Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

More documents

Recommendations

Info

dr ick er f lick an v atten Figur C Dependensrelationer mellan huvudet och dess dependenter för satsen ‘Flickan dricker vatten.’ Ett annat exempel på en exocentrisk konstruktion är prepositionsfraser (PP). Exempelvis kan prepositionen på i frasen på stranden inte stå för hela konstruktionen. Prepositioner uppträder som huvud i PP. Trädet nedan visar dependensstrukturen för satsen Flickan dricker vatten på stranden. dr ick er f lick an v atten p å str an den Figur D Dependensstrukturen för satsen ‘Flickan dricker vatten på stranden’. Endocentriska konstruktioner definieras, till skillnad från exocentriska konstruktioner, som konstruktioner med ett 'centrum' som kan utgöra hela konstruktionen. Centrumet är även här en förutsättning för konstruktionens övriga delar. Om vi bygger ut satsen ovan, närmare bestämt nominalfrasen vatten med kallt vatten får vi en endocentrisk konstruktion eftersom nominalfrasen kallt vatten kan ersättas av ett substantiv eller ett pronomen medan adjektivet kallt inte ensamt kan utgöra hela nominalfrasen. Substantivet vatten är nominalfrasens centrum. Logiskt-semantiskt kan kallt beskrivas som predikat till vatten, alltså KALLT(vatten) och syntaktiskt är argumentet huvudet till predikatet. Skillnaden mellan syntaktisk dependens, som anges av heldragna pilar, och logisk-semantiska predikat-argumentrelationer, som anges av streckade pilar, visas i figur 5 (Nikula, 1986). dr ick er Kalle v atten k allt Figur E Skillnaden mellan syntaktiska (heldragna pilar) och logisk-semantiska predikat-argument relationer (streckad pil) för satsen ‘Kalle dricker kallt vatten.’ 7
Dependensgrammatiken är framför allt en syntaktisk teori men under den senaste tiden har det utvecklats semantisk och även morfologisk dependens eftersom det är problematiskt att fullständigt analysera en sats utan att ta hänsyn till semantisk och morfologisk information. Mel’cuk skiljer mellan yt- och djupsyntaktisk dependensstruktur. Den ytsyntaktiska dependensstrukturen motsvarar den syntaktiska dependensstrukturen, där varje ord representeras av exakt en nod i trädet till skillnad från semantisk dependens som har motsvarighet i den djupsyntaktiska dependensstrukturen där varje ord kan tilldelas en eller flera noder. Det har konstaterats att i endocentriska konstruktioner är semantiska predikat dependenter medan i exocentriska konstruktioner semantiska predikat uppträder som huvud. De är valensbärande element, vars innebörd kommer att förklaras i nästa avsnitt. 2.2.2 Valensteori Valens är en grammatisk term för ett verbs, substantivs eller adjektivs egenskap att förutsätta andra satsled med en viss form, en viss syntaktisk funktion samt en viss betydelse. Huvudet har en viss valens, m.a.o. det förutsätter eller möjliggör vissa typer av dependenter, s.k. fyllnadsled eller komplement. Ett fyllnadsled är en bunden bestämning till verbet (Somers, 1987). En nominalfras (NP) bär exempelvis en specifik grammatisk och semantisk relation till ett verb och dess närvaro krävs av verbet. I satsen Pelle lade glaset på bordet är NP:n glaset och PP:n på bordet fyllnadsled till verbet lade och NP:n bordet i sin tur är fyllnadsled till prepositionen på. Verbet lägga omfattar alltså tre led: den som lägger något (subjektet), det som läggs (objektet) och den plats dit objektet läggs (adverbial med på). Fyllnadsled som omfattas av ett verbs valens kallas för aktanter. Antalet aktanter, som ett verb kan ta, varierar mellan noll och tre. Sålunda kan vi dela in verb i fyra underklasser; icke-valenta, monovalenta, divalenta samt trivalenta verb. Icke-valenta verb, som namnet tyder på, har inga aktanter. Dessa verb tar formella subjekt, vilka inte har aktantstatus 3. Sådana verb är exempelvis 'regna' och 'snöa'. Monovalenta verb har en aktant och brukar vara intransitiva (t.ex. falla). Divalenta verb har två aktanter och är oftast transitiva (t.ex. behöva). Trivalenta verb har tre aktanter och brukar vara ditransitiva (t.ex. ge). Det finns tre typer av aktanter: den första brukar associeras till subjektet, den andra till det direkta objektet medan den tredje till det indirekta objektet (Somers, 1987). 3 Diskussionen kring huruvida icke-valenta verb är syntaktiskt monovalenta och semantiskt icke-valenta, se Somers, 1987. 8
Page 1 and 2: Stockholms Universitet 1996 Institu
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING.
Page 5 and 6: dependensgrammatik och unifiering.
Page 7 and 8: underordnad klass till B kommer C:s
Page 9: Avsnitten nedan innehåller en kort
Page 13 and 14: 2.4 Beskrivning av grammatikmodelle
Page 15 and 16: } { case = nominative; } subject =
Page 17 and 18: Det här är ett exempel som visar
Page 19 and 20: 3 Partikelverb Ett partikelverb är
Page 21 and 22: koncentrera mig på betonade prepos
Page 23 and 24: en bestämning till verbet och modi
Page 25 and 26: imper a- tivsats interrogativsats +
Page 27 and 28: partikelverb med samma preposition/
Page 29 and 30: Ibland betyder verben olika saker b
Page 31 and 32: • intransitiv: om (X ---> Y) och
Page 33 and 34: 4 Programbeskrivning I föregående
Page 36 and 37: De löst sammansatta partikelverben
Page 38 and 39: } } direct_object = deep_object; de
Page 40 and 41: Hos de underklasser till adverb som
Page 42 and 43: tillåtna i vilken ordning. En debu
Page 44 and 45: Rauch, B. 1996. Projektrapport; Dat
Page 46 and 47: ihåg * * ikapp * varierande prep +
Page 48 and 49: Appendix 3A Valda delar av det ursp
Page 50 and 51: % transitiva verb }. transitive : v
Page 52 and 53: % possessiva pronomina possessive :
Page 55 and 56: Appendix 3B Regler för implementer
Page 57 and 58: }. structure(general_transitive, pa
Page 59 and 60: %**********************************
Page 61 and 62:
% adjektiv fin1 : adjective { value
show all

Datorstödd inlärning av grammatik och språkteori - Stp

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?