Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

5 Utvärdering och fortsatt arbete
Det är svårt att avgöra huruvida det program som jag beskrivit i kapitel
4 är effektivt och korrekt eftersom jag inte kunnat testa det på någon
annan maskin än i mitt huvud. Programmet efter min komplettering bör
klara dels de påståendesatser, vars fundament är antingen subjektet eller
objektet (ej adverbial), dels alla imperativa- och interrogativa satser med
intransitiva och transitiva partikelverb, som listats i tabell 1 och 2 i avsnitt
3.4, förutsatt att partikelverbet i fråga är definierat i lexikonet på ett
sådant sätt som beskrivits i kapitel 4.1.1 och att de i Appendix 3B
definierade klasserna ersätter de ursprungliga klasserna med samma
namn.
Eventuella felaktigheter skulle kunna uppstå hos ambiguösa satser då
programmet inte ger alla tänkbara analyser. Exempelvis kan detta uppstå
hos satser där partikel och adverb som inte har någon partikelfunktion är
i samma position men har olika betydelser. För dessa semantiskt
ambiguösa satser får man endast ett dependensträd. Man skulle kunna
undvika detta genom att rita in funktionerna i trädstrukturen.
För den helt kompletta implementeringen av partikelverb återstår en hel
del att göra. Regler bör skrivas för partiklar från andra klasser än
preposition och adverb, såsom NP, adjektiv, particip och PP. Speciella
fall måste läggas till grammatiken som t.ex.:
• verbfrasen se AdjP ut (Olav ser bra ut.)
• eliminering av det infinita partikelverbet om det föregås av ett
hjälpverb och om partikeln har lokal betydelse (Pelle skall in i huset.)
• konstruktionen partikel utan verb i imperativsatser (In med er!)
För reflexiva partikelverb har jag inte lyckats hitta någon lämplig
beskrivning som kan överföras till lågintelligenta maskiner. Där behövs
det ytterligare undersökningar. Den svåraste uppgiften är dock att
analysera partikelverbs semantik vilket bör ske med hjälp av en mycket
stor korpus. Förutom lexikaliserade verbfraser bör även andra typer av
lexikaliserade fraser undersökas och implementeras.
En stor del av det fortsatta arbetet skulle även gå ut på att vidare
definiera den svenska grammatiken; implementera nya klasser, strukturer
och särdrag i grammatikformalismen. Klasshierarkin saknar vissa klasser,
såsom räkneord, relativa-, determinativa-, interrogativa-, indefinita- och
reflexiva pronomina, konjunktioner, subjunktioner, interjektioner, etc.
Bisatser bör också behandlas i modellen. Lexikonets utbyggnad är minst
lika nödvändig.
Programmet som formalismen är byggd på bör också vidareutvecklas.
Lite större flexibilitet vid utskriften av resultaten vore användbart, t.ex.
att i stället för att skriva ut value, som används vid matchning av input,
skriva ut ett fält print_value som endast används vid utskriften (t.ex.
print_value=‘skriva om’). Den användarvänliga editorn är inte så lätt
att hantera än så länge om man inte exakt vet vilka kommandon som är
38