kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap - BADA ...

exkluderades rubriker i uppsatserna, titlar på refererade dokument och fotnoter, då
eventuella sökträffar i dessa inte ingår i kompletta meningar. Jag ser alltså inte vare sig
uppsatsförfattarna eller citerade personer i uppsatserna som unika upphovsmän, och jag
ser heller inte uppsatserna som ingår i textmaterialet som separata enheter utan
behandlar hela den stora textmassan som en helhet vad gäller attitydernas ursprung.
Jag har inte påträffat några situationer under arbetets gång då jag behövde göra några
etiska ställningstaganden. Uppsatserna som jag analyserar är offentliga handlingar, och
jag gör inga uttalanden om författarnas personliga åsikter, eller om åsikter från enstaka
källor.
5.3 Analysmetod
Vid min pilotstudie lade jag märke till två vanligt förekommande attityder till nya
medier: mediet som en resurs och mediet som något opålitligt. Från dessa vanliga
attityder konstruerade jag ett koordinatsystem att placera värdeorden i.
Kodningsenheterna sorteras efter axlarna användbarhet och pålitlighet i
fyrfältsmodellen nedan (fig. 5.1). De fyra kategorierna som kodningsenheterna placeras
i är alltså egenkonstruerade, även om fyrfältsmodeller i sig inte är någon nyhet. Likaså
är såväl innehållsanalys som ordsökningsmetoder verdertagna tekniker.
Enligt Bergström och Boréus 34 finns det både fördelar och nackdelar med att ha
fördefinierade kategorier att analysera sitt material genom. En fördel är att det är
smidigare och mer tidseffektivt att placera resultatet i fördefinierade kategorier, men en
nackdel är att man kan stänga för alternativa eller oväntade synvinklar. Att strukturera
den insamlade datan på ett visuellt tydligt sätt kan underlätta bearbetningen av
materialet. Utan fördefinierade kategorier hade säkerligen fler tveksamma fall uppstått.
Det skulle innebära en risk för slutresultatets validitet om resultatet hade spridits mellan
ett större antal kategorier och därmed gett ett svagare resultat.
De kategorier som beskrivs nedan representerar samlingar av attityder till ett specifikt
medium. I kategorierna placeras kodningsenheterna som påträffats i ordsökningen.
Kategorierna är fyra till antalet och de är konstruerade efter modellen att
kodningsenheterna bär på en attityd som är ett ställningstagande till huruvida mediet i
fråga är användbart eller inte samt om det är pålitligt eller inte. Det finns alltså fyra
olika attityder som kodningsenheten kan förmedla vad gäller ett medium som kommer
av en positiv eller negativ inställning till ett mediums användbarhet och pålitlighet.
Kodningsenheten måste alltså förmedla antingen ett positivt eller negativ värde dels vad
gäller mediets användbarhet och dels vad gäller dess pålitlighet.
Kategorierna ges ett sammanfattande namn för att beskriva den generella inställning till
mediet som värdeorden inom den förmedlar.
34 Bergström och Boréus, s. 172.