Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

More documents

Recommendations

Info

2 Grammatikmodellen I det här kapitlet kommer jag att ge en beskrivning av grammatikmodellen och dess byggstenar: objektorientering, dependensgrammatik och unifiering. Låt mig först presentera grammatikmodellens byggstenar, sedan grammatikmodellen. 2.1 Objektorientering Objektorienterad programmering är en metodik för datorprogrammering och systemutveckling där ett program betraktas som en modell av en verklig eller imaginär fysisk värld av objekt. Objektorientering har fått stor användning för grafiska arbetsstationer och persondatorer där det är naturligt att beskriva det som syns på skärmen som objekt. Simula, som publicerades 1973 och som fick stor spridning inom Norden, var det första programspråk som rymde objektorienterade begrepp. Termen objektorientering kom dock först kring 1980 med programspråket Smalltalk. Sedan dess har objektorienterade programspråk ökat i popularitet och antal (NE, 1994). Exempel på moderna objektorienterade programspråk är C++ och Prolog++ i vilka grammatikmodellen är skriven. 2.1.1 Centrala begrepp Centrala begrepp i objektorienterad programmering är: klass, objekt, instans, metod, nedärvning, överskrivning samt inkapsling. En klass är en abstrakt datatyp som kan ses som en beskrivning av (en mall för) konkreta objekt, s.k. instanser av klassen. Klasserna innehåller en beskrivning av vilka data (attribut) och vilka metoder instanserna skall ha. En metod hos ett objekt är en procedur/funktion, som endast opererar på objektets egna data. Klasserna bildar en hierarki genom att varje ny klass definieras som en underklass till noll, en eller flera tidigare definierade klasser. Utöver sina egna attribut och metoder ärver en klass alla attribut och metoder från sina överordnade klasser vilka i sin tur har ärvt alla attribut och metoder från sina överordnade klasser... Detta kallas för nedärvning. En instans av en klass får klassens egna och alla dess nedärvda egenskaper. Om klassen A har en metod, vars namn är M, och B är en underordnad klass till A, medför arvsmekanismen att B får en metod vars namn är M. Om inget annat anges är det metoden som är definierad i A som 'knyts' till namnet M. Det finns en möjlighet att definiera om (specialisera) M i B. Detta kallas för att överskriva M i B. Om C i sin tur är en 3
underordnad klass till B kommer C:s ärvda metod M vara den som definieras i B (om inte C i sin tur gör överskrivning). Jag har tidigare nämnt att ett objekts metoder endast opererar på objektets egna data. Det är möjligt och vanligt att ett attribut hos ett objekt är en referens eller en pekare till ett annat objekt. Om objektet A har ett attribut som refererar till objektet B är det möjligt att en metod hos A, via sin referens till B, kan manipulera attribut i B. A:s metod kan alltså indirekt manipulera attribut i B trots att A:s metod bara får 'operera på egna data'. Detta strider mot andemeningen i att 'metoder endast opererar på egna data'. Man kan undvika detta genom att i stället låta A:s metod, via referensen till B, anropa en metod i B 2 så att B manipulerar sina egna attribut. Man vill m.a.o. att varje objekts metoder bara skall operera på objektets egna data. Detta kallas för inkapsling. Fördelarna med detta är många. Till exempel behöver A inte känna till hur B:s data är organiserade och hur B:s metoder fungerar. Det enda A behöver veta är vilka metoder B har och vad resultatet av dessa metoder är. Systemet blir därigenom modulärt. En slogan skulle kunna vara 'Sköt du ditt så sköter jag mitt'. Sammanfattningsvis följer en definition för objektorienterad programmering av Grady Booch: ‘Object-oriented programming is a method of implementations in which programs are organized as cooperative collections of objects, each of which represents an instance of some class, and whose classes are all members of a hierarchy of classes united via inheritance relationships.’ (Booch, 1994) 2.1.2 Ett exempel För att förklara ovan nämnda begrepp lite närmare i en grammatisk kontext skall jag belysa dem med ett förenklat exempel. I grammatiska sammanhang är det som svarar mot metoder snarare klassens syntaktiska och semantiska 'funktion'. Verb attribut: tempus … funktion: [subjekt,_] … 2 'A skickar ett meddelande till B' skulle en objektorienterad programmerare säga. 4
Page 1 and 2: Stockholms Universitet 1996 Institu
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING.
Page 5: dependensgrammatik och unifiering.
Page 9 and 10: Avsnitten nedan innehåller en kort
Page 11 and 12: Dependensgrammatiken är framför a
Page 13 and 14: 2.4 Beskrivning av grammatikmodelle
Page 15 and 16: } { case = nominative; } subject =
Page 17 and 18: Det här är ett exempel som visar
Page 19 and 20: 3 Partikelverb Ett partikelverb är
Page 21 and 22: koncentrera mig på betonade prepos
Page 23 and 24: en bestämning till verbet och modi
Page 25 and 26: imper a- tivsats interrogativsats +
Page 27 and 28: partikelverb med samma preposition/
Page 29 and 30: Ibland betyder verben olika saker b
Page 31 and 32: • intransitiv: om (X ---> Y) och
Page 33 and 34: 4 Programbeskrivning I föregående
Page 36 and 37: De löst sammansatta partikelverben
Page 38 and 39: } } direct_object = deep_object; de
Page 40 and 41: Hos de underklasser till adverb som
Page 42 and 43: tillåtna i vilken ordning. En debu
Page 44 and 45: Rauch, B. 1996. Projektrapport; Dat
Page 46 and 47: ihåg * * ikapp * varierande prep +
Page 48 and 49: Appendix 3A Valda delar av det ursp
Page 50 and 51: % transitiva verb }. transitive : v
Page 52 and 53: % possessiva pronomina possessive :
Page 55 and 56: Appendix 3B Regler för implementer
Page 57 and 58:
}. structure(general_transitive, pa
Page 59 and 60:
%**********************************
Page 61 and 62:
% adjektiv fin1 : adjective { value
show all

Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?