Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

More documents

Recommendations

Info

Partikelverb representerar lexikaliskt enhetliga begrepp eller lexikala enheter och kan därför betraktas som lexikaliserade fraser (Norén, 1990). Partikelverbens betydelse kan mer eller mindre härledas från konstituenternas betydelse, m.a.o. de kan vara mer eller mindre lexikaliserade. Vi kan placera partikelverben på en lexikaliseringsskala vars ena pol utgörs av 'rena' syntaktiska konstruktioner vars betydelse nästan helt överensstämmer med konstituenternas betydelse (gå förbi, bryta av, fylla i, köra bil) och vars andra pol består av idiom, d.v.s. betydelsen har inte någonting att göra med konstituenternas betydelse (hosta upp, äga rum, tappa huvudet). Ett och samma partikelverb kan befinna sig på flera punkter av skalan (Ekberg, 1989). Exempelvis är partikelverbet skjuta upp en ren syntaktisk konstruktion i satsen 'De skjuter upp en raket' medan samma verb är idiom i satsen 'De blev tvungna att skjuta upp resan p.g.a. det dåliga vädret'. Ett och samma partikelverb kan alltså ha både en konkret och en eller flera speciella betydelser. Det kan finnas likheter och skillnader i betydelse mellan ett löst sammansatt och ett fast sammansatt partikelverb med samma partikel. Skillnaden består ofta i att det löst sammansatta partikelverbet har en konkret betydelse medan det fast sammansatta verbet bär en abstrakt, överförd betydelse (gå förbi - förbigå, stryka under - understryka, veckla ut - utveckla). I vissa fall betyder ett löst och ett fast sammansatt partikelverb med samma partikel helt olika saker (avta - ta av), (Bodegård, 1985). I Appendix 1 finns över 60 partiklar tillhörande ordklasserna adverb och preposition listade. Det finns en stor frihet i kombinationsmöjligheterna mellan verb och partikel. Partikeln på kan kombineras med exempelvis verbet lägga, sätta, skriva, o.s.v. Verbet lägga kan kombineras med partikeln på, av, upp, o.s.v. Det vore intressant att veta om man utifrån en semantisk modell kunde beskriva vilka partiklar som kan kombineras med vilka verb och på vilket sätt en viss partikel ändrar ett verbs betydelse. Ett antal försök har gjorts men de beskriver endast ett fåtal partiklar i kombination med ett fåtal verb, (se Norén, 1990 och Ekberg, 1989). 3.3 Verbpartiklar Termen partikel är en vag språkvetenskaplig term för oböjligt småord och kan användas bl.a. för ordklasserna adverb, preposition, konjunktion, subjunktion, interjektion och infinitivmärke. Till verbpartiklar räknas i första hand betonade adverb och betonade prepositioner. Även ord från andra ordklasser kan betraktas som verbpartiklar, såsom oböjda substantiv som i åka tåg, köra bil, slå vakt, vissa adjektiv som i gå lös(t), particip som i göra gällande och prepositionsfraser som i gå till spillo (Norén, 1990). Jag kommer att 17
koncentrera mig på betonade prepositioner och adverb och för enkelhetens skull kommer jag att benämna dem som partiklar i stället för verbpartiklar. En partikel kan antingen sitta ihop med verbet som i påbörja och avsluta eller vara lös från verbet som i skriva av och i gå på. Löst sammansatta partiklar bildar en betydelsemässigt enhetlig förbindelse med ett föregående obetonat, trycksvagt verb. De är oböjda, kan inte expanderas med relativa bisatser och har inte artikel, se exempel 1. Exempel A Händelsen äger rum. *Händelsen äger rummet. *Händelsen äger rum som är fint. *Händelsen äger ett rum. 18
Page 1 and 2: Stockholms Universitet 1996 Institu
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING.
Page 5 and 6: dependensgrammatik och unifiering.
Page 7 and 8: underordnad klass till B kommer C:s
Page 9 and 10: Avsnitten nedan innehåller en kort
Page 11 and 12: Dependensgrammatiken är framför a
Page 13 and 14: 2.4 Beskrivning av grammatikmodelle
Page 15 and 16: } { case = nominative; } subject =
Page 17 and 18: Det här är ett exempel som visar
Page 19: 3 Partikelverb Ett partikelverb är
Page 23 and 24: en bestämning till verbet och modi
Page 25 and 26: imper a- tivsats interrogativsats +
Page 27 and 28: partikelverb med samma preposition/
Page 29 and 30: Ibland betyder verben olika saker b
Page 31 and 32: • intransitiv: om (X ---> Y) och
Page 33 and 34: 4 Programbeskrivning I föregående
Page 36 and 37: De löst sammansatta partikelverben
Page 38 and 39: } } direct_object = deep_object; de
Page 40 and 41: Hos de underklasser till adverb som
Page 42 and 43: tillåtna i vilken ordning. En debu
Page 44 and 45: Rauch, B. 1996. Projektrapport; Dat
Page 46 and 47: ihåg * * ikapp * varierande prep +
Page 48 and 49: Appendix 3A Valda delar av det ursp
Page 50 and 51: % transitiva verb }. transitive : v
Page 52 and 53: % possessiva pronomina possessive :
Page 55 and 56: Appendix 3B Regler för implementer
Page 57 and 58: }. structure(general_transitive, pa
Page 59 and 60: %**********************************
Page 61 and 62: % adjektiv fin1 : adjective { value

Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?