2005-08-13 - EUR-Lex

2005-08-13 - EUR-Lex 2005-08-13 - EUR-Lex

eur.lex.europa.eu
from eur.lex.europa.eu More from this publisher
31.07.2013 Views

▼B 1. VIN OCH MUST 1.1 Definitioner 40. FÄRGEGENSKAPER Vinets färgegenskaper är dess luminositet och dess kromaticitet. Luminositeten svarar mot transmittansen och varierar omvänt proportionellt mot vinets färgintensitet. Kromaticiteten svarar mot den dominerande våglängden (som karakteriserar nyansen) och färgens renhet. Traditionellt och av bekvämlighetsskäl anges röda viners och roséviners färgegenskaper som färgintensiteten och nyansen enligt ett förfarande som har antagits som rutinmetod. 1.2 Principer för metoderna 1.2.1 Referensmetod Detta är en spektrofotometrisk metod som möjliggör bestämning av de tristimulusvärden och de tre kromaticitetskoordinater som krävs för specifikation av färgen enligt internationella belysningskommissionen (CIE). 1.2.2 Rutinmetod (för rödvin och rosévin) Spektrofotometrisk metod, enligt vilken färgegenskaperna traditionellt uttrycks på följande sätt: Färgintensiteten anges som summan av absorbanserna vid våglängderna 420, 520 och 620 nm för den strålning som genomkorsar 1 cm optisk våglängd i provet. Nyansen uttrycks som förhållandet mellan absorbansen vid 420 nm och vid 520 nm. 1.3 Referensmetod 1.3.1 Apparatur 1.3.1.1. Spektrofotometer för bestämning mellan 300 och 700 nm. 1.3.1.2. Parvisa glaskuvetter med optisk väglängd b = 0,1 - 0,2 - 0,5 - 1 - 2 och 4 cm. 1.3.2 Metod 1.3.2.1. Beredning av provet Grumligt vin skall klaras med centrifugering. Större delen av koldioxiden i unga och mousserande viner måste avlägsnas genom omskakning under vakuum. 1.3.2.2. Bestämning Den optiska väglängden b i glaskuvetten skall väljas så att den uppmätta absorbansen ligger mellan 0,3 och 0,7. Följande riktlinjer anges för att underlätta valet av lämplig optisk väglängd: använd kuvetter med 2 (eller 4) cm optisk väglängd för vitvin, 1 cm för rosévin och 0,1 cm (eller 0,2 cm) för rödvin. De spektrofotometriska bestämningarna skall utföras med destillerat vatten i en kuvett med samma optiska våglängd b som referensvätskan för att nollställa absorbansskalan vid våglängderna 445, 495, 550 och 625 nm. De fyra motsvarande absorbanserna för vinet bestäms därefter med tre decimaler för den optiska väglängden b. Beteckna dessa A 445 ,A 495 ,A 550 och A 625 . 1990R2676 — SV — 13.08.2005 — 011.001 — 158

▼B ▼M8 1.3.3 Beräkning Med ledning av dessa värden avläses vid en optisk väglängd = b cm motsvarande transmittansvärden (T%) i tabell 1. Beteckna dessa T , 445 T ,T och T . 495 550 625 — Beräkna tristimulusvärdena X, Y och Z, uttryckta som decimalbråk, med hjälp av följande formler: X = 0,42 × T + 0,35 × T + 0,21 × T 625 550 445 Y = 0,20 × T + 0,63 × T + 0,17 × T 625 550 495 Z = 0,24 × T + 0,94 × T 495 445 — Beräkna kromaticitetskoordinaterna x och y med X x ¼ X þ Y þ Z Y y ¼ X þ Y þ Z 1.3.4 Redovisning av resultaten 1.3.4.1. Den relativa luminositeten erhålls med värdet för Y uttryckt i procent. (För svart är Y = 0 %, för färglösa vätskor är Y = 100 %.) 1.3.4.2. Kromaticiteten uttrycks av den dominerande våglängden och renheten. Bestämning av dessa båda storheter görs utifrån kromaticitetsdiagrammet, begränsat av ”spectrum locus”, se figur 1. Punkten O som är inritad i diagrammet representerar den vita ljuskälla som används och har tilldelats koordinaterna för en standardljuskälla, C, x = 0,3101 och o y = 0,3163, dvs. dagsljus med normal ljusstyrka. o — Dominerande våglängd Rita in punkten C med koordinaterna x och y på kromaticitetsdiagrammet. Om C ligger utanför triangeln AOB ritas en rak linje som förbinder O med C och dras ut så att den skär igenom ”spectrum locus” vid punkten S, som motsvarar den dominerande våglängden. Om C ligger innanför triangeln AOB ritas en rak linje från C till O och dras ut så att den skär igenom ”spectum locus” vid en punkt som motsvarar våglängden för vinets komplementfärg. Denna våglängd anges med sitt värde åtföljt av bokstaven C. — Renhet. Om punkten C ligger utanför triangeln AOB anges renheten i procent med förhållandet: avståndet från C till O 100 avståndet från O till S Om punkten C ligger innanför triangeln AOB anges renheten i procent med förhållandet: avståndet från C : till O : hon 100 ( avståndet från O : till P 1 ) där P är den punkt där den raka linjen OC skär igenom linjen för purpur (linje AB). Renheten anges också direkt med hjälp av kromaticitetsdiagram utifrån de kända värdena för x och y (fig. 2, 3, 4, 5 och 6). 1.3.4.3. Resultat Vinets färg definieras helt av dess luminositet, dess kromaticitet (den dominerade våglängden) och dess renhet. Dessa skall anges i analysrapporten tillsammans med den optiska våglängd som användes för bestämningen. ( 1 ) Detta avstånd måste anges i riktning från O till C. 1990R2676 — SV — 13.08.2005 — 011.001 — 159

▼B<br />

1. VIN OCH MUST<br />

1.1 Definitioner<br />

40. FÄRGEGENSKAPER<br />

Vinets färgegenskaper är dess luminositet och dess kromaticitet.<br />

Luminositeten svarar mot transmittansen och varierar omvänt proportionellt<br />

mot vinets färgintensitet.<br />

Kromaticiteten svarar mot den dominerande våglängden (som karakteriserar<br />

nyansen) och färgens renhet.<br />

Traditionellt och av bekvämlighetsskäl anges röda viners och<br />

roséviners färgegenskaper som färgintensiteten och nyansen enligt ett<br />

förfarande som har antagits som rutinmetod.<br />

1.2 Principer för metoderna<br />

1.2.1 Referensmetod<br />

Detta är en spektrofotometrisk metod som möjliggör bestämning av de<br />

tristimulusvärden och de tre kromaticitetskoordinater som krävs för<br />

specifikation av färgen enligt internationella belysningskommissionen<br />

(CIE).<br />

1.2.2 Rutinmetod (för rödvin och rosévin)<br />

Spektrofotometrisk metod, enligt vilken färgegenskaperna traditionellt<br />

uttrycks på följande sätt:<br />

Färgintensiteten anges som summan av absorbanserna vid våglängderna<br />

420, 520 och 620 nm för den strålning som genomkorsar 1 cm<br />

optisk våglängd i provet.<br />

Nyansen uttrycks som förhållandet mellan absorbansen vid 420 nm<br />

och vid 520 nm.<br />

1.3 Referensmetod<br />

1.3.1 Apparatur<br />

1.3.1.1. Spektrofotometer för bestämning mellan 300 och 700 nm.<br />

1.3.1.2. Parvisa glaskuvetter med optisk väglängd b = 0,1 - 0,2 - 0,5 - 1 - 2<br />

och 4 cm.<br />

1.3.2 Metod<br />

1.3.2.1. Beredning av provet<br />

Grumligt vin skall klaras med centrifugering.<br />

Större delen av koldioxiden i unga och mousserande viner måste<br />

avlägsnas genom omskakning under vakuum.<br />

1.3.2.2. Bestämning<br />

Den optiska väglängden b i glaskuvetten skall väljas så att den<br />

uppmätta absorbansen ligger mellan 0,3 och 0,7.<br />

Följande riktlinjer anges för att underlätta valet av lämplig optisk<br />

väglängd: använd kuvetter med 2 (eller 4) cm optisk väglängd för<br />

vitvin, 1 cm för rosévin och 0,1 cm (eller 0,2 cm) för rödvin.<br />

De spektrofotometriska bestämningarna skall utföras med destillerat<br />

vatten i en kuvett med samma optiska våglängd b som referensvätskan<br />

för att nollställa absorbansskalan vid våglängderna 445, 495, 550 och<br />

625 nm.<br />

De fyra motsvarande absorbanserna för vinet bestäms därefter med tre<br />

decimaler för den optiska väglängden b. Beteckna dessa A 445 ,A 495 ,A 550<br />

och A 625 .<br />

1990R2676 — SV — <strong>13</strong>.<strong>08</strong>.<strong>2005</strong> — 011.001 — 158

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!