1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås
1977 nr 298.pdf - BADA - Högskolan i Borås
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
- -<br />
~[b@~t~kihö~<br />
Specialarbete <strong>1977</strong>:
1. Inledning .............................,,,.... 1<br />
2 . Syfte, mal och metod .. ...........~.......... 3<br />
4 . Analys av de olika verken .................... 8<br />
S . Samnanfat-tning ...........................*... 28
Iiär slutas 1800-talet? Den 31 december 1899, naturligtvis! Men när<br />
försyimer begreppet n1800-talet"? Det som innefattar allt det histor$&<br />
väsentliga, i ekeendet: Industridiaeringen av T4a'beu~op~ bowgeoisins makt-<br />
övelrbagd.e, uppdelningen étv världen i stormaktsblock, liberalismena oah<br />
natiadisimens f'ramivast; allt det som ligger bakom den historiska romens<br />
uppkom t olch utveckling?<br />
De% nya tidevaxvet kommer med iörsta vikldakriget. DB dör 1800-talet,<br />
en ny värld fdds i blod och brand och allt- fö~&&~, även slsönlittewturen<br />
och den hi,atoriska romaen, Rat ionali men f öravlnaer son litterär st@d.ans<br />
ooh ned den försvirraer en sv de viktigaste drivkzafoerpa för ge<strong>nr</strong>en,<br />
18010-ta3ets forfattam vas faaóinerade av sina IJaders hietaria, De<br />
ville bevara kontinuiteten och klargöra s-en i det historiska skeepdet.<br />
Ofta bara de av en romantisk känsla och id4 som ger en Igrisk fon åt slcildringagma,<br />
WaXter Scott är portalfiguren i den snabb* vibmnde byggmul #om kon att<br />
bli am hinstoriska romonen. Ha är patrio2, stolt over aitt ekteka folks historia<br />
men samtidigt Wlt medveten om no"dvänd$gheteg &V g&a g~1sfo~ers utdöendie,<br />
Samma kämilla &terfinns hos amerikanen James Femimom Coaper, i m böcker<br />
indianerma. och deras Mtur &r dömda till under-,<br />
klr hela b p a fick Scott talrika efterföljare, Hans Wave~ly lastes<br />
med beua&xm och entusiasm, T.o.m, den moderna historieforWngeps fader<br />
Leopold vuln Ranke utropade att detta va^ vad ha;n menade med "wie es eigentlieh<br />
genesen mu. ~ a s Scott h baserar sin historiesyn ;p& en socialekonoraisk gl-Prid<br />
skildmr hm än& varje sketle fir derss egen skull, Han modemiseraz ip2;s s h<br />
kad&ker; de är omisskännligt fihistoriskau.'<br />
De författare som kom att fdlja Scoft fann sig alla i bnp mot den litter<br />
mnantiken med dess mysticism, förhärligande av gb@a tider och avse för<br />
rationella förklasingar.
Det vas i Ryssland som Scott skwlle f& sh+ mest betydande liirjwas.<br />
Den ry@ historien med alla sina nedslagna uppror av kosacker a& azrd~%<br />
nationella minoriteter erbjöd ett rik% fdlt fi3r dqn ssm ville skildra historiskt<br />
n~dvändiga omvälvningar.<br />
I IWmkxike kom tyngdpunkten att ligga i de realistiska mgmenteg. Victor<br />
Bugo liksom ocks& Fiaubert och Stendahl fördjupa sig med förkatrlek 5 psyko-<br />
lbgi8k;a. ooh 1Pysiologiska detaljer som ibland kan urad8 till eq rent arkeo-<br />
logisk upp-<br />
Sveriges biärag till ge<strong>nr</strong>en var till en början begränsat till rena<br />
epigoniniet. S& sdningorn uppstod dock en inhemsk historisk skala dar svenska<br />
mo.tiv och orättrisor togs upp till behandling, Säkert iir att de vephde sti-<br />
mulerande p& det al- blstorieintreseet och inympade ideer om foUrlQ<br />
attvisa som fortfarande lever km. Engelbrekt blle kanske inte mrit en<br />
sadan I jusgestait om inte Stasback skrivit sin popui- .roman med spma naaza, i<br />
Den svenska historieromana fick dock en delvis aanasl iprtkWng tack<br />
Almqvl.st, vsrs romantiska självsv4ld skapade egna mgler för iruzl en histo-<br />
risk mwm fick se ut. Ända, hade Aimqvislt ~cket gemnsscpit med Sca*$, Även han<br />
s& det POxfluba som det nämandes omedelbam Fdrhistoria och inte som &got<br />
fjarrtcm töcken, Detta synsätt kom att f& stor bewdelse f ö svanska ~ diktase sprn<br />
Selma hp~löf och Erik Oustaf' Geijer som ville Bterskapa sin hmbygds Mstori~<br />
i saga och &en.<br />
Vill masl sammafatta kan man säga att den Mstor;tska mmsmea unäer 1800-t'qlet<br />
s& som sin uppgifl; att rekonstruera det förfluka f"ds dess egen skull sanitidigt<br />
som den öppnade dörren Fdx en psykologiserhg och a;nalogibildn&g som kom att dqm<br />
ridnera 1900-talets böcker i gu<strong>nr</strong>en.<br />
'
Syftet med detta specialarbete är att presentera några riktningar<br />
inom den historiska romanen under 1800-talet.<br />
Som urvalsinstrument har vi använt oss av Hans O. Graslid: Da som nu :<br />
historiska romaner i översikt ooh analys. I vissa fall har vi g&$t ut-<br />
över Granlid da vi ansett det vara motiverat.<br />
Vår metod är att presentera ett represent@tivt verk av varje författare<br />
d& vi drar fram och visar slidana drag som liggey till grund för förfat-<br />
tarens placering i en viss,ge<strong>nr</strong>e enligt följande:<br />
1. de författare som pberkats direkt av Walter Scott och som sedan L sin<br />
tur pilverkat andra.<br />
2. de författare som behandlat samhäileiiga eller själsliga problem paral-<br />
lellt med ett historiskt motiv,<br />
3. de svenska författare som pgverkats av Scott.<br />
4. de svenska författare som piiverkats av Aimqvist.<br />
5. de föriattare som skrivit rena äventyrsberättelser i hi#tririsk mlljö.<br />
6. de författare som i sin diktning drevs av en romantisk l4ngtan till<br />
det förflutna.<br />
7. dc författqe vid seklet8 slut som beskrev eyropéernae möte med folk<br />
av främmande kulturer.<br />
Vi har inte strävat efter att &stadkonana en fullständig förteckniqg<br />
över de historiska romaner som skrevs under 1800-talet. Igtäilet har<br />
vi f örsökt analysera ett 50-tal verk som enligt v& mening statt mo-<br />
dell för den rika flora av böcker i ge<strong>nr</strong>en som gavs ut wder seklet.<br />
Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av de olika historiska sko-<br />
lorna och deras kännetecken samt en LiCteraturförteckni~.
GENRELIS TA<br />
Pör-sco'ttska skolan : Kleist, Hei<strong>nr</strong>ich von<br />
1<br />
Michael Kohlhaas<br />
Originaluppl 1 803<br />
Cederborg, Fredrik<br />
Ottar Tralling<br />
Qrigiuialuppl. ?810-13<br />
Scottski skolar: .'l Scott Walter<br />
'Naverly; det h&3e for sexti3 Ar jeflan<br />
Originaluppl . 1 81 4 0rig;s titel: laverly<br />
&Iar~zocl, Alessandro<br />
De trolovade<br />
Originaluppl. 1822 Orig:$ titel: I promessi sposi<br />
Cooper, Janes Fennimore<br />
Skinns t mpa<br />
Criginsluppl. 1823-58 0yig:s titel: Leatberstocking tsles<br />
Vigny, Alfred Victor<br />
Cinq-Mars ou Une conjuration sow &ouis XIXI.<br />
Ingenianil, Bernhard<br />
Valdemar Seier<br />
Originaluppl . 1326<br />
Mérim6e, Fros per<br />
Bartolomeinatten<br />
Originaluppl. 1829 0rig:s titel: Chronique du rcgne de<br />
Charles IX<br />
Hugo, Victor<br />
Singaren i Notre Dame<br />
Originaluppla 1831 Orig: s titel: Potre Dame qe Faris<br />
Gogol, Nikola j<br />
Taras Bu1 bu<br />
Originaluppl 1835 Orig: s titel: Taras Bulba
Pusjkin, Alexander<br />
Kaptenens dotter<br />
Originaluppl. 1 836<br />
Sienkiewicz, He<strong>nr</strong>yk<br />
Quo Vadis?; från Neros dagar<br />
Psykologiek-scotteka: Rydber~, Viktor<br />
s titel : Kapitansh ja d0t jkp<br />
Originaluppl. 1696 Orig:@ titel: Quo vadis ?<br />
Fribytaren p& Os ters jön<br />
Originaluppl. le57<br />
Tolstoi, Leo<br />
Krig och fred<br />
Crigizalu?pl. 1 $69<br />
Fontane, Theodor<br />
Före stormen<br />
Originaluppl . 1 878<br />
France, Anatole<br />
Gudarna törs ta<br />
0rig:s titel: Volja im ir<br />
0rig:s titel: Vor den Stum<br />
Originaluppl. 19' 2 0rig:s titel: Les dieux ont soif<br />
Balzac Hg~or6 de<br />
-7<br />
Katarina de Liedici: tre politiska mtiklw<br />
Originaluppl. 1843 0rig:s titd: Sur Catherine de<br />
M6dicis: enquetcr sur la politique<br />
S tendahl , (~e<strong>nr</strong>i ~eyle) de deux &nig teres<br />
t ött 'och svart<br />
Originaluppl. 1831 Qrig:s titel: Lerouge etlenoir<br />
Dickens, Charlee I<br />
Berättelsen om stsder<br />
Originaluppl. 1859 0rig:s titel: A tale PI Wo c$ties<br />
Flaubert, Gun tave<br />
Salammbo<br />
Originaluppl. 1852 0rig:s titel: Salammbo<br />
Jacobsen, Jens Peter<br />
Fru Marie Grubbe<br />
-.<br />
Originaluppl. 1876 0rig:s titel: Fyu Marie Grubbe
Meyer, Co<strong>nr</strong>ad Ferdinand<br />
Jiirg Jenatsch<br />
Originaluppl . 1 876<br />
Gumaelius , Gustaf Wilhe l !<br />
mord Bonde<br />
Originaluppl . 1 828<br />
- Luqeqvist, Nils Vilhelm<br />
Familjen Ehrenflykt<br />
Originaluppl . 1829<br />
Palmstierna, C.0.<br />
Snapphanarne<br />
Originaluppl . 1 831<br />
Sparre, Pek* Georg<br />
Den sie te frisagl.aren<br />
Originalupp1 . 1832<br />
Topelius, Zacharias<br />
.r, ~t*ltskärns .-. berët7s7.ser<br />
S tarback, Cerl Georg<br />
Engelbrekt Engelbrektsson<br />
Origiz.slupp1. i 859<br />
Almqvist, Carl Jonas Love<br />
Drottningens juvelsmycke<br />
Originaluppl . 1 846<br />
Crusens tolpe, ?!iq~~~us Jacob<br />
Morianen<br />
Orf.gicalupp1. 184'3-44<br />
Palmblad, V .F.<br />
Svensk-nos talgis*: Lagerlöf, Selma<br />
Aurora Königsmark och hennes slet<br />
Originaluppl . 1849<br />
Gösta Berlings saga<br />
Originaluppl . 1 891<br />
/
Heidenstam, Verner von<br />
Karolinerna<br />
Originaluppl . 1 898<br />
Levertin, Oscar<br />
Originaluppl . 1 900<br />
Äventyrs-his torisb: Dumas, Alexander d q&.<br />
De tre musketörerna<br />
Originaluppl. 1844 Orig: s titel: Les trois mousqe taires<br />
Marryat, Frederick<br />
Barnen i Nya Skogen<br />
Originalu~~l* 0rig:s titel: The children of the<br />
New Forest<br />
Stevenson, Robert Louis<br />
Bortrövad<br />
Indian-his toriska: y Ellis, Ed-<br />
Originaluppl. ?886 0rig:s titel: Kidnapped<br />
Spöket p& floden<br />
Originaluppl . 1 838 Orig : s ti te1 : Je tro Jilggens<br />
May, Karl<br />
Bland kurdiska rövare<br />
Originaluppl* 0rig:s titel: Durch den wilden Kurdistan<br />
Elieaiann, Bugwt<br />
Pie ter Mari tz<br />
Originalupp1 . 1 898 0rig:s titel: Pieter Maritz
-<br />
Scott, Nalter<br />
Waverly (1 81 4)<br />
Walter Scott ru1ma.i $or!! den his toriska ro!ndnenu @uidlaZgsre. Uppslwet<br />
hade h~az f3tt frh skräckromanen. Skrackeffekterm s~elscr rmelberitjd<br />
ir:gcn ~5ntTi~1 r911 i Scotts fYrfattarskap. Erivkraften fCr ho~om k k~k-<br />
leken till Skottlands historia. Ganla folkvisor och beruttelser gaTr ho-<br />
nom miljön till romanenia som utdirks av ïnorccsti~k realism.<br />
33n f'jrsta roma Scott skrev i ge<strong>nr</strong>en var Waverly* Dar skildras bak-<br />
punBen och efterverkningarna till 1745 Qrs skotska uppror. I sie ung-<br />
do^ hhde författaren trefat flera av de k~vudagersn5e i revoltförsöket,<br />
B&gra uv dessa kom att st% aodell för figurernn i Vnverly. Boken skild-<br />
rar hur de h~gl~dska klanhövdingarnas patriarkalisks makt bryts son ett<br />
resultat av upprorsf 3rs6ket. Scott menar att 3er~ nissl-yckade reirolter~ hade<br />
sin grund i social& fCrh&lla<strong>nr</strong>?~n. Des-, fr::hsta orsak var 'xlans~rstenets<br />
Scott suttc b handlin~en i sitt ki26torislcia saia1S6;lg~ Ingen nption hi=,<br />
enligt Scott, genongatt en s5.da.i full ko3li.d f a<strong>nr</strong>sndliry; under den "senas-<br />
te femtio4rsseriodent' sora den skotska. Dessa för:indriagar hade si2 grund<br />
i 1745 %rs uypror. Förintmclzt av klanhövding~xriss akt och avskaffandet<br />
av adelns do2srE;t.t över sina un3erl,vdc?nde blcv ett resultat dikav. Skott-<br />
l,mds isolerlcg bröts. Skottarnas bengeerdiet att h&lla fzst vid sina ur-<br />
4,lCriga serier f örsvam. Da ts;á oedf'jrde att hqmdel och iildvs tri tillv'l~te<br />
och Skottland fö<strong>nr</strong>andlades frk en feodalstat till ett smhkillc d& libr-<br />
rala ideal styrde.<br />
Scott skildrar hur de hi.citoris1i.a htindela(-rnc. izvsyeglas i I~dividernna pri-<br />
--r> Vc.ua + liv. Ce rotinniskor Scott mvbder sig aa.r ko,m.rr fr&^ nlla s%i11Zlls-<br />
klasser. 4z.n~ hjiiltx ar vanligs miln.iiskor. De utmarirs iii+,e av r,'%on över-<br />
driven intelligens ellw företagsaahet. Genon en slump hmar de i h?&<br />
delsernas can tri?^ d*% de &r ;ilssiva skadare til.1 det som skar. FTeJerl.ig-<br />
het och hFg moral iir ut~.&krzr,c'e drag hos dem. :isrrtfiir,.-en doniileras ?ck<br />
drivs franat av bipersonerna.<br />
Den levande rniljös%ildringen och folklizhetei :&r ~niniirkwde draf 7. Scctts<br />
rl.??=ier. Xnal5.c tiskt skildras de;: f attigst sko tsk,? ln~~.ilhygd~r.r!, l~l~q~~v$ij~-<br />
2eF.s b<strong>nr</strong>z, bookacs f jir-J-T, dryci.i.;lz~ och vmclrin,r::.r 5 hEgl&id~3-3-cc<br />
v?r der! f ?r- te fC;rfat.trzrc! s<strong>nr</strong>: P???toi, tiBsPtir .ens betydelse. Av?ra sc?m<br />
.. ..<br />
Fr;:?: ,:J Z f 313 ii af t-r -JET* ?WC, bi{r!:r,&c,
-- Manzoni, Alessandro<br />
De klovade (1823, 1840)<br />
LY~soa hos Scott domineras Kmzonis tkkes.?tt av ?.Q mral. Has !rzrciit<br />
t&steckningur l-iknar 5 hög gczd Scotts, !.iver1 c: Ge in-le =ses vera lika<br />
psykologiskt skiftande.<br />
L'mzo:ni var en r~ctionc~list av den mocierat5. Cat313k.x ~k01a.n. Ems ideal<br />
va- CYVO'LL~, som lyckades ena Itzlie~ utm ztt bricta i respokt Tsr den<br />
katoli~!ia kyrkan.<br />
*,a>dli3,en i De trolcvade utspebas i 7600-tal>-i;s Lon?srSiet. i$& skil-<br />
dras ~odsiigaraiielfis f örtryck av alhogen. Rmmcns ,e:iomg.Sende term $x<br />
den e~::kln hef olhi~~efis rkittslöaa s täll~irg geiltr.?~ t s tom.5fYlr1zn. Ean-<br />
zali ser'm%miskorri_a som styrda av fVrspen. De3 ar Gud som lc;r',er m&-<br />
ni~lsomss öden och detta viszr sig F& ahp. ~Ytt.<br />
;listo~rie,i on nuraan IJonza är det enda avstqe-5 fr43 moraiiserani-et. I<br />
de2 sk il.?^ as erotik, bedrägeri och -aderg.&ng.<br />
Haridlinqen imeh%! ler faktiskt hls torlukt a tc~ff. Realistiskt s6ildras<br />
hungerupploppe't och yste?ide-~lin i 16iltiio 1 630 liirsom invasionen IV<br />
tyska lanusknekt~r. Fijr bTmzor-i var -3ea his tori.ska s.:~u~ingen av s tör-<br />
sta rikt. Ban hade grundligt studerat d?t historiaka k2lbtiterlalet.<br />
F& vissa stallen i skildringen firns t.0.m. litteratur- och k5llf5r-<br />
teckningar. Rorrianen f& genom detta delvis fornen av dcku-?ient&okild-<br />
r% *<br />
3. rnviaerad upplaga 1810 fick i: :or be t;rdelsc f ör i taliensk ~l?shom.<br />
Hiirigeno~ fick De trolovede u&@ t av lïizti.onalmcxment över sig. 7erlce t<br />
5~ :i;x~zoni'_s enda roman.<br />
Biffng, Alfred de Cinq-Itlars eller ssmmansvrir jning wder<br />
Tttr3.t-ig XII: s regering (1 826)<br />
Vigny är idcdiktaren blad ro~.arili!rena. HWLE I-iistoriska romaer 3,s i~tföräa<br />
i. dea scottska stilen. Franf6r allt hyll~r hal naralisk storhet som i& aber<br />
roende av yttre franzfrhg.<br />
I Cinq-Hara tt= cknns 1 500-tale :s Praikrike . M i l jöslclldringen ar ti5.e troger,.<br />
m .ii1 -, skillnad mot Scott anviinder han :?is av verlrliga historiakg personer<br />
som Richelieu och T.iirdvig III. Dessa figurer kom sedan att anv~.das sv<br />
C-s med större framshg. Vip:? Gr svag som Irarakti2rstechare och bo-<br />
ken slog ej i,genom. Skildringen gvmnclyras %xr hat mot Richelieu, som<br />
Vipy menar har skadet ?rankrike genoni att st%ke kungmakten p4 adelns
Cooper, Jmes Fenninore Skilmctrump, (l 823-1 853)<br />
P& många catt förkroppslig~c~ Cooper den merika51.sEzu t;rc.ciitionen. Uppvuxen<br />
i det flve ;rv staten ITew Yozk p& 1730-talet, m a<br />
den Pzxmdcnsista grznsen,<br />
fick Im Trh bör jan en naturlig förankring i ett >rir?d.tivt liv som hm os-<br />
nare kom ztt idealisera. Vid den tiden var f ori~far~~~rle si:ogarna fulls LV<br />
vilt och s jöam 3v f isk. Vas so3 vE.rdesattes Iios m nl;nnisIca v~r hennes<br />
förinkz att klaa sig i utsatta situationer. 'T;Smex r"rk &rhsenfl blev an<br />
arketyp i merikansk litterat= och mytologi. T.ied uitt r!ittfrmm tal) s9n<br />
orubbliga sjlllvtillft och sitt enkla levnadssätt V"C !?an en person som inte<br />
hysta respelct fös n&gon bara för att denne hade 2eriyzr eller bildning eller<br />
firn klgder. Dot var det%a ideal som Cooper gjorde till sitt r%r hm skpade<br />
sin ro~jLilte Natty Bm.ppo, sox för författarep kom ztt symbolisera det<br />
demokrat idca idealet och d er. der.~o:kca-tiske rniinnialr~..n.<br />
Cooper började shim sim böcker om Natty Bumzpo, eller Skinnstrumpa, y&<br />
1820-talet men I w förlade Lhxdlingen till tiden omkring 1750. DA rasade<br />
ständiga. strider mellan engslsmLh och frar,s@a om herrsvgldet över o<strong>nr</strong>kdena<br />
kring St. Lamencefloden och de st ora s jöarra. 111diaerna kom i kl* ock<br />
blev de slutgiltiga förlorarn. I ilen siste mohil-en st$!mer den gamle<br />
Chingachgook upp sin klagosång över den döde soaen "un~rs. Scenen blir en<br />
syntes av Coopers historiesyn. Liksom Scotts TIavsrly bdlm den on det<br />
gamlas historiskt nödvändiga bortd6czde - i Scotts f211 dc sko~skz klmer-<br />
m s och för Cooyer det indimsica stmsamhalleta u~derghg.<br />
Trots h s<br />
slcenbzrt osentimenta,la syn på utvecklingen ik Coopers förfat-<br />
tarslcz? ett uttryck för ea 1Zngtm bort fr& det sp:,~lltida Jacksomerikz<br />
som ban bittert kritiserade för dess krasshet och förflrching. Cooper~<br />
Amerika de jungfruliga skogmnas, de väldiga sjöxrr~s och fria mks<br />
möte p& periens viildige gräshav.<br />
I w e ~ B.S. ~ ,<br />
Vrzlc7:errm Ueier (1 826)<br />
Gamla sggner och folkvisor ha;r givit Ingemm mycket stoff. Fan tog stakt<br />
intryck zv den tyska nyromtiken, s2xskilt Foquct;, ,=en fcrstikte sedm<br />
efterlikna Zcotts historiska ranianer, Ha,n var dock för fmtasibeg8vqd Tsr<br />
sk* hHlla, sig till Scotta historislka realisn. DFrfC,r cdma hans bddier<br />
historisk loltrtlfiirg och en kritisk l6.aare kan firw Grtokilliga historiska<br />
mlsstzg. Dct finns heller ingen koppling mellan forntid och nutid. Yrbst<br />
ar det Foquets uppfattning om medeltiden som 8122 igenom. Ilen trots att<br />
~hiskorncr iir ikladda ohistorisLa drater och rör Sig i en föga tidsenlig<br />
mTL38 s& %r<br />
de lemde mtinni~ko~. Fh.n fick stort inflytde i Sverige.<br />
> E!
Mérimee, Prosper Bartolomeinatten (1 822)<br />
?~lrlerim6e k m varken be traktas som realis t eller roman tiker. Hans drivna<br />
stil pkninner om Voltaires.<br />
De klllor Mérimée mvi-inder sig zv Sr nemoarcr. Desse ansag hm ge den<br />
btista bilden av den livsuppfattning som railde vid en vise tidpmkt. Det<br />
&r endast i memoaren, författarens förtroliga sariital Ted 123i88ren9 som<br />
man fi.nner de bilder av m~~~islrm som fihgslar och roar mr ?h nkot<br />
annat, aser Bérim6e.<br />
Ked memoaren son urkund jknför f,3rfattare2 $agna tiders seder med sin<br />
egen tids " orh mr hur v8ldsanmz lidelser givit vika till fij& för<br />
lugn ach ordning, ja, för ett p& det hels tagot kanske lyckligare liv.<br />
Sedan kan man ju frQa sig huruvida vi sjalva ii;. b$%+re &I vara fYr-<br />
fäder, en fr+l;a som är betydligt svE;?ze att besvara eftrrson sma<br />
handlingar under olika epoker varit för-?mg1 fYr ytterct skiftande be-<br />
dömin,gar. " Smdlinga-: beghgna av 1 506-tale ts nbniu?co~ kunde bed5mas<br />
efter seilere tiders morsliska m%tts$ock. i)a den tidm VW Jr%- eller<br />
mord inte sanna f 6rkastligs gSrning son de frxnsC,od f ör 7 800-talets<br />
rrännfskor, renede MérimBe, &Iorci vm en helt 7efitim k,Ymdakt. Det är<br />
mot denna bakgrund nan &s$e se Bartolomeinatten. Även om det v9r "en<br />
stor sk;.indlighe t'' även efter datida mbtt, var som sagt; rnassnclrB p3<br />
1 500-talet inte lika moraliskt förkastligt sm PT~. det et m7rl 18. 1800-<br />
talet. En stor d ~ av 1 det fr;~n8kiz folket vm delaktige i detta 5n0tt.<br />
Eu~enottema Se tra!;tades Bvii2 dzdsf ie~der, 3ch när bqrgarna i Pnxis<br />
skar halsen av kxttarna var de fast Fv~rtygade on ett de hadlade 23.<br />
Guds bef a7 'ning. I~rtolonei-?a tt32, nien- IiiII'rimée , var er, f ~l.kresicing<br />
5 stil me? spen joremau l ?D?.<br />
Teccrri O+? P'l6~Laxe i huvuds8,k &~v&de siw yr rneniozrer som k8llnate~isl<br />
5l.e~ *ek ananst adeln^ livss;n ~cis frwritr&Iie. Detta var i hög grad en<br />
brist cfte:?~om Bartoloaeinatten hade sias r6ttxr i de synsatt som Tar<br />
förhEr~skande i Paris Medel- och underklaes.<br />
Xérimélo hade liksom de flesta av sina samtida kollegor Welt~r Scott<br />
som f 8robll.l. ?,iksom Scott har TGrirnc'e skildrat en verklig historTsk<br />
h$indolse men latit dc zprmde vaya icke-historiska personer. Lik-<br />
scm hi~.vuäpersonerna hos Scott hotas de av en slvmp in i hL&delserna<br />
ock: later .sig styras av dem. Stoia likheter finns aven med Dmc?s.<br />
d 'Artagnans fYrsta misaYden p& hans v@ ut i v&lden liknar dem M6xi-<br />
mées h jalte Bernard de Mera utsatts f ör. Ivliljöskildringen påmlnnex<br />
ocksa
Nugo, Victor<br />
Ringsen i. Sotre Dame (1 331)<br />
tt,Pfter Walter Scotts m=tleriska och prosaisks ronm Sr 6et dass att skafa<br />
en emm, en skönare och mer full~ciad enligt vår ineniing. Det &r den ro-<br />
man snn pa en g&n(5 jir dralair och epos, malerisk och poetisk, raell ach ids-<br />
ell, saina och stor; s~rll förenar Wzlter Scatt med Honeros ,'t skrev Hugo 1830.<br />
Kritikerna 3c.r emellertid graxlom tiderna f arit %r+, fra ced F1~gos Inis tori s-<br />
1:s rornkner. Uessa vsr influerzde AV Scotts diktning. Zcotts sinne far r2a-<br />
Ii t,v$er s:~knas äoclc. Flu~o var cyrorri~fitik-cr . Hm ha2 e ronmtik~r~as svaghet<br />
f3y effekter: ('XG;~ och IQt skall blai~clss, 2jYr7*rt som i livet självt, kand-.<br />
lingen skall vara rik och brokig och f5rflyttz 5Jg frL& ylats till SUS;<br />
skakw~be , v&lds m a scmer sIw.11 s tallas inf gr &sk44arer,c :jgcz. Ef f ekteri<br />
?x dramats A och 0. J11 starkare motsats desto startwe verlran," nenade<br />
augo.<br />
Srotts f5nnaga att teckna k<strong>nr</strong>~'r:tiärer s&nas. Om Ringaren i Notre Dame har<br />
det sagts, att den erida, indiyrid s3n ffncs dXr Yx kyrkan Notre Daae sj5ilv.<br />
En färgrik och levande bild ges %v det mec?elti.lcr Faris. Hugo hal?' f3tt mod<br />
f lera e torsl.agna scener f ren alumrnm, live t i de latinska kvarteren, f olJrv<br />
upplopp, bor(yaricteriörer och tzvrEt tnip-gar<br />
Pörebilden till "s16Adervb-irldensrt stcrnning av Yatre Dame hzr vcit Scatts<br />
skildring &v stormningen al- Lihge i Que-atin Durwar6 Ludvig X1 ST denswie<br />
has 5aBa f6xfaJturna. Han 3.r den em3e son be~tac ar, karaktiir.sFtec!ming i<br />
Rigos romen.<br />
Gogol, Eikola j Taas Zuiba (1 835)<br />
I Taras 3ul.h bröt Gogol med den romantiska skolaur. En realistisk nationa-<br />
lism bryter igenom. Det historiska. stoffet &tade im fr& gamla sagor<br />
och folkvisor. Boken liknar i sin realistiska beraft-stil, fr- burlesk<br />
och frodiga komik Flaubert s Salarmnbo.<br />
Taras Wba iir en hjältedikt över det vilds kosaokfol?rets strider not go-<br />
lacker och tmkxe, Heroism, offervilja ooh natiormli~m &r egenskaper som<br />
Gogol later utnärka 1500-talets kosacker. Roaaner, 1wetecknas av livfull-<br />
het och sp2hning men saknar liksom I ngems Vzldema Seier historisk tro-<br />
v&dishet.<br />
Pusjkin, Blexa31dex Eiaptenens dotter (1 836)<br />
I Kaptenens dotter gör Pusjkin ett lyckat försök att plantera m Talter<br />
Scott i rysk miljö. Ett kosackuppror p& 1770-talet slcildras där hjalten<br />
har &sktidarens roll. I sina övriga verk hämtar Pusjkin oftast inspira-<br />
tion w" Rysslands förflutna.<br />
12<br />
,if$? l!
Rydbere, Viktor Fribytaren p& Osters jön (1 957)<br />
Vissa partier i Fribytaren p& bsters jön Sr trov%rdigt skildrade ur historisk<br />
synpunkt. Rydbergs historisks kunnande & u tmrte Det autentiska mitertal<br />
rcrrnzmen bygger Ffi. &r Fryxells s!rilBring av 3enil;t Skyttes st3mpliriigar mqt<br />
den sittande f Vrmyndar~egerj-ngen f ör Karl X1 .<br />
SoXen :is: 6ock frdör allt en historisk-satirisk tiI&roziail. Smtideno<br />
prasterekap och adel ses ur 1600-talssynpunkt. Rydberg vkdcir sj.2 mot<br />
erkans i~tolerani och självgodhet, adgins ty~~mai ock fmiaetnhens<br />
godtyeke: Wftt ?å. golvet :%v denna mörka kamare som hyste några hmdr-t-<br />
ta1 band juridisk och teologisk litteratur var stzlld sn prygelbänk, eOt<br />
p& den tiden vid alla ridliga gods befirtlfgt och mångenstädes flitigt an-<br />
vänt inventarium. n<br />
Till skil1<strong>nr</strong>.d fr& ,Seidenstam, som vände si-; tf 11 d+ t förflutna för att<br />
stalla det mot sin materialistiska. saatid, mv&de sig Rydberg -tv histo-<br />
rien fVr att i libernl an8a asgripa sin tlds sociala och kyrkliga orätt-<br />
visor. Rydberg ~ymyatiserar ned tide~s revolutiona.ra ideal f6slcroppsligat<br />
i Adolf Skytte, och k m viinder sig mot den bekväma opportunismen, h& per-<br />
sonifierad av Bengt Skytte. ?Tär Adolf bersttar hux han räddat en ung, oslryl-<br />
dig flicka fr& er, skymflig misshandel till Följd av tidens förr?omar, cva-<br />
rzr Be~gt honom, att den som "t&w i harnad not r&ande fördozar f& dyrt<br />
~lricta f8r om~ket. Dygdmönster Zir out52rdliga varelser, de är ej piämiskor<br />
?dt%?. v!-l jemeskiner, ett stycke smve te reglerrt av f ilosof iska sataer. . .<br />
Adolf Skytte v&re,r enellertid att bli en "kall, räknwde, feg och krypande<br />
usling utm heder och grundaatser."<br />
Mycknt RV Durnan intrigopel knn skönjna i handlineen, 3:en om boken i förata-<br />
Siedcievics, He<strong>nr</strong>yk<br />
,<br />
\ QUO vaais? (1896)<br />
I boken skildras lsampen mellan Get hedniska, degmererade Ron o~h Ben gryende<br />
/<br />
kriste~domen. Romanens id8 :x I:i2rleksbudskapets seger över den rh &ter,; an-<br />
dens över naterien, Räri ligger en nationell tendens: det undertryckta Polens<br />
s= till de makter som försbkte utpliha den polska nationen. Sie~dsiewiae m&<br />
1.a upp figrika scener b1.a. över Roms brand9 ock haftful1.t. tecknade porlixtitt<br />
som vis= bians förmka att aterskapa en gången tid och fylla den med rn$leriaka<br />
gestalter,<br />
En föreningslänk med Scott är blicken för det historiskt nödvluldiga i ptvecklincen<br />
liksom viljan att vii, 'p& det historiska skeendets rörlikbet, Pen även<br />
"I<br />
hos realiste- och naturaListenia efter Scott har ~ienkieinicz hämtat liiram;<br />
ksU;n ejer inte för brutala scener och starka effeliter,<br />
'I'<br />
. . .<br />
.,f!, , . t,; . .<br />
< !<br />
. - . . . . . . . . . ,. , . . . , . .<br />
j .<br />
. .<br />
.. .
Tolstoj, Leo Krig och fred (1 869)<br />
Till det yttre är detta en bertittelse om 1~apoleoni;ri~en. Den omfatta de<br />
politiska hä del se rna mellan 1805 och 1820, HuvuClpunl.;ter utgör skildrin-<br />
gen av slagen vid Austerlitz och Borodino, E<br />
arméns &t er t 2.g.<br />
~ o s ~ E Srmd ~ , och den fransk&<br />
Vad son intresserar Tolstoj 2s inte de stora skeendenas resultat utan sjiila.<br />
handlingsprocrscen och motiven f ör den. Hm analyserar dess natur och komer<br />
fran till slutsatsen att alla strider och all plpnering, alla de mövrer son<br />
föritindrade Europas karta shnile ha ägt rum oberoende av om någon alls hade<br />
planerat dem och gett order om den. Kutusov, dm ryske generalen, först8x<br />
dettc. Iian utfiirdaz nästan inga order, l&ter saker och ting ha sin g&ng<br />
och samnar vid krigsrådet före Busterlitz. G m l och halvblind bhir han<br />
ändå i Tolstojs beskrivning en bild av mr'insklig stozhet. ~Cutusovs motszts<br />
är Napoleon, fafw och inbilsk, i egna ögon en led=e, i Tolstojs en<br />
sprattelgubbe driven av omst;Endigheternas makt,<br />
ICrig och fred äx en vederläggning av Czrlyles romantiska förebtäli-ning om<br />
historien som dess store mäns. För To1sto.j äx den store m e n dep obemäzkte,<br />
omedvetet hjältemodige individen, Det a3J den Sp av obetydliga -skor som<br />
&stadtco~xner de omvälvande hghdelserna, inte de som tror att de först& vad<br />
som h5islder och inbillar sig att de km ändra historiens förlopp,<br />
Teo~ier so3 Carlyles utgh ifrh utagandet att ~uuziskorn~~ &r fria att ha.zadla<br />
som tie vill och a$+ de begåvade nGanisko~na viiljer o-lit leda och massoma att<br />
ledas. Tolstoj havdar att det inte finns nagot sUdat som absolut frihet.<br />
Begreppet fri vi1 ja är helt enkelt en tern f ör nagot vi inte kzn f örklma.<br />
Om v& vilja r- överensst&mma ned ~lhandelseföxlo~pets i<strong>nr</strong>e nödvWighetfl,<br />
sker det vi vill, axmara; inf e, hd$ är det m:uuziskorms medverkan sora bi6ra.r<br />
till att skapa händelsermas mtw, Skildringen aviLoskvas brand kan t.3~ sa<br />
exempel:<br />
"Utan uri.da;nt= talar beriittelsezna och beskrivnUigarm frk den perioden till<br />
oss om ryssarnas sjalvupljoffring och fo~terl~dskiirlek. I verkligheten vsrr det<br />
inte alls så. Tvlajoriteten av befolkningen vid denna Lid bekymrade sig inte om<br />
dm. allaafina sasnballsutvecklin~en utwi p%verkades enbat av sina omedelbara<br />
personliga intressen. Och just dessa m ~iskor ajorde den nyttigaste insatsen."<br />
Der, människa, som spelar en roll i ett historiskt slceende först& aldrig dess<br />
betydelse. Om hon strävar efter att fatta den, drabbas hon av maktlöshet,<br />
Detta är Tolstojs historiefilosofi som den kommer till u-ttryck i huvudper-<br />
sonernas haYid1ingssat;t. De l& sig njuta av ögoribliclcet utan filosofiob
frågor, "Livet får mening när na;n slutar fundcra över det, precis som historien<br />
skapas av dem som inte har en aning om den plats de inta i den.11 FarnufteC ka.n<br />
aldrig fatta vad som verkligen har betydelse.<br />
Tolstojs historiefilosofi byeger p% en önskan att Aterupprätta en sanning som<br />
historikerna förbisett, att aterskapa de obemärkta ögonblick, de icke på för-<br />
hand planerade handlingax som försvinner och inte lm fb&as igen men som, f&-<br />
tiskt är I-iiindelsernas innebörd och det väsentliga i de enskilda människormas<br />
liv liksom i livet självt, den eviga process som nG.~niskzn förnimmer flykten<br />
av men son hon bara kan u~pleva i det niirvarande, det flyktiga, det konkreta.<br />
Krig oe:12
Dickens, Charles Berättelsen om tvil s tääer (1 $59)<br />
I sin historiska roracan Berättelsen om tv& städer var Dickelis pberkad av<br />
Carlyles The Prench Revolution: '%et har varit air1 fórho~pnini; att mer:<br />
populära och pittoreska medel bidrr: till f örst&elsen av denn3 förf 6rl!ga<br />
tic, ehuru ingen Iran hoppas ge n&got mer än vzd s ~ gjorts m i Thomas ear-<br />
lyles uriderbarn 50k."<br />
De drmr.tiska affekter Dickens arvkbder sig av hinner OE dam baronessm<br />
Orcq anv5nde i Den röda nejlikm: de gmla danerna SOT sitter och stick~r<br />
j. giljotiners sku~;g~,, iripnzen son vjsrir sig vara en ~11m.n #n dpii hn2 pr oig ut för ii.tt vara morna D?xrUill Irortrncr Pe 19rrli ?a folkscenerna ?' Wxgos<br />
~tzc!a frh 1773- och 17817-ta10ts Paris acF f~mdon.<br />
~ i f5~: g '?l:& jan mer in5aU ax;trnaJ.: i~tforrnnb-gen har Ber. ?helt; ta~it<br />
keYrd-:8ldet Yver mig. ?ag h*r upplevt v& esm ~tcrts n~3 li5its p? CSSSS<br />
sien?, 832 cn :,g sjS1v gjart ocli lidit allt detts."<br />
Dicl~~:s tog st51iaing bade not 1 'mv; er reginle, 202 frags tG11s BOD en<br />
gr;lm epolc d& de3 vealica x5his1;cn var 351% ~ tl-2~~ar! 8.t &de7ns go."i+yvlte<br />
och maktbegär, oc11 n;o? s;n.5chGldet son :-om &Sir: "cie~2u. förfärli~a tid."<br />
France, Anatole Cr~l.dtl,rne tars ta (1 9: 2)<br />
Huvudliersonen SmelFn hetr ~ b lildie ~ ter s mod Robespierce. Endavs t med<br />
h 3x12 av skräckviil9ct förasr den unga rei)u51iken u~pr&ith&lla de bcr-<br />
&erliga revo1ution;ira idectlen. SlrrFiclcen iir "häl.lsosnm" och lrheligfl och<br />
giljotinen "b,5xli~". "%,ck ~22-e rien vEra aimo'er va1 iitrus tade och<br />
tai~a ti:l offensiven, reda att bb2 friheten ut ?ver v3zlden. Xu uti<br />
breder J~ii j.ikobinskrr orhe +en sin krof t och sin vishe t över land e t. . .<br />
Socialisten Anatcle <strong>nr</strong>arzce memr att h& viear den borgerligs de!!!oliira-<br />
tin sin svaghet redan i föeelsen.<br />
Tidstroget mslar Trance ugp det frmskn folkets resignation infar<br />
skrëch5lttet. 3erömt %r d9t yttrande cozi han lQger i medborgaren<br />
Blaises mm: "Tro n?ig nin vZn, revolutionen trbk~r ut en. Den har<br />
räckt för lkge. Fem &r av hwif Crslse, fein &r av omfarningsr, blodl;,ad,<br />
tal, rnarselj5ser, lamsignaler, aristokrater i lyktstolparna, huvuden<br />
p5 atänger, hingor grensle p3 kmoner, frihotsr% med den röda n8ssan,<br />
häktningar, sil. jo tin, matransonering, kolrarder och sablar; de t är väl.<br />
ny cpet. f'<br />
Levade skildras "f esten f ?r fcrnuf tetl' och Robespierres stErtwde<br />
liksom getu- och borgsrscener.<br />
Gudarna t6rs ta Er sc.mt: dig t 3n slril8 ring av huvudpersonens ko~plicercr8e<br />
II
Balzac Honord de<br />
-3<br />
I Xatazina Medici tar Balzac upp samma historiska htciadelse som sin sdida<br />
Edérimée i Bartolomeinatten. Bägge sätter in denna hbdelse I. den historiska<br />
predestinationen. Katazina 1,Iedici är också, ett swx p& adelsmen Vignys<br />
angreps pil Richelieus centralisering av makten, Blzcbc menade, att Kata-<br />
rina Kedicis liksom senare SLclielieus stravaylden att ena nationen är n&- ,<br />
got lowäxt. Katarina är religiöst indifferent. 2em1es st5llningstagii~~de<br />
för kaholiker~iz, 'E3artolomeinattenc iscensättande liksom hennes övriga<br />
politiska &.tioner ar alla ett resultat av hennes s-tr5tvzn ztt staka<br />
konaas &t,<br />
Balzacs syn p& Betazina Nedici tir den numera i frmsk lzistorieundervianiag<br />
allmänt vedertagnas Katarina - sJiilv religiöst tolerant - offrade huge-<br />
notterna för den nationella enigheten.<br />
Jämförelser Im göras nellan Christopher i Katarina ;a;edici och huvud-<br />
personen i Scotts Taverly. B&da sviker sitt pati. Christopher - som<br />
representera borgarst%ndet - länmr de ref omnerta ocS blir, katolik.<br />
Den franska borgarklassen f örblir ju ocksa katolsk.<br />
Bartolomeinattens pxoblematik %terupprepas enligt alzac under Robespierre<br />
och i l630 respektive 1548 &s revolutioner. Balzac anviinder sig ELTT k%da<br />
nis t ariska personer, me2 endast antydningsvis, '%omsen kan inte tilliit a<br />
rn ,;tar ~catalf annat än i förbi~%ende. Därför fyemtr;lder aldrig Cro<strong>nr</strong>rell,<br />
gal. 11, :.kria Stuart, Lmvig ):i, Slisabeth, RicI~,rd Le joldi j&ta - alia<br />
deusss stor2 ~ersoxlighetex soa ge<strong>nr</strong>ens s hpre (:;alter dcutt) st511f p&<br />
scenen - mmt än under ett C;go:iblick eller vid sjllvz u2plösningen; be-<br />
rgttargn Xter dramat vzndra. Tran mot dem sh son ~Gdol:orna och &adel-<br />
serm i doras scen tid mdrzc?e, (Balzac i Revue 3misicnne, 25 juli i 840)<br />
1 Katarim I:Iedici var den stora oriska geatzlterr 3a3ltoloqeinatten.<br />
Liksom Berthold Brecht vZl jer Balzac at t ai?vbda sig 'av o lm tidsplm:<br />
beriittelsms tid och nutid.<br />
gaterim Lledici -har av vissa litteraturkritiker ~ ~ ~ s c-a t t s livlös vid<br />
sidma av J)mzs -.De tre musketbrema. Andra me-, att d 'Artegna31 Er en<br />
figur, men Christopher $k en 1ra&tcär, att Balzacs moraliska frågestXL1-<br />
ningca p% ett helt annat satt angh oss än vad de fsrni~a hedersfr&gorna<br />
hos Dunas gör. Jm ?,lyrdal anser dock a-t;% boken bör stiillns undan " ty<br />
slutsat s em är vidriga.''
Ideyer , Co<strong>nr</strong>ad Ferdinand JCrc Jenatsch (1 876)<br />
Motiven till Meyern verk va? i huvudsak h3mtad.e fran medeltiden, renässalsen,<br />
ref ornationen och motreformationeri. Har! mv&de sig @f tri av veTkliga his torisk<br />
personer som Karl den store, Fredrik Barbarossa, Thomas Secket och Gustaf II<br />
Adolf. Handlingen i Jiirg Jenatsch :ir f örlagd till 33-biga kr1;;ets tid.<br />
Historien sjalv intresserar Meyer mindre de agerandes psykologi. Ce histos<br />
risks hbdelserna a~ egeritlide-ri bar& en kostym. 'J&< som frafsr allt skildrag<br />
Z?- det &abbelbottnade i människonalron och hur der, 3r ~~mxsa-~t axT notsee!-<br />
ser, Trihetshjalten Jiirg Jenatsch i;ir ursprungl?-gen en Me1 nat~rr, men efter-<br />
h~q9 synes honom alla medel tillatna far att n3 mAlet. Hen gör sig b1.a.<br />
kvitt er1 ah!:tnFngsv?,rd persor, so3 han hyser beundrm och vördnzd förj llHer+i-<br />
gen hatis ingen shuld d.;iri. E&? !ilskade BiirA@ ch ville ska-k~. det dess fri-<br />
het, %en hen var Icke stark nog att jenonf5ra aii? vi1 ja 8entezo-t kmiinalrns<br />
som nissbrukade densi~ma. Hrrn vagade icke mata. si-g med sia rim1 SOT rtod<br />
över szixvet~c5mhetens skrankor, han skydda ztt bek;ipa sin rnotsthddre med sa-<br />
dana verlrs~ma vizyen som Richelieu förde ried m& tarhacd.. . I dezna uCmd hata-<br />
de Jenatech honom enedan han var bedragen och bose,arsd. Och dock hade h= f ör-<br />
mderligt nog själv latit bliinda sig av en kasla av b?ur,5ran ccki kzrlek fcir<br />
detYa adla mt.i31riiskov&sen. Rost med alla h&mouid e samvets5et&klighe ter, med<br />
all:=, tackaamhetsbm8, mr1 alla ömhetsk?inslar, med varje självklar önsM att<br />
bevara hrairtarens renhet. N& varje tacksanhetens ock trohetens smroanh~<br />
17sas ." Tiljan har satts ur sael.. WiClgheU, ikelystnari, iriirlek och. hat &r s&<br />
~i~~mbuzdns att det Br sv&rt at< skilja de2 Qt. ?et %r ej historim 2ta.n de<br />
.eyKnlogir;!~s fiSnhALlmdenz ock f t~~ts#ttnin~~a.ma son 'ir Zeet cectraln,<br />
Eleyer Kom 8.3 i htldn skola fCr en iy tllstorisk roni~nkor1s-t. Pickeru -3?rYttelsen<br />
o2 Cr& 3tWer lir ett rnsultat av 4e:-na.<br />
-F%~1~3er+ 9 Gus tave<br />
I Sa1z.mSo mvcirii<strong>nr</strong> ?i: ?1;~1ibe~t; ?v hia~orier<br />
\<br />
IJS'-:.?,r I?-$ hw-i irit~<br />
vill skildrs,<br />
sin_ 2,-en Mrgerli;~, rartid. 4fd och i151 j3 3- ICartu.30 efte~ ~h f i i ~ ~ ~ f uDe l l kulminerar ~ . i<br />
hmqff ro:) 'il l pden Iholoch.<br />
Sp~Rlret Sar sm~a exakthet sori, i IJadam Tovsry. Epoken h= velts d'irför att<br />
dem i%r mycket litet känd. i!st hm rett ?lhv.'LI-rt större m5jligheter att rarni-<br />
pule~a mpd histeiien. Hm liar ncks8 beclrjvit omfattmd~ I~Xllstudier. I natu-<br />
I<br />
roi:? liak m21 har %an nolat Fe den exot;iskk frano tiillningen actbe t.
Gumaelius, G.W. Thord Bonde (1 828)<br />
1828 kom första delen av Thord Bonde som blev $8 första inhemska historiska<br />
rcsnan (bortsett frk cederborg). Den vgckte stor upprt*ksanhet och bedömdes<br />
av sant ida kitikex som "ganska verklighet sanknut entt . Handlingen äz tydligt<br />
scottpåverlczd. Hjälten gasla intresselös och huvudvikten läggs vid bi-<br />
personerna och miljön. Stilen Zr nämast bombastisk. 15rprärr utkom blott för-<br />
sta delen.<br />
Lundesvist, N.V, Familjen Zhrenflykt 1 e29)<br />
Vid sanma tid som Thord Boade utkom ocksH Familjen Ebrenflykt. Baadelserna<br />
utspelas under frihetstiden och anknyter ganska ni-2~~ til2 Scott, i synner-<br />
het till hans Guy Mannering.<br />
/<br />
Palmstierna, C.O. Snapy1nnarne (1 83 1 )<br />
En okänd författare gav 1831 ut romanen Snapphanarne. Snart misstämktes han<br />
dock w a identisk med Palmstierna. h e t har med all sakerhet valts i an-<br />
slutning till Scott som ju med förkalek skildra strider mellan högländare<br />
oiii kmg George-trogna. I boken finns ocksa flera portratt av historiska<br />
peisinli~hetex. h annan rom: Sista aftonen p& 6stuiborg som kom 1832,<br />
&r förl8gd till medeltiden och imiterar tydligt IT-rhoe.<br />
Sparre, P&, Den siste friseglaren (1832)<br />
Ännu en f-ttare i den svenska scott-skolan, Konflikten i boken 8.r helt<br />
i den skotske mëstarens stils Hjälten stalls .nitt enellan tv& stridande<br />
paxter och äras till bagge. Scmi bakgrund stalls ntritlerna mellan Sigismund<br />
och Karl M och konflikten äx av b8de politisk och religiös natur. Stor<br />
uppnärksznhet Ggms folklivet, tidens seder, dxYd:l;ter rna. Den dHtida lritiken<br />
fann ockse inflytande frHn Cooper. Sparres fista rom: Adolf Findliw, 1835,<br />
tilldrar nig under drottning Krictinas tid och behandlar en sa.mmmsv3rjning.<br />
Drottningens g&tfulla karakt& tecknas noggrant ner1 Spzrres förm&ga rëckte<br />
inte riktigt till. Senaxe skrev han SJblradetten och Standeset, 1847 och 1850.<br />
De viickte mindre uppmihksamhet, kanske beroende p& att den historiska romanen<br />
nu Immjdsakligen spelat ut sin roll. I Sverige tillhörde den framför allt<br />
1830-talet.<br />
,l
Topelius, Zacharias Fäitskärns berättelser "(l 867)<br />
I FältskFms berattelser skildras Sveriges och Fi~Jmds historia frb slaget<br />
vid Breftenfeld till Gustaf 111:s statskupp.<br />
Topelius författarskap i4.r nycl:et influerat av ',kltcr Lcot;f, Setta inflytw-cle<br />
märks tydligt i Paltsk&ns berattelser: rumsinterii3rcr, kl5dedx5kter ma.,<br />
ett inflytaide som Topelius sj5lv erkznde.<br />
Romanens tera äx motsiittnin,pxna mellan aistok;catin och bo~destbdet.<br />
lopelius syn p& denna motsZttning var pgverkad tbv Frj:ell och Geijer .<br />
iiiedm F-ryxell hyllar Klas Flaning och de adels:?$= SOX tog Sigismunds pzrti<br />
i hns 'kan? mot hertig K a l och P as bondehär, 18-6 Topelius appaf ier p&<br />
böndernas sias,<br />
Kazpen raellm adel och bönder, gestaltas av Lopelius Genom notsattni~ama<br />
mellan den adliga ätten Bertelsköld och bonde- och 5orgzrslZikten LarssonL<br />
(kampen mellm fisv&cdet oc1-1 plogenff). '<br />
Den fözste BertelskbZd var son till den österbottniske flbondekungenslt doD%ex<br />
och Gustaf II Adolf. Topelius ville här se en föi.e-,fng mellan konuq och Bön-<br />
der, ett program riktat not a2elsvZldet. Ödemarkens oah kojornas folk hylles<br />
ocks%, Topelius ville vidare f r ~ ~ den ~ vroll z r"inia;r,d spelade i det svensk&<br />
viildets historia, b%de ~Alit2r~olitiskt och kxiLtUTkLi~toriskt.<br />
Stoffe* till den första delen av Fältskärns berattelser Er hamtat m Fryxells<br />
BertittsLsex ur svenska historien. Mmterialct till De2 storz ofredens daga<br />
kom C&xe~ot i'rfin Voltaires Histoire de CBxales XiI, smt inhemska wckunder,<br />
Stasbick, C ,J, melbrekt hgelbrekt sson (i 369)<br />
Den enklare, historiskt relaterande romen fortsatte länge och en av dess<br />
siate representater var den mycket läste Casl Georg :tarback. Hans zns;or&ks-<br />
lösa rommer och berättelser blev uppskattade i vida kretsar och bidrog till<br />
att hos ungdomen i synnerhet slapa, ett intresse för svensk historia. Sin in-<br />
spiration till Engelbrekf Engelbrekf sson, som km ut 1868-68, hamtade hm<br />
främst frh Ingemann.
Aimqvist, C.J .L.<br />
Drottningens juvelsmycke (1 846)<br />
Romanen utspelar sig dels i en historisk miljö dels i en fiktiv. Egentligen<br />
Llr det två hzndlingar (verket hm dubbeltitel) : dels en tidsmalning f ~ h<br />
den gustavimslca tiden, dels en berättelse om Tintomaa, den vackra aadro-<br />
gynen. Banalingarna är löst sammanfogade och romanens komposition aJ: syn-<br />
nerligen o jämno Dess centralpunkt både ur historisk och hand1ingssyngw;kt<br />
kb mordet p& Gustaf III. Här har Almqvist använt sig zv f~rsta gradens<br />
historiska ksllor, nämligen "Svea Bofrätts Protocoller uti Undersblazings-<br />
mQet rörande Konung GustUf 111:s mord". Stor omsorg a lagts vid teck-<br />
nandet &v tietaljema kring handelsen: dräkterna, bipersonerna och -ens<br />
uppträdande vid skottets avlossande,<br />
Almc,vists relationer till den gustavianska tiden VECC i högsta grad person-<br />
liga. lians norfar hade varit förpilyndare för den unge Anckmström soil! tid-<br />
vie uppfostrats tillsanmia3ls med Almqvists mor, Detta för1rlara;r hans djupa<br />
intresse för mordet och händelserna runtomkring. %dast har har historiskt<br />
kalimaterial ordaflrant anförts.<br />
Tintomzra är personifiktionen av den nyromantislca iddn om människan san<br />
en gång varit natur och dl2rfEr alltid maste stram att bli natur igen,<br />
Hon kan jämföras med Esmeralda i Victor Hugos Notre Dme de Paris. B%da<br />
&T naturbarn för vilka vaslliga aoraliska regler inte baller. hen n?* det<br />
galler miljön har Almqvist tagi-t intryck av Bugo. Koloriten och kontrasterna<br />
f la*g~iskorras karaktärer (osku2~ - arsenik) är genens~umnst &sg. Hurmdpersonem<br />
5. 3rottningens Juvelsmycke är varken Tjatomara eller Gustaf III (f,ö.<br />
ypperligt tecknad) utan Operahuset, precis som kyrkan Eotre Dame det i<br />
Hugos roman. Handelserna knyts detaljerat till byggmdens ghgm och vindax<br />
sch huset f& karaktiiren zv en medeltida riddarborg,<br />
Den gustavianska epoken skildras genom en blandning av sägner och fanilje-<br />
anekdoter som f& datidens Stockcholm att framsta i tydlig dager. II* mErks<br />
Scotts infly-tande. Iian gjorde nogpanna studier ,uv tid och miljö, noterade<br />
ing&ende de saner och fasii1 jetraditioner, historl d= f &ta och lokala f ör-<br />
hLllanden, gamla sedvänjor och slaock som 1% till t m d för franstiillnin-<br />
gen. Sedm lade han fra~n sina dokument och berättade mrifrh ha.n fatt idén<br />
till sina gestalter, Aven IJmzoni lade fram kiillor in exkenso. Huvudskillna-<br />
den mellan Scott och Manzoni B ena, sidan och Almqvist & den andra är, att<br />
Almqvist av speciella skal anvailder metoden uteslutande när det galler den<br />
gustavianska tiden. Bade Almqvist och Scott virailagger sig om. den topo-<br />
grafLska. realismen. Lmdsk~~ps- och naturskildringma i Drottningens Juvel-
srqycke bygger på egna synintryck. Överhuvudtaget p h e r Aimqvists metod<br />
mycket om Scotts. Blandningen av historiskt-realistiskt och romantiskt,<br />
handlingens raska utveckling och intrigens dramatiska uppluggning (f ler8 av<br />
intrigmotiven hos Almqvist kan direkt f öras tillbala s& ~cott), ja s java,<br />
intrigens utveckling frk en k-leks- till en statsintrig %r typiskt for<br />
Scott. '2.o.n. den s d l l m d e 12bken i berattelsen: 3uvelsmycket, har<br />
sin notsvasighef i Scott's "The Fortunes of Nigell' dii ett rubindiaden<br />
spelar en liknande roll. Thtormra kan ocksa jWörzs ned hjäitzruza32 i<br />
"Peveril of the Peaku. Andra verk där Almqvist inspirerats direkt av Scott<br />
är: Arthurs jakt (~he Lady of the ~ake) och Hkden (old iiortality) .<br />
Trots Blmqvic-f;~ stora beundran för Scott var han inte helt oreserverad i<br />
sin qpslattiling: 'tVisserligen maste man sakna ett visst stort element<br />
hos honom - nen PZT finns det?" a an ske hos Almqvist s jitlv?)<br />
Vad som i huvudsak skiljer Almqvist fr& andra historioka författare ar,<br />
att han i sin historieteori utgår fr& vad sm Ijr kistorisk% möjligt, inte<br />
vad son 5.r trovi3rdigt eller typiskt. (ltAllt vzd i en tid möjligen kunde<br />
hava skett, 1x3 ratt att vara i konsten,")<br />
Crusenstolpa, l,:, J, %:orimen (1 845)<br />
P& 1840-talet kam en annan forn av den historispa ronmen sm inte st&<br />
i nAg0-b beroende till Galter Scott men diirernot till hlnqviot. 1840-4 ut-<br />
kom Horianen i sex delar. Den k;ur egentligen &-st kazaktaiseras son<br />
en smädeskrift och skandalkrönika snarare än en rom. Huvudpersonen i<br />
boken, den svarte betjänten adin, har många gemena- drag med Tintomczra.<br />
Ilzn var en historisk persorz son inblaadad i en intrighistoria vid<br />
Gustaf 111:s hov. bled sitt sd3tiga akademiska spri% ocii onaturliga disloger<br />
gjorde Cmenstolpe gemen snlrrzre en bjömtjbst och ,:w upphov till ut-<br />
trycket: u2iotoriskt11, sa Crusenstolpe, S-f-ter ;:ori~aqn Ii02 Carl Jokix1 och<br />
svenslmna som inte kan betecknas som nagon r oci utm srnare e2 politisk<br />
pcunflett, Ked Buset T~ssin, 1847-50, försökte Crusenstolpe iistadl.;omna ett<br />
verk av delvis asinan kar&t,2r. &n stöder sig p2 .Less- fmiljea,rlciwt<br />
och skildra sl+Z.kten Tessin unser enväldet och frihetavtii8en@ första h.<br />
Tpar hade publiken vant sig vid att viinta sk2nd21ex n,, Crusenstolpe tog<br />
till pem, och n& de uteblev uteblev också publi!c2ramg&en. bd3 be-<br />
undrades hans retoriska stil och bristen p& s - ~ och karakt5rsanalys<br />
tycks inte ha besvärat samtida 1: = sare,<br />
2 2
Palmblad, V .F. Aurora Königsmark och hennes släkt (1849)<br />
1846-49 utgav Palmblad romen Awora Königsrnk och hennes sl%tr; tidsbilder<br />
ur 17; e och 18: e Bshundradet Fastb skildringen haz zutentisk bakgrund, för-<br />
soker Palnblad inte i likhet med Crusenstolpe ockra, p& skandalen, utan ger en<br />
historiskt trogen bild av tidsepoken. Han drar frm hovets ranksmiderier och<br />
mutaffaer utan f örkastelsedomar men med en strg- att göra det f örflutna<br />
rattvisa. Hws historieuppfatt~n;! är kritisk och sc?ininessökarnde och han<br />
lyckades htittre asi sina samtida i Sverige tecknq bsgde manniskor och tids-<br />
md2. hos en g&ngen epok.<br />
Heidensfm, Verner von<br />
Xclxolinerna (1 893)<br />
Historisk nostalgi präglar den svenska 90-talslitterzt~g. Beidenstan,<br />
Lagerlöf och Levertin visar alla ett nytt sinne för det karaktäzistiskt<br />
svenska, son de dock ej sbier i sin egen tid.<br />
Reidenstasis motvilja mot sin tlmterialistiska ant tid^^ d& "de* nationella<br />
förslappats" fick honom att vända sig till stomiaktstidens tragiska slut6.r.<br />
Genom prövningar, lidanden och offer skulle natio-rz1laasla;n växa sig stmk<br />
och ~~~I&sPLs~~s största sidor ltlyftas i ljusetf1. Folkets offervilja tec!ws<br />
med -patetisk högtidlighet, Bieda segerhen snabbt fijrbiggs, uppehaler<br />
sig EIeidenotan läage vid nederlagen och de tunga offer som Prrävdes av<br />
/<br />
mä<strong>nr</strong>~iskom. K g1 XII reser sig övexm&nskligt stor, r.len han dominerar<br />
inte handlingon. Det gör iställe* det i det tysts W&pm'~.de småfolket^'.<br />
Karolinerna air det svenska folket och de so1dat;er so3 t&ligt och tap-pexf<br />
utstk krigsikens elih3@.<br />
Det en grmdtauike i Heidenstmu natioralism, att maiclighet och val-<br />
levnad förstör folkets ka-, medm nöd och f.a.f;tigCon viicker dess biista .<br />
egenskaper till liv, Karolinerna. tir en exempelsanihg för denna id6.<br />
Bokens motto finns i slutorden: flalskat vare det; iol!:, so^ i sin stoz-<br />
hets fall gjorde sin fattigdom a ad inför viiirldenf8'<br />
Levertin, Oscar Yagistrame i Csteras (7 300)<br />
Boken kzn km&t~iseras som en prosaisk motsrnighet till Snoilskys Svenska<br />
Bfldrr. Kompositionen är n%got förvirrads boken inleds med en serie historiska<br />
tablher för att sedan falla in i en realistisk berlittmstil. Den priiglas av<br />
kulturpatriotism och nostalgi och blev en upptakt till 1900-talets dstads-<br />
s~ildringar. Avsikten var att karaktärisera det ty-piEjl:t svenskas blygheten<br />
och liittsimet, vilket görs med ömhet och humor.<br />
L
Lager1 öf , Selna<br />
Gösta Berlings saga (l €?g1 )<br />
Nittiotalisterna fördjupade sig gkna i svensh historien, drogs till pa-<br />
stischen, anknöt till äldre berättasformer son mga, sZ\gei? och legend<br />
samt anvkinde giii en ålderdomlig stil. Dkned f 51 jde ett intresse för<br />
siizpraglade personligheter, foiictradi.l;ioner och fziitasiliv.<br />
dvgörwde för Selma Lagerlöfs utveckling var den rikedom av g d a herr-<br />
gårds'riistoi.ier, släktminnen och bygdesagner s om kon uniier barndomen t ill-<br />
agnade sig. De olika kapitlen i Gösta Berlings swa utgör of ta fristaende<br />
berättelser d& den samnanhallade traen ar m jors!-m- g& 3iceby och kaval-<br />
j erernz ,<br />
rvia;nni skouppf attningen at minne^ om '~1st o j s : &misiioi.~a i berat telser:<br />
handlar inte eff er bsilcter och yrogram utan drivs ôv iile irra-<br />
tionella och oberäkneliga. Inflytulde fr& Carlyle c.Y,i-:tter spk i stilen:<br />
den Sr fylld av utrop och interjektioner (o, form ti3,ers kvinnor$). xvcn<br />
i den bibliska tonen i lcqitlet ltC:uds storn över Lavsjö hExadtt ~m,r n2n<br />
Carlyle. De beskriver hon folkets angrepp p& lcavcul~c~sv2ldet;, med herrneo<br />
egna ord: "en liten revolution". Liksom C~rlyle betr2:t~de franska reval<br />
lutionen med eri blandning av fasa och estetisk h5:sfGrelce visa hgerlzf<br />
ett djupt intresse f ör den Itguds stormt1 hon l$tei br,rts; wt , men ho:., .:er<br />
ox&iingen sista ordet. Siindel~e~ria i Gösta BerEi~g ~~tspelax sig F& 1020talet,<br />
vilket vctr en restawrationens tid, och Icemljers&ret W en restzu-<br />
ration ;iv den feodala samhiillsfomnen. Slutkapitlet Fx e:l hyllning till<br />
axSet 2%.<br />
Jacobsen, J .P. Ym &rie Grubbe (1876)<br />
Naturveten~kap1ig.t; utbildad Zmde Jacobsen aldrig sin dministiska grund-<br />
uppfattning. Han fängslades fr&mf av skeendeta obevrklighet och inaividens<br />
förintelse i döden, I Fru Kmie Grubbe har han Flaubert som förebild, men<br />
realismen i skildringen blir aldrig fysiskt p&trLngunGe, Iscallet finns<br />
en finess son visar att Ersavet verklighet inte behö~ex leda till fzntasilös<br />
tr&ighet i stilen. Jacobsenc prosa är rörlig, l?,.lvt hpressiorLstisk,<br />
mjuk och växlingsrik med n2sta.x nnsikalisk verh. Det historiska notivet<br />
&r enbart en förklädnad, skildrinzen av själslivet är 3ela tiden det sentli liga.<br />
',<br />
2 4
Cederborg, Fredrik Ottzr Tralling (1 $1 0-1 5)<br />
Cederborg kan kallas O.%r förste romanförfattare. 1bns rosnasier äx egedligq<br />
pikaresker i Cervantesoch Fieldings anda. Otta Trzlling son kom i fyra delar<br />
1810-18 ik inspirerad av Le Sages Gil Blas, Här ges en mhgsidig bild av<br />
Sverige och i synnerhet Stockholm vid 1800-talets början, Sinne för detaljer,<br />
berättarglädje och humor äx utmiirkande drag. Realismen i miljöskildringen<br />
stod i skarp kontrast till romantikernas fantasifulla utsvävningar. Cederborg<br />
teckma frbst vardagsliv och genomsnittsmanniskor och avrättar elegan$ de<br />
svenska "f oaforisternan med Atterbom ( plattergom) i spetsen. Han blev nycket<br />
riktigt nedgjord i den fosfoxistiska pressen, Även mot den tyska och franska<br />
romantiken riktar Cederborg sina pilar. HzJls m& VETX att verklighetstroget<br />
teckna sin samtids Sverige.<br />
Dumas, Alexandre d. a. Iii-<br />
De tre rmisketGrerna (1844)<br />
Efter julirevoluti~nen l830 sk.;lpade- rc r,jr ty, -tidnir~gspress,som v a<br />
avseiid fFr stor spridning. För att locka cublik beh3vdes dr~gplaster.<br />
I detta syfte till kor^^ rmanfö1jrton;:en. Dumas' 3e tre muslietörerna l5m-<br />
pade sig utm3rkt fijr detta &darAl. P& grlm6 EV den fglklfgzt stflen far-<br />
kas;ades historien av de böglittertira kretsamc. -as var i försA& hmd<br />
litterär ar'fiirsman. Författarna betalades efter spaltcentimetrar, d:&för<br />
lat hcxi dialogformen dominera hmdiingen :<br />
- Kmske det ända, svarade Athos.<br />
- 4, om $20 inte haje s& brattom me:! att; springa etter erx Fersan, ut-<br />
tras t Y 'Artagnan.<br />
- Rör p&, herr Brattom, mig kan ni traffa utzn att behOva sprifisa.<br />
- Ver d&, om Ni tillator?<br />
- I närheten av CPJ~~E-Desceux.<br />
- Eur dags?<br />
- Vid tolvtiden.<br />
- Tid tolvtiden. Gott, jag skall infinns mi-.<br />
Dimais historiska k6llstudier var ofta begrXnsade. Hans fantasi fyllde ut<br />
luckorna. 3 tf! en prQlas av iic.turzlj.sm och tids- och lokalf arg framtraer<br />
geno3 de &-erandes sprak och handlingseätt.<br />
Till skillnad frfm de flesta historiska. rommer friin 1800-talet har De<br />
tre musketörerna inte f öraldrats . Kanske beror det p& dess avsaknad av<br />
nationalism 03S h:%mande filosofi.<br />
l
Kleist, Hei<strong>nr</strong>ich von J;Iickael Kohlhaas ( : 600)<br />
Boken är egentligen ingen roparn utan en l& novell och ligger i tiden n&a<br />
år före -Gaverly, men det &z en sant historisk berY-ttelse med ett viktigt och<br />
dramatiskt stoff ur de tyska Kjjvderna. Stilen Gr krzhftfull ogh kiv (krönike-<br />
stil) och berattelsen framskrider i ett obrutet crescenCo. Kärnan i innehal-.<br />
let iir mGraniskms kap mot universum. Kleist vill visa att endast genom för-<br />
nekelse och trots kan individen havda sin egenart.<br />
Stevenson, Robert Louis<br />
Bortrövad (1 886)<br />
I Stevensons romasier finns nycket n on för taulken till De tre musketrjrorna.<br />
Bortrövad S?r en spännande 5veintyrsberZttelse meE cantidigt en inggenie his-<br />
torisk studie frh det garde Skottland. Handlingen utspelas p% 1700-fale*,<br />
strax efter krossandet av den jzkobinska resningen. Lilcsom i Scotts -;;averly<br />
spelar motsF.ftningen mellan jckobiner och mhigs en fraiitr5dznde roll. Aven<br />
mil jösicildxingen pånimer om Scotts och Z.r lilcsom hos deme 'nhtad frh de<br />
vilda skotska högländerna. Stevenson skildrar det Ilan Wmer f il1 fr8a sin<br />
ungdom: det skot ska höglmdet och de skotska rdimi~kot~~ema~<br />
rtfartrgat, Trederlek -en<br />
1<br />
i ITya Skogen (l 847)<br />
Framställningen äz rak. &lasryat 2avihder sig ej zv n&on tillkr&nglad<br />
psykologi. Liksom Stevenson och Dumas är haas böcker rem hent~sberät-<br />
telser. -men i Nya Skogen utspelas vid tiden strax effer Cromwells '<br />
seger över Karl I..<br />
Ellis 3d::ard<br />
Sp31ceS -& f loden (1 898)<br />
-9<br />
llÄdla tagpra vildart1 mot 5nnu Salme och tapprae nyrbyqgme, Fa;ndlingen ut-<br />
spelas i slutet av 1700-talet. Liksom i Coopers böcker frmst5lls indian-<br />
s&illets predestinerade underghg.
Piiay, Karl<br />
bied sina C~en.tyrsFr-.'EJtels~r<br />
Bland kurdiska rövare (1894)<br />
~~pii.??.? Sar? L;F emma frzr16;A.n;ar. mbmt<br />
i !!&i:l.an.d ~t'~ldec; nftci ?.ma dC4 ?-vm en nil.jgn r:ce~;)lar av hans Löckey.<br />
&I orszk till. 12 stor3 C?rs;il j~ine;sfrati?~?-n;ri~a icr ?.?t enl:la sj:*?< 5x1<br />
m~i-b:d 2. Ordf iSrrR?i2+ i \;YS brjcker 2k ;?A ?Y ? /-kir,gc niv,:.<br />
Hans reseakildrinzsr har karaktqren &v Got r;J#liril~~lt:vd~. Lkh~o trajde<br />
n%! att hms 'oergttelser frk den arnerikas-L v5,&5grr, a m handlade 9x1<br />
Vld Shstterhand crh :'rinnetcu, Iikeoc ocksa skildr?n,;rtriia frk Oriscten,<br />
o~n Kara Een Aemsis och %lef Oaaru aventyr 5lCu~.1 vilde. ~irabstimrzr, var<br />
aJHlvtxpslevea. SA var rniellertld inte fallet. ?e -rar e3 pr03ulc2; av hans<br />
f~~itasi i koinbin~tion .nod leriing av reseskildringar.<br />
I sitt författarskap kok-enserade h-u? sig ffC~ c511 f?ttiga ursprc-?gsziljö<br />
senom att vtfnma ett över~i2r~ishoided.. 3et k dock ej rl&gcn överlägsen<br />
vasterlhing som stalls mot underlaisria indiazer eller cirientale~. Old<br />
Shstterhend ik h;4,lten, och han är Sverlägsen bA6e eumpeer, indianer<br />
och orienteler .<br />
H2nZslserna i Genom vilda Kurdiatan utspelas på. 1860-talet. D;& ges en<br />
god bild av de kurdiska sta~~~.e,rnas kamp xat f7rtr;~cke-t fr:? den turkiska<br />
Yve~11eten. Lt?va.nSe bilder av det myllrar~d? folklivet i Oriente~ serverss<br />
och rnw f3.1- o2 in5lick i re7igi o~xc~c greyf? cm folkat, krSr,naf örtrycket<br />
och Er?.asskiZlnaderna i de t kuyCiskz s t~ms?.xhälle t f yrmerhet; oc3 f r&?e 9rienten i allmanhef vid 1800-tuleta zitt.<br />
Ided raskonflikt i Sydafrika manades vid sekelskif-iio-ii notsZ.t;taingar mellan<br />
bri'c-ber och boer. Utbudet av litteratur där boerlmitcren förh2rligades m<br />
stor. kligt historikern 'IiaraLd Ljae florexzde i LQopa vid denna tid.<br />
e2 'tboerhiit". Denna kult haGe s ha rötter i den irh Tyskland utgående<br />
pang ermanska propagandan. Det av ttboerhysterill $ive_rl:;tCle ,%apa hade f al-<br />
lit offer för tysk kolonialpolitisk propaganda med dess tonvikt vid raseris<br />
betydelse, hette det i Hj2mes argumentation.<br />
Boerna ya~i enligt denna pro~anda germanska rasfr~xdex . 'lRoerkultenn, som<br />
för övrigt gav en helt felaicti-, bild av verkligl~e-ber,, h5rstammade från<br />
tyska och hollgndska intellektuella,<br />
Det verk som framför andra. kom att p%verka flera generationers syp p& problmatiken<br />
i Sydafrika mr August Niemanns klassis1:a ungdomsbok Pieter Liaritz -<br />
boersonen fr& Transvaal, Hanälingen utspelas i 1860-tslets Sydafrika. ,<br />
Bosjma förharligas och den svarta befolkningen iranstBlls som "adla och<br />
tappra vildarw vilka doak &r underlagsnh den vite maen.
De linjer eller "skolor" vi koninit fran till Sir följande:<br />
1. De förf attare son sirrev historiska roiilaner f ijre Kaiter Scotl;.<br />
2. De fcrfsttare som direkt eller indirekt 3r p4v~rkade av Walter Scott.<br />
Ut-~Frkdnde fijr delma skola iir att författarna a) sytter ix1 handlinpen<br />
i ett historiskt-socialt samnmvlhanp b) att bipersonerna är de ciomine-<br />
ran3e c) att miljön 6r tidstroget skilirzd.<br />
? Ue f5rfattare son parallellt med dan historiska framställningen i<br />
Scotts anda behandler sa&-älleligz eller sjslsliga problez!.<br />
4 - De författare som $iverkats Almqvist. ?eras ber%tt;zrstLl k5.ra.k-<br />
tariseras av osmnolika *triger, dolda Srott, h~nlighetsfulla ~1%-<br />
ner och dunkla personligheter. Ansstser till realism i siattu stil<br />
förrkomler dock. Almqvist ejalv bryter ofta den hi.storis!m il.lvsio-<br />
neri genom anakronistiska inslas.<br />
5. De förfettare som erdast itr:vt.inde historiska moti~ för att skildra<br />
noderna problem eller de tiger ande^ sjglsliv. Dessa !rom att bil-da<br />
skola ino~ 1930-talets historiska roman.<br />
6. De svenska författare snx med liulgtzsn s& ti.llbaktl p& en svurneil epok.<br />
7. De ner eller rnindre scottp&vorkzde författare som skrc-r rena &vc?nty~s-<br />
ronm2r.<br />
9. DO författzre :3m vid 1800-tel-e-ts sl.ut dPrev "i2dianböckerN. 3enna<br />
romanform VW kopplad till kmpen on kolonierna. kiropéernss 36te<br />
me8 folk 9 mara v&rldsdclar skildras. I viss man a? de p&verk&de<br />
av Cooper's böcker om Skinn3 trm.pa.
LITTERATURLISTA<br />
- Carr, E.H.<br />
Vad är historia? / E.H. Carr ; till svenska av Birgitta hdersson ;<br />
vetenskaplig granskare fil. lico Göran Hermerén. - Stockholm, 1965.<br />
- (prismaserien)<br />
0rig:s titel: What is history?<br />
Granlid, Hans O.<br />
Da som nu : historiska romaner i översikt och analys / Hws 0. Granlid.<br />
- Stockholm, 1964.<br />
Lit teraturens världshis toria : romantiken, realismen och na.turalismen, / red :<br />
F.J. Billeakov Jansen, Hakon Stangerup och P.H. Traustedt. - Qtockhoh, 1973.<br />
Samlaren tidskrif t f ör svensk litteraturvetenskaplig f orsbing / utgiven<br />
av Svenska Litteratursällskapet. - Uppsala.<br />
hg- 1 (1879 - )<br />
Schiick, He<strong>nr</strong>ik<br />
Illustrerad svensk litteraturhistoria : sjatCe delen : efterroqantikcn /<br />
He<strong>nr</strong>ik Schkk och Karl Warburg. - 3.:e, fullständigt omasbetage uppl.<br />
S tockhobl, 1 970. -<br />
Warbwton, momas<br />
Fin1andsave~;sk iittexatur : 1848 - 1948 / IFa. WmburtonU - HelgAngfors,<br />
l 9580<br />
Ward, A.C.<br />
Illuetrated history of hinglish Xiterature : volume Wee : Blake to<br />
Bernard Snaw / by A.C. Ward ; illustretiona collected by Elizabeth<br />
Williams. - Londoa, !95S0
<strong>BADA</strong> – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV<br />
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid<br />
<strong>Högskolan</strong> i <strong>Borås</strong>. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen<br />
mellan åren 1974 och 1996.<br />
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid <strong>Högskolan</strong> i <strong>Borås</strong> har utfört digitaliseringen och har<br />
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.<br />
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i <strong>Borås</strong> Akademiska Digitala Arkiv (<strong>BADA</strong>),<br />
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se<br />
Upphovsrätten tillhör författarna.<br />
Publiceringsår i <strong>BADA</strong>: 2012