1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Aimqvist, C.J .L.
Drottningens juvelsmycke (1 846)
Romanen utspelar sig dels i en historisk miljö dels i en fiktiv. Egentligen
Llr det två hzndlingar (verket hm dubbeltitel) : dels en tidsmalning f ~ h
den gustavimslca tiden, dels en berättelse om Tintomaa, den vackra aadro-
gynen. Banalingarna är löst sammanfogade och romanens komposition aJ: syn-
nerligen o jämno Dess centralpunkt både ur historisk och hand1ingssyngw;kt
kb mordet p& Gustaf III. Här har Almqvist använt sig zv f~rsta gradens
historiska ksllor, nämligen "Svea Bofrätts Protocoller uti Undersblazings-
mQet rörande Konung GustUf 111:s mord". Stor omsorg a lagts vid teck-
nandet &v tietaljema kring handelsen: dräkterna, bipersonerna och -ens
uppträdande vid skottets avlossande,
Almc,vists relationer till den gustavianska tiden VECC i högsta grad person-
liga. lians norfar hade varit förpilyndare för den unge Anckmström soil! tid-
vie uppfostrats tillsanmia3ls med Almqvists mor, Detta för1rlara;r hans djupa
intresse för mordet och händelserna runtomkring. %dast har har historiskt
kalimaterial ordaflrant anförts.
Tintomzra är personifiktionen av den nyromantislca iddn om människan san
en gång varit natur och dl2rfEr alltid maste stram att bli natur igen,
Hon kan jämföras med Esmeralda i Victor Hugos Notre Dme de Paris. B%da
&T naturbarn för vilka vaslliga aoraliska regler inte baller. hen n?* det
galler miljön har Almqvist tagi-t intryck av Bugo. Koloriten och kontrasterna
f la*g~iskorras karaktärer (osku2~ - arsenik) är genens~umnst &sg. Hurmdpersonem
5. 3rottningens Juvelsmycke är varken Tjatomara eller Gustaf III (f,ö.
ypperligt tecknad) utan Operahuset, precis som kyrkan Eotre Dame det i
Hugos roman. Handelserna knyts detaljerat till byggmdens ghgm och vindax
sch huset f& karaktiiren zv en medeltida riddarborg,
Den gustavianska epoken skildras genom en blandning av sägner och fanilje-
anekdoter som f& datidens Stockcholm att framsta i tydlig dager. II* mErks
Scotts infly-tande. Iian gjorde nogpanna studier ,uv tid och miljö, noterade
ing&ende de saner och fasii1 jetraditioner, historl d= f &ta och lokala f ör-
hLllanden, gamla sedvänjor och slaock som 1% till t m d för franstiillnin-
gen. Sedm lade han fra~n sina dokument och berättade mrifrh ha.n fatt idén
till sina gestalter, Aven IJmzoni lade fram kiillor in exkenso. Huvudskillna-
den mellan Scott och Manzoni B ena, sidan och Almqvist & den andra är, att
Almqvist av speciella skal anvailder metoden uteslutande när det galler den
gustavianska tiden. Bade Almqvist och Scott virailagger sig om. den topo-
grafLska. realismen. Lmdsk~~ps- och naturskildringma i Drottningens Juvel-