Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp
Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp
Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.4 Beskrivning <strong>av</strong> <strong>grammatik</strong>modellen<br />
Toppklassen i <strong>grammatik</strong>modellen är word som bl.a. är förälder till<br />
klasserna verb, noun, adjective, preposition, etc. Längst ner i<br />
klasshierarkin finns de objekt som skall representera de konkreta orden,<br />
t.ex. läsa1 4, flickan1. Denna del <strong>av</strong> klasshierarkin kallas lexikon.<br />
Dessa klasser har bl.a. ett attribut value som innehåller ordet<br />
(textsträngen) som skall matchas i inputsträngen. Om exempelvis<br />
inputtexten är 'flickan vill läsa' skapar programmet en lista <strong>av</strong> tre<br />
instanser <strong>av</strong> klasser vars value-attribut i tur <strong>och</strong> ordning är 'flickan',<br />
'vill' <strong>och</strong> 'läsa'. Detta kan normalt göras på flera sätt. Programmet prövar<br />
alla möjligheter. Med varje sådan lista försöker sedan programmet med<br />
hjälp <strong>av</strong> unifiering att uppfylla alla specifikationer som finns i dessa tre<br />
objekt. Dessa specifikationer, som kan vara egna <strong>och</strong> ärvda är syntaktiska<br />
<strong>och</strong> semantiska relationer/egenskaper, som t.ex. ordföljd samt syntaktisk<br />
<strong>och</strong> semantisk dependens. När <strong>och</strong> om en sådan lista (hela listan) uppfyller<br />
en viss specifikation genereras output, bl.a. bestående <strong>av</strong><br />
dependensstrukturen. Ett urdrag ur det ursprungliga programmet<br />
återfinns i Appendix 3A.<br />
Informationen som objekten innehåller är <strong>av</strong> tre slag: särdragsmatriser,<br />
strukturer <strong>och</strong> dependenter.<br />
2.4.1 Särdragsmatriser<br />
Särdragsmatriser består <strong>av</strong> särdrag-värdepar som kan vara <strong>av</strong> följande<br />
typ: taggar (tags), länkar <strong>och</strong> huvud (head) (Rauch, 1995b).<br />
I den formella <strong>grammatik</strong>en har taggar följande utseende:<br />
= <br />
Taggar är syntaktiska <strong>och</strong> semantiska egenskaper som kan anta värden i<br />
en ändlig fördefinierad lista, en så kallad 'feature declaration', t.ex.<br />
särdraget number som kan anta värdena singular, plural; tensed som<br />
kan anta värdena true respektive false <strong>och</strong> animate som kan anta<br />
värdena human, animate, common, material eller inanimate. Även<br />
mera komplexa högerled är tillåtna, t.ex. att särdraget har två tillåtna<br />
värden. Tanken är att man skall kunna lägga till egna särdragsbeskrivningar<br />
('feature declarations') för att kunna klara <strong>av</strong> komplexare<br />
input.<br />
I den formella <strong>grammatik</strong>en har länkar följande utseende:<br />
= <br />
= <br />
4 Anledningen till att klassen heter läsa1 i stället för läsa är att det finns flera betydelser <strong>av</strong> ordet: jämför<br />
'läsa boken' <strong>och</strong> 'läsa vid universitetet'.<br />
10
Change language