Lunds stifts prästlönetillgångar - Cision

Lunds stifts 

prästlönetillgångar 

årsredovisning 2009

egendomsnämnden har ordet 2 

förvaltningsberättelse 2009 4 

flerårsöversikt 12 

resultaträkning 13 

revisionsberättelse 24 

församlingarnas andelar 26

Lunds stifts prästlönetillgångar 

prästlönetillgångarna skog, jord och fondmedel har till ändamål 

att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans 

förkunnelse. Avkastningen från tillgångarna har genom århundraden 

använts i församlingarnas verksamhet. Prästlönetillgångarna äger sig 

själva och ska enligt lag förvaltas som självständiga förmögenheter. 

Rättsställningen kan närmast betraktas som stiftelseliknande. 

Det stora flertalet av prästlönetillgångarna härstammar från 

medeltiden och består av antingen prästlönefastigheter eller 

prästlönefond. Ursprungligen betraktades all egendom som överläts till 

kyrkan som Guds egendom. Det är skälet till att det alltid funnits behov 

av bestämmelser rörande rätten att företräda prästlönetillgångarna i olika 

sammanhang, det vill säga förvalta dessa tillgångar med en ägares alla 

befogenheter. 

I Lunds stift har stiftsfullmäktige beslutat att delegera förvaltningen av 

prästlönetillgångarna till en egendomsnämnd. Egendomsnämnden lyder 

under stiftsfullmäktige. Egendomsnämnden bestod under 2009 av nio 

ledamöter och sex ersättare. Stiftets egendomsavdelning ansvarar för den 

operativa verksamheten. 

Förvaltningsbestämmelserna som egendomsnämnden har att följa i 

sitt uppdrag finns angivna i det inomkyrkliga regelverket Kyrkoordningen 

och innebär bland annat följande: 

• Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett 

sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. 

• Tillgångarna ska också förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet 

med kyrkans grundläggande värderingar. 

• Vid förvaltningen av prästlönefastigheterna ska naturvårdens och 

kulturmiljövårdens intressen beaktas i skälig omfattning. 

• Om en prästlönefastighet säljs eller exproprieras, om en naturtillgång 

upplåts eller något annat liknande görs i fråga om fastigheten, ska 

ersättningen tillföras stiftets prästlönefond. 

• Fast egendom som inköps av medel ur prästlönefonden blir en 

prästlönefastighet. 

• Varje år ska ett belopp, motsvarande prästlönefondens värdeminskning 

på grund av inflationen, avsättas från fondens avkastning till kapitalet. 

Minst halva vinsten på förvaltningen av prästlönetillgångarna delas ut till 

församlingarna. Detta fördelas i förhållande till respektive församlings 

andel, vilket betyder att församlingarna har ett berättigat intresse av 

att förvaltningen ger så hög avkastning som möjligt. Resterande del av 

vinsten delas ut till det inomkyrkliga utjämningssystemet.

2 • lunds stifts prästlönetillgångar 

Egendomsnämnden har ordet 

ett händelserikt 2009 har gått till ända. Sammantaget har det 

varit ett mycket bra år för prästlönetillgångarna med ett positivt resultat 

för både jord och skog. Fonden har gett en normal avkastning. De 

hemtagna övervärdena och den återlagda nedskrivningen har ytterligare 

bättrat på utfallet. Detta gör att det utdelningsbara resultatet blev 

100,5 miljoner kronor. Egendomsnämnden kommer att rekommendera 

stiftsfullmäktige att dela ut 60 miljoner kronor samt att lägga resterande 

summa till den buffert som finns sedan tidigare. Detta för att säkra en hög 

utdelning de närmsta åren när församlingarna får en sämre ekonomi och 

prästlönetillgångarna får en beskattad vinst. 

Under året togs många viktiga beslut i egendomsnämnden. På 

grund av ett relativt dåligt resultat för Lunds stifts prästlönetillgångar 

2008 beslutade stiftsfullmäktige i maj 2009, efter ett förslag från 

egendomsnämnden, att dela ut 50 miljoner kronor. Detta gav 

församlingarna 250 kronor per andel. 

den framtida beskattningen av prästlönetillgångarna har diskuterats 

mycket under året. Biskop Antje Jackelén bjöd in samtliga riksdagsmän 

från Skåne och Blekinge för att diskutera beskattningen och dess 

konsekvenser för församlingarna i Lunds stift. De flesta partier var 

representerade på mötet. Många av dem hade ingen tidigare kännedom 

om prästlönetillgångarna. Diskussionerna var givande och flera lovade 

att driva skattefrågan vidare inom sina partigrupper. De verkar inte fått 

något gehör eftersom regeringen klargjorde att beslutet från 2000 står 

kvar. Innebörden är att prästlönetillgångarnas vinst kommer att beskattas 

med 26 procent från och med 2010. Reglerna är dock inte fastställda 

ännu. 

e n s o , egendomsnämndernas samarbetsorganisation, som består av 

egendomsnämndens ordförande och förvaltningschef från respektive 

stift, har också haft skattefrågan på sin agenda. Vid årets båda möten har 

representanter från kyrkokansliet varit närvarande för att beskriva hur 

ärendet drivits mot Kultur- och finansdepartementet. 

en viktig fråga för framtiden gäller det beslut kyrkomötet tog 

hösten 2009 som handlar om att ge kyrkostyrelsen tillsyn över stiftens 

förvaltning av prästlönetillgångarna. Beslutet innebär att det framöver 

blir ett samråd mellan stiften och kyrkostyrelsen minst en gång om 

året. Detta upplever vi som mycket positivt eftersom e n s o har drivit 

frågan om samråd under flera år. e n s o och den förvaltargrupp som finns 

i stiften försöker att se möjligheter till mer samarbete mellan stiften, 

men också att göra olika jämförelser mellan stiftens sätt att förvalta 

prästlönetillgångarna. 

Egendomsnämnden har skänkt 2,2 hektar åker som startkapital till 

bildandet av stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center. Centrat ska anläggas 

och verka på den skänkta marken. Stiftelsen har grundats av Staffanstorps

och Lunds kommun, Region Skåne, Staffanstorpshus a b och Uppåkra 

församling. Länsstyrelsen och Lunds universitet är vetenskapliga garanter. 

Ändamålet med stiftelsen är att främja arkeologisk, kulturhistorisk, 

museal och kulturell verksamhet i anslutning till fornlämningarna i 

Uppåkra. 

Under 2009 har egendomsnämnden avslutat ett stort antal fastighetsaffärer. 

Detta gäller bland annat Konga gård i Kågeröd, som sålts till 

arrendatorerna, samt köpet av Rosersbergs gård. Fastighetsaffärerna 

ingår i en plan för att koncentrera jordbruksfastigheterna i västra och 

södra Skåne, samt skogsfastigheterna i norra Skåne och centrala 

Blekinge. I enlighet med den policy som egendomsnämnden tillämpar 

för att strukturrationalisera, har gårdscentra avstyckats och sålts, medan 

jorden antingen har behållits eller tillförts en närbelägen fastighet som på 

så sätt har fått större areal. 

ett stort arbete har lagts ner på att ta fram en ny kapitalplaceringspolicy 

för Lunds stifts prästlönetillgångar. Här har mycket tid ägnats 

åt att sätta gränser för vilka olika instrument som får användas, vilka 

risker som förvaltarna får ta, samt vilka etiska och miljömässiga hänsyn 

som ska tillämpas. Vad gäller etik- och miljöpolicy så antogs under året 

Svenska kyrkans nationella policy. 

ulla malmgren ingemar nilsson 

Egendomsnämndens ordförande Chef för egendomsavdelningen 

lunds stifts prästlönetillgångar • 3


Förvaltningsberättelse 

Strukturrationaliseringen av prästlönefastigheterna har fortsatt 

under året. Detta har inneburit försäljning av fastigheter, eller delar 

av fastigheter, som bedömts vara ej utvecklingsbara. Totalt har åtta 

jordbruksfastigheter (varav fyra med både jordbruksmark och skog) samt 

fyra skogsfastigheter sålts. Ett skogsområde om cirka 24 hektar i Veberöd 

har sålts till Naturvårdsverket. Dessutom har tio gårdscentra sålts, i de 

flesta fall till arrendatorn. 

Totalt har 382 hektar jordbruksmark och 277 hektar skog avyttrats. 

Försäljningssumman för dessa objekt uppgår till 85 miljoner kronor. 

226 hektar åker och 85 hektar skog har förvärvats. Inköpssumman 

uppgår till 68 miljoner kronor. 

Den stora ökningen av såld areal beror på det balanskrav som finns 

för juridiska personer i förvärvslagstiftningen. Prästlönetillgångarna har 

de senaste åren köpt mer areal än vad som sålts, något som rättats till 

under 2009. 

Markbyten i samband med vägdragningar har inletts i Trelleborgs 

och Vellinge kommuner eftersom E6:ans dragning flyttas och görs mer 

trafiksäker. 

Förvaltningsresultatet kommer från prästlönefastigheterna 

och prästlönefonden. Årets resultat, som inkluderar försäljning 

av prästlönefastigheter samt uppskrivning av bokfört värde på 

Kammarkollegiets aktiekonsortie, uppgår till 169,6 miljoner kronor 

(föregående år 74,4 miljoner kronor). Resultatet vid försäljning 

av prästlönefastigheter är inte utdelningsbart, utan tillförs 

prästlönefonden. Bokslutet för 2009, rensat från resultatet av försäljning 

av prästlönefastigheter samt värdesäkringen av fonden, visar ett 

utdelningsbart resultat på 100,5 miljoner kronor, jämfört med 

47,3 miljoner kronor 2008. 

Stiftsfullmäktige har antagit en ny kapitalplaceringspolicy för 

prästlönetillgångarna. Detta innebär bland annat att prästlönetillgångarna 

följer Svenska kyrkans etik- och miljöpolicy samt ger mycket klarare 

regler för vad som kan finnas i en framtida aktie- och ränteportfölj. 

Egendomsnämnden har beslutat att förädla en del fastigheter som 

ligger lämpligt till för exploatering med bostäder. Veidekke Bostads a b 

har valts som samarbetspartner för att utveckla områden i Kyrkheddinge 

och Hököpinge. I båda fallen ligger det beställning på detaljplaner hos 

kommunerna. Ytterligare områden för framtida exploatering finns i 

Landskrona och Helsingborgs kommun.

-05 

-08 

150 

-06 

antal 

200 

100 

-09 

50 

0 

JORDBRUKET 

Året som gått 

De höstsådda grödorna övervintrade bra. Ett tidigt vårbruk under mycket 

bra förhållande gav alla grödorna en bra start. Försommarens torka 

skapade bekymmer och på lättare jordar hämmades grödan märkbart. 

När regnet väl kom, kom det ojämnt över stiftet. Fram till skörd hade 

dock de flesta områdena fått en tillräcklig nederbördsmängd. Årets 

spannmåls- och oljeväxtskördar blev betydligt bättre än förväntat med 

avkastningar över det normala. Sockerbetsskörden blev årets verkliga 

överraskning med skördar på upp emot 70-90 ton sockerbetor per hektar 

mot normalt 50-70 ton. 

De höga spannmålspriserna på marknaden under åren 2007-2008 

medförde att leverantörer av handelsgödsel, maskiner och andra 

förnödenheter såg sin chans att höja priserna på sina produkter. Dessa 

höjda priser fanns kvar även 2009. När finanskrisen slog till fick det till 

följd att priset på spannmål störtdök till de nivåer som fanns före 

2007-2008. Detta sammantaget har gjort att lönsamheten har varit 

mycket ansträngd under 2009. 

På grund av den låga räntan och det stora intresset för att köpa mark 

har priserna på god jordbruksmark fortsatt att stiga markant under året 

och priser över 320 000 kronor per hektar är inte ovanliga. 

Totalt omfattar jordbrukets förvaltning vid 2009 års slut 

77 gårdsarrenden, 179 sidoarrenden, 40 anläggningsarrenden och 

44 övriga upplåtelser som bostadsarrenden, hyresupplåtelser, 

tomträtter och lägenhetsarrenden. Den sammanlagda arealen omfattar 

12 230 hektar. 10 780 hektar består av åker, 860 hektar av bete och 

590 hektar av tomt och övrig mark. 

Resultatet för jordbruksförvaltningen blev 33,5 miljoner kronor 

jämfört med 29,0 miljoner 2008. Detta beror på högre arrendeintäkter 

och minskade fastighetskostnader. De minskade fastighetskostnaderna 

beror delvis på ändrade redovisningsprinciper. 

år 

-07 

-04 

50 

gårdsarrende 

45 

sidoarrende 40 

35 

anläggningsarrende 

30 

övriga 25 

20 

15 

-08 -09 år 

10 

5 

0 

-99 

-00 -01 

miljoner kronor 

-05 

-06 

utveckling arrendeformer 

-07 

-02 

gårdsarrende 

sidoarrende 


övriga 

-03 

-08 

-04 

-05 

-09 

-06 

år 

-07 

-08 

50 

gårdsarrende 

45 

sidoarrende 40 

35 


30 

övriga 25 

-09 

20 

år 

15 

10 

5 

0 

-99 -00 


omsättning 

vinst 

-01 

-02 

lunds stifts prästlönetillgångar • 5 

-03 

-04 

-05 

-06 

-07 

omsättning vinst 2000 års resultat beror på 

ändrade redovisningsprinciper 

-08 

-09 

år 

omsättning 

vinst


Karta Förvaltningsberättelse 

över Lunds stift 

biskopsvisitation trelleborgs 

kommunalråd ulf bingsgård och 

biskop antje jackelén. 

Arrendeuppskattningar har genomförts på 11 gårdsarrenden och 

52 sidoarrenden. Detta har gett en ökning av arrendenivån i samtliga fall. 

Större renoveringar och investeringar har gjorts på ett antal av 

fastigheterna. Detta gäller bland annat spannmålstork för Bösarp 12:1, 

maskinhall för Törringe 3:1 samt takbyte och fasadrenovering för 

Valleberga 30:6. Dessutom har det rört sig om täckdikningar, installation 

av jordvärme, ombyggnader av kök och våtutrymmen. 

Miljöinformation 

Prästlönetillgångarnas arbete med miljöfrågor styrs av den miljöpolicy 

som är antagen av stiftsfullmäktige. Omställningen till förnyelsebar energi 

fortsätter. Ett antal av arrendatorerna är helt eller delvis omställda till 

ekologisk odling och det finns ett intresse från egendomsnämnden att 

ställa om flera arrenden till ekologisk odling. 

Våtmarker 

Våtmarker anläggs för att reducera närsalter som kväve och fosfor. När 

närsalterna läcker till havet ökar belastningen på havsmiljön. Positiva 

bieffekter med våtmarker är att den biologiska mångfalden blir rikare och 

att dammar kan ha en buffrande effekt på stora vattenflöden. 

När det gäller våtmarker har det under året antingen tagits beslut 

eller gjorts en första rådgivning inför eventuellt beslut på fastigheterna 

Vemmerlöv 13:1, Grönby 1:1, Håkantorp 1:2, Matteröd 4:8 och 

Örsjö 1:1. Den redan befintliga våtmarken på Gärdslöv 1:1 har utökats. 

Efter förhandlingar med tre markägare samt med kommunen, 

Vägverket och dikningsföretag har miljödomstolen i Växjö gett klartecken 

för anläggandet av våtmark på Höja 15:1. Våtmarken kommer att 

anläggas under 2010 om de rätta vädermässiga förutsättningarna finns. 

Visitationen 

Under 2009 var egendomsavdelningen engagerad i biskopsvisitationen i 

Skytts kontrakt. Prästlönetillgångarna har ett stort innehav i kontraktet i 

form av jordbruksmark och ville genom visitationen visa sitt engagemang 

och uppmärksamma församlingarna på vår närvaro. Ett inslag under 

dagarna var att tillsammans med Tullstorpsåns ekonomiska förening visa 

hur en å kan återställas till ett livskraftigt vattendrag. 

Under visitationen invigde biskop Antje Jackelén, tillsammans 

med Trelleborgs kommunalråd Ulf Bingsgård, våtmarken på 

prästlönefastigheten Östra Torp 1:1.

hektar 

SKOGEN 

Innehav 

Lunds stifts skogsinnehav omfattar 9 200 hektar produktiv skogsmark 

och 230 hektar myr- och bergimpediment. Innehavet fördelar sig med 

6 500 hektar i Skåne och 2 700 hektar i Blekinge. 

Det totala virkesförrådet uppgår till drygt 1,8 miljoner m 3 sk 

(skogskubikmeter), vilket i genomsnitt motsvarar 200 m 3 sk/hektar. 

Målsättning-utfall 

Utsikterna inom skogsbranschen inför 2009 var dystra. Det handlade 

inte bara om lägre virkespriser, utan i lika hög grad om möjligheterna för 

avsättning av olika virkessorter. 

Sågverksindustrin brottades med stora lönsamhetsproblem vid årets 

början. 

Sedan 2005 har den årliga avverkningsnivån varierat kraftigt på grund 

av återkommande stormfällningar med omfattande insektsangrepp som 

följd. Målsättningen för 2009 var en avverkningsnivå som motsvarar 

den årliga tillväxten på 55 000 m 3 sk. Detta antagande byggde på att 

skogsbruket skulle slippa ovälkomna händelser vilket också blev det 

fallet. Årets avverkning uppgick totalt till 55 900 m 3 sk – 52 procent 

bestod av föryngringsavverkning och resterande 48 procent av gallring. 

Skogsvård och gallring 

Stormarna 2005 och 2007 har skapat stora variationer i de årliga 

insatserna vad gäller röjning och plantering. Efter fyra års intensivt arbete 

är förvaltningens skogsbruk återigen i balans. 

Virkesförsäljning 

Inledningen av 2009 präglades av stor oro i världsekonomin, något 

som även påverkade skogsbranschen. Prisutvecklingen och efterfrågan 

på skogsråvara var högst trevande under det första halvåret, men 

stabiliserade sig under hösten. Under årets sista kvartal ledde sågverkens 

600 

storm 

500 

gallring 

600 

storm 

föryngrings 400 avverkning 

röjning 

gallring 500 

300 

plantering 

0 -01 -02 -03 

160,000 

140,000 

120,000 

-04 100,000 -05 -06 

föryngrings 

400 

avverkning 

300 

200 

-07 -08 100-09 

år 

200 

100 

0 

-96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 

gallring 

600 

storm 

500 gallring 

-04 

föryngrings avverkning 

400 -05 -06 -07 -08 -09 år 

5 -06 -07 -08 

80,000 

-09 60,000 år 

40,000 

0 

-96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 

300 

-09 år 

200 

20,000 

100 

0 

hektar 

-96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 år 

avverkning 

hektar 

hektar 

0 


9% 

17% 

10% 

4% 

trädslagsfördelning 

60% 

gran 

tall 

björk, al 

bok 

ek, ask 

-96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 år 

åtgärdsredovisning 

röjning 

plantering 

gallring 

röjnin 

plante 

gallri



41% 

6 -07 -08 

35 

30 

25 

20 

15 

-09 10år 

5 

0 


6% 

1% 

4% 

grantimmer 

talltimmer 

barrkubb 

barrmav 

11% 

lövmav 

lövtimmer 

energived 

32% 

5% 

virkesförsäljning procent av volym 

kronor 

2500 

omsättning 

varav 2000 vinst 

1500 

1000 

500 

0 

-96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 år 

omsättning vinst 

-01 

-02 

-03 

-04 

-05 

brist på råvara till höga timmerpriser. Prisuppgången på barrtimmer 

kommer att få störst genomslag 2010. Efterfrågan liksom prisnivån på 

sågbara lövsortiment, framför allt boktimmer, har under hela 2000-talet 

varit svag. Efterfrågan på energived och grot (grenar och toppar) har 

under året varit hög. Uttaget och försäljningen av grot ökar och utgör 

5 procent av bruttointäkterna. 

Resultat 

Efter flera år med historiskt höga avverkningsnivåer och gott utfall, är 

årets resultat på 12,8 miljoner kronor väl anpassat till virkesuttaget på 

55 900 m 3 sk. Resultatet motsvarar en direktavkastning på 1 600 kronor 

per brukad hektar skogsmark. Motsvarande resultat för 2008 var 

18,0 miljoner kronor med en avverkning på 78 000 per m 3 sk. 

Miljöinformation 

Prästlönetillgångarnas arbete med miljöfrågor styrs av den miljöpolicy 

som är antagen av stiftsfullmäktige. Förvaltningens skogsbruk är sedan år 

2000 miljömärkt enligt p e f c (Programme for the Endorsement of Forest 

Certification) med Södra skogsägarna som paraplyorganisation. 

Certifiering av skogsmark innebär en miljömärkning där skogsägaren 

förbinder sig att följa ställda krav och accepterar kontroll av en 

utomstående, oberoende kontrollant. Det är också en garanti för 

virkesköpare att skogsägaren uppfyller de krav som marknaden ställer 

på sågade trävaror och pappersprodukter. Med anledning av den ökade 

efterfrågan på fsc-certifierade produkter, är skogsinnehavet sedan 

november 2009 även certifierat enligt fsc (Forest Stewardship Council), 

med Svenska kyrkans fsc-förening som paraplyorganisation. 

Av förvaltningens förvaltade skogsareal omfattar 12,7 procent 

områden med naturvårdsinriktning. På denna areal bedrivs skogsbruk 

utan avkastningskrav. Syftet är att bevara eller höja de natur- eller 

landskapsvärden som finns. 

-06 

-07 

-08 

2500 

omsättning 

varav 2000 vinst 

kronor 

1500 

1000 

-09 år 

500 

0 

-01 

kr/ha 

-02 

-03 

avkastning kr/ha 

-04 

-05 

-06 

-07 

-08 

-09 

år 

kr/ha

I Lunds stifts prästlönetillgångar ingår förutom naturreservat, fyra 

kyrkoreservat samt också en del av Skånes enda kulturreservat, Örnanäs. 

Ett kyrkoreservat är en inom stiftet intern avsättning av mark med höga 

naturvärden, utan formellt skydd, där egendomsnämnden i samråd med 

länsstyrelsens naturvårdsenhet ansvarar för skötseln. 

Örnanäs kulturreservat, som invigdes 2006, ligger i nordöstra Skåne 

i Örkeneds församling. I kulturreservatet hävdas välbevarade spår och 

lämningar som visar på en ensamgårds utveckling. 

vindkraft 

En viktigt uppgift för egendomsnämnden är att driva frågorna kring 

förnyelsebar energi. Vad gäller vindkraft har man under året tillsammans 

med större vindkraftsexploatörer undersökt vilka möjligheter som finns 

för utbyggnad av vindkraft i stiftet. 

Ambitionen är att vindkraft, antingen i form av upplåtelser eller 

av egenägda verk, ska vara ytterligare en inkomstkälla för Lunds stifts 

prästlönetillgångar. Arbetet drivs aktivt vidare. Totalt 19 fastigheter har 

utretts och kan i framtiden vara aktuella för etablering av vindkraft. 

PRÄSTLÖNEFONDEN 

Enligt 46 kapitlet 3 paragrafen i Kyrkoordningen ska prästlönetillgångarna 

förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att 

de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. I bestämmelsen sägs också 

att tillgångarna ska förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med 

Svenska kyrkans grundläggande värderingar. 

När pastoratens prästlönefonder den 1 januari 1995 upplöstes och 

överfördes till Lunds stifts prästlönefond uppgick fondtillgångarnas 

marknadsvärde till 169,8 miljoner kronor. 

Prästlönefonden överlämnades för förvaltning till Kammarkollegiet 

där de är placerade i deras aktie- och räntekonsortium. 

Grundkapitalet, som består av de mottagna fondmedlen från 

pastoraten samt intäkter från sålda fastigheter, minskat med kapitaluttag 

som gjorts vid fastighetsinköp, uppgick vid årets slut till 441 miljoner 

kronor. Marknadsvärdet var 482 miljoner kronor. Den stora kurs- 

uppgången på Börsen har ökat börsvärdet på Kammarkollegiets aktiekonsortie, 

vilket har gjort att den nedskrivning på 26 miljoner kronor 

som gjordes förra året har kunnat återföras i bokslutet för 2009. Detta 

innebär att det totala grundkapitalet har ett orealiserat övervärde på 

41 miljoner kronor (föregående år 4 miljoner). 

Årets direktavkastning från fonden, som består av utdelningar och 

räntor, uppgick till 13,7 miljoner kronor (föregående år 20,2 miljoner). 

Den kraftiga kursuppgången på Börsen gjorde att egendomsnämnden 

beslutade att hämta hem en kapitalvinst på 15 miljoner kronor under 

hösten. 

Kammarkollegiets förvaltningsavgift för året är 0,5 miljoner kronor. 




De grundläggande placeringsregler som styr Kammarkollegiet 

vid förvaltningen av aktie- och räntekonsortierna finns i en särskild 

förordning, SFS 1987:778. Kammarkollegiets fonddelegation har 

dessutom fastställt bestämmelser i detalj gällande denna förvaltning. 

Den kapitalplaceringspolicy för Lunds stifts prästlönetillgångar 

som fastställdes av stiftsfullmäktige i maj, kommer att ligga till grund 

för Kammarkollegiets förvaltning av prästlönefonden. Det är deras 

ansvar att följa upp de ingående placeringarna mot både sin och 

prästlönetillgångarnas kapitalplaceringspolicy. 

Egendomsnämnden har under året fört en fortlöpande dialog med 

Kammarkollegiet vad gäller både de ekonomiska och de etiska aspekterna 

av förvaltningen, något som varit mycket värdefullt. 

MÅL OCH FRAMTIDA UTVECKLING 

Prästlönetillgångarna blir från och med 2010 skattskyldiga. Detta 

kommer att innebära lägre utdelningsbart resultat och på sikt även lägre 

utdelning till församlingarna. Det kommer att få läggas mycket kraft i 

organisationen på att implementera reglerna för skattskyldigheten i all 

verksamhet under året. Skattskyldigheten kommer troligtvis att innebära 

att samtliga fastigheter ska marknadsvärderas per den 1 januari 2010. 

Prästlönetillgångarna fortsätter med strukturomvandlingen av skogs- 

och jordbruksfastigheterna. Syftet är att effektivisera och skapa mer 

rationella och lönsamma enheter av skog och jordbruk till nytta för både 

prästlönetillgångarna och arrendatorerna. Egendomsnämnden kommer 

att arbeta aktivt med att förvärva enheter, som ligger i anslutning till 

fastigheter som prästlönetillgångarna redan äger i intressanta områden. 

Arbetet med att etablera våtmarker, i samråd med arrendatorerna, på 

lämpliga fastigheter fortsätter. 

Exploatering av områden för bostadsbyggande kommer fortsatt 

att vara en del i förvaltningen av prästlönetillgångarna. I nordvästra 

Skåne kommer nya områden för byggnation att utvecklas tillsammans 

med någon partner. I Kyrkheddinge och Hököpinge kommer arbetet 

med att ta fram detaljplaner, i samarbete med Veidekke Bostads a b och 

kommunerna, förhoppningsvis att slutföras under året. 

Målsättningen med förvaltningens skogsbruk är ett aktivt brukande 

som ger en stabil och uthållig avkastning, samtidigt som hänsyn tas till 

befintliga natur- och kulturvårdsintressen. 

Skogsmark överlag betingar höga marknadsvärden. Det är 

därför rimligt att brukade arealer utnyttjas tillfredsställande ur 

produktionssynpunkt. För att utreda förutsättningarna, har landets stift 

samarbetat i projektet Ökad skogsproduktion. Uppdraget har lämnats 

till Svenska skogsbrukets forskningsinstitut (Skogforsk) som bedriver 

tillämpad forskning inom olika områden som berör skog.

Skogforsk har för varje enskilt stift tagit fram ett allsidigt 

beslutsunderlag med förslag till produktionshöjande åtgärder där det 

samtidigt tas hänsyn till produktionsmässiga, ekonomiska, ekologiska, 

sociala och etiska aspekter. Utredningen kommer att vara användbar 

under många år framöver och bör vara vägledande vid strategiska beslut 

som rör skötselalternativ för skogen. 

Vindkraftsetablering på prästlönefastigheter fortsätter. I samråd med 

exploatörer görs en fortsatt inventering av nya fastigheter för att bedöma 

lämpligheten för vindkraft. Under 2010 kommer förhoppningsvis de 

första vindkraftverken att byggas. 

Den kapitalplaceringspolicy som stiftsfullmäktige godkänt kommer 

att fortsätta att implementeras i förvaltningen av prästlönefonden hos 

Kammarkollegiet. 

VINSTDELNING 

Prästlönetillgångarna är fördelade på 100 000 lika stora andelar. Vid 

andelstilldelningen den 1 januari 1995 bestämdes varje pastorats andelar 

på grundval av förhållandet mellan marknadsvärdet på de tillgångar 

som härrörde från pastoratet och marknadsvärdet på de sammanlagda 

tillgångarna. 

Nettovinsten på förvaltningen av prästlönetillgångarna definieras som 

återstoden av årets resultat enligt resultaträkningen, minskad dels med 

värdesäkringen enligt kyrkoordningen 46 kapitlet 11 paragrafen, samt 

minskad dels med överskottet från försäljning av fast egendom, jämfört 

med det bokförda värdet. 

Prästlönetillgångarnas disponibla årsresultat uppgår för år 2009 

till 100,5 miljoner kronor. Detta beror främst på att förra årets 

nedskrivning av prästlönefonden har kunnat återläggas samt på en 

hemtagen kapitalvinst från prästlönefonden på 15 miljoner kronor. 

Prästlönefastigheterna har också givit ett bra resultat. 

Egendomsnämnden föreslår att den totala utdelningen blir 60 miljoner 

kronor. Resterande 40,5 miljoner överförs till balanserade vinstmedel. 

Detta för att egendomsnämnden även de närmsta åren ska kunna ligga 

kvar på 60 miljoner i utdelning, trots den framtida beskattningen av 

prästlönetillgångarna. 

Den särskilda utjämningsavgiften betalas direkt till stiftet. 

Utdelningen till församlingarna kommer att ske senast den 1 juli 2010 

med 300 kronor per andel. 


vinstdisposition, kkr 

Balanserad vinst från 

föregående år 48 705 

Tillkommer disponibelt 

årsresultat 100 499 

summa 149 204 

egendomsnämnden 

föreslår att 

vinstmedlen disponeras 

på följande sätt: 

Att till församlingarna 

utdela 30 000 

Att till Stiftet utdela som särskild 

utjämningsavgift 30 000 

Att återstående medel överförs 

i ny räkning 89 204 

summa 149 204


Flerårsöversikt 

2009 2008 2007 2006 2005 

Rörelsens intäkter, mkr 189,7 124,4 179 126,8 151,1 

- varav resultat vid avyttring av fastigheter, mkr 66,9 24,7 22 18 41,9 

Årets resultat, mkr 169,6 74,4 152,2 109,4 117,6 

Förslag till utdelning, mkr 60 50 90,0 105,0 73,0 

Utdelning i kr/andel till församlingarna 300 250 470 600 365 

Balansomslutning per bokslutsdag, mkr 1 436 1 316 1 331 1 282 1 245 

förvaltade arealer, hektar 

- Jordbruksmark 12 230 12 390 12 340 12 130 11 950 

- Produktiv skogsmark 9 200 9 400 9 600 9 610 9 650 

- Impediment 230 230 200 200 200 

Årsavverkning, m3sk 55 900 78 000 93 500 154 000 149 000 

Antal gårdsarrenden 77 81 89 95 97 

Antal sidoarrenden 

marknadsvärden, mkr 

179 181 174 178 176 

- skogsfastigheter 654,9 672,1 475,4 475,6 476,1 

- jordbruksfastigheter 1 484,8 1 540,9 1 106,9 1 096,6 1 085,3 

- fonden 

nyckeltal 

vinstmarginal % 

481,7 376,7 532,6 603,8 593,8 


- jordbruksfastigheter 77,1 69,1 67,8 68,2 66,9 

- fonden 99,1 -32,5 99,4 98,5 98,5 

- totalt 

direktavkastning % 

88,4 45,6 81,2 81,7 67,3 



- fonden, efter värdesäkring 11,9 -2,3 12,0 6,7 7,3 

Direktavkastning förvaltade tillgångar 

totalavkastning % 

3,7 1,8 5,4 3,8 3,7 



- fonden 26,4 -26,2 7,5 14,3 22,7 

Totalavkastning förvaltade tillgångar 

nyckeltalsdefinitioner 

6,1 24,0 4,6 6,4 32,4 

* Vinstmarginal (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med rörelsens intäkter. 

* Direktavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat dividerat med genomsnittligt marknadsvärde 

på förvaltade tillgångar. 

* Totalavkastning (%) - Uppgiften beräknas som rörelseresultat plus värdeutveckling under året dividerat 

med genomsnittligt marknadsvärde på förvaltade tillgångar. (Marknadsvärdet för jord och skog beräknas som 

taxeringsvärdet x 1,33 för att möjliggöra relevanta jämförelser stiften emellan.)

örelsens intäkter, kkr 1 

Resultaträkning 

not 2009 2008 

Intäkter prästlönefastigheter 2 66 122 73 604 

Upplösning av reservering stormskador 0 5 000 

Intäkter prästlönefond 3 28 651 20 233 

Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter 66 913 24 704 

Övriga rörelseintäkter 1 652 1 364 

Återföring/Nedskrivning av prästlönefond 26 332 -26 332 

Förändring av lager 56 -494 

summa rörelsens intäkter 189 726 98 079 

rörelsens kostnader 

Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster -7 677 -10 339 

Kostnader för inhyrd personal 4 -5 838 -5 912 

Övriga externa kostnader 5 -6 479 -9 754 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -2 009 -1 902 

summa rörelsens kostnader -22 003 -27 907 

rörelseresultat 167 723 70 172 

resultat från finansiella investeringar 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 931 4 310 

Räntekostnader och liknande resultatposter -75 -42 

Resultat efter finansiella poster 169 579 74 440 

årets resultat 169 579 74 440 

Prästlönefastigheter och prästlönefonder ska förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. 

Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god 

redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och 

kyrkoordning ska kapitalisering ske enligt nedan. 


Årets resultat enligt resultaträkningen 169 579 74 440 

Värdesäkring enligt KO 46:11 -3 592 -4 020 

Omföring av realisationsvinst (förlust) för 

fastighet i förhållande till anskaffningsvärde 11 -65 488 -23 117 

disponibelt för ändamålet 100 499 47 304


Balansräkning 

tillgångar, kkr not 2009-12-31 2008-12-31 

anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 

Produktionsrätter 39 0 

Materiella anläggningstillgångar 

Prästlönefastigheter 6 843 690 794 469 

Inventarier 7 6 034 2 743 

Finansiella anläggningstillgångar 

849 724 797 212 

Prästlönefond 8 388 672 372 821 

Övriga långfristiga värdepappersinnehav 9 2 943 2 701 

391 615 375 522 

summa anläggningstillgångar 1 241 378 1 172 734 

omsättningstillgångar 

Varulager 118 62 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 3 737 4 889 

Övriga fordringar 1 059 390 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 5 875 3 042 

10 671 8 321 

Kortfristiga placeringar 153 810 105 456 

Kassa och bank 29 666 29 472 

summa omsättningstillgångar 194 265 143 311 

summa tillgångar 1 435 643 1 316 045

eget kapital och skulder, kkr not 2009-12-31 2008-12-31 

eget kapital 11 

Bundet eget kapital 

Prästlönefastighetskapital 862 729 809 695 

Prästlönefondskapital 328 595 354 493 

Från fritt eget kapital 69 080 27 136 

Fritt eget kapital 

1 260 404 1 191 324 

Balanserat resultat 48 705 51 401 

Årets resultat 169 579 74 440 

Avgår till bundet eget kapital -69 080 -27 136 

149 204 98 705 

summa eget kapital 1 409 608 1 290 029 

Avsättningar 12 

Säkerhetsavgifter 2 942 2 707 

kortfristiga skulder 


Leverantörsskulder 2 759 2 714 

Skatteskulder 20 18 

Övriga skulder 9 757 10 038 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 10 557 10 539 

summa kortfristiga skulder 23 093 23 309 

summa eget kapital och skulder 1 435 643 1 316 045 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Inga Inga


Kassaflödesanalys 

den löpande verksamheten, kkr 

2009 2008 

Resultat efter finansiella poster 169 579 74 440 

justering av poster som inte ingår i kassaflödet 

Av- och nedskrivningar 2 009 1 902 

Ökning av avsättningar 235 173 

Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -68 440 -25 508 

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet 

kassaflöde från den löpande verksamheten 

före förändringar av rörelsekapitalet 103 383 51 007 

kassaflöde från förändring i rörelsekapital 

Ökning/minskning av varulager -56 494 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -2 350 5 060 

Minskning kortfristiga skulder -216 -6 250 

kassaflöde från den löpande verksamheten 100 761 50 311 

investeringsverksamheten (driften) 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 633 -1 052 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -242 -169 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 

kassaflöde från investeringsverksamheten -3 875 -1 221 

finansieringsverksamhet 

Ökning av långfristiga skulder 0 0 

prästlönetillgångar 

Förvärv av prästlönefastigheter -69 357 -29 792 

Försäljning av prästlönefastigheter 86 870 33 070 

Förändring av finansiella anläggningstillgångar prästlönefond -15 851 3 776 

kassaflöde från prästlönetillgångar 1 662 7 054 

kassaflöde före utdelning 98 548 56 144 

Utdelning till församlingar/samfälligheter och kyrkofond -50 000 -90 000 

årets kassaflöde 48 548 -33 856 

Likvida medel vid årets början 134 928 168 784 

likvida medel vid årets slut 183 476 134 928 

specifikation av likvida medel 

Kassa och bank 29 666 29 472 

Kortfristiga placeringar 153 810 105 456 

belopp vid årets slut 183 476 134 928

edovisningsprinciper 

grunder för upprättande 

Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år, om inget 

annat anges. 

Årsredovisning 

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och 

Bokföringsnämndens (BFN) allmänna råd. Kassaflödesanalysen har upprättats 

med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7 – Redovisning 

av kassaflöden. Vidare tillämpas rekommendationer utgivna av Svenska Kyrkans 

Redovisningskommitté (KRED). 

Värderingsgrund 

Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inte annat anges. 

Belopp 

Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor (kkr) om inte annat anges. Beloppen 

inom parentes anger föregående års värden. 

intäktsredovisning 

Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att 

erhållas. 

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet 

med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och 

kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. 

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: 

Arrende- och hyresintäkter: I den period uthyrningen avser 

Ränteintäkter: I enlighet med effektiv avkastning 

Erhållen utdelning: När rätten att erhålla utdelning bedöms som säker 

värderingsprinciper 

I samband med att bokföringsskyldighet för Prästlönetillgångarna inträdde från och 

med 2000-01-01 upprättades en öppningsbalans. I denna öppningsbalans bokfördes 

fastigheterna till det taxeringsvärde som de hade per 2000-01-01. Nyinköpta 

fastigheter bokförs till anskaffningsvärdet. 

Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs inte av då 

nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas: 

Markanläggning 20 år Bostadsbyggnader 50 år 

Ekonomibyggnader 33 år Byggnadsinventarier 15 år 

Markinventarier och täckdiken 10 år Stödrätter 5 år 

Bilar 4 år Datautrustning 3 år 


Tilläggsupplysningar 

Värdering av aktier 

Aktier värderas till 

anskaffningsvärdet. Om 

aktierna efter en kollektiv 

värdering varaktigt bedöms 

ha ett värde understigande 

anskaffningsvärdet sker 

nedskrivning på de aktier som 

ingår i portföljen. Obligationer 

och andra värdepapper värderas 

till anskaffningsvärdet och 

i likhet med aktierna sker 

nedskrivning endast efter att 

en kollektiv värdering utvisar 

ett lägre marknadsvärde än 

anskaffningsvärdet, samt att 

marknadsvärdet bedöms vara 

lägre än anskaffningsvärdet 

under en längre period. 

Skogsvårdsskuld 

Enligt skogsvårdslagen ska 

skogsmark som slutavverkats 

återbeskogas och en 

föryngring säkerställas. Per 

balansdagen har därigenom en 

skuld uppstått för ej utförda 

återbeskogningsåtgärder. 

Värdesäkring av 

prästlönefonden 

Enligt Kyrkoordningen 46:11 

ska en årlig avsättning ske för 

värdesäkring av prästlönefonden. 

Värdesäkringen ska ske till ett 

belopp motsvarande fondens 

värdeminskning på grund av 

inflationen. Årets värdesäkring 

har gjorts med 3,6 miljoner 

kronor (0,9 procent).


Noter 

not 1: information om oberoende rörelsegrenar, kkr 

rörelsens intäkter 2009 2008 

Skog 24 373 37 520 

Jord 43 459 41 953 

Fond 54 982 -6 099 

summa rörelsens intäkter 122 814 73 374 

rörelseresultat 

Skog 12 802 23 048 

Jord 33 528 28 991 

Fond 54 482 -6 571 

summa rörelsens resultat 100 811 45 469 

I ovanstående sammanställning ingår ej intrångsersättningar samt resultat 

vid avyttring av prästlönefastigheter 66 912 kkr (24 704 kkr). 

not 2: intäkter prästlönefastigheter 

intäkter skog 2009 2008 

Rotposter 94 106 

Leveransvirke 22 653 31 345 

Jakt 1 184 1 132 

summa intäkter skog 23 931 32 582 

intäkter jord 

Jordbruksarrenden 41 408 40 285 

Övriga arrenden och hyror 783 736 

summa intäkter jord 42 191 41 022 

summa intäkter prästlönefastigheter 66 122 73 604

not 3: intäkter prästlönefond 2009 2008 

Utdelningar 13 369 17 559 

Realisationsresultat vid försäljning 15 000 0 

Räntor 282 2 674 

not 4: inhyrd personal 

Personal från stiftet har varit engagerade i verksamheten med en arbetsinsats motsvarande 

11 heltidstjänster (11 heltidstjänster) 

28 651 20 233 

not 5: arvoden och kostnadsersättningar till revisorer 2009 2008 

Kvalificerade revisorer 

Alex Grüners Revisionsbyrå AB 


Revisionsuppdrag 92 88 

Andra uppdrag 48 47 

140 135 

Övriga valda revisorer 21 19 

21 19


Noter 

not 6: prästlönefastigheter, kkr 2009-12-31 2008-12-31 

ackumulerade anskaffningsvärden 

Ingående anskaffningsvärde 806 807 779 163 

Inköp 69 318 29 792 

Försäljningar/utrangeringar -19 957 -8 366 

Korrigering av öppningsbalansräkning 2000-01-01 0 6 219 

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 856 168 806 807 

ackumulerade avskrivningar 

Ingående avskrivningar -12 338 -11 459 

Försäljningar/utrangeringar 1 527 804 

Årets avskrivningar byggnader -1 425 -1 587 

Årets avskrivningar täckdiken -242 -96 

utgående ackumulerade avskrivningar -12 478 -12 338 

utgående redovisat värde 843 690 794 469 

Taxeringsvärden byggnader 149 201 168 380 

Taxeringsvärden mark 1 459 557 1 495 512 

1 608 758 1 663 892 

Prästlönetillgångarna omfattas från och med år 2000 av bokföringsskyldighet. 

I den öppningsbalansräkning som upprättades 2000-01-01 värderades fastighetsbeståndet, med stöd av 

BFN U 95:3, till ett försiktigt beräknat marknadsvärde vilket ansågs motsvara då aktuella taxeringsvärden.

not 7: inventarier, verktyg och installationer 2009-12-31 2008-12-31 

ackumulerade anskaffningsvärden 

Ingående anskaffningsvärde 3 568 2 516 

Inköp 3 633 1 052 

utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 201 3 568 

ackumulerade avskrivningar 

Ingående avskrivningar -825 -606 

Årets avskrivningar enligt plan -341 -219 

utgående ackumulerade avskrivningar -1 166 -825 

utgående redovisat värde 6 034 2 743 

not 8: prästlönefond 

Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde 

Andelar i Kammarkollegiets aktiekonsortium 222 328 222 328 255 872 

Andelar i Kammarkollegiets räntekonsortium 147 408 147 408 154 316 

Övriga värdepappersinnehav 6 061 6 061 6 330 

Övriga placeringar 65 188 65 188 65 188 

440 986 440 986 481 706 

Varav kortfristig del: utdelningsbart 52 314 

Finansiell anläggningstillgång 388 672 

not 9: värdepappersinnehav 


Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde 

Säkerhetsavgifter placerade i Länsförsäkringars 2 948 2 942 2 942 

fondförvaltning 

2 948 2 942 2 942 

not 10: förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2009-12-31 2008-12-31 

Upplupna intäkter 5 741 2 222 

Förutbetalda kostnader 134 820 

5 875 3 042


Noter 

not 11: eget kapital, kkr 

Bundet eget kapital Fritt eget kapital 

Prästlöne- Prästlöne- Balanserade Redovisat 

fastighetskapital fondskapital medel årsresultat 

Belopp vid årets ingång 809 695 381 629 51 401 0 

Föregående års resultat 0 0 0 47 304 

Omföring av föregående års resultat 0 0 47 304 -47 304 

Köp/försäljning fastigheter 53 034 -53 034 0 0 

Årets resultat 0 0 0 169 579 

Utdelning till församling/samfällighet 0 0 -25 000 0 

Särskild utjämningsavgift 0 0 -25 000 0 

belopp vid årets utgång 862 729 328 595 48 705 169 579 

avsättning till bundet eget kapital 

* Reavinst/förlust fastigheter 0 65 488 0 -65 488 

Värdesäkring 0 3 592 0 -3 592 

totalt att överföra 0 69 080 0 -69 080 

Reavinst/förlust fastigheter 66 913 

Avskrivningar detta år -1 425 

* Summa reavinst/avskrivningar 65 488 

not 12: avsättningar 2009-12-31 2008-12-31 

Säkerhetsavgift 2 942 2 707 

Den avgift jordbruksarrendatorerna betalar istället för att ställa säkerhet.


not 13: upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2009-12-31 2008-12-31 

Upplupna kostnader 517 642 

Skogsvårdsskuld 1 184 1 288 

Förinbetalda intäkter 8 857 8 608 

10 558 10 538


Revisionsberättelse



Församlingarnas andelar 

församling/samfällighet andelar utdelning kr 

Allerum 861 258 300 

Anderslöv 1 734 520 200 

Araslöv 605 181 500 

Asarum 608 182 400 

Barkåkra 200 60 000 

Billeberga-Sireköpinge 386 115 800 

Bjuv 701 210 300 

Bjärred 1 263 378 900 

Björnekulla-Västra Broby 401 120 300 

Blentarp 117 35 100 

Borrby-Östra Hoby 231 69 300 

Brunnby 288 86 400 

Bräkne-Hoby 1 434 430 200 

Brösarp-Tranås 975 292 500 

Burlöv 206 61 800 

Båstad 103 30 900 

Dalby 508 152 400 

Dalköpinge 1 445 433 500 

Degeberga 1 151 345 300 

Ekeby 167 50 100 

Eslöv 4 067 1 220 100 

Everödsbygden 474 142 200 

Farhult-Jonstorp 344 103 200 

Fjälkinge 1 028 308 400 

Fridlevstad 585 175 500 

Förslöv-Grevie 174 52 200 

Gammalstorp-Ysane 237 71 100 

Genarp 281 84 300 

Glimåkra 249 74 700 

Hammarlöv 1 663 498 900 

Hammenhög-Stiby 1 553 465 900 

Helsingborg 1 538 461 400 


Hjärnarp-Tåstarp 235 70 500 

Hjärsås 604 181 200 

Häljarp 1 126 337 800 

Hällaryd 211 63 300 

Hästveda 706 211 800 

Höganäs 6 1 800 

Höllviken 4 370 1 311 000 

Hörby 935 280 500 

Höör 383 114 900 

Ivetofta-Gualöv 329 98 700 

Jämjö 812 243 600 

Jämshög 104 31 200 

Karlshamn 61 18 300 

Karlskrona 37 11 100 

Kivik 302 90 600 

Klippan 615 184 500 

Knislinge-Gryt 700 210 000 

Kristianstad 313 93 900 

Kropp 1 233 369 900 

Kvidinge 334 100 200 

Kvistofta 1 268 380 400 

Kyrkhult 7 2 100 

Kågeröd-Röstånga 1 352 405 600 

Källstorp 2 017 605 100 

Kävlinge 1 268 380 400 

Lackalänga-Stävie 541 162 300 

Landskrona 1 197 359 100 

Ljunit 1 012 303 600 

Lomma 405 121 500 

Loshult 470 141 000 

Lund 3 113 933 900 

Lyckå 655 196 500


Löberöd 653 195 900 

Löddebygden 559 167 700 

Löderup 3 204 961 200 

Lövestad 623 186 900 

Malmö 3 568 1 070 400 

Mjällby 166 49 800 

Munka Ljungby 183 54 900 

Mörrum 286 85 800 

Norra Mellby 1 612 483 600 

Norra Åkarp 509 152 700 

Nosaby 276 82 800 

Näsum 249 74 700 

Nättraby 121 36 300 

Oppmanna 154 46 200 

Osby-Visseltofta 532 159 600 

Perstorp 1 014 304 200 

Reslöv-Östra Karaby 383 114 900 

Ringsjö 542 162 600 

Riseberga 519 155 700 

Ronneby 2 403 720 900 

Rödeby 38 11 400 

S:t Staffan 1 434 430 200 

Simrishamn 578 173 400 

Sjöbo 431 129 300 

Skanör-Falsterbo 12 3 600 

Skivarp 702 210 600 

Skurup 8 2 400 

Smedstorp 489 146 700 

Stoby 1 170 351 000 

Stora Köpinge 718 215 400 

Strövelstorp 736 220 800 

Svalövsbygden 654 196 200 



Svedala 1 002 300 600 

Södra Sandby 302 90 600 

Sölvesborg 112 33 600 

Sövestadsbygden 933 279 900 

Teckomatorp 626 187 800 

Tomelillabygden 335 100 500 

Trelleborg 272 81 600 

Tyringe 1 405 421 500 

Uppåkra 903 270 900 

Veberöd 911 273 300 

Vellinge-Månstorp 1 669 500 700 

Villie 1 593 477 900 

Vinslöv 1 400 420 000 

Vittsjö 1 300 390 000 

Vollsjö 1 021 306 300 

Vä-Skepparslöv 1 316 394 800 

Värby 902 270 600 

Väsby 231 69 300 

Västerstad 734 220 200 

Västra Bjäre 97 29 100 

Västra Karaby 863 258 900 

Västra Vram 1 284 385 200 

Ystad 109 32 700 

Åhus 1 213 363 900 

Ängelholm 603 180 900 

Örkelljunga 1 046 313 800 

Örkened 204 61 200 

Östra Broby 631 189 300 

Östra Ljungby 159 47 700 

summa: 100 000 30 000 000


EGENDOMSNÄMNDEN 

ledamöter 

Ulla Malmgren, Kristianstad 

Karl Olofsson, Helsingborg 

Arne Hallberg, Listerby 

Ingrid Karlsson, Olofström 

Lennart Sarenvik, Helsingborg 

Per Stenmarck, Skanör 

Christer Larsson, Staffanstorp 

ersättare 

Claes Block, Malmö 

Samuel Lilja, Helsingborg 

Siv Bildtsén, Sankt Olof 

Anneli Kihlstrand, Arlöv 

EGENDOMSAVDELNINGENS PERSONAL 

Ingemar Nilsson, chef för egendomsavdelningen, 046-15 55 60 

ingemar.g.nilsson@svenskakyrkan.se 

Per Andersson, jordbruksförvaltare, 046-15 55 62 

per.a.andersson@svenskakyrkan.se 

Mats Persson, jordbruksförvaltare, 046-15 55 63 

mats.o.persson@svenskakyrkan.se 

Tryggve Persson, skogsförvaltare, 0451-38 55 90, 0709-35 91 51 

tryggve.persson@svenskakyrkan.se 

Dag Åkesson, skogvaktare, 0451-38 55 91, 0709-35 91 54 

dag.akesson@svenskakyrkan.se 

Torrid Bengtsson, stiftskonsulent, 046-15 55 43 

torrid.bengtsson@svenskakyrkan.se 

Inga-Louise Runeson, ekonom, 046-15 55 61 

inga-louise.runeson@svenskakyrkan.se 

Kristin Lindahl Kson, förvaltningsassistent, 046-15 55 65 

kristin.lindahl.kson@svenskakyrkan.se 

Camilla Boman, förvaltningsassistent, 046-15 55 64 

camilla.boman@svenskakyrkan.se

lunds stifts prästlönetillgångar 

box 32, 221 00 lund 

tel: 046-15 55 00 (vx) 

fax: 046-15 56 20 

e-post: lundsstift@svenskakyrkan.se 

www.svenskakyrkan.se/lundsstift 

orgnr: 845002-6839 

årsredovisning 2009 är producerad av lunds stift 

projektledare: maria lundström 

foto: kristina strand larsson (omslag, insida samt sid 3, 4, 5, 6, 9, 10-11), 

maria lundström (sid 2 och 25), ingrid wall (sid 6 biskopsvisitation) 

och tryggve persson (sid 9) 

illustration: susanne engman/ikon (sid 27) 

grafisk form: www.sjunde.nu 

repro och tryck: printing, malmö 2010

Lunds stifts prästlönetillgångar - Cision

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?