01.08.2013 Views

Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio

Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio

Programtidning, Östersjöfestivalen 2008 (pdf) - Sveriges Radio

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Pris 20 kr<br />

<strong>Programtidning</strong><br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong> <strong>2008</strong><br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 04


foto: arne hyckenberg<br />

välKOMMEN TIll<br />

ÖSTERSJÖFESTIvAlEN<br />

<strong>2008</strong><br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong>s tre grundare: Valery Gergiev, Michael Tydén och Esa-Pekka Salonen<br />

Vi vill varmt tacka alla ensembler, dirigenter och solister samt övrig<br />

personal som gjort <strong>Östersjöfestivalen</strong> möjlig.<br />

Vi riktar också ett särskilt tack till….<br />

Barenboim-Said Foundation<br />

Best Western Hotels<br />

BMW<br />

Choice Hotels<br />

Deltaco<br />

Finska regeringen<br />

Judiska Teatern<br />

Konstnärsnämnden<br />

Kulturdepartementet<br />

Polska institutet<br />

Scandic Hotels<br />

Stockholms Hamnar<br />

Stockholms Stad<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong><br />

Tallink Silja Line<br />

The Autonomous Regional<br />

Government of Andalusia<br />

Utrikesdepartementet<br />

Warszawa Stad<br />

Världsnaturfonden WWF<br />

Projektledare: Katarina Lindblad<br />

Texter där ej annat anges:<br />

Katarina Lindblad<br />

Form: Lupo Design<br />

foto: krisofer samuelsson<br />

Festivalen växer<br />

Inbjudan av Väst-Östliga Divanorkestern var mycket angelägen för mig, eftersom den<br />

är en god förebild för ett konstnärligt samarbete över politiska och etniska gränser<br />

under starkt demokratiskt ledarskap. Där politiska diskussioner fastnar kan musiken<br />

ta vid och låta människor mötas och knyta vänskapsband i den gemensamma<br />

kärleken till tonernas magi.<br />

I år har vi för första gången två systerfestivaler, en i Tallinn och en i Riga. Operan<br />

i Tallinn var överförtjust att få medverka och lyckades ordna en extraföreställning av<br />

deras mycket framgångsrika uppsättning, Erkki-Sven Tüürs opera Raoul Walllenberg.<br />

Det finns få människor som kan symbolisera samverkan och gjort skillnad på liv och<br />

död genom sin egen kraft som denne person.<br />

Musikens kraft<br />

Mänskligheten står under 2000-talet inför större utmaningar än någonsin tidigare och<br />

tanken på vår utmätta tid på jorden kan verka förlamande. I dagens västerländska<br />

civilisation glömmer vi lätt bort att döden är en naturlig del av en människas livscykel.<br />

Energin från en ny generation är nödvändig för att utvecklingen skall fortgå. Det är<br />

därför oerhört viktigt med samverkan inte bara över nationer och intressesfärer utan<br />

också över generationsgränser. Grundbudskapet från oss musiker är att vi vill och<br />

kan skapa en bättre värld och det går om vi gör det tillsammans.<br />

I festivalen har jag glädjen att samarbeta med fantastiska personer som alla på<br />

sitt sätt tror på musiken och framtiden. Ett stort tack till Valery Gergiev, Esa-Pekka<br />

Salonen, alla musiker, personalen i Berwaldhallen, samarbetspartners och vänner<br />

runt Östersjön för era bidrag och ert engagemang.<br />

Men mitt största tack riktar sig till er, publiken. Utan er blir det ingen festival.<br />

Hjärtligt välkomna!<br />

Michael Tydén<br />

Konserthuschef Berwaldhallen<br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong>, en symbol för musiken som enande kraft<br />

och framtidstro.<br />

Redan när vi för tio år sedan diskuterade <strong>Östersjöfestivalen</strong> stod<br />

det klart att vi ville bjuda på musik men också göra något mer.<br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong> bygger på de tre grundpelarna: klassisk musik<br />

(för det inre välbefinnandet), miljön (för det yttre välbefinnandet)<br />

och ledarskapet (för den demokratiska riktningen).<br />

Jag är otroligt stolt och glad över att vi i år har så starka<br />

representanter för de olika ämnesområdena. Dessa krafter<br />

är garanter för att festivalen och dess frågeställningar kommer<br />

att fortleva.<br />

ÖSTERSJÖN FÖR<br />

KOMMANDE<br />

GENERATIONER<br />

For english summary see page 28-32


STADSMuSIKANTEN<br />

Och MuSIKEN<br />

KRING ÖSTERSJÖN<br />

Länge var musiken en viktig del i samhällsstrukturen kring Östersjön.<br />

Den ansågs bidra till fred och harmoni och stadsmusikanten hade hög<br />

status och fina förmåner.<br />

”Till Reval* önskas en musiker som spelar violin, klaver<br />

och blåsinstrument och även besitter färdigheter i sång,<br />

och därutöver kan undervisa i nämnda instrument. Han<br />

erhåller ett årligt arvode på 100 rubel och kan avresa<br />

med första båtlägenhet till Riga.”<br />

En annons i tidningen Lübeckische Anzeigen från 1783<br />

visar hur självklart Östersjön fungerade som förbindelse<br />

inte bara för varor och tjänster, utan även kultur, männi-<br />

skor och idéer. Konstnärer och musiker rörde sig fritt utan<br />

särskild hänsyn till nationella gränser eller nationaliteter.<br />

Det gemensamma språket i regionen var tyska.<br />

Under 1600- och 1700-talen utvecklades musikkulturen<br />

efter ett mönster som speglade städernas<br />

struktur såsom den utvecklades med början på Hansans<br />

tid, med rådhuset och kyrkan centralt placerade. Det<br />

var kring dessa båda viktiga institutioner som musiklivet<br />

blomstrade.<br />

En betydelsefull gemensam nämnare för alla städer<br />

var stadsmusikanten, stadens musikledare, musiker<br />

som rörde sig inom hela regionen och ställdes inför<br />

samma repertoar och snarlika miljöer var de än fick<br />

anställning. Att musikerna cirkulerade bidrog i sin tur till<br />

att homogeniteten i regionen förstärktes.<br />

Stadsmusikanten var ingen simpel tjänare som<br />

saknade förmåner och rättigheter. Han fick ensamrätt<br />

att uppträda i olika miljöer, både i städerna och i<br />

deras omgivningar, och hans förmåner garanterades<br />

på samma sätt som skråhantverkare i allmänhet. Han<br />

titulerades ofta ”mästare” och hade ofta mindre erfarna<br />

yrkesmusiker och elever som medhjälpare. Eleverna<br />

kunde betraktas som lärlingar. Liksom i de traditionella<br />

hantverken sträckte sig lärlingstiden mellan tre och<br />

fem år och därefter fick eleverna ett intyg om att de<br />

var kvalificerade ambulerande musiker. Mästaren<br />

intygade också att de var hedervärda personer till<br />

karaktär och vandel. Intyget var utfärdat på tyska och<br />

tjänstgjorde också som ett slags resedokument och<br />

rekommendationsbrev som man använde för att skaffa<br />

sig arbete eller studera vidare.<br />

Stadsmusikanten hade dubbla arbetsuppgifter. Han var<br />

skyldig att spela vid alla tillfällen då stadens styresmän<br />

ansåg det nödvändigt och även i kyrkan. Han skulle<br />

också spela på privata sammankomster och undervisa<br />

i instrumentalspel i skolan. Därför måste han behärska<br />

mer än ett instrument och han förväntades kunna spela<br />

både blås- och stråkinstrument. Han var i första hand<br />

utövande musiker och ägnade sig mer sällan åt att<br />

komponera.<br />

*Tallinn<br />

Musiken hade ett starkt symboliskt värde inom<br />

Östersjöområdets stadskultur. Det ansågs allmänt att<br />

den bidrog till den fred och harmoni som förmodades<br />

råda i en välmående stad. Med musikens hjälp kunde<br />

man förmedla ett intryck av att en viss stad var en trygg<br />

tillflyktsort som garanterade sina egna invånares och<br />

främlingars säkerhet. Musik betraktades inte som en<br />

estetisk prydnad – en sådan uppfattning framträdde<br />

först mot 1700-talets slut – utan var en självklar och<br />

integrerad beståndsdel i den offentliga miljön. En<br />

musikalisk inramning av ett bröllop eller barndop var<br />

nästan obligatorisk. Ju högre upp på samhällsstegen<br />

man kom, desto fler musiker förväntades man<br />

engagera. Stadsmusikanterna var mångsidiga och<br />

spelade – och väntades kunna spela – flera instrument.<br />

De försåg även sina gesäller och lärlingar med<br />

instrument. Denna mångkunnighet ägde f.ö. även hov-<br />

och militärmusiker. Mer specialiserade, virtuosa musiker<br />

med särskild teknik på ett visst instrument och en egen<br />

stil började framträda först under 1700-talets andra hälft<br />

och blev dominerande på 1800-talet.<br />

Stadsmusikantinstitutionen försvann steg för steg under<br />

1800-talets första hälft i takt med att det allmänna<br />

skråsystemet uppluckrades. Det påverkade starkt<br />

musikvärlden. Ett musikaliskt framträdande var inte<br />

längre en uppvisning med en klar social och politisk<br />

funktion i ett samhälles liv utan blev nu en estetisk<br />

företeelse som härrörde ur tidens konstnärliga ideal.<br />

En konstform som det bildade borgerskapet höll i hög<br />

aktning.<br />

Östersjöområdets musikvärld genomgick betydande<br />

förändringar decennierna kring 1800. Inte alla kom<br />

genast. Förändringarna nådde heller inte alla regionens<br />

delar samtidigt.<br />

Den allmänna tendensen var dock klar. Musikkulturen<br />

sådan den växt fram under senmedeltiden gav<br />

långsamt vika för en ny. Nya former av musik infördes<br />

och musiken fick nya samhällsformer och innebörder.<br />

Stadsmusikantens musikkultur hade inte bara skapat<br />

utan också upprätthållit ett omfattande nätverk i<br />

regionen. I och med att stadsmusikantens tjänstgöring<br />

förvandlades och efter hand försvann blev regionens<br />

enhetliga musikkultur mer stratifierad.<br />

Greger Andersson<br />

Professor i musikvetenskap vid Lunds universitet<br />

Ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien<br />

04 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 05<br />

bild: kb, kob, 1 ab carta marina 1572


Särskilt känsligt<br />

Östersjön är världens största bräckta hav och ett helt unikt<br />

ekosystem. Det faktum att vattnet i Östersjön till stor del<br />

kommer från de cirka 200 floderna som rinner ut i havet<br />

innebär att de flesta av arterna i Östersjön lever på gränsen av<br />

sin biologiska kapacitet och därför är särskilt utsatta för stress<br />

från bland annat föroreningar. Föroreningar är det tyvärr gott<br />

om – Östersjön är nämligen ett av världens mest förorenade<br />

hav.<br />

Övergödning<br />

Näringsläckage från jordbruk och reningsverk samt<br />

industriutsläpp leder till giftig algblomning och döda<br />

havsbottnar. De senaste decennierna har näringsflödet<br />

till Östersjön mer än fördubblats. Områdena med döda<br />

havsbottnar i Östersjön är i dag större än all odlad åkermark<br />

i Sverige. WWF arbetar för att minska näringstillförseln<br />

till Östersjön genom förbättrade metoder i jordbruket,<br />

användandet av bästa tillgängliga teknik i reningsverken och<br />

återskapande av våtmarker som förutom att vara en viktig<br />

livsmiljö för många spännande arter även fungerar som<br />

näringsfällor och naturliga reningsverk. Allra viktigast är att vi<br />

får stopp på skattesubventioner utan tillräckliga miljökrav som<br />

idag driver jordbruksutvecklingen fel i framför allt EU:s nya<br />

medlemsländer.<br />

Det storskaliga industrifisket har skadat Östersjön<br />

Med hänsynslösa fiskemetoder, stora bifångster och illegalt<br />

fiske har det storskaliga industrifisket bidragit till att bland<br />

annat den vilda laxen och torsken – och med den fiskenäringen<br />

Semestern är slut och många av oss har upplevt Östersjön på<br />

nära håll i år igen. Vi har badat, seglat, fiskat eller bara njutit<br />

av soluppgången en tidig morgon när havet låg blankt som en<br />

nystruken skjorta. En del av oss har använt Östersjön som resväg<br />

för att komma till något av de åtta grannländer vi delar Östersjön<br />

med. Vi kanske har haft lyckan att avnjuta något av allt det goda<br />

som havet ger oss; abborre, gädda, strömming, flundra eller något<br />

annat gott som fått grönt ljus i WWF:s populära konsumentguide<br />

Fisk till middag. Östersjön är ett mycket älskat hav, men också ett<br />

av världens mest hotade marina ekosystem.<br />

ÖSTERSJÖN – ETT<br />

uNIKT, älSKAT Och<br />

KäNSlIGT hAv!<br />

– är allvarligt hotad. WWF arbetar med regeringar,<br />

konsumenter och fiskeindustrin för att skapa regelverk och<br />

ekonomiska incitament för hållbart fiske. Att få stopp på det<br />

omfattande illegala fisket är ett viktigt första steg.<br />

90 miljoner människor lever i Östersjöregionen och<br />

Östersjön är ett av de mest nyttjade haven i världen. Det är<br />

därför särskilt angeläget att vi har ett helhetsperspektiv när<br />

vi planerar hur vi vill nyttja havets många ekosystemtjänster.<br />

Tyvärr saknas det helhetsperspektivet idag. Miljöministrarna<br />

är ansvariga för miljöfrågorna, men dessa påverkas mest<br />

av jordbruk, fiske och transportaktiviteter. Ministrarna som<br />

ansvarar för dessa områden är inte ansvariga för miljön.<br />

Resultatet blir ett hav i obalans. WWF arbetar för att<br />

åstadkomma en integrerad havsförvaltning, en havspolitik med<br />

helhetsperspektiv. Våra erfarenheter från Stora Barriärrevet<br />

i Australien gör oss hoppfulla eftersom vi vet att det går att<br />

åstadkomma lösningar som möjliggör både ett långsiktigt<br />

nyttjande av havets resurser och skydd för de mest känsliga<br />

miljöerna i havet.<br />

Östersjöregionen är den internationella naturvårdens<br />

vagga. Vi lever i en rik del av världen, här finns enorma<br />

kunskaper, starkt engagemang hos medborgarna, politiker<br />

som i internationell jämförelse framstår som miljöextremister<br />

och ett näringsliv som sällan är öppna motståndare till<br />

naturvårdsinsatser utan som ofta står på samma sida som<br />

miljörörelsen. Kan vi inte rädda Östersjön, vilket hav ska vi då<br />

kunna rädda?<br />

Lasse Gustavsson<br />

Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF<br />

06 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 07<br />

foto: håkan flank


pROGRAM<br />

ÖSTERSJÖFESTIvAlEN 08<br />

21 – 30 AuGuSTI<br />

Torsdag 21 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 10.00<br />

om respekt, möten och<br />

konstnärliga visioner<br />

Samtal mellan daniel Barenboim,<br />

Mariam said och Michael Kimmelman.<br />

Visning av Knowledge is the beginning,<br />

en film av Paul Smaczny om<br />

Väst-Östliga Divanorkestern<br />

Biljetter: 100 kr<br />

Torsdag 21 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 19.30<br />

Väst-Östliga divanorkestern<br />

daniel Barenboim dirigent<br />

haydn: Sinfonia concertante<br />

schönberg: Orkestervariationer op 31<br />

brahms: Symfoni nr 4<br />

Biljetter: 150 – 695 kr<br />

Fredag 22 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 19.30<br />

Baltic sea Festival Choir<br />

radiokören<br />

Karolina Blixt mezzosopran<br />

Henrik Måwe piano<br />

gustaf sjökvist dirigent<br />

Musik av bl a brahms,<br />

j sandström och tormis<br />

Biljetter: 100 – 395 kr<br />

LÖrdag 23 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 18.00<br />

Finska radions symfoniorkester<br />

Helsingfors Filharmoniska Kör<br />

esa-Pekka salonen dirigent<br />

Solister: Esa Ruuttunen, Robert Künzli,<br />

Tuomas Katajala, Gabriel Suovanen m.fl<br />

leoš janácek: Döda huset<br />

Biljetter: 100 – 395 kr<br />

sÖndag 24 augusTi<br />

studio 2, radiohuset kl 16.00<br />

Måste vi gå under?<br />

Ett filosofiskt och inspirerande samtal om<br />

klimatförändringar och dystopier med:<br />

Majgull axelsson, göran rydén, erland<br />

Källén, anders Karlqvist, Jonas Bohlin,<br />

Moderator: Marie-Louise Kristola<br />

Biljetter: 100 kr<br />

sÖndag 24 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 18.00<br />

sveriges radios symfoniorkester<br />

radiokören<br />

Malena ernman mezzosopran<br />

esa-Pekka salonen dirigent<br />

Holocene (uruppförande)<br />

majgull axelsson: text<br />

jonas bohlin: musik<br />

lars siltberg: film<br />

Biljetter: 190 – 525 kr<br />

Måndag 25 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 19.30<br />

sinfonia Varsovia<br />

Jakub Haufa violin<br />

Krzysztof Penderecki dirigent<br />

penderecki: Agnus Dei<br />

penderecki : Violinkonsert nr 2,<br />

Metamorfoser<br />

sjostakovitj: Symfoni nr 6<br />

Biljetter: 100 – 395 kr<br />

Tisdag 26 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 19.30<br />

sinfonia Varsovia<br />

agata szymczewka violin<br />

Krzysztof Penderecki dirigent<br />

penderecki: Sinfonietta per archi<br />

szymanowski: Violinkonsert nr 1<br />

dvorak: Symfoni nr 8<br />

Biljetter: 100 – 395 kr<br />

onsdag 27 augusTi<br />

Medborgarhuset Trappan,<br />

Vällingby kl 19.00<br />

Tjajkovskij-ensemblen<br />

Kammarmusikkonsert<br />

Biljetter: 50 kr<br />

onsdag 27 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 19.30<br />

sveriges radios symfoniorkester<br />

daniel Harding dirigent<br />

schumann: Uvertyr till Genoveva<br />

klas torstensson: Polarhavet<br />

(uruppförande)<br />

schumann: Symfoni nr 3<br />

Biljetter: 120 – 525 kr<br />

Torsdag 28 augusTi<br />

sofia kyrka kl 20.00<br />

Tjajkovskij-ensemblen<br />

Kammarmusikkonsert<br />

Biljetter: 50 kr<br />

Torsdag 28 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 19.30<br />

Lettlands nationella symfoniorkester<br />

Mischa Maisky cello<br />

olari elts dirigent<br />

p vasks: Cantabile per archi<br />

tjajkovskij: Symfoni nr 4<br />

dvorák: Cellokonsert<br />

Biljetter: 100 – 395 kr<br />

Fredag 29 augusTi<br />

årsta Folkets Hus,<br />

Mälaren kl 19.00<br />

Tjajkovskij-ensemblen<br />

Kammarmusikkonsert<br />

Biljetter: 50 kr<br />

Fredag 29 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 19.30<br />

Mariinskijteaterns<br />

solister, kör och orkester<br />

Valery gergiev dirigent<br />

richard strauss: Elektra<br />

Biljetter: 150 – 695 kr<br />

Fredag 29 augusTi<br />

oscarskyrkan kl 21.00<br />

radiokören<br />

Berit opheim sopran<br />

Björn gäfvert orgel<br />

grete Pedersen dirigent<br />

Musik av bl a macmillan,<br />

hillborg och grieg<br />

Biljetter: 100 – 200 kr<br />

LÖrdag 30 augusTi<br />

Berwaldhallen kl 18.00<br />

Mariinskijteaterns orkester<br />

Valery gergiev dirigent<br />

sjtjedrin: Skälmvisor<br />

tjajkovskij: Utdrag ur Nötknäpparsviten<br />

rimskij-korsakov: Schéhérazade<br />

Biljetter: 120 – 595 kr<br />

Med reservation för eventuella ändringar<br />

KONSERTER I<br />

lETTlAND Och ESTlAND<br />

I år är vi extra glada över att få presentera konserter även i Tallinn<br />

och Riga. I Tallinn består programmet av två operafyllda dagar,<br />

och bland annat framförs Tüürs verk om Raoul Wallenberg. En<br />

annan av konserterna i staden framförs på zoo och kan sägas<br />

representera den andra av festivalens tre hörnstenar: musik, miljö och ledarskap.<br />

riga, LeTTLand<br />

sÖndag 24 augusTi<br />

great guild Hall<br />

Baltic sea Festival Choir<br />

gustaf sjökvist dirigent<br />

Tisdag 26 augusTi<br />

great guild Hall<br />

Lettlands nationella symfoniorkester<br />

olari elts dirigent<br />

Mischa Maisky cello<br />

p vasks: Cantabile per archi<br />

tjajkovskij: Symfoni nr 4<br />

dvorák: Cellokonsert<br />

Biljettinformation:<br />

Tel. +371 7227105<br />

http://www.lnso.lv/eng/koncerti<br />

MuSIK TIll hAvS<br />

TaLLinn, esTLand<br />

LÖrdag 30 augusTi<br />

operan<br />

estlands nationella opera<br />

a Volmer dirigent<br />

solister<br />

tüür: Raoul Wallenberg<br />

Biljettinformation:<br />

http://www.opera.ee<br />

+372 683 1201<br />

sÖndag 31 augusTi<br />

Zoo<br />

estlands nationella symfoniorkester<br />

annely Peebo mezzosopran<br />

Priit Volmer bas<br />

Tõnu Kaljuste dirigent<br />

einem: Animal requiem<br />

haydn: Symphony Nr 82 ”Björnen”<br />

timo steiner: Cocks and hens<br />

Biljettinformation:<br />

http://www.piletilevi.ee<br />

Följ med på en kryssning i Östersjön till tonerna av skön musik.<br />

Tallink Silja presenterar under <strong>Östersjöfestivalen</strong> tre kryssningar<br />

med musiker i världsklass. Nytt för i år är musikkryssningarna till<br />

Tallinn och Riga. Kliv ombord och njut av himmel och hav, musik<br />

och mat!<br />

Biljetter till konserterna ombord bokas i samband med resebokningen på<br />

Tallink Silja, 08-666 33 33. Mer info se www.tallinksilja.se<br />

OBS! Berwaldhallens biljettkontor säljer inte biljetter till kryssningskonserter eller konserter i Tallinn och Riga.<br />

TaLLinn. ForTs<br />

Måndag 1 sePTeMBer<br />

Konserthuset<br />

Mariinskijteaterns orkester<br />

sjtjedrin: Skälmvisor<br />

tjajkovskij: ur Nötknäpparen<br />

rimskij-korsakov: Shéhérazade<br />

Biljettinformation:<br />

+372 614 7760<br />

+372 614 7761<br />

www.concert.ee<br />

sÖndag 24 aug<br />

avgång: 17.00<br />

stockholm – Helsingfors<br />

Fartyg: silja serenade<br />

Manskör och vokalensemble ur<br />

Helsingfors Filharmoniska Kör<br />

Från opera till pop, från Puccini till ZZ Top.<br />

Fredag 29 aug<br />

avgång: 17.00<br />

stockholm – riga<br />

Fartyg: Festival<br />

orkesterkonsert med<br />

Lettlands nationella symfoniorkester<br />

sÖndag 31 aug<br />

avgång: 18.00<br />

stockholm – Tallinn<br />

Fartyg: Ms Victoria<br />

orkesterkonsert med Mariinskijteaterns orkester<br />

08 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 09


foto: bersa<br />

Samtidigt erbjuder Judiska Teatern en möjlighet för dem som<br />

vill att slå sig ned på en grässlänt på Djurgården och ta del av<br />

musiken via storbildsskärm, att lyssna och samtala. Allt sedan<br />

jag första gången kom i kontakt med West-Eastern Divan<br />

Orchestra, har jag velat ge en bredare svensk publik möjlighet<br />

att få lära känna denna märkliga orkester, denna kombination<br />

av symfoniorkester och humanistiskt projekt. Nu blir det<br />

verklighet.<br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong> är ett försök att med musikens hjälp<br />

uppmärksamma och få oss att bättre förstå vår regions viktigaste<br />

utmaningar, både när det gäller miljöfrågor och när det gäller<br />

demokrati. På samma sätt personifierar – bokstavligen – West-<br />

Eastern Divan Orchestra tron att musiken bygger broar och<br />

att ett gott ledarskap kan inspirera människor att riva barriärer<br />

som länge känts oöverstigliga.<br />

Det unika med demokratin är att den gör det möjligt<br />

för oss att enas utan att förlora vår särart. Det skiljer den<br />

från de totalitära regimerna som länge dikterade villkoren för<br />

människorna kring Östersjön. De slog ner det som var olikt<br />

eller byggde murar för att utestänga det. Det var inte länge<br />

sedan Östersjömetropolerna låg i skilda världar med mycket<br />

liten kontakt. I dag förenar demokratin oss, på samma sätt<br />

som musikerna i orkestern förenas av musiken.<br />

Musikerna i West-Eastern Divan Orchestra under ledning<br />

av Daniel Barenboim är starka individer från skilda politiska<br />

och kulturella miljöer, vilka tillsammans gör en konstnärlig<br />

insats. Individerna förenas av musiken, den gör deras<br />

samverkan mot ett gemensamt mål möjlig. Alla musiker har<br />

sin egen historia och erfarenhet. Deras individuella begåvning<br />

och temperament måste få komma till sin rätt. Men alla dessa<br />

viljor behöver samordnas till en konstnärlig vision. Detta ställer<br />

stora krav på musikaliskt ledarskap, som i sin tur förutsätter<br />

När dirigenten Daniel Barenboim höjer taktpinnen<br />

i Berwaldhallen den 21 augusti, är det unga<br />

musiker med egyptiskt, iranskt, israeliskt, jordanskt,<br />

libanesiskt, palestinskt och syriskt ursprung som tar<br />

sig ton. Sida vid sida.<br />

OM MuSIKEN,<br />

DEMOKRATIN<br />

Och lEDARSKAp<br />

ett regelverk som grund, annars blir det kakofoni eller despoti.<br />

Rätt ofta blir det bådadera – det är en illusion att auktoritärt<br />

styre kan skapa ordning, än mindre harmoni.<br />

Också demokratin kräver ledarskap som påminner om<br />

orkesterledarens. Det gäller att jämka samman aktörer, att<br />

förstå det unika i varje situation och dess möjligheter. Man kan<br />

knappast tänka sig en bättre förebild än Daniel Barenboim och<br />

West-Eastern Divan Orchestra, som ger stöd och kunskap<br />

till musiker som lever i en värld där utomstående ickedemokratiska<br />

krafter försöker skapa kaos, men där den enda<br />

långsiktiga möjligheten för utveckling är ekonomisk, kulturell<br />

och politisk samverkan. Detta kräver ett starkt ledarskap,<br />

men ledarskap är inte tillräckligt för att etablera och befästa<br />

en demokrati. Det krävs också här ett regelverk, rule of law.<br />

Utan ett sådant löper man risken att demokratins friheter<br />

missbrukas av särintressen.<br />

Sist men inte minst kräver demokratin ett demokratiskt<br />

sinnelag. Vi vet i dag att social och politisk tolerans hos ett<br />

samhälles medborgare är helt avgörande för om samhället<br />

kommer att utvecklas till en demokrati – och förbli en<br />

sådan. När det gäller att skapa tolerans har musik och<br />

kultur en avgörande betydelse. Tolerans ska inte förväxlas<br />

med likgiltighet. Det handlar om att våga möta det som är<br />

annorlunda och respektera det såsom annorlunda, men<br />

utan att sluta sig för det. Detta är också en beskrivning av<br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong>.<br />

Robert Weil<br />

Ordförande i Proventus, Magasin 3 Stockholm Konsthall<br />

och Judiska Teatern<br />

BerWaLdHaLLen<br />

Torsdag 21 augusti kl 19.30<br />

Väst-Östliga divanorkestern<br />

daniel Barenboim dirigent<br />

joseph haydn (f 1732–1809)<br />

sinfonia concertante<br />

-Allegro<br />

-Andante<br />

-Allegro con spirito<br />

arnold schönberg (1874–1951)<br />

orkestervariationer op 31<br />

-Introduktion<br />

-Tema<br />

-Nio variationer<br />

-Final<br />

paus<br />

johannes brahms (1833–1897)<br />

symfoni nr 4 e-moll op 98<br />

-Allegro non troppo<br />

-Andante moderato<br />

-Allegro giocoso. Poco meno presto<br />

-Allegro energico e passionato, piu allegro<br />

Presentatör: Niklas Lindblad<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 2 tim<br />

Om respekt, möten Och<br />

kOnstnärliga visiOner<br />

Berwaldhallen kl 10.00<br />

Samtal mellan daniel Barenboim,<br />

Mariam said, vice ordf i Barenboim-Said<br />

Foundation och Michael Kimmelman,<br />

författare, pianist och kritiker på<br />

The New York Times. Visning av<br />

Knowledge is the beginning,<br />

en film av Paul Smaczny om<br />

Väst-Östliga Divanorkestern<br />

Konserten direktsänds på storbildsskärm<br />

utanför Judiska Teatern och på webb-TV<br />

i SR P2<br />

10 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 11<br />

I samarbete med<br />

TRADITION &<br />

vARIATION<br />

Ingen musik föds i ett vakuum. Epoker avlöser varandra<br />

och varje tonsättare måste förhålla sig till det som varit.<br />

Kvällens tonsättare tog alla tydligt avstamp i traditionen.<br />

Haydn var en av Brahms förebilder, liksom Brahms var en<br />

av Schönbergs.<br />

Precis i rätt tid, när Joseph Haydn efter 30<br />

år kom loss från tjänsten som hovmusiker åt<br />

furst Esterhazy, kom en inbjudan till London<br />

som resulterade i flera framgångsrika<br />

konsertsäsonger. Haydn behandlades<br />

som en kung och hyllades vart han gick.<br />

Engelsmännen älskade hans musik och han<br />

skrev flera av sina främsta symfonier under<br />

den här perioden.<br />

Sinfonia concertante (1792) är skriven<br />

under Londonperioden, för violin, oboe,<br />

cello och fagott solo och orkester. Vid<br />

uruppförandet var publiken överförtjust och<br />

tidningarna hyllade Haydns nya verk, som<br />

man tyckte var djupt, luftigt, drabbande och<br />

originellt.<br />

Arnold Schönbergs motto var ”begriplighet”.<br />

Det skapade han bl.a. genom att använda<br />

lätt igenkännliga dansrytmer som valsen,<br />

och en tydlig form ofta hämtad från barocken.<br />

Harmoniskt lämnade han dur och moll till<br />

förmån för sitt nya tolvtonssystem, där alla<br />

toner har samma värde.<br />

Frånvaron av tonalt centrum kan ge<br />

upphov till en skönt, svävande känsla, men<br />

kan också skapa otrygghet hos lyssnaren.<br />

Därför betraktas tolvtonsmusiken ofta som<br />

svår. Forskning har visat att människan har<br />

en djupt nedärvd förkärlek för tonal musik.<br />

Även spädbarn – ja, till och med råttor!<br />

– föredrar tonal musik. Men eftersom<br />

Väst-Östliga Divanorkestern<br />

med Daniel Barenboim<br />

människan, till skillnad från råttor, har<br />

förmåga att uppfatta musik både känslo-<br />

mässigt och intellektuellt, blir just spänningen<br />

mellan det bekanta och det nya så spännande.<br />

Variationer op 31 (1928) är Schönbergs<br />

första tolvtonsverk för orkester. Ett tema<br />

bygger på tonerna B-A-C-H som en hyllning<br />

till den gamle barockmästaren.<br />

Också Johannes Brahms bygger, i Symfoni<br />

nr 4 (1884–85), på Bachs musik. Vid ett<br />

tillfälle diskuterade han med några goda<br />

vänner om inte temat i slutet av Kantat nr<br />

150, Nach dir Herr verlanget mich, skulle<br />

kunna passa som tema för en symfoni.<br />

Brahms antog utmaningen att försöka. När<br />

symfonin var klar några år senare var han<br />

osäker på resultatet. Höll den ihop som<br />

helhet? Var den bra? Skulle man tycka om<br />

den? Var den för kärv? ”Jag är rädd att den<br />

har smak av klimatet här – där körsbären<br />

aldrig blir söta nog att äta”, skrev han bl.a.<br />

från sitt sommarviste i norra Steiermark.<br />

I dag har vi svårt att uppfatta det kärva i<br />

symfonin, men Brahms samtid reagerade<br />

framför allt på finalen, som man uppfattade<br />

som sträng och svår. Den är uppbyggd som<br />

en passacaglia, en form som Bach ofta<br />

använde, där baslinjen består av ett tema<br />

som upprepas gång på gång i ständigt nya<br />

variationer.<br />

foto: mvh - art design / barum 2005 ; fuer arte g.e.i.e.


BerWaLdHaLLen<br />

Fredag 22 augusti kl 19.30<br />

Baltic sea Festival Choir<br />

radiokören<br />

Karolina Blixt mezzosopran<br />

Henrik Måwe piano<br />

gustaf sjökvist dirigent<br />

jan sandström (f 1954)<br />

Bieggá Luohte, jojk till fjällvinden<br />

(Trad och J. Sandström)<br />

Mathias Brorson baryton<br />

nikolaj sidelnikov (1930–1992)<br />

Tre sånger ur Hjärtliga samtal<br />

- Eskadern seglade<br />

- Rövarsång<br />

- Dragspelets sista klagan<br />

veljo tormis (f 1930)<br />

Järnets förbannelse (ur Kalevala)<br />

Niklas Engquist tenor<br />

Staffan Alveteg bas<br />

franz schubert (1797–1828)<br />

ständchen<br />

(F Grillparzer)<br />

einojuhani rautavaara (f 1928)<br />

ikävyys (svårmod)<br />

sven-david sandström (f 1942)<br />

ur Höga Visan 1:2 / 15, 4:16<br />

nils lindberg (f 1933)<br />

ur o, mistress mine<br />

-The passionate shepherd to his love<br />

(Ch Marlowe)<br />

-Shall I compare thee to a summers day<br />

(W Shakespeare)<br />

-To Anthea who may command him<br />

anything (R Herrick)<br />

-To Lucasta on going to the wars<br />

(R Lovelace)<br />

johannes brahms (1822–1897)<br />

Zigeunerlieder<br />

(H Conrat efter ungerska folkdikter)<br />

-He, Zigeuner<br />

-Hochgetürmte Rimaflut<br />

-Wisst ihr, wann mein Kindchen<br />

-Lieber Gott, du weisst<br />

-Brauner Bursche führt zum Tanze<br />

-Röslein dreie in der Reihe<br />

-Kommt dir manchmal in den Sinn<br />

-Rote Abendwolken<br />

Presentatör: Niklas Lindblad<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 1 tim 15 min<br />

JäRNETS<br />

FÖRbANNElSE,<br />

MAGI Och FOlKTRO<br />

Musik med rötter i folkmusik, tradition och mystik,<br />

från vår egen tid, från hela Östersjöområdet – och<br />

med sångare från nio Östersjöländer.<br />

I Jan Sandströms jojk Bieggá luothe (1998)<br />

är trumman central, shamanens redskap för<br />

att frammana kontakten med andevärlden.<br />

Här frammanas en bön om fred i form av en<br />

jojk, den samiska folksångtradition där man<br />

sjunger sina tankar och känslor, ofta med<br />

andligt innehåll.<br />

Folkmusiken var central även för Nikolaj<br />

Sidelnikov, uppskattad lärare i komposition<br />

och kompositör av främst vokal musik. I<br />

verklistan finns operor, oratorier, sångcykler<br />

och körmusik, men han har också skrivit<br />

symfoniska verk och musik till film, teater,<br />

radio och TV. Musiken i Hjärtliga samtal<br />

(1975) bygger på omtyckta folkmelodier.<br />

Veljo Tormis Järnets förbannelse (1972)<br />

är en rungande protest mot ett samhälle<br />

som befinner sig i djup moralisk kris, där<br />

järnet blivit kanoner, pansarvagnar och<br />

maskingevär. Tormis säger: ”Ursprunget<br />

till kompositionen kan härledas från<br />

shamanism; Den magiska riten genomförs<br />

för att förhindra det onda som finns gömt i<br />

järnet. Allt som skapas av människan kan<br />

vända sig mot människan själv, när det<br />

används utan respekt för det levande”.<br />

Einojuhani Rautavaaras musik är en<br />

högst personlig blandning av romantik,<br />

tradition och mer modernistiska inslag, ofta<br />

färgade av mystik och andlighet. Ikävyys<br />

(1998) är första sången av tre med material<br />

hämtat ur operan Aleksis Kivi, Finlands<br />

nationalförfattare.<br />

Sven-David Sandström säger: ”Jag har<br />

länge tänkt att kyrkomusiken är något som<br />

kan rädda kyrkan, folk kommer ju när det<br />

är mycket musik. Att skapa ny musik är en<br />

nödvändighet, annars dör musiken i kyrkan.<br />

Man kan inte klippa av framtiden, då förlorar<br />

man också traditionen”, apropå att han<br />

fått uppdrag att skriva ny musik till hela<br />

kyrkoåret.<br />

Gustaf Sjökvist<br />

Nils Lindberg började som jazzpianist och<br />

är som tonsättare inspirerad av den svenska<br />

folkmusiken. Förutom musik till sina egna<br />

grupper har han även komponerat för kör,<br />

kammarensembler och symfoniorkester.<br />

O Mistress Mine är en samling sånger till<br />

engelsk poesi från ”madrigalens guldålder”<br />

i Elisabeth I:s England.<br />

Franz Schubert och Johannes<br />

Brahms levde båda i Wien, där privat<br />

salongsmusicerande var en självklar del i<br />

mångas liv och där ”zigenarkapell” underhöll<br />

på caféerna. Brahms var en av många som<br />

inspirerades av den heta ungerska musiken.<br />

Schuberts Ständchen D. 920 berättar om<br />

älskaren som låter den älskade sova vidare,<br />

som den finaste gåvan, och tyst och stilla<br />

drar sig tillbaks igen.<br />

SAMTAl MED<br />

ESA-pEKKA<br />

– Det är verkligen roligt att se att <strong>Östersjöfestivalen</strong> får allt högre profil när det<br />

gäller själva samhällsengagemanget. Miljödebatter och pressreaktioner av olika<br />

slag visar att det går att påverka och att klassisk musik verkligen kan vara en<br />

kraft att räkna med i det sammanhanget.<br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong>s konstnärlige ledare Esa-Pekka Salonen är<br />

glad och förväntansfull inför den sjätte <strong>Östersjöfestivalen</strong>. Att<br />

skapa bra musik tillsammans och samtidigt påverka samhället<br />

har hela tiden varit en av festivalens grundtankar. För tre år<br />

sedan sa Esa-Pekka så här:<br />

– Vi klassiska musiker har ibland en känsla av att den delen av<br />

kulturen som vi representerar inte riktigt räknas som en kraft<br />

i samhället. Det känns ofta som att vi anses vara en del av<br />

en superstruktur, som ligger ovanpå själva samhället. Det är<br />

tråkigt, i och med att vi också vill vara med i samhällsdebatten.<br />

En sådan här festival är ett sätt att återskapa den position<br />

som klassisk musik hade en gång i tiden... Om man tänker på<br />

den italienska situationen i slutet av 1800-talet t.ex. då Italien<br />

höll på att förenas, var Verdis musik det viktigaste verktyget,<br />

kulturellt sett. Det gällde även i Finland med Sibelius. Kanske<br />

är det så att den klassiska musiken inte någonsin har haft den<br />

positionen i Sverige. Andra konstformer har varit viktigare.<br />

Sverige är en litterär kultur, från Strindberg och framåt är det<br />

författarna som har skapat nationens identitet. Så kanske att<br />

det verkligen är något nytt för just Sverige att den klassiska<br />

musiken är med på det samhälleliga planet också.<br />

I år speglar en stor del av programmet Östersjöns<br />

situation, antingen ekologiskt eller politiskt.<br />

– Daniel Barenboim och hans Väst-Östliga Divanorkester är ett<br />

bra exempel på kultursamarbete i en komplicerad situation.<br />

När det gäller oss som bor här kring Östersjön så har mycket<br />

blivit bättre, men det finns fortfarande politiska spänningar.<br />

Då kan man se Väst-Östliga Divanorkestern som en modell<br />

för hur man kan arbeta tillsammans, även om situationen är<br />

komplicerad.<br />

Den nyskrivna multimediaföreställningen Holocene<br />

berör exakt det som <strong>Östersjöfestivalen</strong> handlar om:<br />

klimatsituationen och människans samverkan med<br />

naturen.<br />

– Och när det gäller Döda huset, så är ju budskapet i operan<br />

att det finns en gudomlig gnista i varje människa, oavsett<br />

omständigheterna. Det är ju en väldigt existentiell tanke, att<br />

det finns en inre eld som omständigheterna inte kan släcka.<br />

Ett universellt budskap: att hitta skönhet bland det fula, kärlek<br />

bland aggressioner och hopp bland hopplöshet.<br />

Esa-Pekka Salonen menar att det finns mycket i musiken i<br />

år som har direkt koppling till festivalens grundidé.<br />

– När det gäller Baltic Sea Festival Choir så är den symboliskt<br />

viktig men också musikaliskt spännande. Till 2009 drömmer<br />

vi om en motsvarande orkester. Det är ett stort företag så<br />

det gick inte att få till stånd i år, men eftersom hela festivalen<br />

började som en utopi så kan vi lika gärna fortsätta att ”utopiera”.<br />

Och inför 2009 drömmer vi alltså om att ha både en Festivalkör<br />

och en Festivalorkester med medlemmar från alla länderna<br />

runt Östersjön.<br />

12 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 13<br />

foto: nicho södling


BerWaLdHaLLen<br />

Lördag 23 augusti kl 18.00<br />

Finska radions symfoniorkester<br />

Helsingfors Filharmoniska Kör<br />

esa-Pekka salonen dirigent<br />

Petrovitj<br />

Esa Ruuttunen bas<br />

Luka<br />

Robert Künzli tenor<br />

alej, en röst<br />

Tuomas Katajala tenor<br />

sjiskov, den lille fången<br />

Gabriel Suovanen baryton<br />

sjapkin, den långe fången,<br />

Tjerevin<br />

Dan Karlström tenor<br />

skuratov, Kedril, en vakt<br />

Jussi Myllys tenor<br />

den gamle fången<br />

den berusade fången<br />

den unge fången<br />

Petri Bäckström tenor<br />

Kvinnan<br />

Anna Danik sopran<br />

Kommendant, Tjekunov,<br />

Präst, smed, Vakt<br />

Hannu Niemelä bas<br />

leoš janácek (1854-1928)<br />

döda huset<br />

Opera i tre akter<br />

libretto: Tonsättaren<br />

efter Fjodor Dostojevskij<br />

Framförs halvsceniskt med film<br />

textad på svenska.<br />

Regi: Kristiina Helin<br />

Teknisk gestaltning: Petri Ruikka<br />

Översättning: Iwar Bergkwist<br />

Presentatör: Katarina Lindblad<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 2 tim inkl en paus<br />

TJuvAR,<br />

MÖRDARE<br />

Och bANDITER<br />

– Min nya, svarta opera ger mig mycket arbete. Det<br />

känns som att jag gradvis sjunker lägre och lägre, rakt ner<br />

till mänsklighetens allra mest eländiga individer. Och det<br />

är en tung vandring.<br />

Leoš Janácek var fascinerad av Fjodor<br />

Dostojevskij och särskilt hans roman<br />

Döda huset, skriven efter fyra år i sibiriskt<br />

fångläger. Boken lämnade Janácek ingen ro.<br />

Han komponerade som besatt, som om han<br />

också visste att hans tid snart skulle vara<br />

ute – operan blev hans sista, komponerad<br />

under hans två sista år i livet.<br />

Dostojevskij blev närmast förälskad i sitt<br />

folk under tiden i fånglägret: ”Hur många<br />

historier om vagabonder, banditer och hela<br />

den mörka, eländiga tillvaron har jag inte<br />

hört”, skrev han. ”Det räcker för volymer.<br />

Och vilket härligt folk! Tiden har inte varit<br />

bortkastad.”<br />

Handlingen utspelar sig i ett ryskt fångläger<br />

i Sibirien.<br />

Första akten börjar tidigt en kall<br />

vintermorgon. Fångarna kommer ur sina<br />

baracker, tvättar sig, någon tar vigvatten<br />

och gör korstecken. En ny fånge tas in,<br />

Petrovitj, en gentleman, som genast får stryk<br />

på order av kommendanten. Ingen reagerar<br />

på hans skrik. Några går iväg för att arbeta.<br />

Några andra plågar en vingskadad örn.<br />

Skuratov minns sin tid i frihet och börjar<br />

dansa tills han faller ihop. Luka berättar om<br />

hur han slog ihjäl en officer i armén. Petrovitj<br />

förs tillbaks till sin cell, halvdöd efter<br />

misshandeln.<br />

När andra akten börjar har ett halvår<br />

gått. Fångarna arbetar vid flodstranden.<br />

Petrovitj lovar lära unge Alej att läsa och<br />

skriva. Efter arbetsdagens slut samlas man<br />

till festmåltid och en präst välsignar brödet<br />

och floden. Skuratov berättar hur han sköt<br />

den man som gifte sig med hans älskade,<br />

men ingen lyssnar. Det som lockar är i<br />

stället den lilla, improviserade teatern där<br />

två pantomimföreställningar spelas upp.<br />

En fånge går iväg med en prostituerad.<br />

Efter föreställningen går alla tillbaks till<br />

barackerna, utom Petrovitj, Alej och en<br />

annan fånge, som börjar gräla med Petrovitj<br />

och kastar en hink efter honom. Den träffar<br />

Alej som skadas svårt.<br />

Tredje akten inleds på fängelsesjukhuset.<br />

Luka ligger för döden och<br />

Petrovitj läser högt för Alej, som ligger i<br />

sängen bredvid med feberhallucinationer<br />

efter bråket. Sjapkin berättar om när han<br />

blev förhörd av polisöverintendenten som<br />

nästan drog av honom öronen. Det blir natt<br />

och tystnaden bryts endast av den gamle<br />

fångens suckar. Därefter berättar Sjiskov<br />

att han gifte sig med Akulka efter att hon<br />

blivit övergiven av Filka, men mördade<br />

henne när han fick veta att hon fortfarande<br />

älskade Filka. Under tiden dör Luka. Sjiskov<br />

känner plötsligt igen honom som Filka, och<br />

förbannar den dödes kropp. Nästa dag<br />

blir Gorjantjikov benådad och frisläppt.<br />

Fångarna befriar den skadade örnen. Och<br />

allt fortsätter som tidigare.<br />

foto: ©svt bild<br />

BerWaLdHaLLen<br />

söndag 24 augusti kl 18.00<br />

sveriges radios symfoniorkester<br />

radiokören<br />

Malena ernman mezzosopran<br />

esa-Pekka salonen dirigent<br />

HoLoCene<br />

(uruppf.)<br />

- ett existentiellt världsligt<br />

oratorium och ett visuellt<br />

spekulerande videoverk<br />

om människans plats i tiden<br />

Beställt av Berwaldhallen för<br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong><br />

Text: Majgull Axelsson<br />

Musik: Jonas Bohlin<br />

Film: Lars Siltberg<br />

Presentatör: Katarina Lindblad<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 1 tim 10 min<br />

MåsTe Vi gå under?<br />

studio 2, radiohuset kl 16.00<br />

Ett filosofiskt och inspirerande samtal om<br />

klimatförändringar och dystopier med:<br />

Majgull axelsson författare,<br />

göran rydén psykiatriker, psykoanalytiker,<br />

erland Källén professor i meteorologi och<br />

klimatforskare, anders Karlqvist chef för<br />

polarforskningssekretariatet, Jonas Bohlin<br />

kompositör, Moderator: Marie-Louise<br />

Kristola programledare i P1<br />

ORATORIuM,<br />

vIDEOKONST Och<br />

EvOluTIONEN<br />

De snabba klimatförändringarna har gjort att intresset för<br />

det arktiska området ökat dramatiskt under senare år.<br />

Det snabbt smältande istäcket diskuteras överallt och<br />

väcker oro och funderingar.<br />

Sommaren 2005 reste Majgull Axelsson,<br />

Jonas Bohlin och Lars Siltberg med<br />

isbrytaren Oden i Arktis under fyra veckor,<br />

som en del i Polarforskningssekretariatets<br />

expedition norrut. Deras gemensamma<br />

intryck och erfarenhet från miljön i den<br />

arktiska regionen blev utgångspunkt för<br />

detta samarbetsprojekt. Resultatet blev<br />

en suggestiv framtidsvision som speglar<br />

mänsklighetens villkor och människans syn<br />

på sin roll och plats i tiden och evolutionen.<br />

Majgull Axelsson är journalist och författare<br />

med ett stort samhällsengagemang.<br />

Hon har skrivit om vår tids barnarbete,<br />

barnprostitution i Filippinerna, gatubarnen<br />

i Latinamerika, och mycket mer. Aprilhäxan<br />

kom ut 1997 och belönades med Augustpriset<br />

samma år. Om Holocene berättar<br />

Majgull att hennes text är framvuxen ur<br />

insikten att livet och evolutionen pågår<br />

oavsett människans medverkan, vilket<br />

skapar ett tomrum där drömmar, fantasier<br />

och meditation får plats. Texten tar upp<br />

historia, nutid och framtid. Det som för bara<br />

100 år sedan betraktades som ett fruset<br />

helvete på jorden, en plats man inte kunde<br />

besöka utan att räkna med döden, har nu<br />

förvandlats till ett paradis på väg att utplånas.<br />

Jonas Bohlin har studerat på Kungliga<br />

Musikhögskolan för Sven-David Sandström,<br />

Pär Lindgren och Magnus Lindberg.<br />

Majgull Axelsson Tvenning ur Holocene<br />

Jonas fick sitt genombrott som tonsättare<br />

1992 med Trakt till text av Katarina<br />

Frostensson. Hans mest spelade verk är<br />

två stråkkvartetter och en saxofonkvartett.<br />

I sitt konstnärskap söker sig Jonas ofta<br />

till tvärdisciplinära samarbeten och<br />

dokumentärt material i sin strävan att<br />

beskriva och spegla mänskliga erfarenheter.<br />

Holocene beskriver han som ”spektakulär<br />

vision, Wagner, Stravinsky och rock’n<br />

roll – heterogen musik som växlar mellan<br />

hopp och förtvivlan. Kören är länken mellan<br />

dessa olika musikaliska stämningar och<br />

representerar mänskligheten både i skräck<br />

och lugn insikt”.<br />

Lars Siltberg gör sedan debuten på<br />

Venedigbiennalen 2001 ”Plateau of<br />

Humankind” utställningar med sin videokonst<br />

på konsthallar m.m. världen över.<br />

Hans mest bekanta verk är Man on ice från<br />

serien Man with balls on hands and feet. I<br />

filmen i Holocene spekulerar Siltberg över<br />

hur en utveckling ur omvänt tidsperspektiv<br />

skulle kunna te sig; halvmänniskor som<br />

utvecklas baklänges till allt enklare livsformer.<br />

Vad kommer framtidens mänskliga<br />

varelser att ha för tankar? Och kropparna?<br />

Kommer de att använda kroppar i framtiden?<br />

Kommer människor fortfarande vara<br />

människor? Holocene slutar med en bild<br />

av mänsklighetens början – ett biologiskt<br />

embryo.<br />

14 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 15<br />

foto: ulla montan<br />

bild: mats karsbrink


BerWaLdHaLLen<br />

Måndag 25 augusti kl 19.30<br />

sinfonia Varsovia<br />

Jakub Haufa violin<br />

Krzysztof Penderecki dirigent<br />

krzysztof penderecki (f 1933)<br />

agnus dei<br />

(version för orkester,<br />

arr Boris Pergamensjikov)<br />

Violinkonsert nr 2 i en sats,<br />

Metamorfoser<br />

paus<br />

dmitrij sjostakovitj (1906–1975)<br />

symfoni nr 6 h-moll op 54<br />

-Largo<br />

-Allegro<br />

-Presto<br />

Presentatör: Niklas Lindblad<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 1 tim 35 min<br />

I samarbete med<br />

Warszawa stad<br />

FRåN ANDRA<br />

SIDAN JäRNRIDåN<br />

Musik från Sovjetepokens förtryck, där kompositörer<br />

fick låta tonerna formulera det som inte kunde sägas<br />

i ord – om lidandet och sorgen, men också kampen,<br />

hoppet, framtidstron.<br />

Penderecki var barn under andra<br />

världskriget. Det innebar att han på nära<br />

håll fick bevittna tyskarnas ockupation av<br />

Polen, och den skräck och förödelse det<br />

förde med sig. Uppvuxen i ett varmt katolskt<br />

hem, utvecklade han ett engagemang för<br />

den lidande människan: ”Jag är mycket<br />

engagerad i dessa ämnen… ur en moralisk<br />

och social synvinkel snarare än politisk<br />

eller sekteristiskt religiös.” Hans verk är<br />

tillägnade forna förintelselägren Auschwitz/<br />

Birkenau, offren i Hiroshima, Lech Walesa och<br />

Solidaritet till minne av offren i gruvarbetarrevolten<br />

i Gdansk och liknande, människor<br />

och situationer som väckt Pendereckis<br />

humanitära engagemang, vilket givit honom<br />

en kvasipolitisk, patriotisk roll i polskt<br />

musikliv.<br />

I maktkampen mellan kyrkan och den<br />

forna kommuniststaten stod Penderecki<br />

öppet på kyrkans sida. En av hans nära<br />

vänner var kardinal Stefan Wyszynski.<br />

Natten efter beskedet om Wyszynskis död<br />

1981 komponerade Penderecki Agnus<br />

Dei, som med sin suggestiva uppbyggnad<br />

blivit ett mycket populärt fristående körstycke.<br />

Stycket infogades senare som<br />

en del i Ett polskt rekviem. Här framförs<br />

orkesterversionen.<br />

Violinkonsert nr 2, Metamorfoser<br />

(1992-1995) inleds med en apokalyptisk<br />

känsla och en ton som är omisskännligt<br />

”polsk”. Det är som svepte hela Polens<br />

historia förbi med alla sina sorger och<br />

svårigheter; bombningarna under andra<br />

världskriget, återuppbyggnaden där musiken<br />

Sinfornia Varsovia<br />

kom att spela en så stor roll, tiden under<br />

sovjetiskt styre, arbetarkampen, Solidaritet<br />

– och nu, kanske, sedan ett antal år, på väg<br />

mot ett öppnare, friare samhälle. Musiken tar<br />

lyssnaren igenom allt detta och slutar i ett<br />

långt, meditativt solo som svävar högt och<br />

skönt över orkesterns mystiska klangväv.<br />

Konserten är skriven för Anne-Sophie<br />

Mutter som uruppförde den 1995 med<br />

Mariss Jansons och Tyska <strong>Radio</strong>ns<br />

Symfoniorkester. Hennes inspelning med<br />

Penderecki själv har belönats med en<br />

dubbel Grammy.<br />

Dmitrij Sjostakovitj gick en ständig<br />

balansgång mellan att uttrycka det han<br />

ville i sin musik och att vara accepterad<br />

av den sovjetiska maktapparaten. Operan<br />

Lady Macbeth från Mtsensk bannlystes<br />

och ledde till att Sjostakovitj gjorde avbön<br />

med Symfoni nr 5, ”en sovjetisk konstnärs<br />

svar på berättigad kritik”. Efter succén med<br />

5:an deklarerade Sjostakovitj att han tänkte<br />

skriva ett hyllningsverk till Lenin – med soli,<br />

kör och orkester, och text av Majakovskij.<br />

Så blev det inte. Symfoni nr 6 blev<br />

klar krigsutbrottsåret 1939. Den har ingen<br />

kör, inga solister, en lång och tungsint<br />

första sats, följd av två korta. Vad hade<br />

hänt? Var talet om Leninhyllningen bara<br />

spel för gallerierna? Ingen vet, men vi har<br />

Sjostakovitjs egna ord: ”Det är en speciell<br />

form av självförsvar, man påstår att man<br />

planerar en komposition av ena eller andra<br />

slaget, nånting med en kraftfull och slående<br />

titel – det är så man undgår att bli stenad.”<br />

BerWaLdHaLLen<br />

Tisdag 26 augusti kl 19.30<br />

sinfonia Varsovia<br />

agata szymczewska violin<br />

Krzysztof Penderecki dirigent<br />

krzysztof penderecki (f 1933)<br />

sinfonietta per archi<br />

-Allegro molto –<br />

-Vivace<br />

karol szymanowski (1882–1937)<br />

Violinkonsert nr 1<br />

- Vivace assai<br />

-Vivace scherzando<br />

- Cadenza<br />

16 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 17<br />

paus<br />

antonín dvorák (1841–1904)<br />

symfoni nr 8 g-dur op 88<br />

-Allegro con brio<br />

-Adagio<br />

-Allegretto grazioso<br />

-Allegro ma non troppo<br />

Presentatör: Per Lindqvist<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 1 tim 50 min<br />

I samarbete med<br />

Warszawa stad<br />

MuSIK FRåN<br />

ÖST Och väST<br />

Genom musiken i filmer som Excorcisten, The Shining<br />

och Wild at Heart har Penderecki blivit något av en<br />

kultfigur och nått ut till lyssnargrupper långt utöver dem<br />

som vanligen hittar till den klassiska musiken.<br />

Krzysztof Penderecki<br />

Krzysztof Penderecki har som kompositör<br />

lyckats med konststycket att vara både<br />

verkligt nyskapande och samtidigt<br />

omedelbar och lättillgänglig med sin<br />

tydliga, dramatiska musik. Han har skrivit<br />

kammarmusik, solokonserter, körverk,<br />

orkesterstycken, operor, oratorier m.m.<br />

Stilistiskt har Penderecki genomgått<br />

flera olika faser. Han började som avantgardist<br />

och fick sitt genombrott 1959 när<br />

han vann samtliga tre priser i en polsk<br />

kompositionstävling. Därefter utvecklade<br />

han successivt ett alldeles eget tonspråk<br />

byggt på klang. Klangfärger blev Pendereckis<br />

signum. Steglöst skulle musiken förvandlas<br />

från en klang till nästa, från harmoniska<br />

treklanger till täta klungor av toner, s.k<br />

cluster, och tillbaks igen. Efter en återgång<br />

till mer romantiska tongångar har Penderecki<br />

sedan 1980-talet hittat en balans där han<br />

tar in alla sina tidigare upptäckter och även<br />

riktigt gammal musik som t.ex. gregoriansk<br />

sång.<br />

Sinfonietta per archi (1990-91) är en<br />

orkesterversion av en stråktrio, skriven till<br />

och uruppförd av Sinfonia Varsovia 1992 i<br />

Warszawa, och spelad igen samma sommar<br />

på världsutställningen i Sevilla.<br />

Karol Szymanowski är Polens viktigaste<br />

tonsättare under början av 1900-talet. Han<br />

växte upp i en välbärgad familj och fick<br />

rikligt med musikaliska intryck hemifrån.<br />

Tidigt blev han uppmärksammad för sina<br />

kompositioner men stötte med tiden även på<br />

motstånd. Han drack och rökte för mycket,<br />

var tidvis deprimerad, kände sig genom sin<br />

homosexualitet ofta utanför och udda, och<br />

gjorde sig omöjlig på många arbetsplatser.<br />

Violinkonsert nr 1 komponerade<br />

Szymanowski 1916, när han levde relativt<br />

isolerat i Polen och Ryssland, medan<br />

kriget härjade runtomkring. Det blev en<br />

intensiv skaparperiod. Violinkonserten är<br />

en impressionistisk tondikt som bygger på<br />

dikten Majnatt av Tadeusz Micinski, som<br />

delade Szymanowskis intresse för ockultism<br />

och mysticism. ”Åsnor med kronor slår sig<br />

ner i gräset – eldflugor kysser vildrosen<br />

– medan döden flämtar över tjärnen och<br />

spelar en liderlig sång”.<br />

Antonín Dvorák var den fattige slaktarsonen<br />

med talang, som fick utbildning<br />

och blev något av en symbol för tjeckisk/<br />

böhmisk musik. Efter att ha etablerat sig<br />

som skicklig traditionalist i Brahms fotspår,<br />

kom Dvorák till ett vägskäl. Han kände att<br />

han ville komponera musik som talade till<br />

hans egna landsmän och berättade om<br />

deras liv utifrån deras egna folksagor och<br />

folkmusikskatter.<br />

Symfoni nr 8 (1890) är som ett<br />

kalejdoskop av intryck, från den idylliska<br />

landsbygden till mer dramatiska passager.<br />

Året därpå reste Dvorák till USA för<br />

att tjänstgöra som rektor vid en musikskola<br />

och undervisa i komposition. I USA såg<br />

fortfarande många den ”gamla världen” som<br />

rättesnöre för god konst, musik och kultur.<br />

För Dvorák var det i stället självklart att i<br />

första hand inspirera amerikanerna till ett<br />

”gräv-där-du-står”-arbete motsvarande det<br />

han själv gjort. Han uppmanade dem därför<br />

att bygga sin musik på indianmelodier och<br />

negro spirituals.<br />

foto: marek beblot


ild: teo krijgsman amsterdam<br />

Klas Torstensson<br />

BerWaLdHaLLen<br />

onsdag 27 augusti kl 19.30<br />

sveriges radios symfoniorkester<br />

daniel Harding dirigent<br />

robert schumann (1810–1856)<br />

uvertyr till genoveva<br />

klas torstensson (f 1951)<br />

Polarhavet<br />

(uruppförande)<br />

Beställt av Berwaldhallen för<br />

<strong>Östersjöfestivalen</strong> tillsammans med<br />

Stavanger Symfoniorkester för Stavanger<br />

Europeisk Kulturhuvudstad <strong>2008</strong><br />

paus<br />

robert schumann<br />

symfoni nr 3 ess-dur, op 97,<br />

den rhenska<br />

-Lebhaft<br />

-Scherzo: Sehr mässig<br />

-Nicht schnell<br />

-Feierlich<br />

-Lebhaft<br />

Presentatör: Katarina Lindblad<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU,<br />

repris sön 31/8 kl 22.00<br />

Ungefärlig konserttid: 2 tim<br />

ROMANTIK Och<br />

ANTI-ROMANTIK<br />

Ett nytt verk inspirerat av is och hav – festivalens<br />

beställningsverk av Klas Torstensson, inramat av<br />

Schumanns skönt romantiska och vackert uttrycksfulla<br />

melodier.<br />

Klas Torstensson är en av <strong>Sveriges</strong> främsta<br />

tonsättare, bosatt i Nederländerna sedan<br />

1973. Hans hittills mest omtalade verk är<br />

operan Expeditionen, men han har även<br />

skrivit kammarmusik, orkesterverk, sånger<br />

och elektroakustisk musik. Ungefär ett<br />

verk om året blir det och beställningarna<br />

står på kö från orkestrar, ensembler och<br />

solister världen över. Bland de priser och<br />

utmärkelser Torstensson fått kan nämnas<br />

Matthijs Vermeulen Prize och Stora Christ<br />

Johnson-priset.<br />

Musiken kan beskrivas som djärv,<br />

expressiv, obönhörlig, men också<br />

humoristisk och vital. Själv säger han:<br />

”… det har kommit till mycket fler färger<br />

på min palett på senare år, mera lyrik och<br />

värme bland ismassorna”.<br />

Polarhavet är andra delen i en tänkt<br />

serie orkesterverk med titeln A cycle of<br />

the North, där första delen Fastlandet<br />

uruppfördes 2007 i Concertgebouw,<br />

Amsterdam och fick lovord i pressen som<br />

bl.a. beskrev det som ett: ”stort anlagt och<br />

underbart vackert symfoniskt verk”.<br />

Genoveva är Robert Schumanns enda<br />

fullbordade opera. När han skrev den var det<br />

tyska operalivet helt dominerat av Meyerbeer<br />

och Wagner, vars storskaliga verk låg långt<br />

ifrån Schumanns personlighet. Han ville i<br />

stället skapa en ”högst originell, ärlig och<br />

djup tysk opera”. Musiken bär Schumanns<br />

vackert romantiska kännetecken och handlingen<br />

väcker, utan pekpinnar, angelägna frågor om<br />

moral och rätt och fel.<br />

Handlingen bygger på en populär medeltida<br />

legend, om greve Siegfried av Brabant och<br />

hans unga hustru Genoveva, som blir falskt<br />

anklagad för att ha varit otrogen medan<br />

maken var ute på korståg. Siegfried dömer<br />

henne till döden men tjänaren som ska döda<br />

henne veknar och lämnar henne i stället i<br />

skogen. I sju år lever hon där tillsammans<br />

med det barn hon föder. Siegfried, som fått<br />

veta sanningen, hittar henne en dag när han<br />

är ute på jakt. De återförenas och han för<br />

henne tillbaka till slottet.<br />

1850 flyttade Schumann med sin familj<br />

till Düsseldorf, där han fått tjänst som<br />

stadsmusikdirektör. Han var 40 år och<br />

hade varit sjuk en tid, så miljöombytet och<br />

det vänliga mottagandet gjorde honom<br />

gott. Samtidigt var han orolig för hur han<br />

skulle klara de olika delarna av tjänsten.<br />

Dirigering var inte hans starka sida och nu<br />

skulle han leda stadens kör och orkester.<br />

Ganska snart uppstod också konflikter med<br />

körmedlemmarna som tyckte att han var<br />

för otydlig och drömmande. För att komma<br />

ur sin depression reste Schumann med sin<br />

hustru Clara till Köln. Den vackra synen av<br />

Kölnerdomen i solnedgången gjorde starkt<br />

intryck på Schumann och blev utgångspunkt<br />

för Symfoni nr 3, Den rhenska. Musiken<br />

skrevs fort, i ett flöde av inspiration och<br />

gestaltar livet längs floden Rhen, både det<br />

faktiska folklivet och historien, sagorna och<br />

legenderna.<br />

BerWaLdHaLLen<br />

Torsdag 28 augusti kl 19.30<br />

Lettlands nationella<br />

symfoniorkester<br />

Mischa Maisky violoncell<br />

olari elts dirigent<br />

peteris vasks (f 1946)<br />

Cantabile per archi<br />

peter tjajkovskij (1840–1893)<br />

symfoni nr 4 f-moll op 36<br />

-Andante sostenuto. Moderato com anima<br />

-Andantino in modo di canzona<br />

-Scherzo: Pizzicato ostinato. Allegro<br />

-Final: Allegro con fuoco<br />

paus<br />

antonín dvorák (1841–1904)<br />

Cellokonsert nr 2 h-moll op 104<br />

-Allegro<br />

-Adagio ma non troppo<br />

-Allegro moderato<br />

Presentatör: Per Lindqvist<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 2 tim 10 min<br />

läNGTAN bORT<br />

Och hEM<br />

Musik som förmedlar ett samhällsengagemang och<br />

humanistiskt budskap, självbiografisk musik om kärlek,<br />

längtan och smärta, och en cellos varma sång om<br />

längtan bort och hem.<br />

Mischa Maisky Olari Elts<br />

Peteris Vasks är född i Lettland, son till<br />

en baptistpastor vilket i Sovjetregimens<br />

dagar i hög grad präglade vardagen.<br />

Vasks sökte sig därför till Litauen för att<br />

studera på musikhögskolan i Vilnius. 1970<br />

tog han examen som kontrabasist och<br />

började i Rigaoperans orkester. Sedan<br />

dess har han spelat i en rad kammar-<br />

och symfoniorkestrar. Efter examen i<br />

komposition 1978 började han undervisa.<br />

I dag är han frilanskompositör och bosatt i<br />

Riga. Vasks musik är starkt kommunikativ<br />

och har alltid ett tydligt budskap. Han är<br />

djupt engagerad i miljöfrågor och en känsla<br />

av naturen, både ofördärvad och förstörd,<br />

finns ofta med i hans musik. Cantabile per<br />

archi är komponerad 1979.<br />

Peter Tjajkovskij komponerade sitt eget<br />

liv. Det sa han själv. Men att i detalj koppla<br />

händelser till musik är inte helt självklart. ”De<br />

som tror att en skapande konstnär – genom<br />

sin konst – kan uttrycka sina känslor i den<br />

stund då han är rörd gör det största misstag.<br />

Känslor, sorgsna eller glada, kan endast<br />

uttryckas i efterhand”.<br />

Vid tiden för Symfoni nr 4 hade han<br />

just inlett sin brevväxling med välgörarinnan<br />

Nadezjda von Meck, och beskriver stolt<br />

sin nya symfoni som ”det bästa jag gjort”.<br />

Vid samma tid fattade han det förbryllande<br />

beslutet att gifta sig med en elev, ett äktenskap<br />

som blev mycket kort och mycket<br />

olyckligt. Tjajkovskij flydde till sin bror i<br />

Schweiz och begravde sig i arbete. I efterhand<br />

beskrev han ”innehållet” i symfonin, som<br />

bl.a. rörde sig kring Ödet, det oundvikliga,<br />

men även tredje satsens vinrus och finalens<br />

jublande livsglädje.<br />

Antonín Dvorák funderade mycket över<br />

musikaliska rötter. Mitt i karriären bytte<br />

han spår och började bygga sin musik<br />

på traditionella tongångar, folksagor och<br />

myter. Och under sina tre år som rektor vid<br />

Musikkonservatoriet i New York upptäckte<br />

han den inhemska amerikanska musiken,<br />

negro spirituals och indianernas musik.<br />

Det fick honom att börja uppmuntra sina<br />

amerikanska tonsättarelever att ta den som<br />

utgångspunkt, snarare än den europeiska<br />

klassiska musiken.<br />

Under sin tid i USA komponerade<br />

Dvorák sju större verk, varav Cellokonserten<br />

(1894–95) är det sista. I mellansatsen har<br />

han citerat sin egen sång Kéduch muj sam<br />

op 82:1, Låt mig ensam… Han hade fått<br />

veta att ungdomskärleken, svägerskan<br />

Josefina Kaunitzová, låg för döden. Det här<br />

var hennes favoritsång. När han återvände<br />

hem med den färdiga cellokonserten fick<br />

han veta att hon dött, och ändrade då slutet<br />

så att han infogade hela sången.<br />

18 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 19


BerWaLdHaLLen<br />

Fredag 29 augusti kl 19.30<br />

Mariinskijteaterns<br />

kör och orkester<br />

Valery gergiev dirigent<br />

elektra<br />

Larisa Gogolevskaja sopran<br />

Klytaimnestra<br />

Jelena Vitman mezzosopran<br />

Chrysotemis<br />

Jelena Nebera sopran<br />

aigisthos<br />

Vasilij Gorsjkov tenor<br />

orestes<br />

Eduard Tsanga baryton<br />

orestes följeslagare<br />

Pavel Sjumelvitj bas<br />

den förtrogna<br />

Ludmila Kanunnikova sopran<br />

släpbärerskan<br />

Ludmila Kasianenko sopran<br />

ung tjänare<br />

Andrej Popov tenor<br />

gammal tjänare<br />

Andrej Spechov bas<br />

Vakterskan<br />

Irina Loskutova sopran<br />

Tjänarinnor<br />

Olga Legkova<br />

Kristina Kapustinskaja<br />

Maria Uvarova<br />

Tatiana Kravtsova<br />

Lia Sjevtsova<br />

richard strauss (1864–1949)<br />

elektra<br />

tragedi i en akt<br />

Libretto: Hugo von Hofmannsthal<br />

Konserten innehåller en paus<br />

Presentatör: Boel Adler<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 1 tim 50 min<br />

KuNGAMORD,<br />

blODShäMND<br />

Och FÖRSONING<br />

Richard Strauss’ mest expressionistiska opera om<br />

oförsonlighet och hatiskt hämndbegär, om maktspel,<br />

intriger och ond bråd död.<br />

Hugo von Hofmannsthal kunde sin Freud,<br />

så när han läste Sofokles Elektra 1901,<br />

såg han genast de tre kvinnogestalterna<br />

som ”schatteringar av en och samma<br />

hemlighetsfulla färgton”, att det onda finns<br />

inom var och en av oss, som en ”färgton”<br />

bland andra.<br />

När Richard Strauss såg Hofmannsthals<br />

pjäs Elektra blev han lika fängslad och snart<br />

var de i full gång med sin första gemensamma<br />

opera.<br />

I sin strävan efter att fånga alla de<br />

psykologiska konflikter och aspekter dramat<br />

rymmer, valde Strauss ett unikt tonspråk,<br />

atonalt och expressionistiskt. Musiken är<br />

vild, kantig, lidelsefull och genomsyrad av<br />

destruktivitet och erotiska undertoner. Mer<br />

avancerad än så här blev aldrig Strauss, i<br />

senare operor återgick han till mer romantiska<br />

klanger.<br />

Handlingen<br />

Kung Agamemnon har mördats av sin hustru<br />

Klytaimnestra och hennes älskare Aigisthos.<br />

Döttrarna Elektra och Chrysotemis lever<br />

kvar i borgen med faderns mördare, medan<br />

sonen Orestes sändes bort efter mordet.<br />

Chrysotemis försöker anpassa sig till<br />

förhållandena i Mykenes kungaborg, men<br />

Elektra lever i bitterhet och hat och har<br />

bara en tanke: att hämnas sin fars död.<br />

När operan börjar har många år gått sedan<br />

mordet.<br />

Några tjänarinnor sitter och samtalar<br />

vid brunnen, fulla av förakt för Elektra som<br />

smyger förbi. Bara en av flickorna visar<br />

förståelse. Hon blir genast bestraffad av<br />

vakterskan.<br />

Elektra längtar efter sin far och<br />

hetsar upp sig vid tanken på hur hon och<br />

hennes syskon ska dansa segerdans på<br />

hans grav efter fullbordad blodshämnd.<br />

Chrysotemis kommer för att varna Elektra,<br />

att Klytaimnestra och Aigisthos tänker spärra<br />

in henne i tornet. Elektra skrattar hånfullt åt<br />

detta och åt Chrysotemis längtan efter ett<br />

vanligt liv.<br />

Klytaimnestra är plågad av sitt samvete<br />

och vill ha Elektras förlåtelse, men hon<br />

svarar att enda sättet modern kan bli fri från<br />

sina samvetskval är att Orestes kommer<br />

tillbaks och mördar henne. Klytaimnestra<br />

bryter samman, men en tjänare viskar något<br />

i hennes öra som får henne att hånskratta.<br />

Budet är att Orestes är död.<br />

Elektra kan först inte tro att nyheten<br />

är sann, men inser snabbt att om den är<br />

det, måste hon få sin syster med på<br />

hämndplanerna. Förföriskt försöker hon<br />

få systern med sig men Chrysothemis flyr<br />

förskräckt.<br />

Orestes återvänder. Han har skickat<br />

falskt bud om sin död för att kunna komma<br />

in i borgen och utföra hämnden. Elektra<br />

eggar hans beslutsamhet och snart hörs<br />

Klytaimnestras dödsskrik. Chrysothemis<br />

och tjänsteflickorna rusar dit. Aigisthos blir<br />

mördad han också. Chrysothemis jublar<br />

över befrielsen, och Elektra dansar en<br />

triumfdans: ”Jag bär glädjens börda och<br />

för er i dansen. Endast ett höves den som<br />

är lika lycklig som i – tystnad och dans”.<br />

Hon faller död ner.<br />

Hofmannsthal förklarar slutet: ”När de<br />

dödande huggen fallit rasar hennes liv,<br />

hennes organ samman såsom hos drönaren,<br />

när han fyllt sin uppgift att befrukta<br />

bidrottningen.”<br />

Orestes och Elektra (med yxan)<br />

dödar Aigisthos medan den<br />

förfärade Klytaimnestra, deras<br />

trolösa mor, försöker hålla dem<br />

tillbaka.<br />

osCarsKyrKan<br />

Fredag 29 augusti kl 21.00<br />

radiokören<br />

Berit opheim sopran<br />

Björn gäfvert orgel<br />

grete Pedersen dirigent<br />

trad<br />

Jesus, gjør meg stille<br />

(S Sundelius-Lagerström)<br />

Arr Grete Pedersen och Sondre Bratland<br />

james macmillan (f 1959)<br />

seinte Mari moder milde<br />

(Okänd 1200-tal)<br />

lasse thoresen (f 1949)<br />

Helligkvad<br />

Mon dieu, mon adoré<br />

trad<br />

om alla berg och dalar<br />

anders hillborg (f. 1954)<br />

en midsommarnattsdröm<br />

I NORSK FOLKTON<br />

edvard grieg (1843–1907)<br />

ur Fire psalmer op 74<br />

-Hvad est du dog skjøn (HA Brorson)<br />

-Jesus, Kristus er opfaren (H Thomissön)<br />

-I himmelen, Mathias Brorson baryton<br />

Presentatör: Maria Eby von Zweigbergk<br />

Konserten sänds lör 30/8 kl 15.00<br />

i SR P2 och EBU, repris sön 7/9 kl 22.00<br />

Ungefärlig konserttid: 1 tim 15 min<br />

I FOlKMuSIKAlISKT<br />

lANDSKAp – ARvET<br />

FRåN FÖRR<br />

I folkhymnerna finns de djupt existentiella erfarenheter vi<br />

alla delar – sorg, glädje, kärlek, maktkamp, besvikelse<br />

och hopp – och musiken bär dem vidare från generation<br />

till generation, i idel nya tonsättningar.<br />

<strong>Radio</strong>kören Grete Pedersen<br />

James MacMillan lever i Skottland där han<br />

undervisar på halvtid, samtidigt som han<br />

komponerar och dirigerar. Hans musik är<br />

direkt och känslostark, ofta byggd på den<br />

skotska folkmusiken och med ett andligt<br />

och politiskt budskap, färgat av hans egen<br />

katolska tro. ”Jag tror inte någon tonsättare<br />

kan komponera i ett ideologiskt vakuum.<br />

Man måste kunna svara mot något som<br />

finns inneboende i din egen psykologi,<br />

annars saknar det personlig integritet.”<br />

Texten till Seinte Mari moder milde är hämtad<br />

från ett 1200-talsmanuskript från Trinity<br />

College, Cambridge, och följer formen att<br />

varva folkspråket med latin:<br />

Seinte Mari moder milde,<br />

Mater salutaris;<br />

Feirest flour of eni felde<br />

Vere nuncuparis.<br />

Lasse Thoresen är professor i komposition<br />

vid Norska Musikaliska Akademien, och<br />

en av Norges ledande kompositörer.<br />

Många av hans verk har fått priser och<br />

utmärkelser och han spelas både i Norge<br />

och internationellt. Hans musik bygger<br />

på den norska folkmusiken blandat med<br />

spektralmusik och andra modernistiska<br />

stilmedel. Ofta när folkmusik används som<br />

grund för konstmusik blir det som en bärare<br />

av nationell särart. Thoresen använder<br />

snarare folkton för att söka det universella,<br />

det som förenar oss alla, enligt tanken att<br />

det är genom våra olikheter som vi alla ändå<br />

är ett. Thoresen tillhör den religiösa rörelsen<br />

Bahai och deras ideologi präglar mycket av<br />

hans komponerande.<br />

Anders Hillborg spelade i rockband och<br />

sjöng i kör innan han upptäckte den klassiska<br />

musiken. Efter studier på Kungliga Musikhögskolan<br />

i början av 1980-talet, har han<br />

vunnit priser som Christ Johnson-priset<br />

1991 och en Grammis för Årets kompositör<br />

för skivan Jag vill se min älskade komma<br />

från det vilda, producerad i samarbete med<br />

Eva Dahlgren. Hans kompositioner spelas<br />

av orkestrar över hela världen. Körstycket<br />

En midsommarnattsdröm (2001) är skrivet<br />

på beställning av tidningen Expressen<br />

och bygger på Håkan Norléns och Rune<br />

Lindströms Visa vid Midsommartid.<br />

Edvard Grieg hittade sin personliga ton i<br />

blandningen mellan den centraleuropeiska<br />

musiktradition han insöp under studieåren<br />

i Leipzig, och den norska folkmusiken.<br />

Norge sökte, som så många andra länder<br />

i Europa under slutet av 1800-talet, sin<br />

nationella identitet, sina rötter och en ny<br />

väg som enad nation. Ett sätt att stärka<br />

samhörighetskänslan och identiteten var<br />

genom körsång. Körer bildades överallt och<br />

bidrog starkt till den rörelse som ledde fram<br />

till unionsupplösningen med Sverige 1905.<br />

Fire psalmer (1906) blev Griegs sista verk.<br />

Musiken bygger på gamla norska kyrkomelodier,<br />

valda mer för sin musikaliska<br />

skönhet än sitt religiösa innehåll.<br />

20 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 21<br />

bild: johan ljungström/sr<br />

bild: cf-wesenberg@kolonihaven.no


ild: johan ljungström/sr<br />

BerWaLdHaLLen<br />

Lördag 30 augusti kl 18.00<br />

Mariinskijteaterns orkester<br />

Valery gergiev dirigent<br />

rodion sjtjedrin (f 1932)<br />

skälmvisor<br />

Konsert nr 1 för orkester<br />

peter tjajkovskij (1840–1893)<br />

ur nötknäpparen<br />

paus<br />

nikolaj rimskij-korsakov<br />

(1844–1908)<br />

scheherazade, op 35<br />

- Havet och Sinbad sjöfararens skepp<br />

- Sagan om Prins Kalender<br />

- Den unge prinsen och den unga prinsessan<br />

- Festen i Bagdad och skeppsbrottet<br />

Presentatör: Maria Eby von Zweigbergk<br />

Konserten direktsänds i SR P2 och EBU<br />

Ungefärlig konserttid: 2 tim<br />

NÖTKNäppARE,<br />

SKälMAR Och<br />

SINbAD SJÖFARAREN<br />

Med magi, fantasi och spänning ingjuter den ryska<br />

folksagan goda värderingar i barnen och ger tröst och<br />

hopp om en rättvisare värld. Musiken ger sagan liv, doft<br />

och färg med sina rika klanger.<br />

Rodion Sjtjedrin var en av Sovjetepokens<br />

mest framgångsrika och accepterade<br />

tonsättare. Liksom Sjostakovitj gick Sjtjedrin<br />

en ständig balansgång för att vara accepterad<br />

Zoch kunna utöva sitt yrke, och samtidigt<br />

ärlig. ”Vi lever i en tid när det inte bara<br />

finns en sanning”, sa han en gång. Han har<br />

komponerat allt från kammarmusik till opera,<br />

med särskild tonvikt på dans. Skälmvisor<br />

(1963) är hans första konsert för orkester<br />

och bygger på kända ryska folkmelodier<br />

och s.k. ”tjastusjkor”, rysk folkdiktning med<br />

”humor, ironi och en skarp satir över status<br />

quo, dess försvarare och ’folkets ledare’.<br />

Även så mäktiga och fruktade namn som<br />

Marx, Lenin och Stalin har blivit förlöjligade i<br />

en ’tjastusjka’”, säger Sjtjedrin.<br />

Peter Tjajkovskij tyckte ofta att det verk<br />

han arbetade med just i stunden var hans<br />

”bästa någonsin”. Om publiken sen var av<br />

annan uppfattning, sjönk han i djupa tvivel.<br />

Hans andra balett, Törnrosa, blev svalt<br />

mottagen av publiken på Mariinskijteatern,<br />

liksom Svansjön några år tidigare. Men<br />

chefen för teatern beställde ännu en<br />

balett, och föreslog E.T.A. Hoffmanns nya<br />

Nötknäpparen och Råttkungen. Till en början<br />

var Tjajkovskij inte alls entusiastisk över<br />

temat och även långt efter uruppförandet<br />

kunde han tycka att historien saknade<br />

dramatik och känslomässig nerv. Men även<br />

Valery Gergiev Mariinskijteaterns orkester<br />

om Tjajkovskij den gången var kritisk själv,<br />

har eftervärlden utnämnt Nötknäpparen<br />

till den kanske mest älskade baletten över<br />

huvud taget.<br />

Berättelsen är den fantasifulla sagan<br />

om Clara som får en nötknäppare i julklapp,<br />

och som tack för att hon hjälper honom<br />

i slaget mot Råttkungen, blir förd till<br />

Sötsakernas land.<br />

Nikolaj Rimskij-Korsakov läste Tusen<br />

och en natt och såg genast för sig<br />

en orkestersvit i fyra satser, som ”ett<br />

kalejdoskop av sagobilder och figurer av<br />

orientalisk karaktär”. Bakgrunden till de<br />

många fantastiska sagorna är berättelsen<br />

om sultanen, som tror att alla kvinnor<br />

är trolösa. Därför svär han att han ska<br />

döda var och en av sina hustrur på själva<br />

bröllopsnatten, så de inte ska hinna få en<br />

chans att svika honom. Men Scheherazade<br />

överlistar honom genom att berätta sagor<br />

för honom varje natt. Och varje gång<br />

gryningen närmade sig, slutade hon just där<br />

det var som mest spännande. På så sätt<br />

blev sultanen tvungen att låta henne leva,<br />

för att få höra fortsättningen. Efter 1000 och<br />

en natt tar han tillbaks sitt grymma löfte och<br />

Scheherazade får leva.<br />

Scheherazade hade premiär i S:t<br />

Petersburg i november 1888.<br />

bild: sr bild<br />

uNGA TAlANGER FRåN<br />

TJAJKOvSKIJKONSERvATORIET<br />

Sedan två år tillbaka ger <strong>Östersjöfestivalen</strong> unga talanger<br />

från Tjajkovskijkonservatoriet i Moskva möjligheten att få<br />

möta andra mer erfarna musiker och ny publik i ett<br />

större sammanhang.<br />

onsdag 27 aug<br />

Medborgarhuset Trappan,<br />

Vällingby kl 19.00<br />

frédéric chopin (1810–1849)<br />

Polonäs Ass-dur<br />

pablo de sarasate (1844–1908)<br />

Introduktion och Tarantella<br />

takashi yoshimatsu (f 1953)<br />

Fuzzy bird sonat<br />

béla bartók (1881–1945)<br />

Rumänska danser<br />

sergej rachmaninov (1873–1943)<br />

Elegi<br />

franz liszt (1811–1886)<br />

Rapsodi nr 2<br />

francis poulenc (1899–1963)<br />

Sonat för klarinett och piano<br />

a sjalov<br />

Fantasi över den ryska folksången<br />

”Folket klandrar mig”<br />

manuel de falla (1876–1946)<br />

Spansk dans<br />

mario castelnuovo-tedesco (1895–1968)<br />

Fantasi över teman ur operan<br />

”Barberaren i Sevilla”<br />

alexander tsygankov (f 1942)<br />

Variationer över den zigenska sången<br />

“Mar djandja”<br />

igor frolov (f 1937)<br />

Skämt<br />

rysk folkvisa<br />

Gårdfarihandlaren<br />

Ksenija Berjozina Aleksej Michajlenko<br />

Torsdag 28 aug<br />

sofia kyrka kl 20.00<br />

maurice ravel (1875–1937)<br />

Undine<br />

alexander tsygankov (f 1942)<br />

Rapsodi över ryska teman<br />

robert muczynski (f 1929)<br />

Time Pieces<br />

johann sebastian bach (1685–1750)<br />

Adagio och fuga<br />

rodion sjtjedrin (f 1932)<br />

Imitation av Albeniz<br />

maurice ravel (1875–1937)<br />

Scarbo<br />

serban nikifor<br />

Sarnuch för klarinett solo<br />

sergej rachmaninov (1873–1943)<br />

Vokalis<br />

fritz kreisler (1875–1962)<br />

Liebesleid, Wienermarsch<br />

alexander tsygankov (f 1942)<br />

Fantasi över den ryska folksången<br />

”Belolitsa – kruglolitsa”<br />

(Flickan med runt, ljust ansikte)<br />

pablo de sarasate (1844–1908)<br />

Navarra<br />

igor frolov (f 1937)<br />

Skämt<br />

rysk folkvisa<br />

Gårdfarihandlaren<br />

TJaJKoVsKiJenseMBLen<br />

Ksenija Berjozina violin<br />

aleksej Michajlenko klarinett<br />

Jevgenij Voltjkov domra<br />

darja Karpljuk domra<br />

Vladimir rumjantsev piano<br />

Fredag 29 aug<br />

årsta Folkets Hus,<br />

årsta torg kl 19.00<br />

frédéric chopin (1810–1849)<br />

Ballad nr 4, f-moll<br />

sergej rachmaninov (1873–1943)<br />

Romans från öster<br />

a rosenblad<br />

Fantasi över teman av Rimskij-Korsakov<br />

francis poulenc (1899–1963)<br />

Sonat for violin och piano<br />

antonio bazzini (1818–1897)<br />

Gnomernas ringdans<br />

vladimir blok<br />

Toccata<br />

sergej tanejev (1856–1915)<br />

Canzona för klarinett och orkester<br />

22 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 23<br />

a. byzov<br />

”Sja, sjtil”<br />

igor frolov (f 1937)<br />

Melodi<br />

alexander tsygankov (f 1942)<br />

Introduktion och Csardas<br />

Jevgenij Voltjkov<br />

Darja Karpljuk<br />

niccoló paganini (1782–1840)<br />

Karneval i Venedig<br />

ryska folkvisor<br />

Månsken<br />

Gårdfarihandlaren<br />

Vladimir<br />

Rumjantsev


BiograFier<br />

dirigenTer<br />

Daniel Barenboim gav sin första<br />

offentliga konsert sju år gammal och<br />

deltog i dirigentkurser i Salzburg för Igor<br />

Markevich när han var 11. Han gjorde<br />

sin internationella pianistdebut 1952,<br />

första dirigentframträdandet skedde i<br />

London 1967 och operadebuten 1973<br />

vid Edinburghfestivalen. Barenboim<br />

har gästat en mängd namnkunniga<br />

ensembler och operahus. Åren 1991–2006<br />

var han chefsdirigent för Chicago<br />

Symfoniorkester, 2000 fick han samma<br />

post hos Staatskapelle Berlin och<br />

fr.o.m. säsongen 2007/<strong>2008</strong> är Daniel<br />

Barenboim förste gästdirigent för<br />

La Scalaoperan i Milano. Med tiden har<br />

Barenboim alltmer börjat engagera sig<br />

i fredsfrågor och projekt som bidrar till<br />

fred och förståelse mellan människor.<br />

Olari Elts vann Sibeliustävlingen<br />

för dirigenter år 2000 vilket satte<br />

fart på karriären. Åren 2001–2006<br />

var han chefsdirigent för Lettlands<br />

Nationella Symfoniorkester, lovordad<br />

för sitt sinnrika repertoarval och<br />

sitt musikskapande. 2006 tillträdde<br />

han som konstnärlig rådgivare för<br />

Orchestre de Bretagne och 2007 blev<br />

han förste gästdirigent för Skotska<br />

kammarorkestern och Estlands<br />

Nationella Symfoniorkester. Han<br />

samarbetar även med Finska <strong>Radio</strong>ns<br />

Symfoniorkester, SWR Stuttgart,<br />

Orchestre national du Capitole de<br />

Toulouse, Birminghams Symfoniorkester,<br />

m.fl. orkestrar i Europa, USA och Australien.<br />

Valery Gergiev är konstnärlig ledare<br />

för Mariinskijteatern sedan 1996. Efter<br />

studier vid Leningradkonservatoriet<br />

vann Gergiev första pris i Herbert von<br />

Karajan-tävlingen 1977 och debuterade<br />

som dirigent vid Kirovteatern (numera<br />

Mariinskijteatern) 1978. 10 år senare,<br />

i samband med perestrojkan i Sovjet,<br />

gjorde Gergiev sitt första framträdande<br />

i väst tillsammans med Kirovteaterns<br />

orkester. Därefter har det blivit många<br />

foto: peter andersen<br />

bejublade turnéer över hela världen.<br />

Gergiev samarbetar även med orkestrar<br />

som Berlins och Wiens Filharmoniker,<br />

Londonorkestrarna, <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />

Symfoniorkester och symfoniorkestrarna<br />

i San Francisco, Boston, Chicago, m.fl.<br />

Han leder många festivaler och har fått<br />

en mängd priser och utmärkelser.<br />

Daniel Harding började sin karriär<br />

som assistent åt Simon Rattle för<br />

Birminghams Symfoniorkester där han<br />

gjorde sin debut 1994. Därefter blev<br />

han assistent åt Claudio Abbado hos<br />

Berlinfilharmonikerna och debuterade<br />

med dem vid 1996 års Berlinfestival.<br />

Harding är förste gästdirigent för Londons<br />

symfoniorkester, och chefsdirigent<br />

för <strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />

och Mahler Kammarorkester. Harding<br />

är regelbundet gäst hos Dresdens<br />

Statskapell, Wiens Filharmoniker,<br />

Berlins Filharmoniker, Concertgebouw-,<br />

Gewandhaus- och La Scala-orkestrarna<br />

m.fl. Som operadirigent har han gjort<br />

uppsättningar på La Scala, Covent Garden,<br />

festivalen i Aix, Münchenoperan m.m.<br />

Grete Pedersen är lika bekväm<br />

i barockmusik, klassiskt, samtida<br />

och folkmusik som i samarbete med<br />

jazzmusiker och skådespelare. Sedan<br />

1990 leder Grete Pedersen Det Norske<br />

Solistkor, vars cd med Griegs körmusik<br />

har fått översvallande recensioner.<br />

Pedersen har även samarbetat med<br />

Nederländska <strong>Radio</strong>kören, Pro Coro<br />

Canada och Världsungdomskören.<br />

<strong>Radio</strong>kören ledde hon första gången<br />

2007.<br />

Pedersen arbetar även med<br />

orkestrar som Norsk Barokkorkester,<br />

Baroque Fever och Kringkastningsorkestret.<br />

Krzysztof Penderecki började tidigt<br />

med violin och piano och studerade<br />

därefter komposition men även filosofi,<br />

konsthistoria och litteratur. 1959 vann<br />

han de tre första priserna i en polsk<br />

tonsättartävling och därefter har han<br />

vunnit en lång rad priser, medaljer och<br />

utmärkelser för sina operor, symfonier,<br />

körverk m.m. Han har varit rektor för<br />

Krakóws musikakademi och undervisat<br />

i Essen och vid Yale-universitetet i USA<br />

1973–1978. Under de åren turnerade<br />

Penderecki över hela världen och fick<br />

ett internationellt anseende även som<br />

dirigent både av egna och andras verk.<br />

Esa-Pekka Salonen intar en särställning<br />

bland dagens musiker både som dirigent<br />

och tonsättare. Sedan 1992 är han<br />

chefsdirigent för Los Angeles Philharmonic<br />

och fr.o.m. nästa säsong kommer han<br />

att tillträda som chefsdirigent och<br />

konstnärlig rådgivare för Philharmonia<br />

Orchestra London, som han samarbetat<br />

tätt med under hela sin karriär. 1985–95<br />

var han chefsdirigent för <strong>Sveriges</strong><br />

<strong>Radio</strong>s Symfoniorkester, som han<br />

fortfarande håller tät kontakt med bl.a.<br />

i sin egenskap av initiativtagare till och<br />

konstnärlig ledare för Östersjö-festivalen.<br />

Salonen är berömd för sina tolkningar<br />

av samtida musik och har lett en lång<br />

rad uruppföranden och mängder av<br />

inspelningar av samtida musik.<br />

Gustaf Sjökvist var domkyrkokantor<br />

i Storkyrkan i Stockholm 1967–1981,<br />

därefter domkyrkoorganist och ansvarig för<br />

Storkyrkans kör- och konsertverksamhet.<br />

Gustaf Sjökvist leder Storkyrkans Kör<br />

som han bildade 1967, och Gustaf<br />

Sjökvists Kammarkör, bildad 1994.<br />

Åren 1986–1994 var Gustaf Sjökvist<br />

chefsdirigent för <strong>Radio</strong>kören och<br />

sedan 1994 är han förste gästdirigent<br />

för Bayerska <strong>Radio</strong>ns Kör.<br />

Gustaf Sjökvist ägnar sedan mitten<br />

av 1970-talet ungefär halva sin tid åt<br />

orkesterdirigering, med de skandinaviska<br />

orkestrarna, tyska orkestrar, BBC London<br />

och orkestrar i USA och Australien.<br />

soLisTer<br />

Karolina Blixt mezzosopran, satsade<br />

från början på teater och bildkonst,<br />

samtidigt som hon sjöng i kör och<br />

spelade altsaxofon. Sedan 2002 har<br />

hon ägnat sig helt åt sång och våren<br />

<strong>2008</strong> avslutade hon sin utbildning på<br />

Operahögskolan i Stockholm. Hon fick<br />

sitt genombrott i huvudrollen i Händels<br />

Xerxes på Drottningholms Slottsteater<br />

våren 2007 och har även sjungit i Verdis<br />

Nabucco på Göteborgs Konserthus och<br />

foto: nicho södling<br />

romans- och kyrkokonserter över hela<br />

Norden.<br />

Petri Bäckström tenor, har studerat<br />

på Sibeliusakademin och debuterade<br />

på Finlands Nationalopera 2001 där han<br />

sjungit många viktiga karaktärsroller.<br />

Han har även sjungit huvudroller som<br />

Rodolfe i Bohème på operahusen i<br />

Uleåborg, Kuopio och Åbo. Sedan 2003<br />

framträder Bäckström varje sommar på<br />

Operafestivalen i Savonlinna. Han har<br />

även framträtt i konsertsammanhang<br />

med en rad finska orkestrar och körer<br />

och medverkar i inspelningen av<br />

Rautavaaras opera Solens hus på cd.<br />

Malena Ernman mezzosopran, fick<br />

sitt genombrott 1998, då hon genast<br />

visade sin bredd med både den spektakulära<br />

rollen som Kaja i Sven-David<br />

Sandströms Staden och klassisk bel<br />

cantosång som Rosina i Barberaren i<br />

Sevilla på Kungliga Operan. På Kungliga<br />

Operan har hon även sjungit Carmen<br />

och gjorde under våren <strong>2008</strong> succé som<br />

Rossinis Askungen. Internationellt har<br />

Ernman sjungit mycket barock med bl.a.<br />

Nikolaus Harnoncourt, René Jacobs och<br />

William Christie. Mångsidighet och bredd<br />

är betecknande för Ernman, som även<br />

sjungit cabaret, musikal och mycket<br />

samtida musik.<br />

Larissa Gogolevskaja sopran, har<br />

fått Golden Sofit 2007, S:t Petersburgs<br />

finaste teaterpris för sin rolltolkning<br />

av Elektra. Andra medaljer och<br />

utmärkelser är Den gyllene masken,<br />

Hedrad rysk artist m.m. Gogolevskaja<br />

är född i Archangelsk och har studerat<br />

på Leningradkonservatoriet. Med<br />

Mariinskijteatern har hon turnerat till<br />

Japan, USA, Frankrike, Slovenien, Italien,<br />

Finland m.m. i dramatiska huvudroller<br />

som Turandot, Ortrud, Senta, Brünnhilde,<br />

Katerina Ismajlova m.fl.<br />

Vasilij Gorsjkov tenor, är född i<br />

Novosibirsk och utbildad vid Novosibirsks<br />

Glinkakonservatorium 1992. Var solist<br />

vid operan i Novosibirsk 1989 och<br />

1996–2000, och debuterade på<br />

Mariinskijteatern 1991. Gorsjkov blev<br />

solist vid Mariinskijteatern 1995 och<br />

har fast engagemang sedan 2002. Han<br />

sjunger roller som Otello, Loge, Mime,<br />

Rodolfo och ryska roller. Gorsjkov har<br />

turnerat med Mariinskij till USA. Han<br />

har även sjungit i Japan, Egypten,<br />

Portugal, Spanien, Sverige m.m., och<br />

fått utmärkelsen ”hedrad rysk artist”.<br />

Jakub Haufa violin, född 1980 i Poznan,<br />

har studerat på Henryk Wieniawskiskolan<br />

och Ignaz Paderewskiskolan i Poznan<br />

och tog examen 2003. Han har framträtt<br />

både i Polen och utomlands som solist,<br />

kammarmusiker och med orkestrar.<br />

Sedan 2003 är han konsertmästare i<br />

Sinfonia Varsovia, med vilka han ofta<br />

framträder som solist.<br />

Dan Karlström tenor, är född på<br />

Åland och tog examen vid Åbo<br />

Handelshögskola innan han började<br />

studera sång vid Sibeliusakademin.<br />

Karlström har varit anställd på<br />

Schillertheater i Gelsenkirchen och<br />

Staatstheater Darmstadt, och är sedan<br />

2002 fast medlem av Leipzigoperans<br />

ensemble. Han har även medverkat flera<br />

gånger på Operafestivalen i Savonlinna<br />

och Finska Nationaloperan. Som<br />

konsertsångare har Karlström sjungit<br />

Juloratoriet, Messias, Carmina Burana<br />

m.m.<br />

Tuomas Katajala tenor, har studerat<br />

på Sibeliusakademin och i Rom och<br />

Amsterdam. 2007 framträdde han i<br />

Resan till Reims på Rossinifestivalen.<br />

Katajala har givit konserter över hela<br />

Europa, i Japan och USA, bl.a. i Royal<br />

Albert Hall och Avery Fisher Hall. 2006<br />

sjöng han Tamino på Operafestivalen<br />

i Savonlinna och året därpå Resan<br />

till Reims och Barberaren i Sevilla på<br />

Finska Nationaloperan. Katajala har<br />

sjungit med London Festival Orchestra,<br />

Eremitageorkestern, Helsingfors<br />

Stadsorkester m.fl. med dirigenter som<br />

Goodman, Franck, Kamu, Mälkki, Oramo<br />

och Storgårds.<br />

Robert Künzli tenor, började som<br />

baryton men bytte fack efter andra<br />

året på Münchenoperans operastudio<br />

på 1970-talet. Han har varit medlem<br />

av Stuttgartoperans ensemble och har<br />

sjungit vid operahusen i München,<br />

Hamburg, Dresden, Helsingfors,<br />

Toronto, Operafestivalen i Savonlinna,<br />

Parisoperan, Carnegie Hall m.m.<br />

Mischa Maisky violoncell, är född i Riga<br />

där han studerade innan han kom till<br />

S:t Petersburg och därefter fortsatte till<br />

Moskva och Mstislav Rostropovitj för<br />

fortsatta studier. Vann pris i Tjajkovskijtävlingen<br />

1966. Efter debut i London<br />

1976 öppnades dörrarna till de stora<br />

orkestrarna och konserthusen i London,<br />

Paris, Berlin, Wien, New York och Tokyo.<br />

Maisky är mycket efterfrågad som<br />

kammarmusiker och har spelat med<br />

Ashkenazy, Kremer, Argerich m.fl.<br />

Som solist är Maisky både kraft-<br />

full och elegant, och den ende som<br />

fått erbjudande att spela in Bachs<br />

kompletta verk för violoncell av Deutsche<br />

Grammophon.<br />

Maisky spelar på en violoncell<br />

av 1700-talsmästaren Domenico<br />

Montagnana.<br />

Jussi Myllys tenor, har studerat på<br />

Sibeliusakademin och framträtt både<br />

som sångare och dansare. 2005<br />

inledde han sin internationella karriär<br />

med Don Ottavio både i Åbo och på<br />

Komische Oper Berlin. Samma år<br />

gav han konserter i Prag och Riga<br />

med Peter Schreier som dirigent<br />

och i Japan tillsammans med RIAS<br />

Kammarkör. 2006 blev Myllys fast<br />

medlem i Frankfurtoperans ensemble<br />

och han har gästat operahusen i Berlin,<br />

Dresden, Genève och Operafestivalen i<br />

Savonlinna. Myllys är även mycket aktiv<br />

som konsertsångare.<br />

Henrik Måwe piano, är född 1981<br />

och har studerat vid Sibeliusakademin<br />

i Helsingfors och Kungliga Musikhögskolan,<br />

Stockholm, där han tog<br />

sitt diplom våren <strong>2008</strong> i bl.a. konsert<br />

med Kungliga Filharmonikerna.<br />

Andra orkestrar Måwe spelat med är<br />

Helsingborgs Symfoniorkester, Västerås<br />

Sinfonietta m.fl. Måwe har framträtt i<br />

Norden och stora delar av Europa och<br />

medverkat i festivaler som Savigny le<br />

Temple och Moulin d’andé i Frankrike<br />

och Gotland Chamber Music Festival.<br />

Daniel Barenboim Krzysztof Penderecki Karolina Blixt Esa-Pekka Salonen Larissa Gogolevskaja<br />

Tuomas Katajala<br />

Mischa Maisky<br />

Malena Ernman<br />

24 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 25<br />

foto: micke grönberg


foto: seppo jj sirkka/eastpress<br />

Måwe spelar även gärna kammarmusik<br />

och är hängiven klassisk improvisatör.<br />

Jelena Nebera, sopran, är född i<br />

Krasnodar Krai och har studerat vid<br />

S:t Petersburgs Konservatorium. Därefter<br />

fortsatte hon till Graz Operaskola<br />

samtidigt som hon studerade för<br />

Elisabeth Schwarzkopf, Mirella Freni och<br />

Diego Crovetti. 2000 debuterade hon<br />

vid Festivalen i Salzburg, där hon sjöng<br />

med bl.a.Thomas Hampson och Susan<br />

Graham. Hon har sjungit på teatrarna i<br />

Dortmund, Nürnberg, Bonn, Freiburg,<br />

Kassel m.m. Nu är hon engagerad vid<br />

Theater Dortmund och gästsolist på<br />

Mariinskijteatern sedan 2006.<br />

Hannu Niemelä bas, har varit<br />

engagerad vid bl.a. Badens statsteater<br />

i Karlsruhe, statsteatern i Mainz och<br />

Dortmundoperan och har gästspelat<br />

regelbundet vid Finlands Nationalopera<br />

och operafestivalen i Savonlinna. Hans<br />

repertoar omfattar ca 100 barytonroller,<br />

bland dem ett antal uruppföranden.<br />

Berit Opheim sopran, har studerat<br />

vid Bergens Musikkonservatorium<br />

och Norges Musikhögskola med<br />

examen 1992. Denna mångsidiga<br />

sopran har sjungit folkmusik, bl.a. i<br />

folkmusikteateruppsättningen Skal–skal<br />

ikkje i regi av Leif Stinnerbom, jazz,<br />

opera och romanser, som solist<br />

tillsammans med Oslo Kammarkör<br />

(turné till USA), Oslo Kammarorkester,<br />

Kringkastningsorkestret, Det Norske<br />

Kammerorkester m.fl, vid Oslo<br />

Kirkemusikkfestival och Vossa Jazz<br />

bland mycket annat.<br />

Esa Ruuttunen baryton, tog examen<br />

i teologi och slutförde därefter sina<br />

sångstudier på Sibeliusakademin,<br />

samtidigt som han arbetade som<br />

präst fram till 1984. Sedan mitten av<br />

1970-talet har Ruuttunen varit aktiv<br />

konsertsångare och även lärare i sång<br />

på Sibeliusakademin. 1985 debuterade<br />

Ruuttunen på Finska Nationaloperan där<br />

han ingår i den fasta ensemblen sedan<br />

1987. Han har även gästat operahusen<br />

i Stuttgart, München, Lissabon, Covent<br />

Garden, Deutsche Oper Berlin m.m.<br />

Esa Ruuttunen<br />

Ruuttunen sjunger sakral musik, opera,<br />

konsert och inte minst nyskrivna verk.<br />

Gabriel Suovanen baryton, är född<br />

1974 i Stockholm och studerade<br />

violin och sång som barn. Redan som<br />

gossopran sjöng han bl.a. på Kungliga<br />

Operan. Efter studier i Helsingfors och<br />

Stockholm fick Suovanen engagemang<br />

på Kungliga Operan där han är en av<br />

de ledande barytonsångarna. Han har<br />

även sjungit på Finska Nationaloperan,<br />

Operafestspelen i Savonlinna,<br />

Liceuoperan i Bercelona, La Monnaie<br />

i Bryssel, Oslooperan, Komische Oper<br />

Berlin m.m. i roller som Papageno,<br />

Don Giovanni, Marcello, Guglielmo och<br />

Gunther i Wagners Ring. Souvanen är<br />

även ofta anlitad som konsertsångare.<br />

Agata Szymczewska violin, född<br />

1985 i Gdansk, examinerades 2004<br />

på musikhögskolan i Koszalin, med<br />

fortsatta studier i Poznan och Hanover.<br />

Hon har vunnit flera tävlingar och priser,<br />

bl.a. guldmedalj i Henryk Wieniawskitävlingen<br />

i Poznan 2006, och har<br />

framträtt i bl.a. Europa, Kina, Japan, och<br />

Kanada med ensembler som Sinfonia<br />

Varsovia, Lahtis Symfoniorkester, Polska<br />

<strong>Radio</strong>ns Kammarorkester och Baltic<br />

Philharmonic. 2005 bjöds hon in att<br />

vara konsertmästare åt Seiji Osawa, ett<br />

samarbete som fortsatt sedan dess.<br />

Eduard Tsanga bas, har vunnit en lång<br />

rad priser och utmärkelser. 1998 inledde<br />

han sina studier på Glinkakonservatoriet<br />

i Novgorod och sedan 2000 är han solist<br />

vid Mariinskijteaterns Akademi för unga<br />

sångare.<br />

Jelena Vitman mezzosopran, har<br />

studerat vid S:t Petersburgs Rimskij-<br />

Korsakovkonservatorium och<br />

debuterade vid Mariinskijteatern 1996.<br />

Har sjungit bl.a. Olga, Erda, Suzuki och<br />

stora mezzosopranroller ur den ryska<br />

repertoaren.<br />

Vitman turnerat med Mariinskijteatern<br />

till England, Tyskland, Spanien,<br />

Israel, USA och Japan. Hon sjunger även<br />

kammarprogram i S:t Petersburg och<br />

Tyskland.<br />

enseMBLer<br />

Baltic Sea Festival Choir består<br />

av unga, semiprofessionella sångare<br />

från den Baltiska regionen. Kören är<br />

ett naturligt resultat av diskussioner<br />

som pågått länge mellan <strong>Radio</strong>kören<br />

och kollegor och sångare runt det<br />

baltiska området om vad man kan<br />

göra för att inspirera den kommande<br />

generationen sångare för professionell<br />

körsång. I februari/mars <strong>2008</strong> skickades<br />

inbjudningar ut till kollegor i Finland,<br />

Estland, Lettland, Litauen, Polen,<br />

Danmark, Ryssland och Tyskland,<br />

som i sin tur valde ut sångare. Gustaf<br />

Sjökvist utsågs till körledare. Kören<br />

kommer att träffas för första gången<br />

inför <strong>Östersjöfestivalen</strong> och framträder i<br />

Stockholm med <strong>Radio</strong>kören och därefter<br />

i Riga med Lettlands <strong>Radio</strong>kör.<br />

Finska <strong>Radio</strong>ns Symfoniorkester<br />

bildades 1927 och bestod då av 10<br />

musiker. Två år senare var de 21 och<br />

gav sin första konsert. Serien med<br />

radiosända Europakonserter blev ett<br />

viktigt steg för orkesterns internationella<br />

erkännande, där Armas Järnefelt ledde<br />

Finlands första konsert 1933 och Jean<br />

Sibelius höjde taktpinnen för sista<br />

gången i sitt liv 1939. Än i dag har<br />

samtida musik en framträdande plats i<br />

orkesterns repertoar och man har hittills<br />

gjort över 500 uruppföranden av finska<br />

verk. 2003 utnämndes Sakari Oramo<br />

till chefsdirigent för orkestern, som har<br />

framträtt flera gånger vid BBC Proms, på<br />

musikfestivalerna i Bergen, Edinburgh,<br />

Schleswig-Holstein och Kanarieöarna,<br />

Wien, Spanien, Japan, USA m.fl.<br />

utlandsturnéer.<br />

Helsingfors Filharmoniska Kör är<br />

en symfonisk kör, bildad 2007 som<br />

svar på det stora behov av en stor<br />

symfonisk kör som funnits länge i<br />

Finlands huvudstadsregion. Kören siktar<br />

på högklassigt samarbete med olika<br />

orkestrar och musikinstitutioner, men<br />

även på att ge egna konserter. I dag<br />

består kören av 60 sångare och kommer<br />

att utökas till 100 sångare, alla musik-<br />

och sångstuderande, professionella<br />

musiker eller erfarna amatörkorister.<br />

Konstnärlig ledare är Hannu Norjanen<br />

och vicedirigent Jukka Jokitalo.<br />

Lettlands Nationella<br />

Symfoniorkester är en internationellt<br />

uppskattad ensemble med hemvist<br />

i Riga. Orkestern bildades 1926 då<br />

Lettlands radio började direktsända<br />

konserter från radiostudion med radions<br />

orkester, från början bara 14 musiker.<br />

I dag består orkestern av 100 musiker<br />

och man ger ca 60 konserter per år, plus<br />

inspelningar. En viktig del i orkesterns<br />

arbete är beställning och framförande<br />

av nya verk av lettiska tonsättare. Man<br />

arbetar också med projekt för att främja<br />

musikutbildning och ger regelbundet<br />

konserter för barn. Bland orkesterns<br />

dirigenter kan nämnas Vasilij Sinajskij<br />

1975–1987, Paul Mägi 1990–1994, Terje<br />

Mikkelsen 1997–2001 och Olari Elts<br />

2001–2005. Nu är Gints Glinka orkestern<br />

chefsdirigent.<br />

Mariinskijteaterns orkester är en<br />

av Rysslands äldsta musikinstitutioner.<br />

Grundad på 1700-talet under Peter den<br />

Stores tid, var den från början känd<br />

som Ryska Imperiets Operaorkester. I<br />

slutet av 1800-talet startade den första<br />

guldåldern då Mariinskijteatern blev en<br />

av Europas finaste teatrar. Tjajkovskij var<br />

nära knuten till teatern och dirigerade<br />

bl.a. uruppförandet av sin femte<br />

symfoni med orkestern. Rachmaninov,<br />

Hector Berlioz och Gustav Mahler är<br />

några av alla andra stora namn som<br />

stått framför orkestern. Under Valery<br />

Gergievs ledning har orkestern knutit<br />

viktiga band med operahus runt om i<br />

världen med både operaföreställningar<br />

och orkesterkonserter, som gjort att<br />

orkestern kallats ”världens första globala<br />

orkester”.<br />

<strong>Radio</strong>kören är sedan 1950-talet en av<br />

världens främsta a cappella-körer, unik<br />

i sin behärskning av hela repertoaren<br />

från barock till samtida musik. Kören<br />

bildades 1925, och blev under Eric<br />

Ericsons ledning, från 1952, det<br />

flexibla instrument den är i dag. Många<br />

tonsättare har komponerat direkt för<br />

kören och dirigenter som Riccardo<br />

Muti och Claudio Abbado har valt<br />

Finska <strong>Radio</strong>ns<br />

Lettlands Nationella<br />

Berit Opheim Symfoniorkester<br />

Gabriel Suovanen<br />

Symfoniorkester<br />

<strong>Radio</strong>kören<br />

<strong>Radio</strong>kören för sina olika prestigefyllda<br />

projekt. Kören turnerar flitigt, senast till<br />

Japan, Nederländerna och Italien, och<br />

möts världen över av ovationer. Efter<br />

Eric Ericson har Anders Öhrwall, Gustaf<br />

Sjökvist, Tõnu Kaljuste och Stefan<br />

Parkman hållit i chefsdirigentskapet.<br />

Sedan 2007 är unge nederländaren<br />

Peter Dijkstra körens chefsdirigent.<br />

Sinfonia Varsovia föddes ur Polska<br />

Kammarorkestern 1984 när Yehudi<br />

Menuhin var gäst och orkestern behövde<br />

utökas till 40 musiker för att klara<br />

repertoaren. Resultatet blev så gott att<br />

ensemblen permanentades med Yehudi<br />

Menuhin som förste gästdirigent. Sedan<br />

dess har orkestern gjort konsertturnéer<br />

i USA, Kanada, stora delar av Europa,<br />

Latinamerika och Asien. Alla positioner<br />

i orkestern besätts efter öppen tävlan<br />

och till orkestern är även knuten en<br />

övningsorkester. Det har lett till att<br />

orkestern uppfattas som en ”ung<br />

orkester”. Orkestern har samarbetat med<br />

världens främsta dirigenter och solister<br />

och gjort framgångsrika inspelningar.<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s Symfoniorkester<br />

bildades 1965 och utvecklades under<br />

Sergiu Celibidaches ledning till en<br />

orkester av internationell standard<br />

med framgångsrika utlandsturnéer<br />

som följd. Turnéer är fortfarande en<br />

viktig del i orkesterns verksamhet,<br />

de senaste åren till Proms i London,<br />

Musikverein i Wien, festivalen Vita Nätter<br />

i S:t Petersburg. Abu Dhabi i Förenade<br />

Arabemiraten, musikfestivalen på<br />

Kanarieöarna m.m. Världens främsta<br />

dirigenter gästar regelbundet orkestern<br />

och för chefsdirigentskapet har bl.a.<br />

Herbert Blomstedt, Esa-Pekka Salonen,<br />

Evgenij Svetlanov och Manfred Honeck<br />

svarat. Sedan 2007 har Daniel Harding<br />

tagit över med ett friskt förhållande till<br />

traditionen där han gärna kombinerar<br />

nytt och klassiskt.<br />

Väst-Östliga Divanorkestern<br />

grundades 1999 av Daniel Barenboim<br />

tillsammans med författaren och<br />

litteraturprofessorn Edward W. Said<br />

som en workshop för unga musiker med<br />

egyptiskt, iranskt, israeliskt, jordanskt,<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong>s<br />

Symfoniorkester<br />

libanesiskt, palestinskt och syriskt<br />

ursprung. Syftet med orkestern är att<br />

uppmuntra till dialog mellan de olika<br />

kulturerna i Mellanöstern genom att<br />

musicera tillsammans. Orden ”västöstlig<br />

divan” syftar på en diktsamling<br />

av Goethe ”eftersom Goethe var en<br />

av de första tyskarna som uppriktigt<br />

intresserade sig för andra länder”.<br />

Väst-Östliga Divanorkestern har redan<br />

gjort flera mycket framgångsrika<br />

cd-inspelningar och lovordade<br />

framträdanden i bl.a. Istanbul, Bryssel,<br />

Théâtre du Châtelet i Paris, Filharmonin i<br />

Berlin, La Scala i Milano och turné i USA.<br />

Mariinskijteaterns<br />

orkester<br />

26 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> For english summary see page 28-32<br />

For english summary see page 28-32<br />

östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 27<br />

foto: gustav karlsson frost<br />

foto: gustav karlsson frost


THe BaLTiC<br />

sea FesTiVaL<br />

<strong>2008</strong><br />

english summary<br />

THe BaLTiC sea – For<br />

FuTure generaTions<br />

The Baltic Sea Festival – a musical symbol<br />

as a uniting force and belief in the future.<br />

Already ten years ago, when we discussed<br />

the Baltic Sea Festival, it was clear that we<br />

wanted to offer the audience great music, but<br />

also that we wanted to do something more.<br />

The foundation of the Baltic Sea Festival<br />

consists of three things: Classical Music (for<br />

the inner well-being), the environmental issues<br />

(for the outer well-being), and the leadership<br />

(for societal direction). I am proud that we<br />

have strong representatives for each of these<br />

foundations this year. These representatives<br />

guarantee the survival of the festival and its<br />

main concerns.<br />

The festival is growing<br />

Inviting the West-Eastern Divan Orchestra<br />

was important to me since they are proof<br />

that it is possible to overcome difficult issues<br />

and cooperate. Where political discussions<br />

fail, music can take over and allow people<br />

to meet and forge friendships through their<br />

common love for music. This year we have<br />

sister festivals for the first time: One in Riga<br />

and one in Tallinn, and we are excited for their<br />

participation.<br />

The strength of music<br />

In the 2000s we are facing bigger challenges<br />

than ever before, and the thought of our<br />

limited time on earth may seem crippling. In<br />

today’s western civilization we easily forget<br />

that death is a natural part of the human life<br />

cycle. Continued development requires the<br />

energy of a new generation, and cooperation<br />

between nations and across generational<br />

boundaries is important. The message from<br />

us musicians is positive: We want to, and we<br />

can create a better world if we make changes<br />

together.<br />

I have had the pleasure of collaborating with<br />

fantastic people who all believe in music and<br />

the future. I am very grateful, and I would like<br />

to thank Valery Gergiev, Esa-Pekka Salonen,<br />

the participating musicians, the staff at<br />

Berwaldhallen, and collaborating partners<br />

around the Baltic Sea for their contributions.<br />

But my biggest thanks go to you – the<br />

audience. Without you there would be no<br />

festival.<br />

A warm welcome!<br />

Michael Tydén<br />

General Manager Berwaldhallen<br />

The Town Musician and music<br />

around the Baltic sea<br />

In the 17th and 18th centuries musical culture<br />

developed in accordance with a pattern that<br />

reflected a town’s structure, with a focus<br />

on the town hall and the church. It was<br />

around these two important institutions that<br />

musical life flourished. An important common<br />

denominator for all towns was the Town<br />

Musician – the town’s director of music.<br />

Music had a strong symbolic value in<br />

the civic culture of the Baltic area. It was<br />

generally deemed that it contributed to the<br />

peace and harmony that was assumed to<br />

prevail in a prosperous town. A musical<br />

framework for a wedding or christening was<br />

well-nigh obligatory. The higher up you were<br />

on the social ladder the more musicians you<br />

were expected to hire.<br />

The institution of Town Musician<br />

gradually disappeared in the first half of the<br />

19th century, as the general guild system<br />

broke up. It greatly affected the world of<br />

music. A musical appearance now became an<br />

aesthetic event deriving from the artistic ideal<br />

of the period. An art form that the educated<br />

middle classes held in high esteem.<br />

Greger Andersson<br />

Professor of Musicology at Lund University,<br />

Member of the Royal Swedish Academy of Music<br />

The Baltic sea – a unique,<br />

much-loved and sensitive sea!<br />

The Baltic Sea is the world’s largest<br />

brackish sea and a unique ecosystem that is<br />

particularly sensitive to pollution. The Baltic<br />

Sea is one of the world’s most polluted seas.<br />

Nutrient leakage from agriculture,<br />

sewage treatment works and industrial<br />

effluent lead to toxic algal bloom and dead<br />

sea beds, currently representing a bigger area<br />

than all the cultivated arable land in Sweden.<br />

WWF is working to reduce the release of<br />

nutrients into the Baltic Sea. The top priority<br />

is to stop tax subsidies not backed up by<br />

adequate environmental requirements.<br />

With its ruthless fishing methods, large<br />

bi-catches and illegal fishing, large-scale<br />

industrial fishing has contributed to a serious<br />

threat to wild salmon and cod – and with them<br />

the fishing industry. WWF is working to create<br />

sustainable fishing. Stopping the extensive<br />

illegal fishing is an important initial step.<br />

90 million people live in the Baltic region,<br />

and the Baltic Sea is one of the most-used<br />

seas in the world. It is therefore particularly<br />

important that we create an overall perspective<br />

– something that at present is unfortunately<br />

lacking. WWF is working to achieve integrated<br />

marine management and an overall marine<br />

policy.<br />

The Baltic region is the cradle of<br />

international nature conservation. We live in<br />

a rich part of the world. We have a huge store<br />

of knowledge, great commitment amongst<br />

our citizens and politicians and an industry<br />

that seldom openly opposes conservation<br />

measures. If we cannot save the Baltic Sea,<br />

which sea would we then be able to save?<br />

Lasse Gustavsson<br />

General Secretary Worldwide Fund for Nature WWF<br />

about the music, democracy<br />

and leadership<br />

As Daniel Barenboim raises his baton on<br />

the 21st of August – it is young musicians<br />

of Egyptian, Iranian, Israeli, Jordanian,<br />

Lebanese, Palestinian and Syrian origins - who<br />

will produce wonderful music. Side by side.<br />

The Baltic Sea Festival is an attempt to<br />

use music to draw attention to our region’s<br />

challenges regarding environmental issues<br />

and democracy. The West-Eastern Divan<br />

Orchestra personifies the belief that music<br />

builds bridges and that individuals, under<br />

good leadership, can break down barriers that<br />

have long been perceived as insurmountable.<br />

The musicians of this unique symphonic<br />

orchestra are strong individuals from different<br />

political and cultural environments. They<br />

make a truly artistic contribution under<br />

the leadership of the conductor Daniel<br />

Barenboim. This is a perfect example of<br />

strong musical leadership.<br />

Democracy also requires leadership.<br />

One has to unite diverse groups – and the<br />

importance of recognizing and understanding<br />

unique situations and opportunities can not<br />

be emphasized enough.<br />

In setting the stage for tolerance –<br />

music and culture are of the highest priority.<br />

Tolerance must never be confused with<br />

indifference. The challenge is to be able to<br />

accept and respect differences.<br />

This is in short what The Baltic Sea<br />

Festival is all about.<br />

Robert Weil<br />

Chairman of Proventus, Magasin 3 Stockholm<br />

Konsthall and the Jewish Theatre<br />

Conversation with esa-Pekka<br />

”It’s great to see the Baltic Sea Festival<br />

gaining an increasingly high profile regarding<br />

its actual social commitment. The debate<br />

shows that it is possible to influence things<br />

and that classical music really can be a force<br />

to be reckoned with in this context.”<br />

The Baltic Sea Festival’s artistic director<br />

Esa-Pekka Salonen is happy, and full of<br />

expectation about the sixth Baltic Sea Festival.<br />

Creating good music together and simultaneously<br />

influencing society has always been<br />

one of the festival’s fundamental concepts.<br />

This year much of the programme<br />

reflects the situation of the Baltic Sea – either<br />

ecologically or politically.<br />

”Daniel Barenboim and his West-<br />

Eastern Divan Orchestra are a good example<br />

of cultural collaboration in a complicated<br />

situation. Much has improved for those of<br />

us who live around the Baltic, but there are<br />

still political tensions. So you can see the<br />

Divan Orchestra as a model for how to work<br />

together.<br />

The Baltic Sea Festival Choir is not only<br />

symbolically important but also musically<br />

exciting. For 2009 we’re dreaming of having<br />

both a festival choir and an orchestra<br />

involving members from all the countries<br />

around the Baltic Sea.”<br />

ConCerT PrograMMe<br />

Thursdag august 21 10am–1pm<br />

Discussion with Daniel Barenboim<br />

Screening of ”Knowledge is the beginning”<br />

a film by Paul Smacney about the West-<br />

Eastern Divan Orchestra, followed by a<br />

discussion with Daniel Barenboim, Mariam<br />

Said and Michael Kimmelman.<br />

Thursdag august 21 7.30pm<br />

Tradition and variation<br />

No music is born in a vacuum. One era<br />

follows another, and each composer must<br />

relate to what came before. This evening’s<br />

composers clearly took tradition as their<br />

starting point. Haydn was one of Brahms’s<br />

models, just as Brahms was one of<br />

Schönberg’s.<br />

Joseph Haydn’s Sinfonia Concertante (1792)<br />

is sometimes counted as Symphony No. 105,<br />

and is scored for solo violin, oboe, cello and<br />

bassoon. At the premiere the London public<br />

was in raptures, and the papers lauded<br />

Haydn’s new work, which they found deep,<br />

airy, affecting and original.<br />

Arnold Schönberg’s motto was<br />

“comprehensibility”, which he in part created<br />

by using easily recognisable dance rhythms<br />

such as the waltz, and a clear form usually<br />

taken from the Baroque. Harmonically<br />

speaking he relinquished major and minor,<br />

favouring his new twelve-tone system,<br />

in which all the notes are of equal worth.<br />

Variations Op. 21 (1928) is his first twelve-tone<br />

work for orchestra. The theme is based on the<br />

notes B-A-C-H, by way of a tribute to the old<br />

baroque master.<br />

In his Symphony No. 4 (1884-85)<br />

Johannes Brahms also uses Bach’s music<br />

as a basis. Some years after the symphony<br />

had been completed, he felt uncertain about<br />

the result: ”I’m afraid it bears the taste of<br />

the climate here, where the cherries never<br />

become sweet enough to eat,” he wrote from<br />

his summer residence in northern Styria.<br />

Friday august 22 7.30pm<br />

Curse upon iron, magic and<br />

popular belief<br />

Music of our own time with its roots in folk<br />

music, tradition and mysticism – from the<br />

countries around the Baltic. Choir and soloists<br />

– a lone voice and a collective voice.<br />

The Swede Jan Sandström and the Estonian<br />

Veljo Tormis use Sami (Lapp) music in their<br />

pieces, the drum being crucial, as the<br />

shamanic tool for conjuring up contact with<br />

the spirit world.<br />

Sandström’s piece is a prayer about<br />

peace, and Tormis’s work is a resounding<br />

protest against a society in a state of deep<br />

moral crisis, in which the iron has been turned<br />

into canons, tanks and machine guns.<br />

Popular Russian folk melodies are the starting<br />

point for the Russian teacher and composer<br />

Nikolai Sidelnikov in his Cordial Talks (1975).<br />

Einojuhani Rautavaara’s Ikävyys (1998)<br />

is the first song of three that use material taken<br />

from the opera Aleksis Kivi, Finland’s national<br />

author.<br />

Sven-David Sandström is Sweden’s<br />

most productive and most-played composer,<br />

and he is currently under commission to write<br />

new church music for the entire church year.<br />

Nils Lindberg started as a jazz pianist,<br />

and as a composer he is inspired by Swedish<br />

folk music. O Mistress Mine is based on<br />

English poetry from Elizabethan England.<br />

Franz Schubert and Johannes Brahms<br />

both lived in Vienna, where private music for<br />

the salon formed an essential part of their<br />

lives and gypsy bands provided entertainment<br />

in the cafés. Brahms was one of many people<br />

who were inspired by the hot Hungarian<br />

music. Schubert’s Ständchen D. 920 is an<br />

unusual serenade, in which the beloved gets<br />

to sleep on in peace.<br />

saturday august 23 6pm<br />

Thieves, murderers and bandits<br />

”My new, black opera is creating a lot of work<br />

for me. It feels as if I’m gradually sinking<br />

lower and lower, right down to humanity’s most<br />

wretched individuals. And it’s an hard journey”.<br />

Leoš Janácek’s final opera From the House of<br />

the Dead is based on Fjodor Dostoyevsky’s<br />

novel, written after four years in a Siberian<br />

prison camp.<br />

The action is set in a Russian prison<br />

camp in Siberia.<br />

Act I starts early one cold winter<br />

morning – a normal day in the life of the<br />

prisoners. A new prisoner is admitted, and<br />

is beaten on the orders of the commandant.<br />

Nobody reacts. Some of the prisoners talk<br />

about their time in freedom and their crimes.<br />

In Act II it is spring. After the working<br />

day they gather for a feast. More stories<br />

from the prisoners’ lives. Two pantomime<br />

performances are presented. A prisoner goes<br />

off with a prostitute. Quarrelling starts, and<br />

the young Ajej is seriously injured.<br />

Act II is set in the prison hospital. Luka<br />

is at death’s door, and Petrovitj is reading<br />

aloud to the injured Alej. Shapkin talks about<br />

an interrogation, and the Old Prisoner sighs<br />

heavily in the night. Shishkov relates that<br />

he murdered his prospective wife when he<br />

found out she loved someone else. Luka dies<br />

in the meantime. Shishkov then recognises<br />

his fiancé’s lover in him, and curses him.<br />

The following day Petrovitj is pardoned. And<br />

everything continues as before.<br />

sunday august 24 6pm<br />

oratorio, video art and evolution<br />

The rapid climate change has meant that<br />

interest in the Arctic area has dramatically<br />

increased in recent years. The rapidly melting<br />

ice sheet is being discussed everywhere, and<br />

is arousing concern and speculation.<br />

In the summer of 2005 Majgull Axelsson,<br />

Jonas Bohlin and Lars Siltberg travelled to<br />

the Arctic for four weeks in the icebreaker<br />

Oden. Their joint impression and experience<br />

of the environment in the Arctic region was<br />

the starting point for this collaborative project.<br />

The result was a suggestive vision of the<br />

future that reflects mankind’s conditions and<br />

man’s view of his role and place in time and<br />

evolution.<br />

Majgull Axelsson is a journalist and author<br />

with great commitment to the environment.<br />

Majgull says about Holocene that her text<br />

grew from the insight that life and evolution go<br />

on regardless of man’s involvement. The text<br />

deals with history, the present and the future.<br />

Jonas Bohlin trained at the Royal<br />

College of Music in Stockholm and made<br />

his breakthrough as a composer in 1992. He<br />

often seeks interdisciplinary collaboration and<br />

documentary material. He describes Holocene<br />

as “spectacular vision, Wagner, Stravinsky<br />

and rock ‘n’ roll – heterogeneous music that<br />

alternates between hope and despair.”<br />

Lars Siltberg made his début at the 2001<br />

Venice Biennale and is now exhibiting his<br />

video art in galleries all over the world. In the<br />

film in Holocene Siltberg speculates on the<br />

nature of a development from the reverse time<br />

perspective: What thoughts will future human<br />

beings have? Will people still be people?<br />

Monday august 25 7.30pm<br />

From the other side of the<br />

iron Curtain<br />

The Soviet era’s machinery of power was<br />

merciless to artists of all kinds – the music<br />

born out of this often had an important<br />

symbolic value for people as a messenger of<br />

compassion and hope.<br />

Krzysztof Penderecki was a child during<br />

World War Two. This meant he witnessed at<br />

close hand the German occupation of Poland<br />

and the terror and devastation it brought<br />

with it. Having grown up in a warm-hearted<br />

Catholic home, he developed a commitment<br />

to humans in suffering.<br />

In the power struggle between the<br />

church and the former communist state<br />

Penderecki was openly on the side of the<br />

church. One of his close friends was Cardinal<br />

Stefan Wyszynski. The night after hearing<br />

of Wyszynski’s death in 1981 Penderecki<br />

composed Agnus Dei – originally a piece for choir.<br />

Violin Concerto No. 2 Metamorphoses<br />

(1992-1995) sound as if the whole of Poland’s<br />

history is sweeping past, with all its sorrows<br />

and difficulties. The music ends in a beautiful<br />

meditative solo that floats high up over a web<br />

of mysterious orchestral sound. The concerto<br />

was written for Anne-Sophie Mutter.<br />

Dmitri Shostakovich was constantly<br />

performing a balancing trick between<br />

expressing what he wanted in his music and<br />

being accepted by the Soviet machinery of<br />

power. He offered his Symphony No. 6 as a<br />

tribute to Stalin. But it didn’t turn out like that.<br />

The symphony is not a tribute by nature. What<br />

happened? Nobody knows, but we have<br />

Shostakovich’s own words: ”It’s a special<br />

form of self defence; you assert that you’re<br />

planning a composition of one kind or another<br />

– something with a powerful and striking title<br />

– that’s how you avoid the punishment of<br />

stoning.”<br />

Tuesday august 26 7.30pm<br />

Music from east and West<br />

Through the scores to films such as The<br />

Exorcist, The Shining and Wild at Heart<br />

Penderecki has become something of a<br />

cult figure, and has reached new groups<br />

of listeners.<br />

Krzysztof Penderecki developed a completely<br />

individual musical language based on sound<br />

28 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 29


and timbre. Sinfonietta per archi (1990-91) is<br />

an orchestral version of a string trio, written<br />

for and premiered by Sinfonia Varsovia in 1992.<br />

Karol Szymanowski is Poland’s most<br />

important composer from the beginning of<br />

the 1900s. His Violin Concerto No. 1 (1916) is<br />

an impressionistic tone poem based on the<br />

poem May Night by Tadeusz Micinski, who<br />

shared Szymanowski’s interest in occultism<br />

and mysticism.<br />

Antonín Dvorák wanted to compose<br />

music that spoke to his own countrymen<br />

and described their life on the basis of their<br />

own folk tales and wealth of folk music.<br />

Symphony No. 8 (1890) is like a kaleidoscope<br />

of impressions, ranging from the idyllic<br />

countryside to more dramatic passages.<br />

Wednesday august 27 7.30pm<br />

romantic and anti-romantic<br />

A new work inspired by ice and sea – the<br />

festival’s commission by Klas Torstensson,<br />

framed by Schumann’s beautifully romantic<br />

and attractively expressive melodies.<br />

Klas Torstensson is one of Sweden’s foremost<br />

composers, resident in Holland since 1973.<br />

His most famous work hitherto is the opera<br />

The Expedition, but he has also written<br />

chamber music, orchestral works, songs and<br />

electroacoustic music. The Polar Ocean is the<br />

Baltic Sea Festival’s commission.<br />

Genoveva is Robert Schumann’s only<br />

completed opera. The plot is based on<br />

a popular medieval legend about Count<br />

Siegfried of Brabant and his young wife<br />

Genoveva, who was accused of having<br />

been unfaithful, but was ultimately forgiven.<br />

In 1850 Schumann and his family moved<br />

to Düsseldorf, where he had secured a post<br />

as Civic Director of Music. During a holiday<br />

trip to Cologne the sight of the beautiful<br />

cathedral in the light of the setting sun made<br />

a strong impression on Schumann, and<br />

became the starting point for his Symphony<br />

No. 3, The Rhenish.<br />

Thursday august 28 7.30pm<br />

Longing for far-off places<br />

and for home<br />

Music that communicates a social<br />

commitment and humanist message,<br />

autobiographical music of love, longing and<br />

pain, and a cello’s warm song about longing<br />

for far-off places and for home.<br />

Peteris Vasks is a free-lance composer<br />

resident in Riga, and is deeply involved in<br />

environmental issues. His music is extremely<br />

communicative, and is often about the<br />

relationship between man and nature.<br />

Peter Tchaikovsky composed his own<br />

life. At the time of his Symphony No. 4 he<br />

had just fled his ultra-short and extremely<br />

unhappy attempt at marriage. The ’content’<br />

of the symphony revolves around Fate, the<br />

inevitable, wine-induced inebriation and<br />

exultant joie de vivre.<br />

Antonín Dvorák thought a lot about<br />

musical roots. In mid-career he changed<br />

course and started basing his music on<br />

traditional strains, folk tales and myths. During<br />

his time in the USA Dvorák composed seven<br />

major works, of which the Cello Concerto<br />

(1894-95) is the final piece.<br />

Friday august 29 7.30pm<br />

Vendetta and reconciliation<br />

Richard Strauss’s most expressionist<br />

opera, about irreconcilability and rancorous<br />

vindictiveness, about power games, intrigues<br />

and evil sudden death.<br />

The Austrian poet Hugo von<br />

Hofmannsthal’s play Electra caught the<br />

interest of Richard Strauss, becoming the<br />

start of a long collaboration between the<br />

two of them, resulting in several successful<br />

operas.<br />

The plot<br />

King Agamemnon has been murdered<br />

by his wife Clytemnestra and her lover<br />

Aigisthos, who now lives with the daughters<br />

Chrysotemis and Electra. Chrysotemis tries to<br />

adapt, and wants the sister to cease her bitter<br />

vindictiveness. The mother Clytemnestra<br />

is plagued by nightmares and pangs of<br />

conscience, and seeks Electra’s forgiveness.<br />

Her brother Orestes was sent away after the<br />

murder. Electra hopes he can return and take<br />

revenge on their father’s murderer. The others<br />

think he’s dead. He eventually returns and<br />

murders Clytemnestra and Aigisthos. Electra<br />

triumphs in ecstasy, and drops down dead.<br />

Friday august 29 9pm<br />

in a folk music landscape – the<br />

heritage from the past<br />

The folk hymns contain the deeply existential<br />

experiences we all share – sorrow, joy,<br />

love, power struggles, disappointment and<br />

hope – and the music passes them on from<br />

generation to generation, in ever new settings.<br />

James MacMillan lives in Scotland, where he<br />

teaches half of the time, whilst simultaneously<br />

composing and conducting. His music is<br />

direct and full of feeling, often based on<br />

Scottish folk music and with a spiritual and<br />

political message, and coloured by his own<br />

Catholic faith.<br />

Lasse Thoresen is Professor of<br />

Composition at the Norwegian Academy<br />

of Music, and one of Norway’s leading<br />

composers. His music is based on Norwegian<br />

folk music mixed with spectral music and<br />

other modernist stylistic aids.<br />

Edvard Grieg’s compositional style is<br />

a mixture of the Central European musical<br />

tradition and Norwegian folk music. Choral<br />

singing was an important part of the<br />

Norwegian independence movement in the<br />

19th century.<br />

Four Psalms (1906) was Grieg’s last work.<br />

saturday august 30 7.30pm<br />

nutcrackers, rogues and sinbad<br />

the sailor<br />

Using magic, fantasy and excitement the<br />

Russian folk tale instils children with positive<br />

values, providing solace and hope for a more<br />

just world. The rich sounds of the music give<br />

the tale life, fragrance and colour.<br />

Peter Tchaikovsky was commissioned by the<br />

Director of the Imperial Theatres to write a<br />

new ballet after Sleeping Beauty and Swan<br />

Lake. The theme was to be taken from E. T.<br />

A. Hoffmann’s tale The Nutcracker and The<br />

Mouse King. The story is the imaginative<br />

tale of Clara, who is given a nutcracker for<br />

Christmas. By way of thanks for helping him<br />

in the battle against the Rat King he takes her<br />

to the Kingdom of Sweets.<br />

Rodion Shchedrin was one of the<br />

Soviet era’s most successful and accepted<br />

composers. Naughty Limericks (1963) is his<br />

first concerto for orchestra and is based on<br />

well-known Russian folk melodies and socalled<br />

chastushkas, Russian folk poetry with<br />

“humour, irony and sharp satire… Even such<br />

powerful and feared names as Marx, Lenin<br />

and Stalin were ridiculed in chastushkas,”<br />

says Shchedrin.<br />

Nikolai Rimsky-Korsakov read the<br />

Thousand and One Nights and immediately<br />

envisaged an orchestral suite in four<br />

movements, like “a kaleidoscope of fairy-tale<br />

images and figures of an oriental nature”.<br />

The background is the sly Sheherazade, who<br />

saves her life by telling such exciting stories<br />

that the Sultan has to let her live in order to<br />

hear what comes next.<br />

BiograPHies<br />

Conductors<br />

Daniel Barenboim has collaborated with the<br />

world’s foremost orchestras and musicians<br />

since the 1950s – both as a pianist and as a<br />

conductor. In the course of time Barenboim<br />

has become increasingly involved in peace<br />

issues and projects that contribute to peace<br />

and understanding between people.<br />

Olari Elts won the 2000 Sibelius Competition,<br />

and has since then been Principal Conductor<br />

of the Latvian National Symphony Orchestra,<br />

Artistic Advisor to the Orchestre de Bretagne<br />

and Principal Guest Conductor of the Scottish<br />

Chamber Orchestra and the Estonian National<br />

Symphony Orchestra.<br />

Valery Gergiev is Artistic Director of the<br />

Mariinsky Theatre since 1996, and has done<br />

many highly acclaimed tours with them<br />

throughout the world. Since 2007 Principal<br />

Conductor of the London Symphony<br />

Orchestra, he also guest-conducts some of<br />

the world’s top orchestras, directs festivals<br />

and has received many prizes.<br />

Daniel Harding is Principal Guest Conductor<br />

of the London Symphony Orchestra and<br />

Principal Conductor of the Swedish <strong>Radio</strong><br />

Symphony Orchestra and the Mahler<br />

Chamber Orchestra. He is also one of the<br />

most sought-after guest conductors of<br />

symphony orchestras and opera houses<br />

throughout the world.<br />

Grete Pedersen is equally at home in<br />

baroque, classical, contemporary and folk<br />

music, and often collaborates with jazz<br />

musicians and actors. Since 1990 she has<br />

directed the Norwegian Soloists Choir. She<br />

has worked with prominent a cappella choirs,<br />

and also conducts orchestras.<br />

Krzysztof Penderecki has been one of<br />

Poland’s foremost composers since 1959,<br />

when he won all three prizes in a composition<br />

competition. As a conductor he has enjoyed<br />

international esteem since the 1970s, when he<br />

toured throughout the world and conducted<br />

his own works and those of other composers.<br />

Esa-Pekka Salonen holds a unique position<br />

amongst musicians of today, both as a<br />

conductor and as a composer. Principal<br />

Conductor of the Swedish <strong>Radio</strong> Symphony<br />

Orchestra 1985–95 and the Los Angeles<br />

Philharmonic since 1992, and as from next<br />

season also London’s Philharmonia Orchestra.<br />

Gustaf Sjökvist is cathedral organist at<br />

Storkyrkan in Stockholm, where he conducts<br />

Storkyrkan’s choir and his own chamber<br />

choir. Principal conductor of the <strong>Radio</strong> Choir<br />

1986–1994, and since 1994 Principal Guest<br />

Conductor of the Bavarian <strong>Radio</strong> Choir.<br />

Sjökvist devotes half his time to orchestral<br />

conducting.<br />

30 – östersjöfestivalen <strong>2008</strong> östersjöfestivalen <strong>2008</strong> – 31<br />

soloists<br />

Karolina Blixt mezzo‑soprano, completed<br />

her training at University College of Opera<br />

in Stockholm in <strong>2008</strong>, but made her<br />

breakthrough in the leading role in Handel’s<br />

Xerxes at Drottningholm Court Theatre back<br />

in 2007. She has also sung in Verdi’s Nabucco<br />

and in lieder and church concerts.<br />

Petri Bäckström tenor, made his debut at<br />

Finland National Opera in 2001, where he has<br />

since sung many important character roles.<br />

Since 2003 Bäckström has appeared every<br />

summer at the Opera Festival in Savonlinna.<br />

He has sung with a number of Finnish<br />

orchestras and choirs.<br />

Malena Ernman mezzo‑soprano, is a versatile<br />

artist with a wide musical range. During this<br />

spring, she has been singing the title role in<br />

Rossini’s Cinderella at the Royal Swedish<br />

Opera. Internationally active above all in the<br />

field of baroque opera, with conductors such<br />

as Nikolaus Harnoncourt, René Jacobs and<br />

William Christie.<br />

Larisa Gogolevskaja soprano, was awarded<br />

the 2007 Golden Sofit, St Petersburg’s top<br />

theatre prize, for her interpretation of the role<br />

of Electra. With the Mariinsky Theatre she has<br />

toured to Japan, the USA, France, Slovenia,<br />

Italy and Finland.<br />

Vasily Gorshkov tenor, trained at Novosibirsk’s<br />

Glinka Conservatory in 1992. He<br />

was soloist at the opera in Novosibirsk 1989<br />

and 1996–2000, and made his debut at the<br />

Mariinsky Theatre 1991. Gorshkov became<br />

soloist at the Mariinsky Theatre 1995, as a<br />

permanent member since 2002.<br />

Jakub Haufa violin, born 1980 and graduated<br />

2003 in Poznan, has performed in Poland<br />

and abroad in recitals, chamber concerts and<br />

solo concertos with orchestras. Since 2003<br />

he is the first concertmaster of the Sinfonia<br />

Varsovia.<br />

Dan Karlström tenor, has been employed at<br />

the Schiller Theatre in Gelsenkirchen and the<br />

State Theatre Darmstadt, and since 2002 has<br />

been a permanent member of Leipzig Opera’s<br />

ensemble. He has also performed several<br />

times at the Opera Festival in Savonlinna and<br />

at the Finnish National Opera.<br />

Tuomas Katajala tenor, appeared in The<br />

Journey to Reims at the 2007 Rossini Festival.<br />

Katajala has given concerts throughout<br />

Europe, in Japan and the USA, and with<br />

conductors such as Goodman, Franck, Kamu<br />

and Oramo. He has sung in Savonlinna and<br />

at the Finnish National Opera.<br />

Robert Künzli tenor, started as a baritone<br />

but switched to tenor after his second year<br />

at Munich Opera’s opera studio in the 1970s.<br />

He has been a member of Stuttgart Opera’s<br />

ensemble and has sung in the foremost opera<br />

houses in Europe and in Carnegie Hall.<br />

Mischa Maisky cello, has been one of the<br />

world’s most sought-after cellists since his<br />

debut in London in 1976. He has performed in<br />

concert halls in London, Paris, Berlin, Vienna,<br />

New York and Tokyo. Maisky plays a cello<br />

made by the 18th-century master Domenico<br />

Montagnana.<br />

Jussi Myllys tenor, started his international<br />

career in 2005 with the Turku Opera and<br />

the Comic Opera Berlin, and with concerts<br />

in Prague, Riga and Japan. In 2006 Myllys<br />

became a permanent member of the Frankfurt<br />

Opera, and he has performed in opera houses<br />

such as Berlin, Dresden and Geneva.<br />

Henrik Måwe piano, gave his diploma<br />

concert in spring <strong>2008</strong> with the Royal<br />

Stockholm Philharmonic Orchestra. Other<br />

orchestras Måwe has played with include<br />

Helsingborg Symphony Orchestra and<br />

Västerås Sinfonietta. Måwe has participated<br />

in festivals in France and at the Gotland<br />

Chamber Music Festival.<br />

Elena Nebera soprano, studied at the<br />

St Petersburg Conservatory. She then went<br />

on to Graz Opera School. In 2000 she made<br />

her debut at the Salzburg Festival, and she<br />

currently has a contract with Dortmund<br />

Theatre and has been a guest soloist at the<br />

Mariinsky Theatre since 2006.<br />

Hannu Niemelä bass, has been a member<br />

of the opera houses in Karlsruhe, Mainz and<br />

Dortmund, and made guest performances in<br />

Savonlinna, the USA, Japan, Israel etc.<br />

Berit Opheim soprano, has sung folk music,<br />

jazz, opera and lieder recitals, and has<br />

performed as a soloist with the Oslo Chamber<br />

Choir (tour to the USA), Oslo Chamber<br />

Orchestra, Norwegian <strong>Radio</strong> Orchestra etc.<br />

Esa Ruuttunen baritone, graduated in<br />

theology, then continued his singing studies<br />

whilst simultaneously working as a priest. In<br />

1985 he made his debut at Finnish National<br />

Opera. He has also performed at Covent<br />

Garden, German Opera Berlin etc.<br />

Gabriel Suovanen baritone, is one of the<br />

leading baritones at the Royal Swedish Opera.<br />

He has also sung at the Finnish National<br />

Opera, the Opera Festival in Savonlinna, Liceu<br />

Opera in Barcelona, La Monnaie in Brussels,<br />

Oslo Opera and the Comic Opera Berlin.<br />

Agata Szymczewska violin, born 1985 and<br />

graduated 2004 in Poznan, has won gold<br />

medal at the XIII Henryk Wieniawski Contest<br />

2006 and performed with Sinfonia Varsovia,<br />

Lahti Symphony Orchestra and Seiji Osawa etc.<br />

Eduard Tsanga bass, started his studies at<br />

the Glinka Conservatory in Novgorod in 1998,<br />

and since 2000 he is a soloist at the Mariinsky<br />

Theatre’s Academy for Young Singers.<br />

Elena Vitman mezzo‑soprano, studied<br />

at the St Petersburg Rimsky-Korsakov<br />

Conservatory, and made her debut at the<br />

Mariinsky Theatre in 1996.<br />

ensembles<br />

The Baltic Sea Festival Choir consists of<br />

young, semiprofessional singers from all the<br />

Baltic countries and it endeavours to inspire<br />

interest in professional choral singing in the<br />

next generation of singers.<br />

The Finnish <strong>Radio</strong> Symphony Orchestra<br />

was formed in 1927. In 2003 Sakari Oramo<br />

became its Principal Conductor. The orchestra<br />

has appeared at the BBC Proms, the music<br />

festivals in Bergen, Edinburgh, Schleswig-<br />

Holstein, Vienna, Spain etc.<br />

Helsinki Philharmonic Choir is a symphonic<br />

choir formed in 2007 that seeks high-class<br />

collaboration with various orchestras and<br />

musical institutions, as well as giving its<br />

own concerts. The Artistic Director is Hannu<br />

Norjanen.<br />

The Latvian National Symphony Orchestra<br />

is based in Riga, formed in 1926 and gives<br />

around 60 concerts a year, as well as making<br />

recordings. Performance of new Latvian<br />

music is an important assignment for the<br />

orchestra, which is conducted by the young<br />

Gints Glinka.<br />

The Mariinsky Theatre Orchestra is one<br />

of Russia’s oldest musical institutions,<br />

having been founded in the 18th century.<br />

It was conducted by Tchaikovsky in the first<br />

performance of his Fifth Symphony. Under<br />

Valery Gergiev’s direction the ensemble has<br />

toured abroad and gained great recognition.<br />

Since the 1950s The Swedish <strong>Radio</strong> Choir<br />

has been one of the world’s foremost a<br />

cappella choirs, with a repertoire ranging from<br />

Bach to new music. The choir was formed<br />

in 1925 and achieved world renown under<br />

Eric Ericson. The choir is now directed by<br />

the young Dutchman Peter Dijkstra.<br />

In 1984 the Polish Chamber Orchestra<br />

became Sinfonia Varsovia, and Yehudi<br />

Menuhin was its first guest conductor. The<br />

orchestra has made concert tours in the<br />

USA, Canada and large parts of Europe.<br />

The Swedish <strong>Radio</strong> Symphony Orchestra<br />

was formed in 1965, and under Sergiu<br />

Celibidache’s direction it developed into an<br />

orchestra of international standing, resulting<br />

in successful foreign tours. Since 2007 Daniel<br />

Harding is Principal Conductor.<br />

The West-Eastern Divan Orchestra was<br />

founded in 1999 by Daniel Barenboim<br />

together with the writer Edward W Said, as<br />

a workshop for young musicians from Israel,<br />

Palestine and other countries in the Middle<br />

East, with the aim of encouraging dialogue<br />

between the different cultures.


Biljetter och information<br />

Berwaldhallens biljettkontor<br />

Dag Hammarskjölds väg 3<br />

Öppet mån – fre kl 12 – 18 samt<br />

två timmar före resp konsert<br />

Tel 08 – 784 18 00<br />

Telefontid mån – fre kl 9 – 19, samt<br />

två timmar före resp konsert<br />

Extraöppet söndag 17/8 kl 12 – 17<br />

www.berwaldhallen.se<br />

Ticnet: 077 – 170 70 70<br />

Sverigehuset, Tourist Centre<br />

Hamngatan 27<br />

(ingång från Kungsträdgården9<br />

Mån – fre 9 – 19, lör 10 – 17, sön 10 – 16<br />

Tel 08 – 508 28 508<br />

Samtliga ATG-ombud<br />

Tickets and information<br />

Box Office Berwaldhallen<br />

Dag Hammarskjölds väg 3<br />

Open 12 – 18 Mon – Fri and<br />

two hours before each concert<br />

Phone +46 (0)8 – 784 18 00<br />

Mon – Fri 9 – 19 and two hours<br />

before each concert<br />

Extra opening hours Sunday Aug 17 12 – 5 pm<br />

www.berwaldhallen.se<br />

Ticnet: +46 (0)77 – 170 70 70<br />

Tourist Centre, Sverigehuset<br />

Hamngatan 27<br />

(entrance from Kungsträdgården)<br />

Mon – Fri 9 – 19, Sat 10 – 17, Sun 10 – 16<br />

Phone +46 (0)8 – 508 28 508<br />

All ATG outlets<br />

Hör alla konserter från <strong>Östersjöfestivalen</strong> igen!<br />

<strong>Sveriges</strong> <strong>Radio</strong> P2 erbjuder alla konserter för efterhandslyssning på<br />

webben i 30 dagar.<br />

P2 Live - <strong>Sveriges</strong> största Live-scen<br />

sr.se/p2

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!