1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Balzac Honord de
-3
I Xatazina Medici tar Balzac upp samma historiska htciadelse som sin sdida
Edérimée i Bartolomeinatten. Bägge sätter in denna hbdelse I. den historiska
predestinationen. Katazina 1,Iedici är också, ett swx p& adelsmen Vignys
angreps pil Richelieus centralisering av makten, Blzcbc menade, att Kata-
rina Kedicis liksom senare SLclielieus stravaylden att ena nationen är n&- ,
got lowäxt. Katarina är religiöst indifferent. 2em1es st5llningstagii~~de
för kaholiker~iz, 'E3artolomeinattenc iscensättande liksom hennes övriga
politiska &.tioner ar alla ett resultat av hennes s-tr5tvzn ztt staka
konaas &t,
Balzacs syn p& Betazina Nedici tir den numera i frmsk lzistorieundervianiag
allmänt vedertagnas Katarina - sJiilv religiöst tolerant - offrade huge-
notterna för den nationella enigheten.
Jämförelser Im göras nellan Christopher i Katarina ;a;edici och huvud-
personen i Scotts Taverly. B&da sviker sitt pati. Christopher - som
representera borgarst%ndet - länmr de ref omnerta ocS blir, katolik.
Den franska borgarklassen f örblir ju ocksa katolsk.
Bartolomeinattens pxoblematik %terupprepas enligt alzac under Robespierre
och i l630 respektive 1548 &s revolutioner. Balzac anviinder sig ELTT k%da
nis t ariska personer, me2 endast antydningsvis, '%omsen kan inte tilliit a
rn ,;tar ~catalf annat än i förbi~%ende. Därför fyemtr;lder aldrig Cronrrell,
gal. 11, :.kria Stuart, Lmvig ):i, Slisabeth, RicI~,rd Le joldi j&ta - alia
deusss stor2 ~ersoxlighetex soa genrens s hpre (:;alter dcutt) st511f p&
scenen - mmt än under ett C;go:iblick eller vid sjllvz u2plösningen; be-
rgttargn Xter dramat vzndra. Tran mot dem sh son ~Gdol:orna och &adel-
serm i doras scen tid mdrzc?e, (Balzac i Revue 3misicnne, 25 juli i 840)
1 Katarim I:Iedici var den stora oriska geatzlterr 3a3ltoloqeinatten.
Liksom Berthold Brecht vZl jer Balzac at t ai?vbda sig 'av o lm tidsplm:
beriittelsms tid och nutid.
gaterim Lledici -har av vissa litteraturkritiker ~ ~ ~ s c-a t t s livlös vid
sidma av J)mzs -.De tre musketbrema. Andra me-, att d 'Artegna31 Er en
figur, men Christopher $k en 1ra&tcär, att Balzacs moraliska frågestXL1-
ningca p% ett helt annat satt angh oss än vad de fsrni~a hedersfr&gorna
hos Dunas gör. Jm ?,lyrdal anser dock a-t;% boken bör stiillns undan " ty
slutsat s em är vidriga.''