Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650″ och

S. 362. Innerursviken 2. Jon Jonssons barn ska stå i omvänd ordning: Peder, Josef, Anders,
Maria, Abraham, Olof samt Anders.
S. 368-380. Innervik. I Innervik finns flera hemman som läggs ner under början av 1600-talet.
En fingervisning om var hemmanen kan ha legat får man genom 1543 års jordebok som
redovisar gårdarna i den ordning som sedan blev gällande, dvs. från 1- 12. Längden börjar
med Vikmoran som senare fick beteckningen Innervik 1 och fortsätter uppe på åsen från öster
mot väster. Vid Innervik nr 2 redovisas även Innervik 19 och 15 som sannolikt är utbrytningar
från Innervik 2 kort före 1539. Längden går fram till Innervik 12 längst i väster på åsen.
Därefter redovisas Innervik f som han ha legat på Svedjan, väster om åsen i Innervik. Sedan
fortsätter längden i södra byn och börjar i öster med Innervik c som troligen låg vid Innevik
18. Sedan fortsätter längden med Innervik b som antagligen låg där Innervik 7 längre fram i
tiden fick sin gårdsplats. Därefter kommer Innervik 17 i Södra byn och sist hemmanen i
Hästhagen.
S 371. Innervik 3. Hemmanet finns inte 1539 utan uppkommer 1626. Det hemman som
redovisas under Innervik 3 före 1611 kommer fortsättningsvis att kallas Innervik f. Hemmanet
kan ha legat på Svedjan väster om åsen i Innervik.
S. 378. Innervik a. Gården låg troligen på den plats där Innervik 3 fick sin gårdsplats efter
1626.
S. 378. Innervik b. Gården kan ha legat i Södra byn på det ställe där Innervik 7 sedan fick sin
gårdsplats. Olof Clemetsson och Elin kan enligt Bureus ha bott i ett torp vid ”Bure
posthemman”, alltså Bureå 8. Läsningen är inte helt säker.
S. 379. Innervik c. Gården låg troligen norr om Innervik 18 i södra byn. Innervik c delades
1548 och Innervik 18 kom till.
S. 379. Innervik e. Gården låg troligen öster om Innervik 2 och hamnade troligen efter
nedläggningen 1620 som utjord under hemman i Yttervik.
S. 381-383. Yttervik 1 kom enligt Bönder och gårdar i Skellefteå socken 1539-1650 till
genom en delning av Yttervik 6 år 1599. Men allt pekar på att Yttervik c i den boken utgjorde
Yttervik 1. År 1599 blev Jakob Svensson från Yttervik 6 ägare till större delen av Yttervik 1.
Enligt domboken 1731 s. 281r så hade Yttervik 1 och 7 tidigare varit ett hemman och Yttervik
7 som låg i Båtvik hade tidigare varit fäbod under Yttervik 1. Olof Persson (Yttervik c i
Bönder och gårdar) på Yttervik 1 och Olof Svensson på Yttervik 7 hade 1543 vardera 5
spannland åker och 6 lass äng. Eftersom de bägge bönderna hade samma åkerareal och antal
lass äng 1543 är det troligt att hemmanen varit ett enda som hade delats kort före 1539 då
hemmanen för första gången omnämns. Ernst Westerlund uppger i sin bok om Yttervik, s.
197-199 att den äldsta gården i Yttervik skulle ha legat på en utpekad plats väster om Yttervik
1. Det kunde väl tänkas att Olof Perssons hemman år 1543 låg här men när Jakob Svensson
blev ägare till större delen av hemmanet så uppförde han sin gård i närheten av den gamla. På
1712 års karta över Yttervik hade Yttervik 7 en åker alldeles intill gården på Yttervik 1, vilket
visar att hemmanen hade ett gemensamt ursprung.
S. 384 Yttervik a (Yttervik 4 i första upplagan). Anders Jonsson var i sitt andra äktenskap gift
med Kerstin, enligt Johannes Bureus.