1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås

-- Manzoni, Alessandro
De klovade (1823, 1840)
LY~soa hos Scott domineras Kmzonis tkkes.?tt av ?.Q mral. Has !rzrciit
t&steckningur l-iknar 5 hög gczd Scotts, !.iver1 c: Ge in-le =ses vera lika
psykologiskt skiftande.
L'mzo:ni var en r~ctionc~list av den mocierat5. Cat313k.x ~k01a.n. Ems ideal
va- CYVO'LL~, som lyckades ena Itzlie~ utm ztt bricta i respokt Tsr den
katoli~!ia kyrkan.
*,a>dli3,en i De trolcvade utspebas i 7600-tal>-i;s Lon?srSiet. i$& skil-
dras ~odsiigaraiielfis f örtryck av alhogen. Rmmcns ,e:iomg.Sende term $x
den e~::kln hef olhi~~efis rkittslöaa s täll~irg geiltr.?~ t s tom.5fYlr1zn. Ean-
zali ser'm%miskorri_a som styrda av fVrspen. De3 ar Gud som lc;r',er m&-
ni~lsomss öden och detta viszr sig F& ahp. ~Ytt.
;listo~rie,i on nuraan IJonza är det enda avstqe-5 fr43 moraiiserani-et. I
de2 sk il.?^ as erotik, bedrägeri och -aderg.&ng.
Haridlinqen imeh%! ler faktiskt hls torlukt a tc~ff. Realistiskt s6ildras
hungerupploppe't och yste?ide-~lin i 16iltiio 1 630 liirsom invasionen IV
tyska lanusknekt~r. Fijr bTmzor-i var -3ea his tori.ska s.:~u~ingen av s tör-
sta rikt. Ban hade grundligt studerat d?t historiaka k2lbtiterlalet.
F& vissa stallen i skildringen firns t.0.m. litteratur- och k5llf5r-
teckningar. Rorrianen f& genom detta delvis fornen av dcku-?ient&okild-
r% *
3. rnviaerad upplaga 1810 fick i: :or be t;rdelsc f ör i taliensk ~l?shom.
Hiirigeno~ fick De trolovede u&@ t av lïizti.onalmcxment över sig. 7erlce t
5~ :i;x~zoni'_s enda roman.
Biffng, Alfred de Cinq-Itlars eller ssmmansvrir jning wder
Tttr3.t-ig XII: s regering (1 826)
Vigny är idcdiktaren blad ro~.arili!rena. HWLE I-iistoriska romaer 3,s i~tföräa
i. dea scottska stilen. Franf6r allt hyll~r hal naralisk storhet som i& aber
roende av yttre franzfrhg.
I Cinq-Hara tt= cknns 1 500-tale :s Praikrike . M i l jöslclldringen ar ti5.e troger,.
m .ii1 -, skillnad mot Scott anviinder han :?is av verlrliga historiakg personer
som Richelieu och T.iirdvig III. Dessa figurer kom sedan att anv~.das sv
C-s med större framshg. Vip:? Gr svag som Irarakti2rstechare och bo-
ken slog ej i,genom. Skildringen gvmnclyras %xr hat mot Richelieu, som
Vipy menar har skadet ?rankrike genoni att st%ke kungmakten p4 adelns