Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

More documents

Recommendations

Info

Transitiva verb attribut: … funktion: [_, direkt objekt] … Intransitiva verb attribut: … funktion: … Figur A Klassen Verb:s möjliga underklasser i en hierarki verb är en klass som till exempel kan innehålla attributet tempus och funktionen att den tar ett subjekt. transitiva verb är en underklass till verb som förutom att den ärver egenskaperna från verb även har funktionen att den tar ett direkt objekt. Andra möjliga underklasser till verb skulle till exempel kunna vara intransitiva verb eller hjälpverb som i sin tur skulle kunna ha underklasserna temporala hjälpverb och modala hjälpverb, etc. Instansen (ordet) behöver av klassen transitiva verb har egenskapen att den tar ett direkt objekt men har även de egenskaper som transitiva verb har ärvt av verb, nämligen att behöver tar ett subjekt och har tempus (= presens). 2.2 Dependensgrammatik och valensteori Den andra centrala idén hos grammatikformalismen bygger på dependensgrammatik och valensteori vilka sedan 50-talet har varit centrala inom de östeuropeiska och de tyskspråkiga länderna. Först under senare år blev de populära i Norden och inom den engelskspråkiga lingvistiken. Grundaren till dependensgrammatiken anses vara Lucien Tesnière. Denna teori har senare utvecklats för användning vid automatisk syntaxanalys. Studiet av ords valens har utvecklats särskilt inom dependensgrammatiken. 5 Temporala hjälpverb attribut: … funktion: … Hjälpverb attribut: … funktion: [verb, komplement] Modala hjälpverb attribut: … funktion: …
Avsnitten nedan innehåller en kort sammanfattning av dependensgrammatik och valensteori, vilka bygger på Mel'cuk (1988), Nikula (1986) och Somers (1987). 2.2.1 Dependensgrammatik Dependensgrammatiken är en grammatisk beskrivningsmodell som är baserad på relationen mellan satsens element: relationen mellan det styrande elementet, det s.k. huvudet och dess dependenter, d.v.s. det/de ord som är avhängiga av huvudet. Satsens struktur är ett system av sådana huvud-dependentrelationer. Huvud-dependentrelationer brukar representeras i en trädstruktur (se figur 2), där noderna är ord och bågarna är relationer och där huvudet står 'ovanför' sin dependent. Observera att ett ord A, som är dependent till ett ord B självt kan vara huvud till ett annat ord C. En huvuddependentrelation är binär och riktad. Ordningen mellan dependenter spelar inte någon roll vilket innebär att ordföljd inte markeras i ett dependensträd (åter till figur 2 nedan). Detta är viktigt att komma ihåg inför den detaljerade beskrivningen av grammatikmodellen. sk r iv er stu den ten u p p sats en u p p sats 6 en sk r iv er stu den ten Figur B Två likvärdiga dependensträdstrukturer för satsen ‘Studenten skriver en uppsats.’ Satsens syntaktiskt styrande ord är det finita verbet. Verbet är det syntaktiska huvudet i en sats som är en exocentrisk konstruktion, vilket innebär att 'centrumet' inte ensamt kan utgöra hela konstruktionen men är en förutsättning för konstruktionens övriga delar. I exocentriska konstruktioner är det det logisk-semantiska predikatet som är dominerande. Till exempel kan satsen ‘Flickan dricker vatten’ skrivas logisktsemantiskt, m.a.o. i form av propositioner, som DRICKER(flickan, vatten). Predikatet är verbet dricker och argumenten är flickan samt vatten vilka uppträder som dependenter i den syntaktiska strukturen. Argumenten i den logisk-semantiska strukturen är syntaktiskt avhängiga element i exocentriska konstruktioner (Nikula, 1986). Figur 3 visar dependensrelationer mellan huvudet och dess dependenter. Den syntaktiska och den semantiska dependensrelationen för satsen ‘Flickan dricker vatten’ är lika.
Page 1 and 2: Stockholms Universitet 1996 Institu
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING.
Page 5 and 6: dependensgrammatik och unifiering.
Page 7: underordnad klass till B kommer C:s
Page 11 and 12: Dependensgrammatiken är framför a
Page 13 and 14: 2.4 Beskrivning av grammatikmodelle
Page 15 and 16: } { case = nominative; } subject =
Page 17 and 18: Det här är ett exempel som visar
Page 19 and 20: 3 Partikelverb Ett partikelverb är
Page 21 and 22: koncentrera mig på betonade prepos
Page 23 and 24: en bestämning till verbet och modi
Page 25 and 26: imper a- tivsats interrogativsats +
Page 27 and 28: partikelverb med samma preposition/
Page 29 and 30: Ibland betyder verben olika saker b
Page 31 and 32: • intransitiv: om (X ---> Y) och
Page 33 and 34: 4 Programbeskrivning I föregående
Page 36 and 37: De löst sammansatta partikelverben
Page 38 and 39: } } direct_object = deep_object; de
Page 40 and 41: Hos de underklasser till adverb som
Page 42 and 43: tillåtna i vilken ordning. En debu
Page 44 and 45: Rauch, B. 1996. Projektrapport; Dat
Page 46 and 47: ihåg * * ikapp * varierande prep +
Page 48 and 49: Appendix 3A Valda delar av det ursp
Page 50 and 51: % transitiva verb }. transitive : v
Page 52 and 53: % possessiva pronomina possessive :
Page 55 and 56: Appendix 3B Regler för implementer
Page 57 and 58: }. structure(general_transitive, pa
Page 59 and 60:
%**********************************
Page 61 and 62:
% adjektiv fin1 : adjective { value
show all

Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?