Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650″ och
Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650″ och
Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650″ och
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
S. 251. Frostkåge 4. Elias Kjellsson (1660-1754) hade dottern Britta vilken inte blev gift på<br />
Degerbyn 7. Britta Eliasdotter bodde kvar på hemgården förutom åren 1737-40 då hon bodde<br />
utanför socknen.<br />
S. 255. Frostkåge 8. Anders Holgersson uppges i AI:2 vara född 1698 <strong>och</strong> i AI:3A år 1695.<br />
Jon Jonsson (1730-1802) kommer från roten 61 Rut i Långträsk. I husförhörslängden AI:2 s.<br />
58 står att han kom från Nr 61 i soldatboken. Med tack till Lester Wikström i Uppsala som har<br />
kontrollerat referensen i originalet. 2004-02-23.<br />
S. 256. Frostkåge 9. Möjligen kan Anders Jakobsson vara identisk med Anders Jakobsson<br />
från Storkåge 22 som ägde Storkåge e 1646-58 samt var borgare i Piteå stad 1662-67. Det<br />
finns en Anders Jakobsson i 1662 års mantalslängd både i Piteå <strong>och</strong> i Frostkåge. Därför kan<br />
det röra sig om två olika personer. Anders Jakobsson i Frostkåge uppges även ha en hustru<br />
med namnet Mariet vilket kunde tala emot att det är samma Anders Jakobsson. Men om det är<br />
samma Anders Jakobsson så skulle det förklara var Anders Jakobsson i Piteå med hustru<br />
uppehåller sig efter 1667. Hustru Anna Otto dyker 1678 upp på Kyrkobordet i <strong>Skellefteå</strong> <strong>och</strong><br />
är då ensam.<br />
S. 256-257. Frostkåge 9 <strong>och</strong> 10. Frostkåge 10 är det äldsta hemmanet <strong>och</strong> Frostkåge 9<br />
tillkommer ca 1760 efter en delning av Frostkåge 10.<br />
S. 257. Frostkåge 11. Jon Larsson (1714-88) kom från Tjärn 3, inte Tjärn 2.<br />
S. 258. Frostkåge 12 är troligen en utbrytning ur Frostkåge 11 år 1605. Jakob Andersson är<br />
troligen en son till Anders Jonsson på Frostkåge 11.<br />
S. 259. Frostkåge 13. Jon Johanssons dotter Britta f. 1709 blev gift på Tåme 4.<br />
S. 261. Omkring 1769 blev kronofogden Carl Björk ägare till Lunds urfjäöl<br />
S. 261. Frostkåge d. Beteckningen ska vara Frostkåge b <strong>och</strong> ansluter till beskrivningen i<br />
<strong>Bönder</strong> <strong>och</strong> <strong>gårdar</strong> i <strong>Skellefteå</strong> <strong>socken</strong> <strong>1539</strong>-1650.<br />
S. 265. Ostvik 1. Olof Nilsson dog 1810 <strong>och</strong> inte 1819. Hans barn var Nils f. 1750, Margareta<br />
(1752-81), Katarina (1754-1831), Jonas f. 1756, Olof f. 1759, Erik (1761-1832), Hans (1763-<br />
95) samt Olof f. 1766. Olof Nilsson hade endast en dotter med namnet Katarina <strong>och</strong> hon blev<br />
inte gift på Ostvik 5 utan med Jakob Jakobsson (1755-1818) på Ostvik 7. Med tack till<br />
Lennart Kågedal i Uppsala.<br />
S. 268. Ostvik 5. Anders Jonsson hade dottern Katarina (1776-1844) som gifte sig med<br />
Anders Markusson från Storkåge 16 <strong>och</strong> makarna blev ägare till Ostvik 5. Anders Jonsson<br />
hade även barnen Jon (1778-1849), Anna (1780-1853), Eva (1782-1826), Per (1785-1868)<br />
samt Sara f. 1788.<br />
S. 270. Ostvik 9. Arvid Persson kan även ha haft en son Per som var soldat på roten 52 Styv i<br />
Gummark. Soldaten hette Per Arvidsson <strong>och</strong> fadersnamnet Arvid var mycket ovanligt <strong>och</strong><br />
passar nästan enbart på detta hemman.<br />
S. 271-273. Hemmanen Ostvik 10-12 ligger i byadelen Frambyn.
Change language