Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp
Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp
Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3.3.1 Partiklar som kategori eller som funktion?<br />
Hur skall man betrakta partiklar? Utgör de en ordklass? Om inte, kan vi<br />
betrakta dem på något annat sätt, t.ex. som en funktion?<br />
Begreppet ordklass har funnits sedan antiken. Ord indelas i olika<br />
klasser efter sina grammatiska egenskaper: böjning, betydelse <strong>och</strong><br />
syntaktisk funktion. Ordklasskriterier är sålunda morfologiska,<br />
semantiska <strong>och</strong> syntaktiska. Redan Dionysius Thrax (ca. 100 f.Kr.)<br />
räknade med åtta ordklasser: nomen, verb, artikel, pronomen, particip,<br />
adverb, preposition <strong>och</strong> konjunktion. Senare tillkom ordklasserna<br />
räkneord <strong>och</strong> interjektioner.<br />
Som jag tidigare nämnt tillhör partiklar oftast ordklasserna adverb <strong>och</strong><br />
preposition men även ord från andra ordklasser kan förekomma som<br />
partiklar såsom substantiv, adjektiv <strong>och</strong> particip. Om vi betraktar<br />
partiklar som ordklass måste vi dels betrakta vissa adverb, prepositioner,<br />
substantiv, adjektiv <strong>och</strong> particip som partiklar, dels skilja partiklar från<br />
dessa ordklasser. Det skulle innebära att antalet homonymer skulle öka<br />
eftersom ett ord som vi vill klassa som partikel även skulle klassas som<br />
substantiv, adjektiv, particip, adverb eller preposition. Detta utgör en<br />
nackdel vid byggandet <strong>av</strong> en databas för lexikonet eftersom antalet<br />
möjliga sökvägar, som programmet vore tvunget att gå igenom, skulle<br />
öka. Särskilt svårt är det dessutom att skilja partiklar från prepositioner<br />
<strong>och</strong> adverb. M.a.o. skulle man i en given sats inte ens kunna <strong>av</strong>göra vilka<br />
ordklasser orden i satsen tillhör. Till exempel kan ordet på i satsen<br />
‘Kenneth bygger på tomten.’ taggas på två olika sätt: antingen som<br />
preposition eller som partikel. Personligen tycker jag dessutom att det<br />
finns ett egenvärde i att i största möjliga grad undvika att skapa<br />
homonymer. Vi återkommer till det i <strong>av</strong>snittet om detektering <strong>av</strong> löst<br />
sammansatta partikelverb (<strong>av</strong>snitt 3.5).<br />
Ytterligare ett argument mot betraktelsen <strong>av</strong> partiklar som ordklass<br />
förefaller vara de kriterier efter vilka ordklassindelning motiveras.<br />
Morfologiskt är partiklar oböjda. Semantiskt tycks det vara svårt att ge en<br />
generell beskrivning <strong>av</strong> partiklar, enligt min mening, eftersom en <strong>och</strong><br />
samma partikel kan ha flera olika betydelser som påverkas <strong>av</strong> verbet.<br />
Partikeln kan exempelvis ge handlingen en bestämd, oftast konkret<br />
riktning (gå - gå till). Dessutom kan partikeln ge resultat eller tala om att<br />
handlingen <strong>av</strong>slutas (äta - äta upp). Partiklar kan m.a.o. ha en lokal<strong>och</strong>/eller<br />
aspektfunktion (Wellander, 1964). Partiklar skulle därför utgöra<br />
en oenhetlig klass, liknande adverb. Kategoritillhörigheten hos partiklar,<br />
precis som hos adverb, beror helt på den syntaktiska funktionen <strong>och</strong><br />
kategorin partikel bör därför ifrågasättas. Man bör sträva efter att<br />
undvika införandet <strong>av</strong> nya oenhetliga ordklasser.<br />
Ett annat alternativ skulle kunna vara att betrakta partiklar som en<br />
delklass/underklass till adverb eftersom partiklar, precis som adverb, är<br />
19
Change language