1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås

srqycke bygger på egna synintryck. Överhuvudtaget p h e r Aimqvists metod
mycket om Scotts. Blandningen av historiskt-realistiskt och romantiskt,
handlingens raska utveckling och intrigens dramatiska uppluggning (f ler8 av
intrigmotiven hos Almqvist kan direkt f öras tillbala s& ~cott), ja s java,
intrigens utveckling frk en k-leks- till en statsintrig %r typiskt for
Scott. '2.o.n. den s d l l m d e 12bken i berattelsen: 3uvelsmycket, har
sin notsvasighef i Scott's "The Fortunes of Nigell' dii ett rubindiaden
spelar en liknande roll. Thtormra kan ocksa jWörzs ned hjäitzruza32 i
"Peveril of the Peaku. Andra verk där Almqvist inspirerats direkt av Scott
är: Arthurs jakt (~he Lady of the ~ake) och Hkden (old iiortality) .
Trots Blmqvic-f;~ stora beundran för Scott var han inte helt oreserverad i
sin qpslattiling: 'tVisserligen maste man sakna ett visst stort element
hos honom - nen PZT finns det?" a an ske hos Almqvist s jitlv?)
Vad som i huvudsak skiljer Almqvist fr& andra historioka författare ar,
att han i sin historieteori utgår fr& vad sm Ijr kistorisk% möjligt, inte
vad son 5.r trovi3rdigt eller typiskt. (ltAllt vzd i en tid möjligen kunde
hava skett, 1x3 ratt att vara i konsten,")
Crusenstolpa, l,:, J, %:orimen (1 845)
P& 1840-talet kam en annan forn av den historispa ronmen sm inte st&
i nAg0-b beroende till Galter Scott men diirernot till hlnqviot. 1840-4 ut-
kom Horianen i sex delar. Den k;ur egentligen &-st kazaktaiseras son
en smädeskrift och skandalkrönika snarare än en rom. Huvudpersonen i
boken, den svarte betjänten adin, har många gemena- drag med Tintomczra.
Ilzn var en historisk persorz son inblaadad i en intrighistoria vid
Gustaf 111:s hov. bled sitt sd3tiga akademiska spri% ocii onaturliga disloger
gjorde Cmenstolpe gemen snlrrzre en bjömtjbst och ,:w upphov till ut-
trycket: u2iotoriskt11, sa Crusenstolpe, S-f-ter ;:ori~aqn Ii02 Carl Jokix1 och
svenslmna som inte kan betecknas som nagon r oci utm srnare e2 politisk
pcunflett, Ked Buset T~ssin, 1847-50, försökte Crusenstolpe iistadl.;omna ett
verk av delvis asinan kar&t,2r. &n stöder sig p2 .Less- fmiljea,rlciwt
och skildra sl+Z.kten Tessin unser enväldet och frihetavtii8en@ första h.
Tpar hade publiken vant sig vid att viinta sk2nd21ex n,, Crusenstolpe tog
till pem, och n& de uteblev uteblev också publi!c2ramg&en. bd3 be-
undrades hans retoriska stil och bristen p& s - ~ och karakt5rsanalys
tycks inte ha besvärat samtida 1: = sare,
2 2