2005-08-13 - EUR-Lex
2005-08-13 - EUR-Lex 2005-08-13 - EUR-Lex
▼M11 ▼M12 Tabell 4: Precisionsparametrar Hydrostatisk våg Elektronisk densitetsmätare N1 441 557 Repeterbarhetens relativa avvikelse 0,309 0,267 R 0,074 0,061 Sr 0,026 0,022 Reproducerbarhetens avvikelse relativa 2,948 2,150 R 0,229 0,174 SR 0,082 0,062 4–C Bestämning av volymprocenten alkohol i vin med elektromagnetisk svängningsdensitometri 1. Mätmetod 1.1 Mätstorhet och mättidpunkt Vinets alkoholhalt i volymprocent skall mätas före saluföring, främst för att märkningsbestämmelserna skall kunna följas. Begreppet ”alkoholhalt i volymprocent” definieras i punkt 1 i detta kapitel. 1.2 Mätmetod och mättemperatur Mätmetoden beskrivs närmare nedan. Den bygger på elektromagnetiskt inducerad svängning hos ett U-rör. Enligt gällande bestämmelser skall mättemperaturen vara 20 °C. 1.3 Mätförfarande. Formel för beräkning av densiteten Först destilleras hela vinmängden. Hur det går till beskrivs i punkt 3 i detta kapitel. Genom destilleringen avlägsnas ickeflyktiga ämnen. Andra etylalkoholer än etanol (homologer), liksom etanol och andra etylalkoholer i estrar, kommer att ingå i alkoholhalten eftersom de följer med till destillatet. Destillatets densitet mäts. Densiteten för en vätska vid en given temperatur är lika med massan genom volymen: ρ = m/V. För vin uttrycks densiteten i g/ml. Om temperaturen är känd kan man för en blandning av alkohol och vatten, som t.ex. ett destillat, i tabeller se vilken alkoholhalt en viss densitet motsvarar. Denna alkoholhalt är den som vinet har (vid destillering av hela vinmängden). Destillatets densitet mäts genom mätning av svängningsfrekvensen hos ett U-rör som fås att vibrera med hjälp av ett elektromagnetiskt fält. Mätprovet befinner sig i röret. Densiteten fås sedan ur svängningsperioden enligt formeln: ρ ¼ T 2 C 4π 2 V - M V (1) ρ = provets densitet T = svängningsperioden M = massan av det tomma röret C = fjäderkonstanten V = volymen av det vibrerande mätprovet Detta samband har formen ρ =AT 2 – B (2). Det finns alltså ett linjärt samband mellan densiteten och kvadraten på svängningsperioden. Värdena på konstanterna A och B skiljer sig åt mellan olika mätapparater. De bestäms genom att man mäter svängningsperioden för vätskor med kända densiteter. 1990R2676 — SV — 13.08.2005 — 011.001 — 46
▼M12 1.4 Kalibreringsvätskor, rengörings- och torkmedel 1.4.1 Kalibreringsvätskor För inställning av densitometern används två kalibreringsvätskor. Densiteterna hos de destillat som skall mätas måste ligga inom det intervall som dessa kalibreringsvätskors största och minsta densitet bildar. Differensen mellan kalibreringsvätskornas densiteter bör vara större än 0,01000 g/ml. Deras densitet skall vara känd med en noggrannhet bättre än ± 0,00005 g/ml vid en temperatur på 20,00 ± 0,05 °C. Följande skall användas för kalibreringen: — ren, torr luft, — vatten med en renhetsgrad på minst 3 enligt ISO-standard 3696:1987, — blandningar av alkohol och vatten med kalibreringsdensiteter, — lösningar kalibrerade till nationella standarder med en viskositet mindre än 2 mm 2 /s. 1.4.2 Rengörings- och torkmedel — Diskmedel, syror etc. — Organiska lösningsmedel: 96-procentig etanol och ren aceton. 1.5 Mätapparat, kalibrering och kontroller 1.5.1 Svängningsdensitometer Följande delar ingår: — En termostatreglerad mätkammare där det vibrerande U-röret sitter. — Ett system för att sätta U-röret i svängning och mäta svängningsperioden. — En klocka. — En digital display (plus eventuellt en kalkylator). Densitometern skall stå absolut stabilt och vibrationsfritt. 1.5.2 Reglering och kontroll av temperaturen i mätkammaren Mätkammaren med U-röret skall vara termostatreglerad. Temperaturstabiliteten skall vara bättre än +/- 0,02 °C. I densitometrar med inbyggd temperaturgivare skall temperaturen i mätkammaren kontrolleras under mätning. I övriga densitometrar skall temperaturen kontrolleras före mätning. Skälet är att temperaturen i betydande grad påverkar mätresultaten. Densiteten för en blandning av alkohol och vatten med en alkoholhalt på 10 volymprocent är 0,98471 g/ml vid 20 °C och 0,98447 g/ml vid 21 °C, dvs. differensen är 0,00024 g/ml. Mättemperaturen skall vara 20° C. Temperaturmätningen i mätkammaren skall göras med en termometer som har en upplösning bättre än 0,01° C. Termometern skall vara kalibrerad mot nationella standarder. Den skall garantera en mätnoggrannhet bättre än +/- 0,07° C. 1.5.3 Kalibrering Apparaten skall kalibreras innan den används första gången, och därefter var sjätte månad eller när en kontroll inte ger tillfredställande resultat. Två kalibreringsvätskor skall användas för beräkning av konstanterna A och B (se sambandet i sista stycket i punkt 2). Närmare anvisningar för kalibreringen finns i handboken till densitometern. I princip görs kalibreringen med torr luft (med beaktande av lufttrycket) och mycket rent vatten (dubbeldestillerat och/eller mikrofiltrerat med mycket högt motstånd [> 18 MΩ]). 1.5.4 Kontroll av kalibreringen Kalibreringen kontrolleras genom mätning av kalibreringsvätskornas och luftens densitet. 1990R2676 — SV — 13.08.2005 — 011.001 — 47
- Page 1 and 2: 1990R2676 — SV — 13.08.2005 —
- Page 3 and 4: ▼B att förbättra dessa laborato
- Page 5 and 6: ▼B 1. DEFINITIONER BILAGA 1. DENS
- Page 7 and 8: ▼B Beräkning ( 1 ) Tarering av d
- Page 9 and 10: ▼B V 20 °C = 104,0275 ml Vattnet
- Page 11 and 12: ▼B 1990R2676 — SV — 13.08.200
- Page 13 and 14: ▼B TABELL 4 Temperaturkorrektione
- Page 15 and 16: ▼B TABELL 7 Temperaturkorrektione
- Page 17 and 18: ▼B 5.3 Sockerhalt i renad koncent
- Page 19 and 20: ▼B (Sackaros % m/ m) (Brytningsin
- Page 21 and 22: ▼B (Sackaros % m/ m) (Brytningsin
- Page 23 and 24: ▼B (Sackaros % m/ m) (Brytningsin
- Page 25 and 26: ▼B (Sackaros % m/ m) (Brytningsin
- Page 27 and 28: ▼B (Sackaros % m/ m) (Brytningsin
- Page 29 and 30: ▼B (Sackaros % m/ m) (Brytningsin
- Page 31 and 32: ▼B TABELL 3 Tabell som visar sock
- Page 33 and 34: ▼B Sackaros % m/m Brytningsindex
- Page 35 and 36: ▼B Sackaros % m/m Brytningsindex
- Page 37 and 38: ▼B ▼M12 ▼B gånger i följd.
- Page 39 and 40: ▼M11 1.6. Utförande Flottören o
- Page 41 and 42: ▼M11 1990R2676 — SV — 13.08.2
- Page 43 and 44: ▼M11 Tabell 2: Elektronisk densit
- Page 45: ▼M11 Medelvärde (HV) n Avvikande
- Page 49 and 50: ▼M12 ▼M8 ▼B ”Recueil intern
- Page 51 and 52: ▼B FORMEL FRÅN VILKA TABELLERNA
- Page 53 and 54: ▼B 1990R2676 — SV — 13.08.200
- Page 55 and 56: ▼B Temperatur (°C) Temperatur (
- Page 57 and 58: ▼B 1990R2676 — SV — 13.08.200
- Page 59 and 60: ▼B 1990R2676 — SV — 13.08.200
- Page 61 and 62: ▼B 4. TOTALT TORREXTRAKT Totala m
- Page 63 and 64: ▼B 5. REDUCERANDE SOCKER 1. DEFIN
- Page 65 and 66: ▼B 4.1.2 30 % kaliumjodidlösning
- Page 67 and 68: ▼B 6. SACKAROS 1. PRINCIPER FÖR
- Page 69 and 70: ▼B 3.4.2 För renad koncentrerad
- Page 71 and 72: ▼B 4.5 Lösning 5: fosfoglukosiso
- Page 73 and 74: ▼B ▼M1 ▼B 8. PÅVISANDE AV SO
- Page 75 and 76: ▼B Figur 1 - Destillationsapparat
- Page 77 and 78: ▼B och bestäm dess vikt med 0,1
- Page 79 and 80: ▼B 4.3 Betingelser för bestämni
- Page 81 and 82: ▼B — Förmodad tillsats av rör
- Page 83 and 84: ▼B 10. ASKANS ALKALITET 1. DEFINI
- Page 85 and 86: ▼B 5.3 Reproducerbarhet (R): R =
- Page 87 and 88: ▼B 1. PRINCIP 1.1 Referensmetod 1
- Page 89 and 90: ▼B 1. DEFINITION 13. TOTAL SYRAHA
- Page 91 and 92: ▼B 14. FLYKTIGA SYROR 1. DEFINITI
- Page 93 and 94: ▼B 7.2 Reagenser 7.2.1. Saltsyra
- Page 95 and 96: ▼B 16. VINSYRA 1. PRINCIP FÖR ME
▼M11<br />
▼M12<br />
Tabell 4: Precisionsparametrar<br />
Hydrostatisk våg<br />
Elektronisk densitetsmätare<br />
N1 441 557<br />
Repeterbarhetens relativa avvikelse 0,309 0,267<br />
R 0,074 0,061<br />
Sr 0,026 0,022<br />
Reproducerbarhetens<br />
avvikelse<br />
relativa 2,948 2,150<br />
R 0,229 0,174<br />
SR 0,<strong>08</strong>2 0,062<br />
4–C Bestämning av volymprocenten alkohol i vin med elektromagnetisk<br />
svängningsdensitometri<br />
1. Mätmetod<br />
1.1 Mätstorhet och mättidpunkt<br />
Vinets alkoholhalt i volymprocent skall mätas före saluföring,<br />
främst för att märkningsbestämmelserna skall kunna följas.<br />
Begreppet ”alkoholhalt i volymprocent” definieras i punkt 1 i<br />
detta kapitel.<br />
1.2 Mätmetod och mättemperatur<br />
Mätmetoden beskrivs närmare nedan. Den bygger på elektromagnetiskt<br />
inducerad svängning hos ett U-rör.<br />
Enligt gällande bestämmelser skall mättemperaturen vara 20 °C.<br />
1.3 Mätförfarande. Formel för beräkning av densiteten<br />
Först destilleras hela vinmängden. Hur det går till beskrivs i<br />
punkt 3 i detta kapitel. Genom destilleringen avlägsnas ickeflyktiga<br />
ämnen. Andra etylalkoholer än etanol (homologer),<br />
liksom etanol och andra etylalkoholer i estrar, kommer att ingå<br />
i alkoholhalten eftersom de följer med till destillatet.<br />
Destillatets densitet mäts. Densiteten för en vätska vid en<br />
given temperatur är lika med massan genom volymen:<br />
ρ = m/V. För vin uttrycks densiteten i g/ml.<br />
Om temperaturen är känd kan man för en blandning av alkohol<br />
och vatten, som t.ex. ett destillat, i tabeller se vilken alkoholhalt<br />
en viss densitet motsvarar. Denna alkoholhalt är den som vinet<br />
har (vid destillering av hela vinmängden).<br />
Destillatets densitet mäts genom mätning av svängningsfrekvensen<br />
hos ett U-rör som fås att vibrera med hjälp av ett<br />
elektromagnetiskt fält. Mätprovet befinner sig i röret. Densiteten<br />
fås sedan ur svängningsperioden enligt formeln:<br />
ρ ¼ T 2 C<br />
4π 2 V<br />
-<br />
M<br />
V (1)<br />
ρ = provets densitet<br />
T = svängningsperioden<br />
M = massan av det tomma röret<br />
C = fjäderkonstanten<br />
V = volymen av det vibrerande mätprovet<br />
Detta samband har formen ρ =AT 2 – B (2). Det finns alltså ett<br />
linjärt samband mellan densiteten och kvadraten på svängningsperioden.<br />
Värdena på konstanterna A och B skiljer sig åt mellan<br />
olika mätapparater. De bestäms genom att man mäter svängningsperioden<br />
för vätskor med kända densiteter.<br />
1990R2676 — SV — <strong>13</strong>.<strong>08</strong>.<strong>2005</strong> — 011.001 — 46