanistiskt budskap, självbiografisk musik om kärlek,<br />
längtan och smärta, och en cellos varma sång om<br />
längtan bort och hem.<br />
Mischa Maisky Olari Elts<br />
Peteris Vasks är född i Lettland, son till<br />
en baptistpastor vilket i Sovjetregimens<br />
dagar i hög grad präglade vardagen.<br />
Vasks sökte sig därför till Litauen för att<br />
studera på musikhögskolan i Vilnius. 1970<br />
tog han examen som kontrabasist och<br />
började i Rigaoperans orkester. Sedan<br />
dess har han spelat i en rad kammar-<br />
och symfoniorkestrar. Efter examen i<br />
komposition 1978 började han undervisa.<br />
I dag är han frilanskompositör och bosatt i<br />
Riga. Vasks musik är starkt kommunikativ<br />
och har alltid ett tydligt budskap. Han är<br />
djupt engagerad i miljöfrågor och en känsla<br />
av naturen, både ofördärvad och förstörd,<br />
finns ofta med i hans musik. Cantabile per<br />
archi är komponerad 1979.<br />
Peter Tjajkovskij komponerade sitt eget<br />
liv. Det sa han själv. Men att i detalj koppla<br />
händelser till musik är inte helt självklart. ”De<br />
som tror att en skapande konstnär – genom<br />
sin konst – kan uttrycka sina känslor i den<br />
stund då han är rörd gör det största misstag.<br />
Känslor, sorgsna eller glada, kan endast<br />
uttryckas i efterhand”.<br />
Vid tiden för Symfoni nr 4 hade han<br />
just inlett sin brevväxling med välgörarinnan<br />
Nadezjda von Meck, och beskriver stolt<br />
sin nya symfoni som ”det bästa jag gjort”.<br />
Vid samma tid fattade han det förbryllande<br />
beslutet att gifta sig med en elev, ett äktenskap<br />
som blev mycket kort och mycket<br />
olyckligt. Tjajkovskij flydde till sin bror i<br />
Schweiz och begravde sig i arbete. I efterhand<br />
beskrev han ”innehållet” i symfonin, som<br />
bl.a. rörde sig kring Ödet, det oundvikliga,<br />
men även tredje satsens vinrus och finalens<br />
jublande livsglädje.<br />
Antonín Dvorák funderade mycket över<br />
musikaliska rötter. Mitt i karriären bytte<br />
han spår och började bygga sin musik<br />
på traditionella tongångar, folksagor och<br />
myter. Och under sina tre år som rektor vid<br />
Musikkonservatoriet i New York upptäckte<br />
han den inhemska amerikanska musiken,<br />
negro spirituals och indianernas musik.<br />
Det fick honom att börja uppmuntra sina<br />
amerikanska tonsättarelever att ta den som<br />
utgångspunkt, snarare än den europeiska<br />
klassiska musiken.<br />
Under sin tid i USA komponerade<br />
Dvorák sju större verk, varav Cellokonserten<br />
(1894–95) är det sista. I mellansatsen har<br />
han citerat sin egen sång Kéduch muj sam<br />
op 82:1, Låt mig ensam… Han hade fått<br />
veta att ungdomskärleken, svägerskan<br />
Josefina Kaunitzová, låg för döden. Det här<br />
var hennes favoritsång. När han återvände<br />
hem med den färdiga cellokonserten fick<br />
han veta att hon dött, och ändrade då slutet<br />
så att han infogade hela sången.<br />
18 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 19
BerWaLdHaLLen<br />
Fredag 29 augusti kl 19.30<br />
Mariinskijteaterns<br />
kör och orkester<br />
Valery gergiev dirigent<br />
elektra<br />
Larisa Gogolevskaja sopran<br />
Klytaimnestra<br />
Jelena Vitman mezzosopran<br />
Chrysotemis<br />
Jelena Nebera sopran<br />
aigisthos<br />
Vasilij Gorsjkov tenor<br />
orestes<br />
Eduard Tsanga baryton<br />
orestes följeslagare<br />
Pavel Sjumelvitj bas<br />
den förtrogna<br />
Ludmila Kanunnikova sopran<br />
släpbärerskan<br />
Ludmila Kasianenko sopran<br />
ung tjänare<br />
Andrej Popov tenor<br />
gammal tjänare<br />
Andrej Spechov bas<br />
Vakterskan<br />
Irina Loskutova sopran<br />
Tjänarinnor<br />
Olga Legkova<br />
Kristina Kapustinskaja<br />
Maria Uvarova<br />
Tatiana Kravtsova<br />
Lia Sjevtsova<br />
richard strauss (1864–1949)<br />
elektra<br />
tragedi i en akt<br />
Libretto: Hugo von Hofmannsthal<br />
Konserten innehåller en paus<br />
Presentatör: Boel Adler<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 1 tim 50 min<br />
KuNGAMORD,<br />
blODShäMND<br />
Och FÖRSONING<br />
Richard Strauss’ mest expressionistiska opera om<br />
oförsonlighet och hatiskt hämndbegär, om maktspel,<br />
intriger och ond bråd död.<br />
Hugo von Hofmannsthal kunde sin Freud,<br />
så när han läste Sofokles Elektra 1901,<br />
såg han genast de tre kvinnogestalterna<br />
som ”schatteringar av en och samma<br />
hemlighetsfulla färgton”, att det onda finns<br />
inom var och en av oss, som en ”färgton”<br />
bland andra.<br />
När Richard Strauss såg Hofmannsthals<br />
pjäs Elektra blev han lika fängslad och snart<br />
var de i full gång med sin första gemensamma<br />
opera.<br />
I sin strävan efter att fånga alla de<br />
psykologiska konflikter och aspekter dramat<br />
rymmer, valde Strauss ett unikt tonspråk,<br />
atonalt och expressionistiskt. Musiken är<br />
vild, kantig, lidelsefull och genomsyrad av<br />
destruktivitet och erotiska undertoner. Mer<br />
avancerad än så här blev aldrig Strauss, i<br />
senare operor återgick han till mer romantiska<br />
klanger.<br />
Handlingen<br />
Kung Agamemnon har mördats av sin hustru<br />
Klytaimnestra och hennes älskare Aigisthos.<br />
Döttrarna Elektra och Chrysotemis lever<br />
kvar i borgen med faderns mördare, medan<br />
sonen Orestes sändes bort efter mordet.<br />
Chrysotemis försöker anpassa sig till<br />
förhållandena i Mykenes kungaborg, men<br />
Elektra lever i bitterhet och hat och har<br />
bara en tanke: att hämnas sin fars död.<br />
När operan börjar har många år gått sedan<br />
mordet.<br />
Några tjänarinnor sitter och samtalar<br />
vid brunnen, fulla av förakt för Elektra som<br />
smyger förbi. Bara en av flickorna visar<br />
förståelse. Hon blir genast bestraffad av<br />
vakterskan.<br />
Elektra längtar efter sin far och<br />
hetsar upp sig vid tanken på hur hon och<br />
hennes syskon ska dansa segerdans på<br />
hans grav efter fullbordad blodshämnd.<br />
Chrysotemis kommer för att varna Elektra,<br />
att Klytaimnestra och Aigisthos tänker spärra<br />
in henne i tornet. Elektra skrattar hånfullt åt<br />
detta och åt Chrysotemis längtan efter ett<br />
vanligt liv.<br />
Klytaimnestra är plågad av sitt samvete<br />
och vill ha Elektras förlåtelse, men hon<br />
svarar att enda sättet modern kan bli fri från<br />
sina samvetskval är att Orestes kommer<br />
tillbaks och mördar henne. Klytaimnestra<br />
bryter samman, men en tjänare viskar något<br />
i hennes öra som får henne att hånskratta.<br />
Budet är att Orestes är död.<br />
Elektra kan först inte tro att nyheten<br />
är sann, men inser snabbt att om den är<br />
det, måste hon få sin syster med på<br />
hämndplanerna. Förföriskt försöker hon<br />
få systern med sig men Chrysothemis flyr<br />
förskräckt.<br />
Orestes återvänder. Han har skickat<br />
falskt bud om sin död för att kunna komma<br />
in i borgen och utföra hämnden. Elektra<br />
eggar hans beslutsamhet och snart hörs<br />
Klytaimnestras dödsskrik. Chrysothemis<br />
och tjänsteflickorna rusar dit. Aigisthos blir<br />
mördad han också. Chrysothemis jublar<br />
över befrielsen, och Elektra dansar en<br />
triumfdans: ”Jag bär glädjens börda och<br />
för er i dansen. Endast ett höves den som<br />
är lika lycklig som i – tystnad och dans”.<br />
Hon faller död ner.<br />
Hofmannsthal förklarar slutet: ”När de<br />
dödande huggen fallit rasar hennes liv,<br />
hennes organ samman såsom hos drönaren,<br />
när han fyllt sin uppgift att befrukta<br />
bidrottningen.”<br />
Orestes och Elektra (med yxan)<br />
dödar Aigisthos medan den<br />
förfärade Klytaimnestra, deras<br />
trolösa mor, försöker hålla dem<br />
tillbaka.<br />
osCarsKyrKan<br />
Fredag 29 augusti kl 21.00<br />
radiokören<br />
Berit opheim sopran<br />
Björn gäfvert orgel<br />
grete Pedersen dirigent<br />
trad<br />
Jesus, gjør meg stille<br />
(S Sundelius-Lagerström)<br />
Arr Grete Pedersen och Sondre Bratland<br />
james macmillan (f 1959)<br />
seinte Mari moder milde<br />
(Okänd 1200-tal)<br />
lasse thoresen (f 1949)<br />
Helligkvad<br />
Mon dieu, mon adoré<br />
trad<br />
om alla berg och dalar<br />
anders hillborg (f. 1954)<br />
en midsommarnattsdröm<br />
I NORSK FOLKTON<br />
edvard grieg (1843–1907)<br />
ur Fire psalmer op 74<br />
-Hvad est du dog skjøn (HA Brorson)<br />
-Jesus, Kristus er opfaren (H Thomissön)<br />
-I himmelen, Mathias Brorson baryton<br />
Presentatör: Maria Eby von Zweigbergk<br />
Konserten sänds lör 30/8 kl 15.00<br />
i SR P2 och EBU, repris sön 7/9 kl 22.00<br />
Ungefärlig konserttid: 1 tim 15 min<br />
I FOlKMuSIKAlISKT<br />
lANDSKAp – ARvET<br />
FRåN FÖRR<br />
I folkhymnerna finns de djupt existentiella erfarenheter vi<br />
alla delar – sorg, glädje, kärlek, maktkamp, besvikelse<br />
och hopp – och musiken bär dem vidare från generation<br />
till generation, i idel nya tonsättningar.<br />
<strong>Radio</strong>kören Grete Pedersen<br />
James MacMillan lever i Skottland där han<br />
undervisar på halvtid, samtidigt som han<br />
komponerar och dirigerar. Hans musik är<br />
direkt och känslostark, ofta byggd på den<br />
skotska folkmusiken och med ett andligt<br />
och politiskt budskap, färgat av hans egen<br />
katolska tro. ”Jag tror inte någon tonsättare<br />
kan komponera i ett ideologiskt vakuum.<br />
Man måste kunna svara mot något som<br />
finns inneboende i din egen psykologi,<br />
annars saknar det personlig integritet.”<br />
Texten till Seinte Mari moder milde är hämtad<br />
från ett 1200-talsmanuskript från Trinity<br />
College, Cambridge, och följer formen att<br />
varva folkspråket med latin:<br />
Seinte Mari moder milde,<br />
Mater salutaris;<br />
Feirest flour of eni felde<br />
Vere nuncuparis.<br />
Lasse Thoresen är professor i komposition<br />
vid Norska Musikaliska Akademien, och<br />
en av Norges ledande kompositörer.<br />
Många av hans verk har fått priser och<br />
utmärkelser och han spelas både i Norge<br />
och internationellt. Hans musik bygger<br />
på den norska folkmusiken blandat med<br />
spektralmusik och andra modernistiska<br />
stilmedel. Ofta när folkmusik används som<br />
grund för konstmusik blir det som en bärare<br />
av nationell särart. Thoresen använder<br />
snarare folkton för att söka det universella,<br />
det som förenar oss alla, enligt tanken att<br />
det är genom våra olikheter som vi alla ändå<br />
är ett. Thoresen tillhör den religiösa rörelsen<br />
Bahai och deras ideologi präglar mycket av<br />
hans komponerande.<br />
Anders Hillborg spelade i rockband och<br />
sjöng i kör innan han upptäckte den klassiska<br />
musiken. Efter studier på Kungliga Musikhögskolan<br />
i början av 1980-talet, har han<br />
vunnit priser som Christ Johnson-priset<br />
1991 och en Grammis för Årets kompositör<br />
för skivan Jag vill se min älskade komma<br />
från det vilda, producerad i samarbete med<br />
Eva Dahlgren. Hans kompositioner spelas<br />
av orkestrar över hela världen. Körstycket<br />
En midsommarnattsdröm (2001) är skrivet<br />
på beställning av tidningen Expressen<br />
och bygger på Håkan Norléns och Rune<br />
Lindströms Visa vid Midsommartid.<br />
Edvard Grieg hittade sin personliga ton i<br />
blandningen mellan den centraleuropeiska<br />
musiktradition han insöp under studieåren<br />
i Leipzig, och den norska folkmusiken.<br />
Norge sökte, som så många andra länder<br />
i Europa under slutet av 1800-talet, sin<br />
nationella identitet, sina rötter och en ny<br />
väg som enad nation. Ett sätt att stärka<br />
samhörighetskänslan och identiteten var<br />
genom körsång. Körer bildades överallt och<br />
bidrog starkt till den rörelse som ledde fram<br />
till unionsupplösningen med Sverige 1905.<br />
Fire psalmer (1906) blev Griegs sista verk.<br />
Musiken bygger på gamla norska kyrkomelodier,<br />
valda mer för sin musikaliska<br />
skönhet än sitt religiösa innehåll.<br />
20 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 21<br />
bild: johan ljungström/sr<br />
bild: cf-wesenberg@kolonihaven.no
ild: johan ljungström/sr<br />
BerWaLdHaLLen<br />
Lördag 30 augusti kl 18.00<br />
Mariinskijteaterns orkester<br />
Valery gergiev dirigent<br />
rodion sjtjedrin (f 1932)<br />
skälmvisor<br />
Konsert nr 1 för orkester<br />
peter tjajkovskij (1840–1893)<br />
ur nötknäpparen<br />
paus<br />
nikolaj rimskij-korsakov<br />
(1844–1908)<br />
scheherazade, op 35<br />
- Havet och Sinbad sjöfararens skepp<br />
- Sagan om Prins Kalender<br />
- Den unge prinsen och den unga prinsessan<br />
- Festen i Bagdad och skeppsbrottet<br />
Presentatör: Maria Eby von Zweigbergk<br />
Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />
Ungefärlig konserttid: 2 tim<br />
NÖTKNäppARE,<br />
SKälMAR Och<br />
SINbAD SJÖFARAREN<br />
Med magi, fantasi och spänning ingjuter den ryska<br />
folksagan goda värderingar i barnen och ger tröst och<br />
hopp om en rättvisare värld. Musiken ger sagan liv, doft<br />
och färg med sina rika klanger.<br />
Rodion Sjtjedrin var en av Sovjetepokens<br />
mest framgångsrika och accepterade<br />
tonsättare. Liksom Sjostakovitj gick Sjtjedrin<br />
en ständig balansgång för att vara accepterad<br />
Zoch kunna utöva sitt yrke, och samtidigt<br />
ärlig. ”Vi lever i en tid när det inte bara<br />
finns en sanning”, sa han en gång. Han har<br />
komponerat allt från kammarmusik till opera,<br />
med särskild tonvikt på dans. Skälmvisor<br />
(1963) är hans första konsert för orkester<br />
och bygger på kända ryska folkmelodier<br />
och s.k. ”tjastusjkor”, rysk folkdiktning med<br />
”humor, ironi och en skarp satir över status<br />
quo, dess försvarare och ’folkets ledare’.<br />
Även så mäktiga och fruktade namn som<br />
Marx, Lenin och Stalin har blivit förlöjligade i<br />
en ’tjastusjka’”, säger Sjtjedrin.<br />
Peter Tjajkovskij tyckte ofta att det verk<br />
han arbetade med just i stunden var hans<br />
”bästa någonsin”. Om publiken sen var av<br />
annan uppfattning, sjönk han i djupa tvivel.<br />
Hans andra balett, Törnrosa, blev svalt<br />
mottagen av publiken på Mariinskijteatern,<br />
liksom Svansjön några år tidigare. Men<br />
chefen för teatern beställde ännu en<br />
balett, och föreslog E.T.A. Hoffmanns nya<br />
Nötknäpparen och Råttkungen. Till en början<br />
var Tjajkovskij inte alls entusiastisk över<br />
temat och även långt efter uruppförandet<br />
kunde han tycka att historien saknade<br />
dramatik och känslomässig nerv. Men även<br />
Valery Gergiev Mariinskijteaterns orkester<br />
om Tjajkovskij den gången var kritisk själv,<br />
har eftervärlden utnämnt Nötknäpparen<br />
till den kanske mest älskade baletten över<br />
huvud taget.<br />
Berättelsen är den fantasifulla sagan<br />
om Clara som får en nötknäppare i julklapp,<br />
och som tack för att hon hjälper honom<br />
i slaget mot Råttkungen, blir förd till<br />
Sötsakernas land.<br />
Nikolaj Rimskij-Korsakov läste Tusen<br />
och en natt och såg genast för sig<br />
en orkestersvit i fyra satser, som ”ett<br />
kalejdoskop av sagobilder och figurer av<br />
orientalisk karaktär”. Bakgrunden till de<br />
många fantastiska sagorna är berättelsen<br />
om sultanen, som tror att alla kvinnor<br />
är trolösa. Därför svär han att han ska<br />
döda var och en av sina hustrur på själva<br />
bröllopsnatten, så de inte ska hinna få en<br />
chans att svika honom. Men Scheherazade<br />
överlistar honom genom att berätta sagor<br />
för honom varje natt. Och varje gång<br />
gryningen närmade sig, slutade hon just där<br />
det var som mest spännande. På så sätt<br />
blev sultanen tvungen att låta henne leva,<br />
för att få höra fortsättningen. Efter 1000 och<br />
en natt tar han tillbaks sitt grymma löfte och<br />
Scheherazade får leva.<br />
Scheherazade hade premiär i S:t<br />
Petersburg i november 1888.<br />
bild: sr bild<br />
uNGA TAlANGER FRåN<br />
TJAJKOvSKIJKONSERvATORIET<br />
Sedan två år tillbaka ger <strong>Östersjöfestivalen</strong> unga talanger<br />
från Tjajkovskijkonservatoriet i Moskva möjligheten att få<br />
möta andra mer erfarna musiker och ny publik i ett<br />
större sammanhang.<br />
onsdag 27 aug<br />
Medborgarhuset Trappan,<br />
Vällingby kl 19.00<br />
frédéric chopin (1810–1849)<br />
Polonäs Ass-dur<br />
pablo de sarasate (1844–1908)<br />
Introduktion och Tarantella<br />
takashi yoshimatsu (f 1953)<br />
Fuzzy bird sonat<br />
béla bartók (1881–1945)<br />
Rumänska danser<br />
sergej rachmaninov (1873–1943)<br />
Elegi<br />
franz liszt (1811–1886)<br />
Rapsodi nr 2<br />
francis poulenc (1899–1963)<br />
Sonat för klarinett och piano<br />
a sjalov<br />
Fantasi över den ryska folksången<br />
”Folket klandrar mig”<br />
manuel de falla (1876–1946)<br />
Spansk dans<br />
mario castelnuovo-tedesco (1895–1968)<br />
Fantasi över teman ur operan<br />
”Barberaren i Sevilla”<br />
alexander tsygankov (f 1942)<br />
Variationer över den zigenska sången<br />
“Mar djandja”<br />
igor frolov (f 1937)<br />
Skämt<br />
rysk folkvisa<br />
Gårdfarihandlaren<br />
Ksenija Berjozina Aleksej Michajlenko<br />
Torsdag 28 aug<br />
sofia kyrka kl 20.00<br />
maurice ravel (1875–1937)<br />
Undine<br />
alexander tsygankov (f 1942)<br />
Rapsodi över ryska teman<br />
robert muczynski (f 1929)<br />
Time Pieces<br />
johann sebastian bach (1685–1750)<br />
Adagio och fuga<br />
rodion sjtjedrin (f 1932)<br />
Imitation av Albeniz<br />
maurice ravel (1875–1937)<br />
Scarbo<br />
serban nikifor<br />
Sarnuch för klarinett solo<br />
sergej rachmaninov (1873–1943)<br />
Vokalis<br />
fritz kreisler (1875–1962)<br />
Liebesleid, Wienermarsch<br />
alexander tsygankov (f 1942)<br />
Fantasi över den ryska folksången<br />
”Belolitsa – kruglolitsa”<br />
(Flickan med runt, ljust ansikte)<br />
pablo de sarasate (1844–1908)<br />
Navarra<br />
igor frolov (f 1937)<br />
Skämt<br />
rysk folkvisa<br />
Gårdfarihandlaren<br />
TJaJKoVsKiJenseMBLen<br />
Ksenija Berjozina violin<br />
aleksej Michajlenko klarinett<br />
Jevgenij Voltjkov domra<br />
darja Karpljuk domra<br />
Vladimir rumjantsev piano<br />
Fredag 29 aug<br />
årsta Folkets Hus,<br />
årsta torg kl 19.00<br />
frédéric chopin (1810–1849)<br />
Ballad nr 4, f-moll<br />
sergej rachmaninov (1873–1943)<br />
Romans från öster<br />
a rosenblad<br />
Fantasi över teman av Rimskij-Korsakov<br />
francis poulenc (1899–1963)<br />
Sonat for violin och piano<br />
antonio bazzini (1818–1897)<br />
Gnomernas ringdans<br />
vladimir blok<br />
Toccata<br />
sergej tanejev (1856–1915)<br />
Canzona för klarinett och orkester<br />
22 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 23<br />
a. byzov<br />
”Sja, sjtil”<br />
igor frolov (f 1937)<br />
Melodi<br />
alexander tsygankov (f 1942)<br />
Introduktion och Csardas<br />
Jevgenij Voltjkov<br />
Darja Karpljuk<br />
niccoló paganini (1782–1840)<br />
Karneval i Venedig<br />
ryska folkvisor<br />
Månsken<br />
Gårdfarihandlaren<br />
Vladimir<br />
Rumjantsev
BiograFier<br />
dirigenTer<br />
Daniel Barenboim gav sin första<br />
offentliga konsert sju år gammal och<br />
deltog i dirigentkurser i Salzburg för Igor<br />
Markevich när han var 11. Han gjorde<br />
sin internationella pianistdebut 1952,<br />
första dirigentframträdandet skedde i<br />
London 1967 och operadebuten 1973<br />
vid Edinburghfestivalen. Barenboim<br />
har gästat en mängd namnkunniga<br />
ensembler och operahus. Åren 1991–2006<br />
var han chefsdirigent för Chicago<br />
Symfoniorkester, 2000 fick han samma<br />
post hos Staatskapelle Berlin och<br />
fr.o.m. säsongen 2007/<strong>2008</strong> är Daniel<br />
Barenboim förste gästdirigent för<br />
La Scalaoperan i Milano. Med tiden har<br />
Barenboim alltmer börjat engagera sig<br />
i fredsfrågor och projekt som bidrar till<br />
fred och förståelse mellan människor.<br />
Olari Elts vann Sibeliustävlingen<br />
för dirigenter år 2000 vilket satte<br />
fart på karriären. Åren 2001–2006<br />
var han chefsdirigent för Lettlands<br />
Nationella Symfoniorkester, lovordad<br />
för sitt sinnrika repertoarval och<br />
sitt musikskapande. 2006 tillträdde<br />
han som konstnärlig rådgivare för<br />
Orchestre de Bretagne och 2007 blev<br />
han förste gästdirigent för Skotska<br />
kammarorkestern och Estlands<br />
Nationella Symfoniorkester. Han<br />
samarbetar även med Finska <strong>Radio</strong>ns<br />
Symfoniorkester, SWR Stuttgart,<br />
Orchestre national du Capitole de<br />
Toulouse, Birminghams Symfoniorkester,<br />
m.fl. orkestrar i Europa, USA och Australien.<br />
Valery Gergiev är konstnärlig ledare<br />
för Mariinskijteatern sedan 1996. Efter<br />
studier vid Leningradkonservatoriet<br />
vann Gergiev första pris i Herbert von<br />
Karajan-tävlingen 1977 och debuterade<br />
som dirigent vid Kirovteatern (numera<br />
Mariinskijteatern) 1978. 10 år senare,<br />
i samband med perestrojkan i Sovjet,<br />
gjorde Gergiev sitt första framträdande<br />
i väst tillsammans med Kirovteaterns<br />
orkester. Därefter har det blivit många<br />
foto: peter andersen<br />
bejublade turnéer över hela världen.<br />
Gergiev samarbetar även med orkestrar<br />
som Berlins och Wiens Filharmoniker,<br />
Londonorkestrarna, <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
Symfoniorkester och symfoniorkestrarna<br />
i San Francisco, Boston, Chicago, m.fl.<br />
Han leder många festivaler och har fått<br />
en mängd priser och utmärkelser.<br />
Daniel Harding började sin karriär<br />
som assistent åt Simon Rattle för<br />
Birminghams Symfoniorkester där han<br />
gjorde sin debut 1994. Därefter blev<br />
han assistent åt Claudio Abbado hos<br />
Berlinfilharmonikerna och debuterade<br />
med dem vid 1996 års Berlinfestival.<br />
Harding är förste gästdirigent för Londons<br />
symfoniorkester, och chefsdirigent<br />
för <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
och Mahler Kammarorkester. Harding<br />
är regelbundet gäst hos Dresdens<br />
Statskapell, Wiens Filharmoniker,<br />
Berlins Filharmoniker, Concertgebouw-,<br />
Gewandhaus- och La Scala-orkestrarna<br />
m.fl. Som operadirigent har han gjort<br />
uppsättningar på La Scala, Covent Garden,<br />
festivalen i Aix, Münchenoperan m.m.<br />
Grete Pedersen är lika bekväm<br />
i barockmusik, klassiskt, samtida<br />
och folkmusik som i samarbete med<br />
jazzmusiker och skådespelare. Sedan<br />
1990 leder Grete Pedersen Det Norske<br />
Solistkor, vars cd med Griegs körmusik<br />
har fått översvallande recensioner.<br />
Pedersen har även samarbetat med<br />
Nederländska <strong>Radio</strong>kören, Pro Coro<br />
Canada och Världsungdomskören.<br />
<strong>Radio</strong>kören ledde hon första gången<br />
2007.<br />
Pedersen arbetar även med<br />
orkestrar som Norsk Barokkorkester,<br />
Baroque Fever och Kringkastningsorkestret.<br />
Krzysztof Penderecki började tidigt<br />
med violin och piano och studerade<br />
därefter komposition men även filosofi,<br />
konsthistoria och litteratur. 1959 vann<br />
han de tre första priserna i en polsk<br />
tonsättartävling och därefter har han<br />
vunnit en lång rad priser, medaljer och<br />
utmärkelser för sina operor, symfonier,<br />
körverk m.m. Han har varit rektor för<br />
Krakóws musikakademi och undervisat<br />
i Essen och vid Yale-universitetet i USA<br />
1973–1978. Under de åren turnerade<br />
Penderecki över hela världen och fick<br />
ett internationellt anseende även som<br />
dirigent både av egna och andras verk.<br />
Esa-Pekka Salonen intar en särställning<br />
bland dagens musiker både som dirigent<br />
och tonsättare. Sedan 1992 är han<br />
chefsdirigent för Los Angeles Philharmonic<br />
och fr.o.m. nästa säsong kommer han<br />
att tillträda som chefsdirigent och<br />
konstnärlig rådgivare för Philharmonia<br />
Orchestra London, som han samarbetat<br />
tätt med under hela sin karriär. 1985–95<br />
var han chefsdirigent för <strong>Sveriges</strong><br />
<strong>Radio</strong>s Symfoniorkester, som han<br />
fortfarande håller tät kontakt med bl.a.<br />
i sin egenskap av initiativtagare till och<br />
konstnärlig ledare för Östersjö-festivalen.<br />
Salonen är berömd för sina tolkningar<br />
av samtida musik och har lett en lång<br />
rad uruppföranden och mängder av<br />
inspelningar av samtida musik.<br />
Gustaf Sjökvist var domkyrkokantor<br />
i Storkyrkan i Stockholm 1967–1981,<br />
därefter domkyrkoorganist och ansvarig för<br />
Storkyrkans kör- och konsertverksamhet.<br />
Gustaf Sjökvist leder Storkyrkans Kör<br />
som han bildade 1967, och Gustaf<br />
Sjökvists Kammarkör, bildad 1994.<br />
Åren 1986–1994 var Gustaf Sjökvist<br />
chefsdirigent för <strong>Radio</strong>kören och<br />
sedan 1994 är han förste gästdirigent<br />
för Bayerska <strong>Radio</strong>ns Kör.<br />
Gustaf Sjökvist ägnar sedan mitten<br />
av 1970-talet ungefär halva sin tid åt<br />
orkesterdirigering, med de skandinaviska<br />
orkestrarna, tyska orkestrar, BBC London<br />
och orkestrar i USA och Australien.<br />
soLisTer<br />
Karolina Blixt mezzosopran, satsade<br />
från början på teater och bildkonst,<br />
samtidigt som hon sjöng i kör och<br />
spelade altsaxofon. Sedan 2002 har<br />
hon ägnat sig helt åt sång och våren<br />
<strong>2008</strong> avslutade hon sin utbildning på<br />
Operahögskolan i Stockholm. Hon fick<br />
sitt genombrott i huvudrollen i Händels<br />
Xerxes på Drottningholms Slottsteater<br />
våren 2007 och har även sjungit i Verdis<br />
Nabucco på Göteborgs Konserthus och<br />
foto: nicho södling<br />
romans- och kyrkokonserter över hela<br />
Norden.<br />
Petri Bäckström tenor, har studerat<br />
på Sibeliusakademin och debuterade<br />
på Finlands Nationalopera 2001 där han<br />
sjungit många viktiga karaktärsroller.<br />
Han har även sjungit huvudroller som<br />
Rodolfe i Bohème på operahusen i<br />
Uleåborg, Kuopio och Åbo. Sedan 2003<br />
framträder Bäckström varje sommar på<br />
Operafestivalen i Savonlinna. Han har<br />
även framträtt i konsertsammanhang<br />
med en rad finska orkestrar och körer<br />
och medverkar i inspelningen av<br />
Rautavaaras opera Solens hus på cd.<br />
Malena Ernman mezzosopran, fick<br />
sitt genombrott 1998, då hon genast<br />
visade sin bredd med både den spektakulära<br />
rollen som Kaja i Sven-David<br />
Sandströms Staden och klassisk bel<br />
cantosång som Rosina i Barberaren i<br />
Sevilla på Kungliga Operan. På Kungliga<br />
Operan har hon även sjungit Carmen<br />
och gjorde under våren <strong>2008</strong> succé som<br />
Rossinis Askungen. Internationellt har<br />
Ernman sjungit mycket barock med bl.a.<br />
Nikolaus Harnoncourt, René Jacobs och<br />
William Christie. Mångsidighet och bredd<br />
är betecknande för Ernman, som även<br />
sjungit cabaret, musikal och mycket<br />
samtida musik.<br />
Larissa Gogolevskaja sopran, har<br />
fått Golden Sofit 2007, S:t Petersburgs<br />
finaste teaterpris för sin rolltolkning<br />
av Elektra. Andra medaljer och<br />
utmärkelser är Den gyllene masken,<br />
Hedrad rysk artist m.m. Gogolevskaja<br />
är född i Archangelsk och har studerat<br />
på Leningradkonservatoriet. Med<br />
Mariinskijteatern har hon turnerat till<br />
Japan, USA, Frankrike, Slovenien, Italien,<br />
Finland m.m. i dramatiska huvudroller<br />
som Turandot, Ortrud, Senta, Brünnhilde,<br />
Katerina Ismajlova m.fl.<br />
Vasilij Gorsjkov tenor, är född i<br />
Novosibirsk och utbildad vid Novosibirsks<br />
Glinkakonservatorium 1992. Var solist<br />
vid operan i Novosibirsk 1989 och<br />
1996–2000, och debuterade på<br />
Mariinskijteatern 1991. Gorsjkov blev<br />
solist vid Mariinskijteatern 1995 och<br />
har fast engagemang sedan 2002. Han<br />
sjunger roller som Otello, Loge, Mime,<br />
Rodolfo och ryska roller. Gorsjkov har<br />
turnerat med Mariinskij till USA. Han<br />
har även sjungit i Japan, Egypten,<br />
Portugal, Spanien, Sverige m.m., och<br />
fått utmärkelsen ”hedrad rysk artist”.<br />
Jakub Haufa violin, född 1980 i Poznan,<br />
har studerat på Henryk Wieniawskiskolan<br />
och Ignaz Paderewskiskolan i Poznan<br />
och tog examen 2003. Han har framträtt<br />
både i Polen och utomlands som solist,<br />
kammarmusiker och med orkestrar.<br />
Sedan 2003 är han konsertmästare i<br />
Sinfonia Varsovia, med vilka han ofta<br />
framträder som solist.<br />
Dan Karlström tenor, är född på<br />
Åland och tog examen vid Åbo<br />
Handelshögskola innan han började<br />
studera sång vid Sibeliusakademin.<br />
Karlström har varit anställd på<br />
Schillertheater i Gelsenkirchen och<br />
Staatstheater Darmstadt, och är sedan<br />
2002 fast medlem av Leipzigoperans<br />
ensemble. Han har även medverkat flera<br />
gånger på Operafestivalen i Savonlinna<br />
och Finska Nationaloperan. Som<br />
konsertsångare har Karlström sjungit<br />
Juloratoriet, Messias, Carmina Burana<br />
m.m.<br />
Tuomas Katajala tenor, har studerat<br />
på Sibeliusakademin och i Rom och<br />
Amsterdam. 2007 framträdde han i<br />
Resan till Reims på Rossinifestivalen.<br />
Katajala har givit konserter över hela<br />
Europa, i Japan och USA, bl.a. i Royal<br />
Albert Hall och Avery Fisher Hall. 2006<br />
sjöng han Tamino på Operafestivalen<br />
i Savonlinna och året därpå Resan<br />
till Reims och Barberaren i Sevilla på<br />
Finska Nationaloperan. Katajala har<br />
sjungit med London Festival Orchestra,<br />
Eremitageorkestern, Helsingfors<br />
Stadsorkester m.fl. med dirigenter som<br />
Goodman, Franck, Kamu, Mälkki, Oramo<br />
och Storgårds.<br />
Robert Künzli tenor, började som<br />
baryton men bytte fack efter andra<br />
året på Münchenoperans operastudio<br />
på 1970-talet. Han har varit medlem<br />
av Stuttgartoperans ensemble och har<br />
sjungit vid operahusen i München,<br />
Hamburg, Dresden, Helsingfors,<br />
Toronto, Operafestivalen i Savonlinna,<br />
Parisoperan, Carnegie Hall m.m.<br />
Mischa Maisky violoncell, är född i Riga<br />
där han studerade innan han kom till<br />
S:t Petersburg och därefter fortsatte till<br />
Moskva och Mstislav Rostropovitj för<br />
fortsatta studier. Vann pris i Tjajkovskijtävlingen<br />
1966. Efter debut i London<br />
1976 öppnades dörrarna till de stora<br />
orkestrarna och konserthusen i London,<br />
Paris, Berlin, Wien, New York och Tokyo.<br />
Maisky är mycket efterfrågad som<br />
kammarmusiker och har spelat med<br />
Ashkenazy, Kremer, Argerich m.fl.<br />
Som solist är Maisky både kraft-<br />
full och elegant, och den ende som<br />
fått erbjudande att spela in Bachs<br />
kompletta verk för violoncell av Deutsche<br />
Grammophon.<br />
Maisky spelar på en violoncell<br />
av 1700-talsmästaren Domenico<br />
Montagnana.<br />
Jussi Myllys tenor, har studerat på<br />
Sibeliusakademin och framträtt både<br />
som sångare och dansare. 2005<br />
inledde han sin internationella karriär<br />
med Don Ottavio både i Åbo och på<br />
Komische Oper Berlin. Samma år<br />
gav han konserter i Prag och Riga<br />
med Peter Schreier som dirigent<br />
och i Japan tillsammans med RIAS<br />
Kammarkör. 2006 blev Myllys fast<br />
medlem i Frankfurtoperans ensemble<br />
och han har gästat operahusen i Berlin,<br />
Dresden, Genève och Operafestivalen i<br />
Savonlinna. Myllys är även mycket aktiv<br />
som konsertsångare.<br />
Henrik Måwe piano, är född 1981<br />
och har studerat vid Sibeliusakademin<br />
i Helsingfors och Kungliga Musikhögskolan,<br />
Stockholm, där han tog<br />
sitt diplom våren <strong>2008</strong> i bl.a. konsert<br />
med Kungliga Filharmonikerna.<br />
Andra orkestrar Måwe spelat med är<br />
Helsingborgs Symfoniorkester, Västerås<br />
Sinfonietta m.fl. Måwe har framträtt i<br />
Norden och stora delar av Europa och<br />
medverkat i festivaler som Savigny le<br />
Temple och Moulin d’andé i Frankrike<br />
och Gotland Chamber Music Festival.<br />
Daniel Barenboim Krzysztof Penderecki Karolina Blixt Esa-Pekka Salonen Larissa Gogolevskaja<br />
Tuomas Katajala<br />
Mischa Maisky<br />
Malena Ernman<br />
24 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 25<br />
foto: micke grönberg
foto: seppo jj sirkka/eastpress<br />
Måwe spelar även gärna kammarmusik<br />
och är hängiven klassisk improvisatör.<br />
Jelena Nebera, sopran, är född i<br />
Krasnodar Krai och har studerat vid<br />
S:t Petersburgs Konservatorium. Därefter<br />
fortsatte hon till Graz Operaskola<br />
samtidigt som hon studerade för<br />
Elisabeth Schwarzkopf, Mirella Freni och<br />
Diego Crovetti. 2000 debuterade hon<br />
vid Festivalen i Salzburg, där hon sjöng<br />
med bl.a.Thomas Hampson och Susan<br />
Graham. Hon har sjungit på teatrarna i<br />
Dortmund, Nürnberg, Bonn, Freiburg,<br />
Kassel m.m. Nu är hon engagerad vid<br />
Theater Dortmund och gästsolist på<br />
Mariinskijteatern sedan 2006.<br />
Hannu Niemelä bas, har varit<br />
engagerad vid bl.a. Badens statsteater<br />
i Karlsruhe, statsteatern i Mainz och<br />
Dortmundoperan och har gästspelat<br />
regelbundet vid Finlands Nationalopera<br />
och operafestivalen i Savonlinna. Hans<br />
repertoar omfattar ca 100 barytonroller,<br />
bland dem ett antal uruppföranden.<br />
Berit Opheim sopran, har studerat<br />
vid Bergens Musikkonservatorium<br />
och Norges Musikhögskola med<br />
examen 1992. Denna mångsidiga<br />
sopran har sjungit folkmusik, bl.a. i<br />
folkmusikteateruppsättningen Skal–skal<br />
ikkje i regi av Leif Stinnerbom, jazz,<br />
opera och romanser, som solist<br />
tillsammans med Oslo Kammarkör<br />
(turné till USA), Oslo Kammarorkester,<br />
Kringkastningsorkestret, Det Norske<br />
Kammerorkester m.fl, vid Oslo<br />
Kirkemusikkfestival och Vossa Jazz<br />
bland mycket annat.<br />
Esa Ruuttunen baryton, tog examen<br />
i teologi och slutförde därefter sina<br />
sångstudier på Sibeliusakademin,<br />
samtidigt som han arbetade som<br />
präst fram till 1984. Sedan mitten av<br />
1970-talet har Ruuttunen varit aktiv<br />
konsertsångare och även lärare i sång<br />
på Sibeliusakademin. 1985 debuterade<br />
Ruuttunen på Finska Nationaloperan där<br />
han ingår i den fasta ensemblen sedan<br />
1987. Han har även gästat operahusen<br />
i Stuttgart, München, Lissabon, Covent<br />
Garden, Deutsche Oper Berlin m.m.<br />
Esa Ruuttunen<br />
Ruuttunen sjunger sakral musik, opera,<br />
konsert och inte minst nyskrivna verk.<br />
Gabriel Suovanen baryton, är född<br />
1974 i Stockholm och studerade<br />
violin och sång som barn. Redan som<br />
gossopran sjöng han bl.a. på Kungliga<br />
Operan. Efter studier i Helsingfors och<br />
Stockholm fick Suovanen engagemang<br />
på Kungliga Operan där han är en av<br />
de ledande barytonsångarna. Han har<br />
även sjungit på Finska Nationaloperan,<br />
Operafestspelen i Savonlinna,<br />
Liceuoperan i Bercelona, La Monnaie<br />
i Bryssel, Oslooperan, Komische Oper<br />
Berlin m.m. i roller som Papageno,<br />
Don Giovanni, Marcello, Guglielmo och<br />
Gunther i Wagners Ring. Souvanen är<br />
även ofta anlitad som konsertsångare.<br />
Agata Szymczewska violin, född<br />
1985 i Gdansk, examinerades 2004<br />
på musikhögskolan i Koszalin, med<br />
fortsatta studier i Poznan och Hanover.<br />
Hon har vunnit flera tävlingar och priser,<br />
bl.a. guldmedalj i Henryk Wieniawskitävlingen<br />
i Poznan 2006, och har<br />
framträtt i bl.a. Europa, Kina, Japan, och<br />
Kanada med ensembler som Sinfonia<br />
Varsovia, Lahtis Symfoniorkester, Polska<br />
<strong>Radio</strong>ns Kammarorkester och Baltic<br />
Philharmonic. 2005 bjöds hon in att<br />
vara konsertmästare åt Seiji Osawa, ett<br />
samarbete som fortsatt sedan dess.<br />
Eduard Tsanga bas, har vunnit en lång<br />
rad priser och utmärkelser. 1998 inledde<br />
han sina studier på Glinkakonservatoriet<br />
i Novgorod och sedan 2000 är han solist<br />
vid Mariinskijteaterns Akademi för unga<br />
sångare.<br />
Jelena Vitman mezzosopran, har<br />
studerat vid S:t Petersburgs Rimskij-<br />
Korsakovkonservatorium och<br />
debuterade vid Mariinskijteatern 1996.<br />
Har sjungit bl.a. Olga, Erda, Suzuki och<br />
stora mezzosopranroller ur den ryska<br />
repertoaren.<br />
Vitman turnerat med Mariinskijteatern<br />
till England, Tyskland, Spanien,<br />
Israel, USA och Japan. Hon sjunger även<br />
kammarprogram i S:t Petersburg och<br />
Tyskland.<br />
enseMBLer<br />
Baltic Sea Festival Choir består<br />
av unga, semiprofessionella sångare<br />
från den Baltiska regionen. Kören är<br />
ett naturligt resultat av diskussioner<br />
som pågått länge mellan <strong>Radio</strong>kören<br />
och kollegor och sångare runt det<br />
baltiska området om vad man kan<br />
göra för att inspirera den kommande<br />
generationen sångare för professionell<br />
körsång. I februari/mars <strong>2008</strong> skickades<br />
inbjudningar ut till kollegor i Finland,<br />
Estland, Lettland, Litauen, Polen,<br />
Danmark, Ryssland och Tyskland,<br />
som i sin tur valde ut sångare. Gustaf<br />
Sjökvist utsågs till körledare. Kören<br />
kommer att träffas för första gången<br />
inför <strong>Östersjöfestivalen</strong> och framträder i<br />
Stockholm med <strong>Radio</strong>kören och därefter<br />
i Riga med Lettlands <strong>Radio</strong>kör.<br />
Finska <strong>Radio</strong>ns Symfoniorkester<br />
bildades 1927 och bestod då av 10<br />
musiker. Två år senare var de 21 och<br />
gav sin första konsert. Serien med<br />
radiosända Europakonserter blev ett<br />
viktigt steg för orkesterns internationella<br />
erkännande, där Armas Järnefelt ledde<br />
Finlands första konsert 1933 och Jean<br />
Sibelius höjde taktpinnen för sista<br />
gången i sitt liv 1939. Än i dag har<br />
samtida musik en framträdande plats i<br />
orkesterns repertoar och man har hittills<br />
gjort över 500 uruppföranden av finska<br />
verk. 2003 utnämndes Sakari Oramo<br />
till chefsdirigent för orkestern, som har<br />
framträtt flera gånger vid BBC Proms, på<br />
musikfestivalerna i Bergen, Edinburgh,<br />
Schleswig-Holstein och Kanarieöarna,<br />
Wien, Spanien, Japan, USA m.fl.<br />
utlandsturnéer.<br />
Helsingfors Filharmoniska Kör är<br />
en symfonisk kör, bildad 2007 som<br />
svar på det stora behov av en stor<br />
symfonisk kör som funnits länge i<br />
Finlands huvudstadsregion. Kören siktar<br />
på högklassigt samarbete med olika<br />
orkestrar och musikinstitutioner, men<br />
även på att ge egna konserter. I dag<br />
består kören av 60 sångare och kommer<br />
att utökas till 100 sångare, alla musik-<br />
och sångstuderande, professionella<br />
musiker eller erfarna amatörkorister.<br />
Konstnärlig ledare är Hannu Norjanen<br />
och vicedirigent Jukka Jokitalo.<br />
Lettlands Nationella<br />
Symfoniorkester är en internationellt<br />
uppskattad ensemble med hemvist<br />
i Riga. Orkestern bildades 1926 då<br />
Lettlands radio började direktsända<br />
konserter från radiostudion med radions<br />
orkester, från början bara 14 musiker.<br />
I dag består orkestern av 100 musiker<br />
och man ger ca 60 konserter per år, plus<br />
inspelningar. En viktig del i orkesterns<br />
arbete är beställning och framförande<br />
av nya verk av lettiska tonsättare. Man<br />
arbetar också med projekt för att främja<br />
musikutbildning och ger regelbundet<br />
konserter för barn. Bland orkesterns<br />
dirigenter kan nämnas Vasilij Sinajskij<br />
1975–1987, Paul Mägi 1990–1994, Terje<br />
Mikkelsen 1997–2001 och Olari Elts<br />
2001–2005. Nu är Gints Glinka orkestern<br />
chefsdirigent.<br />
Mariinskijteaterns orkester är en<br />
av Rysslands äldsta musikinstitutioner.<br />
Grundad på 1700-talet under Peter den<br />
Stores tid, var den från början känd<br />
som Ryska Imperiets Operaorkester. I<br />
slutet av 1800-talet startade den första<br />
guldåldern då Mariinskijteatern blev en<br />
av Europas finaste teatrar. Tjajkovskij var<br />
nära knuten till teatern och dirigerade<br />
bl.a. uruppförandet av sin femte<br />
symfoni med orkestern. Rachmaninov,<br />
Hector Berlioz och Gustav Mahler är<br />
några av alla andra stora namn som<br />
stått framför orkestern. Under Valery<br />
Gergievs ledning har orkestern knutit<br />
viktiga band med operahus runt om i<br />
världen med både operaföreställningar<br />
och orkesterkonserter, som gjort att<br />
orkestern kallats ”världens första globala<br />
orkester”.<br />
<strong>Radio</strong>kören är sedan 1950-talet en av<br />
världens främsta a cappella-körer, unik<br />
i sin behärskning av hela repertoaren<br />
från barock till samtida musik. Kören<br />
bildades 1925, och blev under Eric<br />
Ericsons ledning, från 1952, det<br />
flexibla instrument den är i dag. Många<br />
tonsättare har komponerat direkt för<br />
kören och dirigenter som Riccardo<br />
Muti och Claudio Abbado har valt<br />
Finska <strong>Radio</strong>ns<br />
Lettlands Nationella<br />
Berit Opheim Symfoniorkester<br />
Gabriel Suovanen<br />
Symfoniorkester<br />
<strong>Radio</strong>kören<br />
<strong>Radio</strong>kören för sina olika prestigefyllda<br />
projekt. Kören turnerar flitigt, senast till<br />
Japan, Nederländerna och Italien, och<br />
möts världen över av ovationer. Efter<br />
Eric Ericson har Anders Öhrwall, Gustaf<br />
Sjökvist, Tõnu Kaljuste och Stefan<br />
Parkman hållit i chefsdirigentskapet.<br />
Sedan 2007 är unge nederländaren<br />
Peter Dijkstra körens chefsdirigent.<br />
Sinfonia Varsovia föddes ur Polska<br />
Kammarorkestern 1984 när Yehudi<br />
Menuhin var gäst och orkestern behövde<br />
utökas till 40 musiker för att klara<br />
repertoaren. Resultatet blev så gott att<br />
ensemblen permanentades med Yehudi<br />
Menuhin som förste gästdirigent. Sedan<br />
dess har orkestern gjort konsertturnéer<br />
i USA, Kanada, stora delar av Europa,<br />
Latinamerika och Asien. Alla positioner<br />
i orkestern besätts efter öppen tävlan<br />
och till orkestern är även knuten en<br />
övningsorkester. Det har lett till att<br />
orkestern uppfattas som en ”ung<br />
orkester”. Orkestern har samarbetat med<br />
världens främsta dirigenter och solister<br />
och gjort framgångsrika inspelningar.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />
bildades 1965 och utvecklades under<br />
Sergiu Celibidaches ledning till en<br />
orkester av internationell standard<br />
med framgångsrika utlandsturnéer<br />
som följd. Turnéer är fortfarande en<br />
viktig del i orkesterns verksamhet,<br />
de senaste åren till Proms i London,<br />
Musikverein i Wien, festivalen Vita Nätter<br />
i S:t Petersburg. Abu Dhabi i Förenade<br />
Arabemiraten, musikfestivalen på<br />
Kanarieöarna m.m. Världens främsta<br />
dirigenter gästar regelbundet orkestern<br />
och för chefsdirigentskapet har bl.a.<br />
Herbert Blomstedt, Esa-Pekka Salonen,<br />
Evgenij Svetlanov och Manfred Honeck<br />
svarat. Sedan 2007 har Daniel Harding<br />
tagit över med ett friskt förhållande till<br />
traditionen där han gärna kombinerar<br />
nytt och klassiskt.<br />
Väst-Östliga Divanorkestern<br />
grundades 1999 av Daniel Barenboim<br />
tillsammans med författaren och<br />
litteraturprofessorn Edward W. Said<br />
som en workshop för unga musiker med<br />
egyptiskt, iranskt, israeliskt, jordanskt,<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />
Symfoniorkester<br />
libanesiskt, palestinskt och syriskt<br />
ursprung. Syftet med orkestern är att<br />
uppmuntra till dialog mellan de olika<br />
kulturerna i Mellanöstern genom att<br />
musicera tillsammans. Orden ”västöstlig<br />
divan” syftar på en diktsamling<br />
av Goethe ”eftersom Goethe var en<br />
av de första tyskarna som uppriktigt<br />
intresserade sig för andra länder”.<br />
Väst-Östliga Divanorkestern har redan<br />
gjort flera mycket framgångsrika<br />
cd-inspelningar och lovordade<br />
framträdanden i bl.a. Istanbul, Bryssel,<br />
Théâtre du Châtelet i Paris, Filharmonin i<br />
Berlin, La Scala i Milano och turné i USA.<br />
Mariinskijteaterns<br />
orkester<br />
26 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />
For english summary see page 28-32<br />
östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 27<br />
foto: gustav karlsson frost<br />
foto: gustav karlsson frost
THe BaLTiC<br />
sea FesTiVaL<br />
<strong>2008</strong><br />
english summary<br />
THe BaLTiC sea – For<br />
FuTure generaTions<br />
The Baltic Sea Festival – a musical symbol<br />
as a uniting force and belief in the future.<br />
Already ten years ago, when we discussed<br />
the Baltic Sea Festival, it was clear that we<br />
wanted to offer the audience great music, but<br />
also that we wanted to do something more.<br />
The foundation of the Baltic Sea Festival<br />
consists of three things: Classical Music (for<br />
the inner well-being), the environmental issues<br />
(for the outer well-being), and the leadership<br />
(for societal direction). I am proud that we<br />
have strong representatives for each of these<br />
foundations this year. These representatives<br />
guarantee the survival of the festival and its<br />
main concerns.<br />
The festival is growing<br />
Inviting the West-Eastern Divan Orchestra<br />
was important to me since they are proof<br />
that it is possible to overcome difficult issues<br />
and cooperate. Where political discussions<br />
fail, music can take over and allow people<br />
to meet and forge friendships through their<br />
common love for music. This year we have<br />
sister festivals for the first time: One in Riga<br />
and one in Tallinn, and we are excited for their<br />
participation.<br />
The strength of music<br />
In the 2000s we are facing bigger challenges<br />
than ever before, and the thought of our<br />
limited time on earth may seem crippling. In<br />
today’s western civilization we easily forget<br />
that death is a natural part of the human life<br />
cycle. Continued development requires the<br />
energy of a new generation, and cooperation<br />
between nations and across generational<br />
boundaries is important. The message from<br />
us musicians is positive: We want to, and we<br />
can create a better world if we make changes<br />
together.<br />
I have had the pleasure of collaborating with<br />
fantastic people who all believe in music and<br />
the future. I am very grateful, and I would like<br />
to thank Valery Gergiev, Esa-Pekka Salonen,<br />
the participating musicians, the staff at<br />
Berwaldhallen, and collaborating partners<br />
around the Baltic Sea for their contributions.<br />
But my biggest thanks go to you – the<br />
audience. Without you there would be no<br />
festival.<br />
A warm welcome!<br />
Michael Tydén<br />
General Manager Berwaldhallen<br />
The Town Musician and music<br />
around the Baltic sea<br />
In the 17th and 18th centuries musical culture<br />
developed in accordance with a pattern that<br />
reflected a town’s structure, with a focus<br />
on the town hall and the church. It was<br />
around these two important institutions that<br />
musical life flourished. An important common<br />
denominator for all towns was the Town<br />
Musician – the town’s director of music.<br />
Music had a strong symbolic value in<br />
the civic culture of the Baltic area. It was<br />
generally deemed that it contributed to the<br />
peace and harmony that was assumed to<br />
prevail in a prosperous town. A musical<br />
framework for a wedding or christening was<br />
well-nigh obligatory. The higher up you were<br />
on the social ladder the more musicians you<br />
were expected to hire.<br />
The institution of Town Musician<br />
gradually disappeared in the first half of the<br />
19th century, as the general guild system<br />
broke up. It greatly affected the world of<br />
music. A musical appearance now became an<br />
aesthetic event deriving from the artistic ideal<br />
of the period. An art form that the educated<br />
middle classes held in high esteem.<br />
Greger Andersson<br />
Professor of Musicology at Lund University,<br />
Member of the Royal Swedish Academy of Music<br />
The Baltic sea – a unique,<br />
much-loved and sensitive sea!<br />
The Baltic Sea is the world’s largest<br />
brackish sea and a unique ecosystem that is<br />
particularly sensitive to pollution. The Baltic<br />
Sea is one of the world’s most polluted seas.<br />
Nutrient leakage from agriculture,<br />
sewage treatment works and industrial<br />
effluent lead to toxic algal bloom and dead<br />
sea beds, currently representing a bigger area<br />
than all the cultivated arable land in Sweden.<br />
WWF is working to reduce the release of<br />
nutrients into the Baltic Sea. The top priority<br />
is to stop tax subsidies not backed up by<br />
adequate environmental requirements.<br />
With its ruthless fishing methods, large<br />
bi-catches and illegal fishing, large-scale<br />
industrial fishing has contributed to a serious<br />
threat to wild salmon and cod – and with them<br />
the fishing industry. WWF is working to create<br />
sustainable fishing. Stopping the extensive<br />
illegal fishing is an important initial step.<br />
90 million people live in the Baltic region,<br />
and the Baltic Sea is one of the most-used<br />
seas in the world. It is therefore particularly<br />
important that we create an overall perspective<br />
– something that at present is unfortunately<br />
lacking. WWF is working to achieve integrated<br />
marine management and an overall marine<br />
policy.<br />
The Baltic region is the cradle of<br />
international nature conservation. We live in<br />
a rich part of the world. We have a huge store<br />
of knowledge, great commitment amongst<br />
our citizens and politicians and an industry<br />
that seldom openly opposes conservation<br />
measures. If we cannot save the Baltic Sea,<br />
which sea would we then be able to save?<br />
Lasse Gustavsson<br />
General Secretary Worldwide Fund for Nature WWF<br />
about the music, democracy<br />
and leadership<br />
As Daniel Barenboim raises his baton on<br />
the 21st of August – it is young musicians<br />
of Egyptian, Iranian, Israeli, Jordanian,<br />
Lebanese, Palestinian and Syrian origins - who<br />
will produce wonderful music. Side by side.<br />
The Baltic Sea Festival is an attempt to<br />
use music to draw attention to our region’s<br />
challenges regarding environmental issues<br />
and democracy. The West-Eastern Divan<br />
Orchestra personifies the belief that music<br />
builds bridges and that individuals, under<br />
good leadership, can break down barriers that<br />
have long been perceived as insurmountable.<br />
The musicians of this unique symphonic<br />
orchestra are strong individuals from different<br />
political and cultural environments. They<br />
make a truly artistic contribution under<br />
the leadership of the conductor Daniel<br />
Barenboim. This is a perfect example of<br />
strong musical leadership.<br />
Democracy also requires leadership.<br />
One has to unite diverse groups – and the<br />
importance of recognizing and understanding<br />
unique situations and opportunities can not<br />
be emphasized enough.<br />
In setting the stage for tolerance –<br />
music and culture are of the highest priority.<br />
Tolerance must never be confused with<br />
indifference. The challenge is to be able to<br />
accept and respect differences.<br />
This is in short what The Baltic Sea<br />
Festival is all about.<br />
Robert Weil<br />
Chairman of Proventus, Magasin 3 Stockholm<br />
Konsthall and the Jewish Theatre<br />
Conversation with esa-Pekka<br />
”It’s great to see the Baltic Sea Festival<br />
gaining an increasingly high profile regarding<br />
its actual social commitment. The debate<br />
shows that it is possible to influence things<br />
and that classical music really can be a force<br />
to be reckoned with in this context.”<br />
The Baltic Sea Festival’s artistic director<br />
Esa-Pekka Salonen is happy, and full of<br />
expectation about the sixth Baltic Sea Festival.<br />
Creating good music together and simultaneously<br />
influencing society has always been<br />
one of the festival’s fundamental concepts.<br />
This year much of the programme<br />
reflects the situation of the Baltic Sea – either<br />
ecologically or politically.<br />
”Daniel Barenboim and his West-<br />
Eastern Divan Orchestra are a good example<br />
of cultural collaboration in a complicated<br />
situation. Much has improved for those of<br />
us who live around the Baltic, but there are<br />
still political tensions. So you can see the<br />
Divan Orchestra as a model for how to work<br />
together.<br />
The Baltic Sea Festival Choir is not only<br />
symbolically important but also musically<br />
exciting. For 2009 we’re dreaming of having<br />
both a festival choir and an orchestra<br />
involving members from all the countries<br />
around the Baltic Sea.”<br />
ConCerT PrograMMe<br />
Thursdag august 21 10am–1pm<br />
Discussion with Daniel Barenboim<br />
Screening of ”Knowledge is the beginning”<br />
a film by Paul Smacney about the West-<br />
Eastern Divan Orchestra, followed by a<br />
discussion with Daniel Barenboim, Mariam<br />
Said and Michael Kimmelman.<br />
Thursdag august 21 7.30pm<br />
Tradition and variation<br />
No music is born in a vacuum. One era<br />
follows another, and each composer must<br />
relate to what came before. This evening’s<br />
composers clearly took tradition as their<br />
starting point. Haydn was one of Brahms’s<br />
models, just as Brahms was one of<br />
Schönberg’s.<br />
Joseph Haydn’s Sinfonia Concertante (1792)<br />
is sometimes counted as Symphony No. 105,<br />
and is scored for solo violin, oboe, cello and<br />
bassoon. At the premiere the London public<br />
was in raptures, and the papers lauded<br />
Haydn’s new work, which they found deep,<br />
airy, affecting and original.<br />
Arnold Schönberg’s motto was<br />
“comprehensibility”, which he in part created<br />
by using easily recognisable dance rhythms<br />
such as the waltz, and a clear form usually<br />
taken from the Baroque. Harmonically<br />
speaking he relinquished major and minor,<br />
favouring his new twelve-tone system,<br />
in which all the notes are of equal worth.<br />
Variations Op. 21 (1928) is his first twelve-tone<br />
work for orchestra. The theme is based on the<br />
notes B-A-C-H, by way of a tribute to the old<br />
baroque master.<br />
In his Symphony No. 4 (1884-85)<br />
Johannes Brahms also uses Bach’s music<br />
as a basis. Some years after the symphony<br />
had been completed, he felt uncertain about<br />
the result: ”I’m afraid it bears the taste of<br />
the climate here, where the cherries never<br />
become sweet enough to eat,” he wrote from<br />
his summer residence in northern Styria.<br />
Friday august 22 7.30pm<br />
Curse upon iron, magic and<br />
popular belief<br />
Music of our own time with its roots in folk<br />
music, tradition and mysticism – from the<br />
countries around the Baltic. Choir and soloists<br />
– a lone voice and a collective voice.<br />
The Swede Jan Sandström and the Estonian<br />
Veljo Tormis use Sami (Lapp) music in their<br />
pieces, the drum being crucial, as the<br />
shamanic tool for conjuring up contact with<br />
the spirit world.<br />
Sandström’s piece is a prayer about<br />
peace, and Tormis’s work is a resounding<br />
protest against a society in a state of deep<br />
moral crisis, in which the iron has been turned<br />
into canons, tanks and machine guns.<br />
Popular Russian folk melodies are the starting<br />
point for the Russian teacher and composer<br />
Nikolai Sidelnikov in his Cordial Talks (1975).<br />
Einojuhani Rautavaara’s Ikävyys (1998)<br />
is the first song of three that use material taken<br />
from the opera Aleksis Kivi, Finland’s national<br />
author.<br />
Sven-David Sandström is Sweden’s<br />
most productive and most-played composer,<br />
and he is currently under commission to write<br />
new church music for the entire church year.<br />
Nils Lindberg started as a jazz pianist,<br />
and as a composer he is inspired by Swedish<br />
folk music. O Mistress Mine is based on<br />
English poetry from Elizabethan England.<br />
Franz Schubert and Johannes Brahms<br />
both lived in Vienna, where private music for<br />
the salon formed an essential part of their<br />
lives and gypsy bands provided entertainment<br />
in the cafés. Brahms was one of many people<br />
who were inspired by the hot Hungarian<br />
music. Schubert’s Ständchen D. 920 is an<br />
unusual serenade, in which the beloved gets<br />
to sleep on in peace.<br />
saturday august 23 6pm<br />
Thieves, murderers and bandits<br />
”My new, black opera is creating a lot of work<br />
for me. It feels as if I’m gradually sinking<br />
lower and lower, right down to humanity’s most<br />
wretched individuals. And it’s an hard journey”.<br />
Leoš Janácek’s final opera From the House of<br />
the Dead is based on Fjodor Dostoyevsky’s<br />
novel, written after four years in a Siberian<br />
prison camp.<br />
The action is set in a Russian prison<br />
camp in Siberia.<br />
Act I starts early one cold winter<br />
morning – a normal day in the life of the<br />
prisoners. A new prisoner is admitted, and<br />
is beaten on the orders of the commandant.<br />
Nobody reacts. Some of the prisoners talk<br />
about their time in freedom and their crimes.<br />
In Act II it is spring. After the working<br />
day they gather for a feast. More stories<br />
from the prisoners’ lives. Two pantomime<br />
performances are presented. A prisoner goes<br />
off with a prostitute. Quarrelling starts, and<br />
the young Ajej is seriously injured.<br />
Act II is set in the prison hospital. Luka<br />
is at death’s door, and Petrovitj is reading<br />
aloud to the injured Alej. Shapkin talks about<br />
an interrogation, and the Old Prisoner sighs<br />
heavily in the night. Shishkov relates that<br />
he murdered his prospective wife when he<br />
found out she loved someone else. Luka dies<br />
in the meantime. Shishkov then recognises<br />
his fiancé’s lover in him, and curses him.<br />
The following day Petrovitj is pardoned. And<br />
everything continues as before.<br />
sunday august 24 6pm<br />
oratorio, video art and evolution<br />
The rapid climate change has meant that<br />
interest in the Arctic area has dramatically<br />
increased in recent years. The rapidly melting<br />
ice sheet is being discussed everywhere, and<br />
is arousing concern and speculation.<br />
In the summer of 2005 Majgull Axelsson,<br />
Jonas Bohlin and Lars Siltberg travelled to<br />
the Arctic for four weeks in the icebreaker<br />
Oden. Their joint impression and experience<br />
of the environment in the Arctic region was<br />
the starting point for this collaborative project.<br />
The result was a suggestive vision of the<br />
future that reflects mankind’s conditions and<br />
man’s view of his role and place in time and<br />
evolution.<br />
Majgull Axelsson is a journalist and author<br />
with great commitment to the environment.<br />
Majgull says about Holocene that her text<br />
grew from the insight that life and evolution go<br />
on regardless of man’s involvement. The text<br />
deals with history, the present and the future.<br />
Jonas Bohlin trained at the Royal<br />
College of Music in Stockholm and made<br />
his breakthrough as a composer in 1992. He<br />
often seeks interdisciplinary collaboration and<br />
documentary material. He describes Holocene<br />
as “spectacular vision, Wagner, Stravinsky<br />
and rock ‘n’ roll – heterogeneous music that<br />
alternates between hope and despair.”<br />
Lars Siltberg made his début at the 2001<br />
Venice Biennale and is now exhibiting his<br />
video art in galleries all over the world. In the<br />
film in Holocene Siltberg speculates on the<br />
nature of a development from the reverse time<br />
perspective: What thoughts will future human<br />
beings have? Will people still be people?<br />
Monday august 25 7.30pm<br />
From the other side of the<br />
iron Curtain<br />
The Soviet era’s machinery of power was<br />
merciless to artists of all kinds – the music<br />
born out of this often had an important<br />
symbolic value for people as a messenger of<br />
compassion and hope.<br />
Krzysztof Penderecki was a child during<br />
World War Two. This meant he witnessed at<br />
close hand the German occupation of Poland<br />
and the terror and devastation it brought<br />
with it. Having grown up in a warm-hearted<br />
Catholic home, he developed a commitment<br />
to humans in suffering.<br />
In the power struggle between the<br />
church and the former communist state<br />
Penderecki was openly on the side of the<br />
church. One of his close friends was Cardinal<br />
Stefan Wyszynski. The night after hearing<br />
of Wyszynski’s death in 1981 Penderecki<br />
composed Agnus Dei – originally a piece for choir.<br />
Violin Concerto No. 2 Metamorphoses<br />
(1992-1995) sound as if the whole of Poland’s<br />
history is sweeping past, with all its sorrows<br />
and difficulties. The music ends in a beautiful<br />
meditative solo that floats high up over a web<br />
of mysterious orchestral sound. The concerto<br />
was written for Anne-Sophie Mutter.<br />
Dmitri Shostakovich was constantly<br />
performing a balancing trick between<br />
expressing what he wanted in his music and<br />
being accepted by the Soviet machinery of<br />
power. He offered his Symphony No. 6 as a<br />
tribute to Stalin. But it didn’t turn out like that.<br />
The symphony is not a tribute by nature. What<br />
happened? Nobody knows, but we have<br />
Shostakovich’s own words: ”It’s a special<br />
form of self defence; you assert that you’re<br />
planning a composition of one kind or another<br />
– something with a powerful and striking title<br />
– that’s how you avoid the punishment of<br />
stoning.”<br />
Tuesday august 26 7.30pm<br />
Music from east and West<br />
Through the scores to films such as The<br />
Exorcist, The Shining and Wild at Heart<br />
Penderecki has become something of a<br />
cult figure, and has reached new groups<br />
of listeners.<br />
Krzysztof Penderecki developed a completely<br />
individual musical language based on sound<br />
28 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 29
and timbre. Sinfonietta per archi (1990-91) is<br />
an orchestral version of a string trio, written<br />
for and premiered by Sinfonia Varsovia in 1992.<br />
Karol Szymanowski is Poland’s most<br />
important composer from the beginning of<br />
the 1900s. His Violin Concerto No. 1 (1916) is<br />
an impressionistic tone poem based on the<br />
poem May Night by Tadeusz Micinski, who<br />
shared Szymanowski’s interest in occultism<br />
and mysticism.<br />
Antonín Dvorák wanted to compose<br />
music that spoke to his own countrymen<br />
and described their life on the basis of their<br />
own folk tales and wealth of folk music.<br />
Symphony No. 8 (1890) is like a kaleidoscope<br />
of impressions, ranging from the idyllic<br />
countryside to more dramatic passages.<br />
Wednesday august 27 7.30pm<br />
romantic and anti-romantic<br />
A new work inspired by ice and sea – the<br />
festival’s commission by Klas Torstensson,<br />
framed by Schumann’s beautifully romantic<br />
and attractively expressive melodies.<br />
Klas Torstensson is one of Sweden’s foremost<br />
composers, resident in Holland since 1973.<br />
His most famous work hitherto is the opera<br />
The Expedition, but he has also written<br />
chamber music, orchestral works, songs and<br />
electroacoustic music. The Polar Ocean is the<br />
Baltic Sea Festival’s commission.<br />
Genoveva is Robert Schumann’s only<br />
completed opera. The plot is based on<br />
a popular medieval legend about Count<br />
Siegfried of Brabant and his young wife<br />
Genoveva, who was accused of having<br />
been unfaithful, but was ultimately forgiven.<br />
In 1850 Schumann and his family moved<br />
to Düsseldorf, where he had secured a post<br />
as Civic Director of Music. During a holiday<br />
trip to Cologne the sight of the beautiful<br />
cathedral in the light of the setting sun made<br />
a strong impression on Schumann, and<br />
became the starting point for his Symphony<br />
No. 3, The Rhenish.<br />
Thursday august 28 7.30pm<br />
Longing for far-off places<br />
and for home<br />
Music that communicates a social<br />
commitment and humanist message,<br />
autobiographical music of love, longing and<br />
pain, and a cello’s warm song about longing<br />
for far-off places and for home.<br />
Peteris Vasks is a free-lance composer<br />
resident in Riga, and is deeply involved in<br />
environmental issues. His music is extremely<br />
communicative, and is often about the<br />
relationship between man and nature.<br />
Peter Tchaikovsky composed his own<br />
life. At the time of his Symphony No. 4 he<br />
had just fled his ultra-short and extremely<br />
unhappy attempt at marriage. The ’content’<br />
of the symphony revolves around Fate, the<br />
inevitable, wine-induced inebriation and<br />
exultant joie de vivre.<br />
Antonín Dvorák thought a lot about<br />
musical roots. In mid-career he changed<br />
course and started basing his music on<br />
traditional strains, folk tales and myths. During<br />
his time in the USA Dvorák composed seven<br />
major works, of which the Cello Concerto<br />
(1894-95) is the final piece.<br />
Friday august 29 7.30pm<br />
Vendetta and reconciliation<br />
Richard Strauss’s most expressionist<br />
opera, about irreconcilability and rancorous<br />
vindictiveness, about power games, intrigues<br />
and evil sudden death.<br />
The Austrian poet Hugo von<br />
Hofmannsthal’s play Electra caught the<br />
interest of Richard Strauss, becoming the<br />
start of a long collaboration between the<br />
two of them, resulting in several successful<br />
operas.<br />
The plot<br />
King Agamemnon has been murdered<br />
by his wife Clytemnestra and her lover<br />
Aigisthos, who now lives with the daughters<br />
Chrysotemis and Electra. Chrysotemis tries to<br />
adapt, and wants the sister to cease her bitter<br />
vindictiveness. The mother Clytemnestra<br />
is plagued by nightmares and pangs of<br />
conscience, and seeks Electra’s forgiveness.<br />
Her brother Orestes was sent away after the<br />
murder. Electra hopes he can return and take<br />
revenge on their father’s murderer. The others<br />
think he’s dead. He eventually returns and<br />
murders Clytemnestra and Aigisthos. Electra<br />
triumphs in ecstasy, and drops down dead.<br />
Friday august 29 9pm<br />
in a folk music landscape – the<br />
heritage from the past<br />
The folk hymns contain the deeply existential<br />
experiences we all share – sorrow, joy,<br />
love, power struggles, disappointment and<br />
hope – and the music passes them on from<br />
generation to generation, in ever new settings.<br />
James MacMillan lives in Scotland, where he<br />
teaches half of the time, whilst simultaneously<br />
composing and conducting. His music is<br />
direct and full of feeling, often based on<br />
Scottish folk music and with a spiritual and<br />
political message, and coloured by his own<br />
Catholic faith.<br />
Lasse Thoresen is Professor of<br />
Composition at the Norwegian Academy<br />
of Music, and one of Norway’s leading<br />
composers. His music is based on Norwegian<br />
folk music mixed with spectral music and<br />
other modernist stylistic aids.<br />
Edvard Grieg’s compositional style is<br />
a mixture of the Central European musical<br />
tradition and Norwegian folk music. Choral<br />
singing was an important part of the<br />
Norwegian independence movement in the<br />
19th century.<br />
Four Psalms (1906) was Grieg’s last work.<br />
saturday august 30 7.30pm<br />
nutcrackers, rogues and sinbad<br />
the sailor<br />
Using magic, fantasy and excitement the<br />
Russian folk tale instils children with positive<br />
values, providing solace and hope for a more<br />
just world. The rich sounds of the music give<br />
the tale life, fragrance and colour.<br />
Peter Tchaikovsky was commissioned by the<br />
Director of the Imperial Theatres to write a<br />
new ballet after Sleeping Beauty and Swan<br />
Lake. The theme was to be taken from E. T.<br />
A. Hoffmann’s tale The Nutcracker and The<br />
Mouse King. The story is the imaginative<br />
tale of Clara, who is given a nutcracker for<br />
Christmas. By way of thanks for helping him<br />
in the battle against the Rat King he takes her<br />
to the Kingdom of Sweets.<br />
Rodion Shchedrin was one of the<br />
Soviet era’s most successful and accepted<br />
composers. Naughty Limericks (1963) is his<br />
first concerto for orchestra and is based on<br />
well-known Russian folk melodies and socalled<br />
chastushkas, Russian folk poetry with<br />
“humour, irony and sharp satire… Even such<br />
powerful and feared names as Marx, Lenin<br />
and Stalin were ridiculed in chastushkas,”<br />
says Shchedrin.<br />
Nikolai Rimsky-Korsakov read the<br />
Thousand and One Nights and immediately<br />
envisaged an orchestral suite in four<br />
movements, like “a kaleidoscope of fairy-tale<br />
images and figures of an oriental nature”.<br />
The background is the sly Sheherazade, who<br />
saves her life by telling such exciting stories<br />
that the Sultan has to let her live in order to<br />
hear what comes next.<br />
BiograPHies<br />
Conductors<br />
Daniel Barenboim has collaborated with the<br />
world’s foremost orchestras and musicians<br />
since the 1950s – both as a pianist and as a<br />
conductor. In the course of time Barenboim<br />
has become increasingly involved in peace<br />
issues and projects that contribute to peace<br />
and understanding between people.<br />
Olari Elts won the 2000 Sibelius Competition,<br />
and has since then been Principal Conductor<br />
of the Latvian National Symphony Orchestra,<br />
Artistic Advisor to the Orchestre de Bretagne<br />
and Principal Guest Conductor of the Scottish<br />
Chamber Orchestra and the Estonian National<br />
Symphony Orchestra.<br />
Valery Gergiev is Artistic Director of the<br />
Mariinsky Theatre since 1996, and has done<br />
many highly acclaimed tours with them<br />
throughout the world. Since 2007 Principal<br />
Conductor of the London Symphony<br />
Orchestra, he also guest-conducts some of<br />
the world’s top orchestras, directs festivals<br />
and has received many prizes.<br />
Daniel Harding is Principal Guest Conductor<br />
of the London Symphony Orchestra and<br />
Principal Conductor of the Swedish <strong>Radio</strong><br />
Symphony Orchestra and the Mahler<br />
Chamber Orchestra. He is also one of the<br />
most sought-after guest conductors of<br />
symphony orchestras and opera houses<br />
throughout the world.<br />
Grete Pedersen is equally at home in<br />
baroque, classical, contemporary and folk<br />
music, and often collaborates with jazz<br />
musicians and actors. Since 1990 she has<br />
directed the Norwegian Soloists Choir. She<br />
has worked with prominent a cappella choirs,<br />
and also conducts orchestras.<br />
Krzysztof Penderecki has been one of<br />
Poland’s foremost composers since 1959,<br />
when he won all three prizes in a composition<br />
competition. As a conductor he has enjoyed<br />
international esteem since the 1970s, when he<br />
toured throughout the world and conducted<br />
his own works and those of other composers.<br />
Esa-Pekka Salonen holds a unique position<br />
amongst musicians of today, both as a<br />
conductor and as a composer. Principal<br />
Conductor of the Swedish <strong>Radio</strong> Symphony<br />
Orchestra 1985–95 and the Los Angeles<br />
Philharmonic since 1992, and as from next<br />
season also London’s Philharmonia Orchestra.<br />
Gustaf Sjökvist is cathedral organist at<br />
Storkyrkan in Stockholm, where he conducts<br />
Storkyrkan’s choir and his own chamber<br />
choir. Principal conductor of the <strong>Radio</strong> Choir<br />
1986–1994, and since 1994 Principal Guest<br />
Conductor of the Bavarian <strong>Radio</strong> Choir.<br />
Sjökvist devotes half his time to orchestral<br />
conducting.<br />
30 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 31<br />
soloists<br />
Karolina Blixt mezzo‑soprano, completed<br />
her training at University College of Opera<br />
in Stockholm in <strong>2008</strong>, but made her<br />
breakthrough in the leading role in Handel’s<br />
Xerxes at Drottningholm Court Theatre back<br />
in 2007. She has also sung in Verdi’s Nabucco<br />
and in lieder and church concerts.<br />
Petri Bäckström tenor, made his debut at<br />
Finland National Opera in 2001, where he has<br />
since sung many important character roles.<br />
Since 2003 Bäckström has appeared every<br />
summer at the Opera Festival in Savonlinna.<br />
He has sung with a number of Finnish<br />
orchestras and choirs.<br />
Malena Ernman mezzo‑soprano, is a versatile<br />
artist with a wide musical range. During this<br />
spring, she has been singing the title role in<br />
Rossini’s Cinderella at the Royal Swedish<br />
Opera. Internationally active above all in the<br />
field of baroque opera, with conductors such<br />
as Nikolaus Harnoncourt, René Jacobs and<br />
William Christie.<br />
Larisa Gogolevskaja soprano, was awarded<br />
the 2007 Golden Sofit, St Petersburg’s top<br />
theatre prize, for her interpretation of the role<br />
of Electra. With the Mariinsky Theatre she has<br />
toured to Japan, the USA, France, Slovenia,<br />
Italy and Finland.<br />
Vasily Gorshkov tenor, trained at Novosibirsk’s<br />
Glinka Conservatory in 1992. He<br />
was soloist at the opera in Novosibirsk 1989<br />
and 1996–2000, and made his debut at the<br />
Mariinsky Theatre 1991. Gorshkov became<br />
soloist at the Mariinsky Theatre 1995, as a<br />
permanent member since 2002.<br />
Jakub Haufa violin, born 1980 and graduated<br />
2003 in Poznan, has performed in Poland<br />
and abroad in recitals, chamber concerts and<br />
solo concertos with orchestras. Since 2003<br />
he is the first concertmaster of the Sinfonia<br />
Varsovia.<br />
Dan Karlström tenor, has been employed at<br />
the Schiller Theatre in Gelsenkirchen and the<br />
State Theatre Darmstadt, and since 2002 has<br />
been a permanent member of Leipzig Opera’s<br />
ensemble. He has also performed several<br />
times at the Opera Festival in Savonlinna and<br />
at the Finnish National Opera.<br />
Tuomas Katajala tenor, appeared in The<br />
Journey to Reims at the 2007 Rossini Festival.<br />
Katajala has given concerts throughout<br />
Europe, in Japan and the USA, and with<br />
conductors such as Goodman, Franck, Kamu<br />
and Oramo. He has sung in Savonlinna and<br />
at the Finnish National Opera.<br />
Robert Künzli tenor, started as a baritone<br />
but switched to tenor after his second year<br />
at Munich Opera’s opera studio in the 1970s.<br />
He has been a member of Stuttgart Opera’s<br />
ensemble and has sung in the foremost opera<br />
houses in Europe and in Carnegie Hall.<br />
Mischa Maisky cello, has been one of the<br />
world’s most sought-after cellists since his<br />
debut in London in 1976. He has performed in<br />
concert halls in London, Paris, Berlin, Vienna,<br />
New York and Tokyo. Maisky plays a cello<br />
made by the 18th-century master Domenico<br />
Montagnana.<br />
Jussi Myllys tenor, started his international<br />
career in 2005 with the Turku Opera and<br />
the Comic Opera Berlin, and with concerts<br />
in Prague, Riga and Japan. In 2006 Myllys<br />
became a permanent member of the Frankfurt<br />
Opera, and he has performed in opera houses<br />
such as Berlin, Dresden and Geneva.<br />
Henrik Måwe piano, gave his diploma<br />
concert in spring <strong>2008</strong> with the Royal<br />
Stockholm Philharmonic Orchestra. Other<br />
orchestras Måwe has played with include<br />
Helsingborg Symphony Orchestra and<br />
Västerås Sinfonietta. Måwe has participated<br />
in festivals in France and at the Gotland<br />
Chamber Music Festival.<br />
Elena Nebera soprano, studied at the<br />
St Petersburg Conservatory. She then went<br />
on to Graz Opera School. In 2000 she made<br />
her debut at the Salzburg Festival, and she<br />
currently has a contract with Dortmund<br />
Theatre and has been a guest soloist at the<br />
Mariinsky Theatre since 2006.<br />
Hannu Niemelä bass, has been a member<br />
of the opera houses in Karlsruhe, Mainz and<br />
Dortmund, and made guest performances in<br />
Savonlinna, the USA, Japan, Israel etc.<br />
Berit Opheim soprano, has sung folk music,<br />
jazz, opera and lieder recitals, and has<br />
performed as a soloist with the Oslo Chamber<br />
Choir (tour to the USA), Oslo Chamber<br />
Orchestra, Norwegian <strong>Radio</strong> Orchestra etc.<br />
Esa Ruuttunen baritone, graduated in<br />
theology, then continued his singing studies<br />
whilst simultaneously working as a priest. In<br />
1985 he made his debut at Finnish National<br />
Opera. He has also performed at Covent<br />
Garden, German Opera Berlin etc.<br />
Gabriel Suovanen baritone, is one of the<br />
leading baritones at the Royal Swedish Opera.<br />
He has also sung at the Finnish National<br />
Opera, the Opera Festival in Savonlinna, Liceu<br />
Opera in Barcelona, La Monnaie in Brussels,<br />
Oslo Opera and the Comic Opera Berlin.<br />
Agata Szymczewska violin, born 1985 and<br />
graduated 2004 in Poznan, has won gold<br />
medal at the XIII Henryk Wieniawski Contest<br />
2006 and performed with Sinfonia Varsovia,<br />
Lahti Symphony Orchestra and Seiji Osawa etc.<br />
Eduard Tsanga bass, started his studies at<br />
the Glinka Conservatory in Novgorod in 1998,<br />
and since 2000 he is a soloist at the Mariinsky<br />
Theatre’s Academy for Young Singers.<br />
Elena Vitman mezzo‑soprano, studied<br />
at the St Petersburg Rimsky-Korsakov<br />
Conservatory, and made her debut at the<br />
Mariinsky Theatre in 1996.<br />
ensembles<br />
The Baltic Sea Festival Choir consists of<br />
young, semiprofessional singers from all the<br />
Baltic countries and it endeavours to inspire<br />
interest in professional choral singing in the<br />
next generation of singers.<br />
The Finnish <strong>Radio</strong> Symphony Orchestra<br />
was formed in 1927. In 2003 Sakari Oramo<br />
became its Principal Conductor. The orchestra<br />
has appeared at the BBC Proms, the music<br />
festivals in Bergen, Edinburgh, Schleswig-<br />
Holstein, Vienna, Spain etc.<br />
Helsinki Philharmonic Choir is a symphonic<br />
choir formed in 2007 that seeks high-class<br />
collaboration with various orchestras and<br />
musical institutions, as well as giving its<br />
own concerts. The Artistic Director is Hannu<br />
Norjanen.<br />
The Latvian National Symphony Orchestra<br />
is based in Riga, formed in 1926 and gives<br />
around 60 concerts a year, as well as making<br />
recordings. Performance of new Latvian<br />
music is an important assignment for the<br />
orchestra, which is conducted by the young<br />
Gints Glinka.<br />
The Mariinsky Theatre Orchestra is one<br />
of Russia’s oldest musical institutions,<br />
having been founded in the 18th century.<br />
It was conducted by Tchaikovsky in the first<br />
performance of his Fifth Symphony. Under<br />
Valery Gergiev’s direction the ensemble has<br />
toured abroad and gained great recognition.<br />
Since the 1950s The Swedish <strong>Radio</strong> Choir<br />
has been one of the world’s foremost a<br />
cappella choirs, with a repertoire ranging from<br />
Bach to new music. The choir was formed<br />
in 1925 and achieved world renown under<br />
Eric Ericson. The choir is now directed by<br />
the young Dutchman Peter Dijkstra.<br />
In 1984 the Polish Chamber Orchestra<br />
became Sinfonia Varsovia, and Yehudi<br />
Menuhin was its first guest conductor. The<br />
orchestra has made concert tours in the<br />
USA, Canada and large parts of Europe.<br />
The Swedish <strong>Radio</strong> Symphony Orchestra<br />
was formed in 1965, and under Sergiu<br />
Celibidache’s direction it developed into an<br />
orchestra of international standing, resulting<br />
in successful foreign tours. Since 2007 Daniel<br />
Harding is Principal Conductor.<br />
The West-Eastern Divan Orchestra was<br />
founded in 1999 by Daniel Barenboim<br />
together with the writer Edward W Said, as<br />
a workshop for young musicians from Israel,<br />
Palestine and other countries in the Middle<br />
East, with the aim of encouraging dialogue<br />
between the different cultures.
Biljetter och information<br />
Berwaldhallens biljettkontor<br />
Dag Hammarskjölds väg 3<br />
Öppet mån – fre kl 12 – 18 samt<br />
två timmar före resp konsert<br />
Tel 08 – 784 18 00<br />
Telefontid mån – fre kl 9 – 19, samt<br />
två timmar före resp konsert<br />
Extraöppet söndag 17/8 kl 12 – 17<br />
www.berwaldhallen.se<br />
Ticnet: 077 – 170 70 70<br />
Sverigehuset, Tourist Centre<br />
Hamngatan 27<br />
(ingång från Kungsträdgården9<br />
Mån – fre 9 – 19, lör 10 – 17, sön 10 – 16<br />
Tel 08 – 508 28 508<br />
Samtliga ATG-ombud<br />
Tickets and information<br />
Box Office Berwaldhallen<br />
Dag Hammarskjölds väg 3<br />
Open 12 – 18 Mon – Fri and<br />
two hours before each concert<br />
Phone +46 (0)8 – 784 18 00<br />
Mon – Fri 9 – 19 and two hours<br />
before each concert<br />
Extra opening hours Sunday Aug 17 12 – 5 pm<br />
www.berwaldhallen.se<br />
Ticnet: +46 (0)77 – 170 70 70<br />
Tourist Centre, Sverigehuset<br />
Hamngatan 27<br />
(entrance from Kungsträdgården)<br />
Mon – Fri 9 – 19, Sat 10 – 17, Sun 10 – 16<br />
Phone +46 (0)8 – 508 28 508<br />
All ATG outlets<br />
Hör alla konserter från <strong>Östersjöfestivalen</strong> igen!<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> P2 erbjuder alla konserter för efterhandslyssning på<br />
webben i 30 dagar.<br />
P2 Live - <strong>Sveriges</strong> största Live-scen<br />
sr.se/p2