avdramatiker - V-Tab

#15 

Journalistförbundets tidning 22 dec 2010 – 26 jan 2011 

Försök 

svara 

rätt Sid 56 

senaste nytt: 

journalisten.se 

Helena giertta: ÓKampen för yttrandefrihet Šr inte 

tomma ord. Den kan skörda offer. Ó Sid 2 

avdramatiker 

Daniel Sjölin vill plocka ner författare på jorden Sid 16 

mediequiz 6 frågor På jobbet 

Pops firar 

jul i 

rutan Sid 23 

Sätter 

lösarna på 

prov Sid 20

Foto toMAs ohlssoN 

Foto CoRBIs 

ingång 

inneHåll 

30Familjetidning. 

På Hemmets 

Journal skriver man om vanliga människors 

livöden, de som gått igenom 

en livskris och kommit ur den med nya 

insikter. Artiklarna har ett personligt 

tilltal och kräver ett förtroende mellan 

den som intervjuas och journalisten. 

04 24 

Hundralappar 

fšr artiklar 

n Vimmerby Tidning 

betalar frilansar 

204 kronor 

för en artikel 

på 50-150 rader. 

”Beklämmande,” 

anser Åsa Ohlsson, 

Frilans Riks 

ordförande. 

32 

siare. Journalisten 

har frågat 

16 journalister 

vad de tror kommer att hända under 

Medie året 2011. Och fem om deras 

spådom för 2010 slog in. 

index 

Efter Berlinmurens 

fall 

n Efter kommunismens 

fall 

i Östeuropa förändradesvillkoren 

för medierna 

dramatiskt. Två 

journalister ger 

sin bild av yrkets 

förändring . 

Mediedebatt 3 

Året 2010 8 

Noterat 22 

Metod 26 

Fackligt 36 

Debatt 37 

Folk 40 

Utgång 53 

Grodor 55 

20 frågor 56 

omslagsbild: Daniel Sjölin 

(Foto Johan Bergmark) 

2 Journalisten 22 DECEMBER 2010 – 26 JANUARI 2011 

ledare 

Det är lätt att säga att yttrandefriheten 

är värd att kämpa 

för, när kampen ligger 

geografiskt avlägset. 

När en sjävmordsbombare 

spränger sig på en 

plats du dagligen passerar på vägen till jobbet, 

så kommer det närmare. 

Den organisation, som enligt flera tidningsuppgifter 

ligger bakom sprängdådet, 

vill inte ha demokrati och yttrandefrihet. 

Den vill ha ett samhälle där bara en tanke är 

rätt den de förfäktar, en som de påstår kommer 

från Gud. Därför är det logiskt att hoten, 

enligt AP, även riktats mot tidningar. 

Att så gott som alla muslimer fördömer 

terrordåd betyder ingenting för dessa fanatiker. 

Precis som demokrati inte betydde 

något för de kommunistiska terroristerna 

på 70-talet. 

När jag i dag passerar Bryggargatan blir 

jag påmind om vad det handlar om. Att 

kampen för yttrandefrihet inte är tomma 

ord. Att den kan skörda offer. 

Om bomben sprängts som det var tänkt, 

hade jag med stor sannolikhet haft en vän, 

en kollega, eller bekant som drabbats. Genom 

att tvinga mig att tänka tanken, blir frågan 

djupare. 

En vän till mig hade kunnat sprängas av 

en fanatisk person alldeles invid min arbetsplats. 

Jag hade själv kunnat sprängas. Är det 

värt det? Är det värt att till exempel publicera 

Vilks bilder om resultatet kan bli en väns 

död? 

Tack och lov finns det inget direkt samband. 

Risken kanske ökar att någon vettvilling 

spränger sig i luften efter en publicering. 

Men förövaren kan lika gärna spränga sig av 

andra skäl eller inte alls. Skulden ligger bara 

på den som utför handlingen, inte på konstnären, 

publicisten eller politikern. Att tro 

något annat vore detsamma som att tro att 

offret är skyldigt vid en våldtäkt. 

Och skyldigheten för oss andra är att stå 

upp för yttrandefriheten och demokratin. 

Bomben på Bryggargatan har bara gjort 

det tydligare för oss vad kampen för demokrati 

och yttrandefrihet kostar människor 

och har kostat människor runt om i världen. 

Kampen får inte mattas, vi får inte bli slöa 

Sedan september 2001 hålls journalisten 

Dawit Isaak fängslad i Eritrea utan rättegång. 

Mejla din protest till: info@eritrean-embassy.se 

Offret kunde ha varit en vän 

Så kom äntligen utredningen om ett gemensamt 

medieetiskt system. Som väntat fick den kritik från 

Mats Svegfors. Men jag tror han dundrar för tidigt. 

I utredningen finns flera lösningar som kan göra 

att public service kan vara med, även om de har sina speciella 

avtal med staten. TV 4 är som väntat mer positiv. 

För journalistiken och etiken vore ett gemensamt etiskt system 

över mediegränserna en utmärkt lösning. 

Att utredningen inte har ett helt färdigt förslag gör i det 

sammanhanget mindre. Nu finns det i alla fall något konkret 

att diskutera. 

och tro att det fungerar av sig själv, för det 

gör det inte. 

n n n 

I Sverige är det svårt att finna en journalist 

som är kritisk mot läckorna i Wikileaks. 

Några enstaka har kritiserat mellanhanden 

Johannes Wahlström, andra har menat att 

Julian Assange borde ha tagit ett större ansvar 

än det han tog under Afghanistanavslöjandena, 

då enskilda afghanska civilister 

kunde råkat illa ut. Det är nästan bara Timbro-lobbyisten 

Roland Poirier Martinsson 

som stått för kritiken. Och det är bra att han 

finns. När alla tycker likadant i ett samhälle 

så är man riktigt illa ute. 

Men generellt har inte bara journalister, 

utan även politiker och andra debattörer i 

Sverige ställt sig på Wikileaks sida. Det är 

”en vän till mig hade kunnat sprängas av 

en fanatisk person alldeles invid min arbetsplats. 

Jag hade själv kunnat sprängas. 

Är det värt det?” 

vår ryggradsreflex. Det är självklart. Dokument 

som har något viktigt att visa ska 

läckas. De läckta dokumenten ska sedan 

granskas och gås igenom på sedvanligt sätt, 

källkritiskt och etiskt. I USA ser debatten 

annorlunda ut. Där finns det såväl journalister 

som politiker som anser att Julian Assange 

ska dö för att han spridit hemliga dokument. 

Det är hårresande och obegripligt. 

Men att för den skull jämföra USA med 

verkliga diktaturer som Kina eller Saudiarabien 

är att gå ett steg för långt. Det är ju just 

för att USA är en demokrati, som även hårresande 

uttalanden kan uttryckas. 

n n n 

Att Assange trots sitt goda arbete med Wikileaks 

måste komma till Sverige och i en 

rättssal försvara sig mot åtalet om våldtäkt 

är väl självklart. När yttrandefrihetskämpar 

i London ifrågasätter det, så blir världen upp 

och ner. 

Helena 

giertta 

chefredaktör 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Håller 

du med? 

Kommentera ledaren 

på Journalisten.se 

God Jul 

och 

Gott nytt år! 

Det medieetiska systemet Alla ska klara allt på Folket 

På Folket ska alla journalister bli multijournalister, 

alla ska alltså klara allt. 

Vad tjänar tidningen på det? 

En del personer kan säkert utan att tappa 

kvalitet lära sig och kanske till och med gilla att 

göra många olika saker, medan andra journalister har 

en specifik kompetens som urholkas om de tvingas 

göra allt. 

Det måste väl vara bättre att se till enskilda individers 

kompetens och kapacitet, än att tvinga in alla i 

samma kostym.

Helena Giertta ser i sin ledare i senaste 

Journalisten tillbaka på sin tid i Ljusdal 

då fyra tidningsredaktioner och en 

radioredaktion ”sökte och grävde” och 

letade egna vinklar. Jag var visserligen 

inte med då HG jobbade i Ljusdal, men 

skulle kunna tänka mig en alternativ 

bild till den HG ger: Här kämpade fyra 

små lokala tidningar (varav en fyradagars) 

för att överleva och hade sannolikt 

fullt sjå att hålla annonsörer och 

textreklam stången. De var givetvis 

helt utan egna resurser för grävande 

journalistik och andra ambitiösa projekt. 

Två av dem skulle med stor sannolikhet 

inte ens existera i dag om HGs 

dåtid också vore nutid. 

Jag vet inte om HG läser sin gamla tidning 

numera, men då skulle hon finna 

en fullt utrustad sexdagarstidning med 

regelbundna inslag av både gräv- och 

sammanhangsjournalistik. Här finns inrikes- 

och utrikesnyheter, en daglig kultursida 

och en levande insändarsida. Samt 

en hel del annat som journalisterna på 

HGs tid förmodligen bara kunde drömma 

om. Ägarkoncentrationen i Hälsingland 

har gett ekonomiska förutsättningar för 

allt detta. God journalistik kostar som 

bekant pengar. 

När det gäller andra samgåenden har 

jag begränsad erfarenhet, men tycker 

mig se att tidningarna på så kallade 

konkurrensorter leker följa John med 

varandra snarare än ger alternativa 

verklighetsbilder. MATS ÅMvALL 

chefredaktör HŠlsingetidningar 

Svar: Nej, Mats Åmvall, du vet ju inte 

hur det var när jag arbetade på Ljusdals- 

Posten. Då hade du vetat att vi hade 

både avslöjande reportage, gräv och fördjupande 

artiklar. Insändare och debatt 

också, och massor av kulturbevakning. 

Och vad det gäller pressetik så stod den 

högt i kurs. Vi hade en egen gemensam 

förening över mediegränserna, där alla 

journalister träffades för att diskutera 

sådant. Det fanns en mycket skarp gräns 

mellan annons och redaktion. 

Men syftet med min ledare var inte 

att vara nostalgisk, utan ett försök att 

sätta fingret på vad ägarkoncentrationen 

inom medierna faktiskt betyder. Jag 

läser ibland Hälsingetidningarnas olika 

tidningar. Det är bra tidningar. Journalisterna 

gör, som alltid, ett gott jobb. Men 

mycket av materialet går igen i alla tidningar 

och av originaljournalistiken finns 

det allt mindre. 

Återanvändningen av materiel, allt 

färre bilder som förmedlas, ökat tryck på 

att färre journalister ska göra allt mer. 

Sammantaget visar det att ägarna tar 

dåligt ansvar för koncentrationen. När 

publicistiska värden ställs mot ekonomin 

får pub licistiken oftast stryka på foten. 

HG 

ur mediedebatten 

Starkt stöd för Wikileaks 

I samband med Wikileaks senaste 

lŠcka har sajten/organisationen 

diskuterats. FŒ i Sverige Šr 

kritiska mot fenomenet, men en 

del ser behov av att granska Šven 

Wikileaks. 

Sydsvenskans chefredaktör Daniel 

Sandström skrev den 5 december: 

”Politiker och makthavare blir inte 

sällan arga på folk som läcker till 

medierna, men en värld där dessa 

läckor inte finns är en värld där bara 

makten kan definiera vad som är 

sant och inte. Så kan vi inte ha det. 

Det borde också makten erkänna, i 

stället för att skälla på budbäraren. 

(…) Jag skulle tycka att det var ett demokratiskt 

hälsotecken om vi ägnade 

nästa vecka till att diskutera vad 

som händer med ett samhälle när 

ingen läcker.” 

Ulrika Knutson sade i sin radiokrönika 

i God morgon världen den 5 december: 

”När första glädjeyran över 

att få avslöja andra små hemligheter 

har lagt sig då kanske vi får ställa 

frågan om det är så här den mediala 

dagordningen ska se ut i framtiden. 

Wikileaks producerar läckor och bestämmer 

enväldigt vilka personer och 

vilka kanaler som först ska få tillgång 

till dokumenten. Det borde resultera i 

mer än ett höjt ögonbryn vare sig man 

gillar Wikileaks metoder eller inte så 

är det inte direkt public service utan 

ett ganska hemlighetsfullt gäng aktivister, 

som räds allmänhetens ljus….” 

Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, 

skrev den 6 december: ”Alla 

som säger sig värna yttrandefriheten 

måste deklarera att Assange har deras 

fulla stöd om USA eller någon annan 

Wikileaks grundare Julian Assange lämnar en presskonferens efter offentliggörandet 

av hemligstämplat material från irak-kriget. 

angriper antingen honom eller Wikileaks. 

Den som fnyser åt kravet kan 

aldrig mer berömma sig om att vara 

demokrat.” 

På Newsmill skrev Henrik Arnstad 

den 9 december: ”Denna kampanj 

för att mörda en publicist är fullständigt 

oacceptabel, oavsett eventuell 

skada som Wikileaks publiceringar 

åstadkommit och oavsett om Julian 

Assange är misstänkt för sexbrott i 

Sverige. Denna mordiska orgie i uttalanden 

måste å det skarpaste fördömas 

av samtliga institutioner i 

Sverige(...)Häftig offentlig debatt 

får vem som helst tåla, som sticker 

ut hakan (vilket Wikileaks har gjort). 

Men denna fatwa kan inte nog fördömas 

av var och en som kallar sig 

själv demokrat.” 

Wikileaks mellanhand granskad 

■ Expressen gjorde den 10 

december en granskning av 

Wikileaks mellanhand Johannes 

Wahlström som visade 

på antisemitiska kopplingar. 

Den, och uppgifterna i 

den skapade sedan sin egen 

debatt. 

Karin Olsson, kulturchef 

Expressen skrev den 10 december 

att Wahlströms position 

som Wikileaks mellanhand 

gör honom till en 

inflytelserik grindvakt. ”Även 

om medierna gör sin egen 

granskning och nyhetsvärdering 

av det källmaterial som 

tilldelats dem, är de trots allt 

beroende av det urval som 

Wahlström erbjuder. Att Johannes 

Wahlstöm själv granskas 

är därför helt naturligt 

och viktigt.” 

I Sydsvenskan skrev kulturjournalisten 

Andreas ekström: 

”Det är viktigare än någonsin 

att öppenhetens största 

förkämpar lever som de lär. 

Det är just därför jag ser fram 

emot ett svar från Johannes 

Wahlström(…) Måtte han 

ta sig tid att ordentligt reda 

ut sin politiska hållning och 

dess eventuella påverkan på 

hans arbete åt Wikileaks.” 

Och Axel Andén, chefredaktör 

på Medievärlden, 

skrev den 13 december: ”När 

Wikileaks ledare säger till 

Medierna i P1 att detta inte är 

ett problem är det däremot 

ett svårt slag mot organisationens 

trovärdighet. Hur kan 

en organisation som säger 

sig vilja bidra till en mer öppen 

och demokratisk värld 

låta en antisemit föra dess 

talan?” 

Sammanfattat av 

HeLenA GieRTTA 

I Financial Times skrev man på ledarplats 

den 10 december om faran med 

USAs diskussioner om att gå runt lagen 

för att attackera Wikileaks: ”Mr 

Assange apell kommer delvis från 

övertygelsen att stater ljuger och går 

runt lagarna när det passar dem. Det 

vore olyckligt om USAs svar skulle ge 

honom rätt.” 

Den 13 december skrev en av de få 

verkligt Wikileakskritiska rösterna i 

Sverige, Timbros ledare Roland Poirier 

Martinsson, i SvD: 

”Medierna har inte förmått sätta 

Cablegate i ett rimligt sammanhang. 

Därmed underblåser Wikileaks det 

perversa likställande av USA med 

världens mordiska diktaturer.” 

Sammanfattat av 

HeLenA GieRTTA 

klippt 

■ ”En debattkultur där 

vad som helst kan sägas 

när som helst och 

till vem som helst utan 

att väcka uppseende är 

inte nödvändigtvis ett 

tecken på en väl fungerande 

yttrandefrihet. 

Det kan också vara ett 

tecken på ett samhälle 

där ingenting av vikt 

längre kan diskuteras 

i offentligheten eftersom 

de flesta talar förbi 

varandra och inget ytttrande 

har större vikt än 

något annat.” 

Göran Rosenberg i DN 8 dec 

22 DECEMBER 2010 – 26 JANUARI 2011 Journalisten 3 

Foto LUKE MACGREGoR/sCANpIx

nyheter 

Assange häktad i England 

n Julian Assange är häktad i England fram till 

den 11 januari men släpps fri mot en borgenssumma 

på 200 000 pund. Det beslutade Londons 

High Court i torsdags. Han förses med 

fotboja och måste dagligen anmäla sig till en 

polisstation. 

Julian Assange häktades i sin frånvaro av 

Stockholms tingsrätt den 18 november, på sannolika 

skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande 

och olaga tvång. 

Demonstrationer hölls utanför rätten i London 

av Wikileaks-supportrar, som menar att anklagelserna 

mot Assange är en komplott ledd av 

USA på grund av de hundratusentals dokument 

som Wikileaks släppt. 

Assange överlämnade sig frivilligt till brittisk 

polis i början av december, men motsätter sig 

utlämning till Sverige eftersom han enligt sin 

advokat inte litar på det svenska rättssystemet 

och är rädd för att bli utlämnad till USA. af 

Terrorhot mot redaktion 

n Självmordsbomben i Stockholm ska ha varit 

del av en större plan från al-Qaida eller en organisation 

närstående al-Qaida, enligt en irakisk 

minister. Ett av målen ska vara en tidningsredaktion, 

enligt en uppgift som nyhetsbyrån AP 

gick ut med i förra veckan. Flera tidningar har 

skärpt säkerheten inför risken. Nerikes Allehanda, 

som är mest förknippat med publiceringen 

av Lars Vilks teckningar av Muhammed som 

rondellhund, har fortlöpande kontakt med polisen 

och Expressen har också vidtagit åtgärder 

efter självmordsbomben och det därpå följande 

hoten mot tidningar. hg 

Fler anställs i Sverige 

n I Sverige jobbar ungefär 70 procent av journalisterna 

för endast en arbetsgivare. Det gör Sverige 

unikt bland de sju europeiska länder som 

undersökts av Reuters institute for study of journalism 

vid universitetet i Oxford. 

40 procent av journalisterna i Tyskland är frilansar 

och 50 procent jobbar för fler än en arbetsgivare. 

I Storbritannien är 30 procent av 

journalisterna frilansar och lika många har flera 

arbetsgivare. 

Studien omfattar 2 300 journalister i Sverige, 

Storbritannien, Polen, Lettland, Estland, Tyskland 

och Italien. Undersökningen har fått ekonomiskt 

stöd av Ax:son Johnsons stiftelse. PJ 

n Rättelse: Tove Hem 

& Trädgård ges ut av 

Plaza Publishing, inte 

Bonnier Tidskrifter, 

som uppgavs i förra 

numret av Journalistens 

översikt av bostadstidskrifter(tidningensredaktionsruta 

angav ”Station 5” 

som utgivare). 

n Tillägg: Som vi 

skrev i översikten 

över bostadstidskrifter 

finns ytterligare 

några tidningar med 

bostadstema utöver 

dem vi gått igenom. 

Allt i Hemmet, utgiven 

av Bonnier Tidskrifter, 

är tungviktare, med en 

upplaga på 78 300. Utanförkonsumentsegmentet 

finns även Bofast 

, en månadstidning 

om hyresrätten 

och allmännyttan. ”25 

underbara hem” är en 

annan produkt, utgiven 

av LRF Media, med 

utgivningstakten en 

gång i kvartalet 2011. 


SmŒpengar 

till frilansar 

n 204 kronor fšr en artikel i Vimmerby Tidning 

Vimmerby Tidnings frilansar 

fŒr 204 kronor fšr en artikel 

pŒ 50-150 rader. Flera av frilansarna 

har jobb vid sidan av 

fšr att klara sig. 

Linn Moberg är 21 år och har gått 

gymnasiets samhällslinje. Hon 

frilansar sedan i maj i 2009 åt 

Vimmerby Tidning. En bra månad 

kommer hon upp till en månadslön 

på 10 000 kronor efter skatt, 

men i november fick hon ihop 

7 800 kronor för 25 artiklar. 

– Jag skulle inte klara mig på 

bara journalistlönen. Därför jobbar 

jag också som personlig assistent, 

säger hon. 

Några exempel på arvoden som 

Linn Moberg jobbar för: 

l Artikel 50-150 rader: 204 kronor 

l Artikel över 150 rader: 278 kronor 

l Notiser: 101 kronor 

l För en första bild betalar tidningen 

96 kronor, för en andra 

bild 60 kronor och en tredje bild 

37 kronor 

l Förstasidespuff + bild: 42 kronor 

l Jourtillägg för jul och nyår: 515 

kronor 

Arbetsgivaren drar av 30 procent 

i skatt. 

Trots den låga ersättningen är 

Linn Moberg ganska nöjd. 

– Jag är glad över att jag får arbetslivserfarenhet. 

Enligt Vimmerby Tidnings redaktionschef 

Alf Wesik har man 

tillämpat detta system i 10-15 år. 

– Våra frilansar har skrivit på avtal 

om de villkoren. Vi beräknar att 

våra frilansar utför så många journalistiska 

uppdrag att det till slut 

blir en bra, avtalsenlig lön. 

Tar ni ingen hänsyn till tidsŒtgŒng 

eller ämnenas svŒrighetsgrad? 

– Nej, detta är vad som gäller för 

de medarbetare som vi regelbundet 

anlitar. Men för speciella uppdrag 

för andra frilansar skriver vi 

särskilda avtal. 

Alf Wesik uppger att arvodena 

vimmerbytidning.se 16/12 

efter löneförhandlingar varje år 

höjs. Journalistklubben på tidningen 

hävdar att det betyder att 

redaktionschefen brukar justera 

upp arvodena med två-tre kronor 

varje år. 

Redaktionschefen har inte 

svårt att hitta frilansar som accepterar 

att jobba under dessa villkor, 

som för övrigt gäller för alla 

tidningar inom samma tidningsgrupp, 

till exempel Ölandsbladet, 

Växjöbladet, Kalmar Läns 

Tidning och Ölandsbladet. Ett 

30-tal frilansar jobbar åt tidningarna. 

Enligt uppgift till Journalisten 

garanterar ni att annonserande fšretag 

ska slippa negativ publicitet? 

– Det förnekar jag fullständigt. 

Varfšr tror du att sŒdana pŒstŒenden 

framfšrs? 

– Det beror på att det finns konkurrenter 

som är avundsjuka därför 

att det går bra för oss. 

Åsa Ohlsson, ordförande i Frilans 

Riks är upprörd 

över hur låga 

arvoden Vimmerby 

Tidnings frilansar 

tvingas acceptera. 

– Man blir bara 

så beklämd. Det 

är knappt man 

har ord för det. 

åsa Ohlsson, 

frilans Riks 

Räknar man efter måste de här frilansarna 

skriva så oerhört många 

artiklar att det ter sig overkligt att 

Foto ADAM hAglUND 

de ska kunna tjäna ihop till en anständig 

månadslön. 

På Frilans Riks känner man till 

att det ser ut så här på en del landsortstidningar. 

– Många av de lägst betalda är 

inte medlemmar i Journalistförbundet 

och har inte en tydlig yrkesidentitet. 

Frilansarna kan 

vända sig till Frilans Riks och till 

arbetsplatsklubbarna och be om 

hjälp. håkan Lindqvist 

prislista 

n Enligt Journalistförbundets 

frilansrekommendation för 2010 

ska arvode utgå per uppdrag och 

beräknas utifrån tiden det tar att 

utföra det. Frilansens erfarenhet 

och kunskap, uppdragets art och 

omfattning samt hur stor nyttjanderätt 

uppdragsgivaren får, 

är faktorer som ska påverka hur 

stort arvodet blir. 

Lägsta rekommenderade 

arvode: 

f-skattare: 

Timarvode: 850 kronor per 

timme. Arvode ska alltid utgå 

för minst tre timmars uppdrag. 

Dagsarvode: 6 800 kronor (hel 

dag, åtta timmar) 

a-skattare: 

Timarvode: 570 kronor. Arvode 

utgår alltid för minst tre timmar. 

Dagsarvode: 4 560 kronor 

(Se www.sjf.se för hela listan)

senaste nytt: journalisten.se 

Bidragen väller in till Gräv2011 

Fjolårets vinnare. Stora 

bilden Marie Edholm. Ovan 

till höger Mikael Hylin och 

Mikael Ölander och nedan 

till höger Daniel Öhman. 

RekordmŒnga bidrag har 

kommit in till Gräv 2011. 

Granskningarna gäller vitt 

skilda ämnen, allt frŒn antisemitism 

till kommunpolitiker 

som sätter sina egna lšner. 

Infšr Gräv 2011 

Gräv 2011 i Växjö hålls i mars, 

men redan nu har antalet bidrag 

till Guldspadarna slagit rekord. 

När den första nomineringstiden 

gick ut hade 96 bidrag till 

Guldspadarna kommit in, jämfört 

med 60 förra året. Den andra 

nomineringstiden går ut den 10 

januari, och eftersom flest bidrag 

brukar komma in under andra 

perioden finns det en stor chans 

att antalet bidrag slår rekord även 

för helåret. 

– Det är glädjande med så 

många bidrag och det visar på 

ett stort intresse ute på redaktionerna 

för grävande journalistik. 

Guldspadejuryn lär få ett digert 

arbete med att gå genom allt 

material, säger Karl-Axel Jansson, 

ordförande i Föreningen 

Grävande journalister. 

Ett av bidragen är Hem & Hyras 

granskning av bostäder i stiftelser 

för behövande, där riksredaktionen 

och de olika lokalredaktionerna 

tillsammans undersökte över 

2 000 hyresgäster för att se om 

bostäderna verkligen går till behövande. 

– Det gjorde de inte. Det visade 

sig att en majoritet av hyresgästerna 

inte var behövande enligt 

Skatteverkets riktlinjer, och 

bara en mycket liten del av stiftelserna 

hade några regler kvar 

för till exempel inkomsttak när 

de tar in nya hyresgäster, säger 

Eva Jacobsson, som höll i grävet 

tillsammans med Conny Pettersson. 

Granskningen uppmärksammades 

i hela landet, och i Stockholm 

där problemet var störst, 

har nu länsstyrelsen inlett en undersökning 

av samtliga bostadsstiftelser. 

En granskning som gav både 

positiva och negativa reaktioner 

var Skånska Dagbladets artikelserie 

om antisemitism i 

Malmö. Reportern Andreas 

Lovén skrev bland annat om judar 

som flyttat från Malmö för 

att de känt sig osäkra, om ett judiskt 

fotbollslag som upplevde 

att de blev hotade och om hur 

Mellanösternkonflikten spiller 

över på Malmö. 

– Jag fick en hel del positiv respons, 

men också ifrågasättande. 

Problemet var att jag delvis 

pekade ut en annan minoritet 

som förövare. Jag diskuterade det 

mycket före publicering, bland 

annat med muslimska vänner, 

och de tyckte att jag skulle skriva 

ändå. 

Efter att artikelserien publicerades 

har ett dialogforum startats 

i Malmö kommun, där representanter 

för olika religiösa grupper 

träffas månadsvis för att diskutera 

hur man undviker konflikter. 

Ett annat grävjobb som gav 

tydliga resultat är Jessica Ziegerers 

och Therese Thomassons 

granskning av politikerna i 

Vellinge kommun. Vellinge har 

länge varit Moderatstyrt och när 

kommunstyrelsens ordförande 

Göran Holm avgick och i stället 

fick den för Sverige ovanliga 

titeln borgmästare, bestämde 

Ziegerer och Thomasson sig 

för att kontrollera hur mycket 

han egentligen trätt tillbaka från 

makten. 

Granskningen visade att Göran 

Holm hade behållit kontrollen 

över stadsplanering och näringslivskontakter, 

och flera andra viktiga 

delar av kommunpolitiken. 

Det visade sig också att han tog 

ut två miljoner kronor per år i en 

fallskärmsliknande visstidspension 

från kommunen, trots att 

han tjänade miljontals kronor på 

sina uppdrag i näringslivet och 

som borgmästare. 

Ziegerer och Thomasson upptäckte 

också att politikerna i Vellinge 

kommun tog ut semesterersättning, 

vilket är olagligt. 


Det känns 

bra att det 

är mšjligt 

att fšrändra 

genom 

att berätta 

hur det ser 

ut.Ó 

Jessica Ziegerer 

Dessutom visade deras granskning 

att politikerna satte sina 

egna arvoden. 

– Vi blev förvånade över hur 

mycket vi hittade, säger Therese 

Thomasson. 

Artiklarna publicerades strax 

före valet, och Moderaterna i Vellinge 

tappade 17 procent av rösterna. 

Granskningen ledde till att 

Göran Holm avgick som borgmästare. 

Han och det nuvarande 

kommunalrådet Lars-Ingvar 

Ljungman har nu betalat tillbaka 

delar av den semesterersättning 

de tagit ut. Kommunens arvodessystem 

har också setts över och 

ändrats. 

– Det känns bra att det är möjligt 

att förändra genom att berätta hur 

det ser ut, säger Jessica Ziegerer. 

€ven Gšteborgs-Postens artiklar 

om EU-bidrag till fiskare ledde 

till förändringar. Reportern Per 

Nygren avslöjade att den skrotningspremie 

som flera fiskare 

fått av EU för att minska fiskeflottan 

faktiskt gick till att köpa nya, 

mindre båtar. 

– För de mindre båtarna gäller 

andra regler. På så sätt kunde fiskarna 

skrota sin båt men fortsätta 

fiska, och dessutom få en slant 

över, säger Per Nygren. 

Jordbruksministern har efter 

granskningen sagt att reglerna 

för bidragen ska ses över. Och 

Per Nygren tror att det finns mer 

att granska. 

– Jag misstänker att det finns 

väldigt mycket spännande att titta 

på när det gäller EU-bidrag. 

Gräv 2011 hålls den 25 till 27 

mars och Guldspaden delas ut i 

nio klasser: dagstidningar med 

en upplaga på mer än 100 000 

exemplar, dagstidningar med en 

upplaga under 100 000, tidskrifter, 

riks-TV, lokal-TV, riksradio, 

lokalradio, tidskrifter, webb och 

böcker. 

AnnA DE LiMA FAgErLinD 

96 bidrag än sŒ länge 

■ Bidragens fšrdelning. 

Riks -TV 14 bidrag 

Lokal-TV 8 bidrag 

Riksradio 7 bidrag 

Lokalradio 5 bidrag 

Tidskrifter 11 bidrag 

Mindre dagstidning 23 bidrag 

Stšrre dagstidning 11 bidrag 

Bok 9 bidrag 

Webb 8 bidrag 

22 DECEMBER 2010 – 26 JANUARI 2011 Journalisten 5

nyheter från journalisten.se 

Journalisten sammanfattar den senaste periodens medienyheter från vår hemsida. Och berättar vad som hände sedan. 

På Journalisten.se finns också beslut från Pressens opinionsnämnd och Granskningsnämnden för radio och TV samlade. 

ur vårt nyhetsflöde på webben 

30 november Ipadcensur 

får kritik 

■ Flera tidningsföretag kritiserar 

Apple för censur då deras applikationer 

till Ipad måste godkännas i förväg 

av datorföretaget. 

1 december Frilans har 

alla Wikileaks dokument 

■ Frilansjournalisten Johannes Wahlström 

är den enda svensk som har 

tillgång till Wikileaks senaste dokument. 

2 december Tittarstorm 

efter nyhet om älgjakt 

■ Sveriges Televisions Västerbottensnytt 

har fått tittarreaktioner utöver 

det vanliga efter att kanalen avslöjade 

olaglig älgjakt i en sameby i Västerbotten. 

I ett år arbetade kanalen med 

uppgifterna innan man till sist valde 

att sända. 

3 december Kvinnliga 

nyheter skräddarsys 

■ Jyllands-Posten och danska förlaget 

Aller Media har startat en ny sajt 

för daglig nyhetsbevakning speciellt 

för kvinnor. Sajten handlar om relationer, 

familj, barn och hälsa. 

3 december Gota media 

köper Östra Småland 

■ Gota Media AB tar över majoritetsägandet 

i tidningen Östra Småland/ 

Nyheterna. Östra Småland ska, precis 

som systertidningen Sydöstran i 

Karlskrona, finnas kvar i eget bolag. 

6 december Smålands 

Folkblad återuppstår 

■ Socialdemokraterna i Jönköping 

planerar en återstart av Smålands 

Folkblad tillsammans med tidskriften 

ETC. Smålands Folkblad lades 

ner 1991. 

6 december Apple 

nobbar ekstrabladet 

■ Apple nobbar danska kvällstidningen 

Ekstrabladets version för Ipad. Anledningen 

är den avklädda flicka som 

finns på sidan 9 i tidningen som A pple 

anser är stötande. 

6 december estländsk 

lag snöper pressfrihet 

■ Estlands högerliberala regering har 

antagit en medielag som begränsar 

pressfriheten i landet. Lagen slår fast 

att böterna för felaktiga påståenden 

inte bara ska vara förebyggande utan 

så höga att de avskräcker från nya fel. 

6 Journalisten 22 december 2010 –26 januari 2011 

7 december Form och 

Forum går samman 

■ Designtidskriften Form slås samman 

med arkitekturtidskriften Forum 

vid åsskiftet. Den nya tidningen Form 

ska komma ut med sex nummer per 

år i en svensk och en engelsk edition. 

8 december UnT Koanmäls 

för reklambilagor 

■ Konsument Uppsala har anmält 

Upsala Nya tidning till Konsumentombudsmannen 

för att tidningen innehåller 

för många reklambilagor. 

9 december nytt etiskt 

system diskuteras 

■ Pressens samarbetsnämnd föreslår 

i en utredning ett nytt etiskt 

system som bygger på de pressetiska 

reglerna men som ska gälla alla 

medier som har en ansvarig utgivare, 

alltså även etermedier och sociala 

medier. Men utredarna har inte kunnat 

enas om alla frågor. 

10 december Avhoppare 

bildar nytt Wikileaks 

■ En grupp personer inom Wikileaks 

hoppar av i protest mot ledaren Julian 

Assange och lanserar Openleaks, 

en ny tjänst för så kallade whistleblowers. 

13 december Folket 

planerar multijournalistik 

■ Folket räknar med en förlust på fem 

miljoner kronor i år. Nu diskuteras 

sparåtgärder där det är tal om personalminskningar. 

En annan åtgärd är 

att öka kompetensen hos journalisterna 

som ska klara att arbeta med text, 

foto och kanske även rörliga bilder. 

15 december minskad 

bemanning på TT i malmö 

■ Journalistklubben på Tidningarnas 

Telegrambyrå protesterar mot att nyhetsbyråns 

helgbemanning i Malmö 

försvinner när en tjänst tas bort. Klubben 

vill ha en multikompetent reporter 

i Malmö. 

16 december Ingen 

utökad säkerhet på nA 

■ Nerikes Allehanda har fortlöpande 

kontakt med polisen angående hoten 

som riktats mot tidningar i Sverige. 

Tidningen har ända sedan 2007, då 

den första gången publicerade konstnären 

Lars Vilks rondellbild av Muhammed 

haft stramare säkerhetsrutiner. 

Men man har inte gjort något 

utöver det , efter de allmänna hot som 

enligt AP framförts mot tidningar. 

...och sen då? 

Ny medieetik får 

blandad respons 

Förslaget om ett gemensamt 

etiskt system för tidningar, 

radio, TV och sociala medier får 

positiv respons från TV4, men 

Sveriges Radio tror inte att förslaget 

är genomförbart. 

Pressens samarbetsnämnd föreslår 

ett nytt medieetiskt system, där såväl 

etermedier, sociala medier som press 

ska ingå. Det nya systemet med en gemensamMedieombudsman/Mediernas 

opinionsnämnd bygger på de 

pressetiska reglerna men ska gälla alla 

medier som har en ansvarig utgivare. 

I dag finns TU, Publicistklubben, 

Jour na listförbundet och Sveriges 

Tidskrifter representerade i det pressetiska 

systemet. I det framtida systemet 

skulle även TV, radio och sociala 

medier ha representanter. Däremot 

skulle inte MO/MON ta över samtliga 

de funktioner som i dag finns hos 

Granskningsnämnden. 

Arbetsgruppen som har tagit fram 

förslaget har bestått av Agneta Lindblom 

Hulthén, Journalistförbundet, 

Ulrika Knutson, Publicistklubben, 

Hans Larsson, Sveriges 

Tidskrifter och 

Anna Serner, TU. 

– Oavsett vad utgången 

blir så tycker 

jag att det är positivt 

med en debatt om de 

här frågorna, och jag 

hoppas att så många 

som möjligt deltar i 

Anna 

Serner 

den debatten, säger Anna Serner. 

I utredningen föreslår arbetsgruppen 

att sociala medier, såsom bloggare, 

ska kunna ansöka om medlemskap 

om de utser en ansvarig utgivare 

och bedriver publicistik. Men Sofia 

Mirjamsdotter, journalist, bloggar 

och föreläsare om sociala medier, tror 

inte att intresset är särskilt stort. 

– Jag tvivlar på att de flesta bloggare 

skulle välja att ansluta sig till systemet. 

I bloggvärlden finns en självsanering. 

Dessutom är det dyrt att 

registrera ansvarig utgivare, en utgift 

som många ideella bloggare inte 

anser vara värt pengarna. Jag tror på 

grundidén, för att göra det enklare för 

allmänheten att veta var man ska vända 

sig om man vill ”klaga”. Men kanske 

behöver förslaget några rundor till 

för att det ska fungera väl för alla inblandade. 

Vissa frågor har utredningen inte 

kunnat enas om, till exempel om yrkesetiken 

ska in i systemet eller inte, 

Foto per myrehed 

och om textreklam ska kunna granskas. 

– Det är synd att vi inte hann fram 

till ett fullständigt förslag 

inkluderande organisation 

och finansiering. 

Jag tycker att 

det är angeläget att 

systemet blir heltäckande 

så att också yr- 

kesetiken och textreklamen 

förs in under 

den tilltänkta nämnden, 

men där har vi 

inte övriga organisa- 

Agneta 

Lindblom 

Hulthén 

tioner med oss, säger Agneta Lindblom 

Hulthén. 

TV4 vill inte uttala sig om det konkreta 

förslaget eftersom man inte tagit 

del av det, men är principiellt positiva 

till ett gemensamt regelsystem för 

alla medier. 

– Det skulle göra det lättare för alla, 

såväl tittare, lyssnare och läsare som 

medarbetare. Sedan tror jag inte att 

det är helt enkelt att föra in alla medier 

i samma system, men det är eftersträvansvärt, 

säger Kinna Bellander, projektdirektör 

på TV4. 

Hon anser också att ett gemensamt 

system vore bättre eftersom vissa medier 

faller utanför självregleringssystemet 

i dag. 

– En del medier faller under PO/ 

PON, andra under den statliga 

Gransk ningsnämnden och för vissa 

finns det ingen etisk granskning alls. 

Det är klart bättre med ett etiskt regelverk 

som gäller alla. Regelverket 

ska naturligtvis ständigt diskuteras 

och omprövas men även här finns 

fördelar om alla ansluter sig till samma 

system. Att hålla en livfull debatt 

om etik är svårt men nödvändigt. Att 

föra flera debatter samtidigt tror jag 

inte att vi klarar av, säger Kinna Bellander. 

Sveriges Televisions programdirektör 

Jan Axelsson tycker att förslaget är 

intressant och angeläget. 

– Däremot kan jag inte överblicka 

om det är förenligt med vår organisation 

och vårt regelverk som public 

service-företag. 

Men Sveriges Radios VD Mats Svegfors 

tror inte att ett gemensamt system 

är genomförbart. 

– Det kanske är önskvärt, men inte 

möjligt, med dagens ordning. Public 

service-företagen har krav på sig att 

vara opartiska och sakliga, vilket presssen 

varken har eller ska ha. 

AnnA de LimA FAgerLind

PŒ kort tid har Gota Media blivit en stark aktšr pŒ mediemarknaden. I koncernen som bildades 2003 ingår 

tidningarna Barometern med Oskarshamns-Tidningen, Blekinge Läns Tidning med editionerna Karlshamns 

Allehanda och Sölvesborgs-Tidningen, Sydöstran, Borås Tidning, Smålandsposten och Ulricehamns Tidning. 

Tidningarnas samlade upplaga uppgår till 183 600 ex. 

Vi värdesätter de kvaliteter som jämn könsfördelning och etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. 

Barometern söker 

NyhetsjŠgare i TorsŒs 

Nu sšker vi dig som Šr villig att jobba ambitišst som lokalredaktšr, en 

nyhetsjägare som brinner för att vaska fram lokala nyheter och känner för att 

berätta om bygdens människor, i stort som smått. Den lediga tjänsten finns 

i Torsås, fem mil söder om Kalmar. 

Vi kräver journalistutbildning, god erfarenhet efter ett antal år som reporter, 

körkort och kunskaper i fotografering. I tjänsten ingår att jobba såväl dagtid, som 

kvällar och vid behov helger. Reporterjobbet, ett vikariat på sex månader som 

kan leda till fast anställning, tillträdes 1 februari. 

Vi söker också en 

Driven redigerare 

Journalistik som inte presenteras pŒ ett bra sŠtt Šr bortkastad. Därför 

jobbar Barometern-OT ständigt med att utveckla presentationen. Ambitionen är 

att bli Sveriges bäst redigerade landsortstidning. 

Nu söker vi dig som brinner för redigering och layout, men som också kan skriva 

under hård tidspress. Erfarenhet av webb är ett plus. Journalistutbildning är ett 

krav, liksom goda kunskaper i Indesign. Redigeringstjänsten, ett vikariat på sex 

månader med möjlighet till förlängning, tillträdes snarast. 

FrŒgor om jobben besvaras av 

Anders Enström, redaktionschef, 0480ä591 26 

Ronnie Stjärnljus, personalchef, 0480ä591 14 

Anders Blank, facklig företrädare, 0480ä592 28 

Din ansškan med arbetsprover och CV vill vi ha snarast möjligt, men senast 

2011ä01ä04. Ansökan via e-post till: anders.enstrom@barometern.se 

Är du framtidens nyhetsjägare? 

Vi söker nästa generations nyhetsjägare 

på flera längre vikariat. 

Du är orädd, en grym lagspelare, en 

passionerad nyhetsreporter – och med en 

nyhetsnäsa och iver utöver det vanliga. 

Afonbladet avslöjar och granskar. 

Afonbladet är bäst på de stora nyheterna. 

Och Afonbladet sätter nyhetsagendan. 

Sveriges största tidning. Sveriges största sajt. 

Och överlägset ledande i mobilen, Ipad och webb-tv. 

Hur blev det så? Svaret är enkelt: genom att vi är nyhetsledande. 

Där har du förklaringen till våra 2,6 

miljoner läsare – varje dag. 

Nu bygger vi nyhetslaget ytterligare för 

framtiden. Vi har flera längre vikariat på 

nyheterna och hoppas du därigenom kan bli 

framtidens nyhetsjägare hos oss. 

Som ny på Afonbladet kommer du bli en 

del av ett härligt lag – och få chansen att lära 

NORRBOTTENS-KURIREN S…KER 

Kulturredaktšr 

VŒr kulturredaktšr Marianne Sšderberg ska jobba med andra 

arbetsuppgifter. Under hennes frŒnvaro sšker vi en sjŠlvgŒende 

kulturjournalist, med erfarenhet av redaktšrskap. 

Vikariatet Šr pŒ sex mŒnader med mšjlighet till fšrlŠngning. 

Norrbotten har ett rikt och mångkulturellt kulturliv. Här samsas det svenska 

med det tornedalska, finska och samiska. En mix och ett spänningsfält 

som påverkat många av länets kulturutövare inom teater, konst, hantverk, 

fotografi, dans och författarskap. 

Här finns många institutioner och scener och efter årsskiftet ingår 

Norrbotten dessutom som ett av försökslänen i den så kallade kultursamverkansmodellen, 

vilket ställer höga krav på redaktörens kulturpolitiska 

kunnande. 

Vi söker dig som har en vass penna, men också fingertoppskänsla. Vi ställer 

krav på journalistisk utbildning, eller motsvarande utbildning med inriktning 

mot kulturens bevakningsområden, konst, litteratur, teater och musik. 

Kännedom om länet och dess kulturaktörer är ett plus men inget krav. 

Tjänsten är placerad i Luleå och kräver flexibilitet, visst kvällsarbete och 

resor till andra orter i länet. Körkort är ett krav. Har du erfarenhet av att 

producera TV finns goda möjligheter att utveckla även det intresset. 

Frågor besvaras av kulturredaktör Marianne Söderberg eller redigeringschef 

Eva Åström. Båda nås på telefon 0920-26 29 00. 

Fackliga frågor ställs till journalistklubbens ordförande Roland S Lundströms 

om nås på telefon 070-673 75 21. 

Vi vill ha din ansškan, gŠrna 

med referenser, senast 

den 6 januari 2011. 

Skicka ansškan via e-post till: 

kulturredaktor@kuriren.com 

I hŠndelsernas centrum 

dig mer av Sveriges främsta nyhetsjägare. 

Vi ser fram emot din ansökan! 

Lena Widman, redaktionschef 

Markus Gustafsson, tf redaktionschef 

PS. Extra plus fšr erfarenhet frŒn lokaltidningar. 

€ven sprŒkkunskaper och erfarenhet frŒn andra 

kulturer vŠrderar vi hšgt. Dessutom Šr det ett mŒste 

att du gillar digital publicering. 

Välkommen med din ansökan till personalredaktör Marianne Peterson, epostadress jobb@afonbladet.se, senast den 2 januari. Mer information om dessa och andra 

lediga tjänster, hittar du på jobb24.se (skriv Afonbladet i sökrutan). SJF-klubben når du på telefon 08-51 42 42 04. 

22 december 2010 – 26 JANUArI 2011 Journalisten 7

återblick: 2010 

8 Journalisten 22 DECEMBER 2010 – 26 JANUARI 2011

Medieåret 2010 

Det har varit ett turbulent år på Dagens 

Nyheter, Wikileaks grundare Julian Assange 

har både sškt om arbetstillstånd i Sverige 

och blivit anklagad fšr våldtŠkt. Journalisten 

sammanfattar medieåret 2010. tExt HåkAN LINDqvIst 

JANUAri 

■ Svea hovrätt friar journalisten 

och juristen Trond Sefastsson 

från misstankar om 

mutbrott och river därmed 

upp Stockholms tingsrätts 

fällande dom från 2008. 

Hovrätten fastställer däremot 

tingsrättens dom mot 

Sefastsson för bokföringsbrott. 

■ Oron på Dagens Nyheter 

fortsätter efter höstens beslut 

om stora nedskärningar 

och omorganisation (se separat 

artikel). 

■ Sveriges Radio beslutar att 

slå ihop de 25 lokala kanalerna 

till sex områden som vart 

och ett ska ha en operativ och 

en administrativ chef. 

■ Journalistens sammanställning 

visar att vikarier, 

frilans, produktionsbolag, 

praktikanter och andra mer 

eller mindre osäkra anställningar 

börjar ta över i mediebranschen. 

■ TV4 erbjuder avgångsvederlag 

till alla medarbetare 

över 55 år. 

■ New York Times beslutar 

att börja ta betalt på nätet. 

FebrUAri 

■ Staffan Ander lämnar över 

uppdraget som ansvarig ut- 

Trond Sefestsson frias från misstankar 

om mutbrott i Svea HovrŠtt. 

givare för Nya Wermlands- 

Tidningen till Rolf Matthies. 

Därmed bryts en tradition på 

NWT, som sedan 1921 alltid 

haft en person från familjen 

Ander som ansvarig utgivare. 

■ Dagens Nyheter varslar 

drygt 100 personer, av vilka 

de flesta är journalister. Tidningen 

byter kulturchef (se 

separat artikel). 

■ Sverker Olofsson meddelar 

att han slutar som programledare 

på Sveriges Televisions 

konsumentprogram Plus 

efter 23 år för att till hösten 

leda ett nytt intervjuprogram 

i SVT. 

MArS 

■ Karin Olsson utses till ny 

kulturchef på Expressen. 

Hon har tidigare varit ledarskribent 

och webbreporter på 

Expressen och editionschef 

på Expressen.se. 

■ Pensionärstidningarna 

går mot strömmen och ökar 

i upplaga, visar Journalistens 

genomgång. 

■ Var femte riksdagsman 

tycker att kommentatorer i 

medier har större makt än 

riksdagen. Det visar Journalistens 

undersökning om 

riksdagsledamöterna och deras 

syn på medier. 

Foto HELENA gIERttA 

■ Strax före midnatt den 31 

mars är det nya TU-avtalet för 

dagspressjournalister klart 

och Journalistförbundet och 

Medieföretagen slipper tillkalla 

medlare. 

APril 

■ Nationaldemokraternas 

tidning Nationell Idag beviljas 

presstöd på totalt 2,3 

miljoner kronor. Tidskriften 

Fokus chefredaktör Martin 

Ahlqvist lämnar Presstödsnämnden 

i protest mot att 

nämnden enligt presstödsreglerna 

inte får ta ställning 

till tidningens innehåll. 

■ Dawit Isaak flyttades redan 

2006 till ett annat fängelse, 

hävdar den eritreanska journalisten 

Meron Estefanos och 

tillbakavisar därmed uppgifterna 

om att han flyttades 

först 2009. 

■ Blekinge Läns Tidning och 

Nordöstran beslutar att slå 

ihop sina sportredaktioner. 

■ TV4s politiske reporter Anders 

Pihlblad ger ut boken 

Drevet går, där han bland annat 

skriver om sin egen erfarenhet 

av att bli intensivt bevakad 

av kolleger efter hans 

och den tidigare statsekreteraren 

Ulrica Schenströms 

kyss, som dokumenterades 

på bild i Aftonbladet. 

Bjšrn Wiman tar šver som DNs kulturchef 

efter Maria Schottenius. 

Foto sANDRA CHARIN LUNDIN 

MAJ 

■ Malmö tingsrätt fastslår att 

Sydsvenskans chefredaktör 

Daniel Sandström är ansvarig 

utgivare för artiklar som 

publicerades innan han blev 

utgivare. En konsekvens av 

domen är att ansvariga utgivare 

ärver tidigare utgivares 

publiceringsbeslut. Sydsvenskan 

överklagar domen. 

Om tingsrättsdomen står 

fast kan det få till följd att ansvariga 

utgivare plockar bort 

gamla artiklar ur arkiven för 

att slippa hamna i otaliga 

rättsprocesser. 

■ England har blivit ett centrum 

för förtalsturism. En 

svensk förklaring i Amsterdamfördraget 

kan kanske 

rädda svenska medier från 

dyra skadeståndskrav i England. 

■ De centrala förhandlingarna 

på Dagens Nyheter avslutas. 

Elva medarbetare sägs 

upp. 

■ Journalistklubbarna på de 

tidningar som ingår i Promedia-koncernen 

beslutar att 

bilda en storklubb med 300 

medlemmar. Även klubbarna 

på de fyra tidningar som 

ingår i Sydsvenska Dagbladet 

AB bildar en gemensam 

klubb. 

■ Journalistförbundet och 

Var femte riksdagsman tycker att politiska 

kommentatorer har stšrre makt Šn de sjŠlva. 

Medieföretagen enas om avtal 

för journalister på kommersiella 

etermedier och 

tidskrifter och på public service-området. 

JUNi 

■ Expressens förre chefredaktör 

och ansvarige utgivare 

Otto Sjöberg döms till 

dagsböter för grovt förtal. 

Tidningen hade 2003 utpekat 

en misstänkt med namn 

och bild. Domen överklagas. 

■ Journalistens granskning 

av organisationspressen visar 

att 60 procent av chefredaktörerna 

på dessa tidningar 

känner att de inte kan 

skriva kritiskt om sina ägare i 

alla ämnen. 

■ Tidningen Värnpliktsnytt, 

som varit en plantskola 

för journalister, kommer 

ut med sitt sista nummer. 

Värnpliktsnytt läggs ned eftersom 

den allmänna värnplikten 

den 1 juli slopas efter 

109 år. 

JUli 

■ EU godkänner reglerna 

för det svenska presstödet, 

vilket innebär att maxstödet 

till storstadstidningar sänks 

från 64 till 45 miljoner kronor. 

Sänkningen ska ske un- 


Foto toMAs oHLssoN 

Meron Estefanos om 

bevakningen av Isaak. 

Foto toMAs oHLssoN


der en femårsperiod med 

start 2011. 

AUGUSti 

■ En ny Radio- och TV-lag 

införs. Lagen, som är en anpassning 

till EUs regler, innebär 

ökade möjligheter till 

sponsring och produktplacering 

i program. TV-stationer 

får ha tolv minuter reklamavbrott 

i timmen. Men enligt 

både kulturminister Lena 

Adelsohn Liljeroth och SVT 

VD Eva Hamilton ska kommersen 

hållas borta från public 

service. 

■ Den svensk-eritreanske 

journalisten Dawit Isaak 

kommer inte att få någon rättegång 

i Eritrea, där han suttit 

fängslad utan rättegång 

sedan september 2001. En- 

Wikileaks grundare Julian Assange sökte 

arbetstillstånd i Sverige. 

ligt den eritreanske presidenten 

Isaias Afewerkis rådgivare 

Yemana Gebrab har 

Dawit Isaak gjort sig skyldig 

till ett så allvarligt brott mot 

landet att ingen rättegång behövs. 

■ Mer än 50 journalister 

ställer upp i riksdagsvalet 

i september, bland dem 

Svenska Dagbladets tidigare 

ledarskribent Maria Abrahamsson 

som kandiderar 

för Moderaterna och Sveriges 

Radio-reportern Sofia 

Bothorp, som företräder 

Miljöpartiet. 

■ Wikileaks grundare Julian 

Assange polisanmäls, misstänkt 

för våldtäkt. 

■ Assange ansöker om arbets- 

och uppehållstillstånd 

i Sverige för att som ansvarig 

utgivare för Wikileaks få 


Foto lINA AlRIkssoN/sCANpIx 

skydd av den svenska tryckfrihetslagstiftningen. 

■ Den danska justitieministern 

väcker åtal mot TV-stationen 

Roj-TV, som anklagas 

för att ha stött terrorverksamhet. 

Anklagelserna går ut på 

att stationen, som sänder på 

kurdiska, i intervjuer och program 

har låtit PKK-anhängare 

komma till tals. 

SePteMber 

■ Ola Sigvardsson, chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

på Östgöta-Correspondenten, 

utses till ny Allmänhetens 

pressombudsman, PO. 

I en intervju i Journalisten 

säger han sig principiellt 

vara för en gemensam Medieombudsman 

för press, radio 

och TV. 

Produktionsbolag som t ex Massamedia i 

Piteå har inte lett till ökad mångfald på SR. 

Kritik mot PO 

Det gungade till i det 

pressetiska systemet 

under året när tidningar 

ifrågasatte Pressombudsmannens 

och Opinionsnämndens 

omdöme och 

hotade att bojkotta institutionerna. 

Turbulensen startade när Aftonbladets 

kultursida den 17 

mars publicerade ett yttrande 

av Allmänhetens pressombudsman, 

PO, Yrsa Stenius, 

som 

ännu inte 

var offentligt. 

PO argumenterade 

för att Press- 

sensopinionsnämnd, PON, skul- 

Yrsa Stenius 

le klandra Expressen för publiceringarna 

i oktober 2009 

om att Jan Guillou varit sovjetisk 

agent. Stenius ansåg att 

han vållats ”oförsvarlig publicistisk 

skada”. 


Intill Stenius utlåtande 

pub licerade Aftonbladets 

kultursida en artikel av Jan 

Guillou rubricerad ”Jag vill 

ha guldspaden”, vilket anspelade 

på att reportrarna 

bakom Expressens artiklar 

om Guillou nominerats till 

Föreningen grävande journalisters 

pris Guldspaden. 

Guillou tog åt sig äran för avslöjandet 

i och med att han 

själv öppet berättat för reportrarna 

om sina kontakter med 

sovjetiska agenter. 

Expressens chefredaktör 

Thomas Mattsson reagerade 

kraftigt mot Stenius ställningstagande 

och förklarade 

att tidningen ställde sig 

utanför PO-systemet. I fortsättningen 

skulle Expressen 

ignorera PO och i stället argumentera 

direkt med PON. 

Den 20 mars fick så Expressens 

reportrar Mikael Ölander 

och Mikael Hylin Guldspadenen 

för sina artiklar. 


Kritiken mot det pressetiska 

systemet tilltog i april efter 

att Opinionsnämnden på 

POs inrådan fällt Gefle Dagblad 

och Arbetarbladet för att 

de publicerat uppgifter om 

en misstänkt mordbrännare. 

PO/PON ansåg att tidningarna 

pekat ut en man ”för en 

begränsad krets” genom att 

ange hans ”ålder, boendeort, 

tidigare arbeten och familjesituation”. 

Gävletidningarnas chefredaktörer 

kritiserade beslutet 

i ett öppet brev där de 

meddelade att de inte skulle 

publicera det fällande uttalandet 

och inte heller betala 

straffavgiften om de inte 

fick en trovärdig motivering 

till beslutet. 

Yrsa Stenius bemötte kritiken 

och varnade för konsekvenserna 

av en bojkott mot 

PO-systemet. Stenius påtalade 

risken för skärpt lagstiftning 

om det pressetiska systemet 

bröt samman. 

■ Granskningsnämnden för 

radio och TV fällde två program 

i Sveriges Radio för att 

de gynnat kommersiella intressen 

genom att uppmana 

lyssnarna att gå med i deras 

Facebookgrupper. 

■ Hovrätten fällde tidningen 

Lundagårds nätutgåva för att 

den illustrerat en kritisk artikel 

om Kreditkassan med 

utlåningsföretagets egen reklambild. 

Lundagård fälldes 

för att bilden publicerades på 

nätet, men inte för publiceringen 

i papperstidningen. 

Enligt hovrätten bedöms en 

redaktionell metod olika beroende 

på vilket medium det 

gäller. Båda parter överklagar 

beslutet till Högsta domstolen. 

■ Det amerikanska försvarshögkvarteret 

Pentagon inför 

Senare rättade Gefle Dagblad 

och Arbetarbladet åter 

in sig i det pressetiska ledet 

genom att publicera PONs 

fällande utlåtanden och betala 

in avgifter. 

I juni tog debatten en ny 

vändning när PON friade Expressen 

för publiceringen om 

Jan Guillou. Nämnden gick 

därmed emot PO Yrsa Stenius 

rekommendation att fälla 

tidningen. 

Stenius kallade PONs friande 

beslut ”förvånande”. 

Expressens chefredaktör 

Thomas Mattsson krävde att 

Yrsa Stenius skulle ta konsekvenserna 

av PONs beslut 

och avgå. 

I november kritiserade 

chefredaktörerna på Norrbottens-Kuriren 

och Norrländska 

Socialdemokraten PON, 

som klandrat tidningarna 

för artiklar om Hells Angels 

i Norrbotten. PON ansåg att 

de båda tidningarna pekat 

ut en person som brottslig, 

nya regler för hur medierna 

får bevaka domstolarna i Guantanamo 

på Kuba. De nya 

reglerna innebär bland annat 

att journalister inte längre riskerar 

att utvisas på grund av 

att deras rapporter bygger på 

information som inhämtats 

på plats. 

■ Sveriges Television minskar 

kraftigt antalet medarbetare 

som är anställda på 

bemanningsföretagen Mediakompetens 

och Manpower. 

■ Journalistens kartläggning 

visar att Sveriges Radios 

mångfald knappast ökat 

eftersom de flesta som jobbar 

i firma åt Sveriges Radio endast 

jobbar åt SR och därmed 

är att betrakta som anställda. 

■ Meter Television söker 

snygg cancerpatient, en nyhet 

som får läkaren Ulf Tor- 

Jan Guillou och thomas 

Mattsson i en 

debatt på Gräv2010. 

bland annat genom att berätta 

att han tidigare funnits 

med på en lista över Sveriges 

farligaste förbrytare. I det här 

fallet var det i stället PO som 

ville fria. 

Norrbottens-Kurirens och 

NSDs chefredaktörer krävde 

att PON skulle ompröva 

beslutet, som de fann ogrundat. 

I årets pressetiska debatt 

fick också Aftonbladet kritik 

för att man inte tagit ansvar 

för pressetiska det systemet, 

som bygger på att ärenden 

blir offentliga först när de 

prövats av PON. 

Britt Börjesson, medieforskare 

på JMG i Göteborg, 

sade i Journalisten att hon 

hoppades att debatten kunde 

föra något gott med sig 

och att en kris kunde vara 

bra för det pressetiska systemet 

som måste leva och utvecklas. 

HåkAn LindqviSt 

Foto toMAs ohlssoN

stensson med flera att starkt 

kritisera bolaget. 

■ Första numret av Chefen i 

Journalisten kommer ut. 

OktOber 

■ Thelma Kimsjö, publisher 

på Länstidningen i Södertälje, 

utses till ny tidningschef 

på VLT. 

■ Karin Hübinette, programledare 

på Sveriges Televisions 

Agenda och Aktuellt, 

tvingas lämna sina uppdrag. 

Skälet är att hennes syster 

Hillevi Engström utsetts till 

arbetsmarknadsminister. 

Hübinette blir i stället utrikesreporter 

på SVTs Korrespondenterna. 

■ Yttrandefrihetskommittén 

presenterar ett betänkande 

där man föreslår tre 

Ola Sigvardsson utsågs till ny PO. 

Foto pAUl FRIgyEs 

Pirate Bay-rättegången fortsatte, här advokat 

Peter Althin och Peter Sunde. 

Tufft år på DN 

Efter ett av de mest turbulenta 

åren i Dagens Nyheters 

historia har ekonomin 

fšrbŠttrats och DN återanstŠller 

journalister. Men 

personalen slickar Šnnu 

såren efter den hŠstkur DN 

gått igenom. 

Nedskärningarna och omorganisationen 

på Dagens Nyheter 

som inleddes hösten 2009 

fortsatte in på det nya året. 

I början av 2010 hade runt 

90 DN-medarbetare fått söka 

om sina tjänster. 

Kontrakten med flera kulturfrilansar 

hade sagts upp 

och förhandlingarna om sex 

varslade på webbredaktionen 

hade inletts. 

Den 4 februari förändrades 

scenen i ett slag då DN varslade 

100 av 580 anställda. 50-60 

journalisttjänster skulle bort. 

Den 17 februari informerade 

DN-ledningen personalen 

om att företaget skulle bantas 

med 20 procent rakt av på alla 

avdelningar. De anställda fick 

modeller för att stärka och 

grundlagsskydda yttrandefriheten 

i digitala medier 

och diskussionsfora på internet. 

NOVeMber 

■ Bilderna tar allt mer plats i 

tidningarna. Från 36 procent 

1980 till 56 procent 2010. Det 

visar Journalistens mätning 

av fem svenska tidningar en 

specifik vecka under åren 

1980, 2000 och 2010. 

■ Mediehuset i Luleå där 

Norrländska Socialdemokraten 

och Norrbottens-Kuriren 

har sina redaktioner, bombhotas 

i mejl. När polisen spårar 

avsändarens IP-nummer 

visar det sig att hoten sänts 

från polishuset i Luleå. 

■ Ett ovanligt stort medie- 

en månad på sig att bestämma 

om de accepterade frivillig 

avgång. De som gjorde det 

erbjöds lön under uppsägningstiden 

och ytterligare sex 

månader. 

Om DN inte hade nått sitt 

sparmål efter en månad skulle 

turordningen enligt Las 

gälla. 

Den 19 februarimeddeladekulturchefen 

Maria 

Schottenius 

att hon skulle 

avgå och låta 

någon annan 

verkställa de 

omfattande 

Maria 

Schottenius 

nedskärningar som väntade 

på kulturredaktionen. Björn 

Wiman kulturchef på Expressen 

efterträder henne. 

Den 23 februari stod det klart 

att DN Kultur måste krympa 

från 50 tjänster till drygt 30, 

en 40-procentig neddragning. 

Den 2 mars klargjorde led- 

Foto ANEttE NANtEll 

uppbåd bevakar årets presskonferens 

i samband med 

älgjakten. Det är inte kungens 

jaktlycka som intresserar 

journalisterna, utan 

hans reaktion på avslöjandena 

i boken Carl XVI Ð den 

motvillige monarken. Kungen 

uppger sig inte ha läst boken 

och avböjer kommentarer. 

Hovet meddelar senare 

att kungen inte vidtar några 

rättsliga åtgärder mot bokens 

författare. 

■ Hovrättsförhandlingarna 

mot the Pirate Bay blir i 

jämförelse med tingsrättens 

förhandlingar stillsam. Inga 

protester och måttlig mediebevakning. 

De tre åtalade 

döms den 26 november. 

Fängelsestraffen sänks medan 

skadeståndskravet höjs. 

■ Sveriges Radio är det med- 


ningen att antalet skribenter 

på DN Kultur minskas från 

över 20 till 14 och att hela nivån 

med ämnesredaktörer 

skulle försvinna och antalet redigerare 

halveras. ”Det känns 

illvilligt kommenterade Lars 

Linder, mångårig medarbetare 

på DN Kultur. 

Den 30 april avslutades förhandlingarna 

om avtalsturlista. 

Ledningen ville säga upp 

tolv personer. 

Den 12 maj avslutades centrala 

förhandlingar. Elva medarbetare 

sades upp. På redaktionen 

upprördes många över 

hur dessa hade behandlats. 

Samtidigt som ledningen sade 

upp elva anställda ville den behålla 

nio personer som jobbade 

för ett bemanningsföretag. 

Den 28 september redovisade 

DN en vinst på 27 miljoner 

kronor för de två första tertialen, 

en förbättring med 153 

miljoner kronor jämfört med 

året före. Minskad personal 

och ökade intäkter låg bakom 

uppgången. 

ieföretag som har störst förtroende 

i Medieakademins 

förtroendebarometer. På andra 

plats kommer Sveriges 

Television. 

■ Regeringen får klartecken 

från Lagrådet att införa 

Datalagringsdirektivet, som 

ålägger EUs medlemsstater 

att lagra trafik- och lokaliseringsuppgifter 

om abonnemang 

eller användare. 

■ Wikileaks grundare Julian 

Assange häktas i sin 

frånvaro och en internationell 

efterlysning utfärdas. 

Han misstänks för våldtäkt, 

sexuellt ofredande och olaga 

tvång. 

■ Den svenske journalisten 

Fredrik Gerttens dokumentär 

Bananas! får efter domstolsbeslut 

visas i USA. Bananjätten 

Dole förbjuds att lämna 

Lars Linder på dn 

kultur. 

I dag konstaterar journalistklubbens 

ordförande Hans 

Arbman att alla 38 personer 

som tog avgångsvederlag nu 

är ute ur huset. 

– I den centrala förhandlingen 

backade ledningen om en 

av de tolv personer man ville 

säga upp, säger Arbman. En 

vägrade skriva under och avsäga 

sig rätten till återanställning. 

Den personen har efter 

att uppsägningstiden gick ut 

utnyttjat sin återanställningsrätt 

och har nu ett vikariat på 

tidningen. Till sist tvingades 

tio sluta. 

DNs ekonomiska situation 

är i dag bra, vilket skapar 

trygghet. DN återanställer nu 

och har på kort tid rekryterat 

sex journalister som börjar 

efter årsskiftet.Bland dem en 

ledarskribent och en kulturreporter. 

En politisk reporter 

ska också anställas. 

– Många avdelningar fungerar 

bra i sin lilla organisation, 

men det finns frågor om hur 

in nya stämningsansökningar 

mot Gertten. 

DeceMber 

■ Pressens samarbetsnämnd 

föreslår ett nytt etiskt system 

med en Medienämnd som 

handlägger alla etiska publiceringsfrågor 

i tidningar, tidskrifter, 

webbsidor, radio, TV 

och sociala medier. 

■ Julian Assange häktas i London. 

Han släpps mot borgen, 

men kvarhålls i häkte sedan en 

brittisk åklagare överklagat beslutet 

om frigivning. 

■ Nyhetsbyrån AP berättar efter 

självmordsbomben i Stockholm 

att det på en hemsida 

knuten till al-Qaida uttalats hot 

mot tidningar i Sverige och att 

det var kopplat till publiceringar 

av Muhammedkarikatyrer. 

det fungerar på företaget som 

helhet. Det sitter fortfarande i 

väggarna att vi gått igenom en 

hård period. Vi är färre nu. Jag 

tycker att ledningen har glömt 

den personal som är kvar och 

att den försummat att ta reda 

på hur de stora förändringarna 

har påverkat medarbetarna. 

Inget blir bättre av sig 

självt, utan man måste jobba 

med det. 

På DN Kultur, den redaktion 

som drabbades hårdast är 

bilden, enligt Hans Arbman 

dubbel. 

– De som jobbar där gillar 

den nye kulturchefen Björn 

Wiman och de tycker att arbetet 

är roligt. Men det märks 

tydligt att det blivit färre på redaktionen 

och det är på gränsen 

att de orkar vissa dagar. 

Dagens Nyheters chefredaktör 

Gunilla Herlitz har 

inte velat kommentera situationen 

på DN efter nedskärningarna. 

HåkAn LindqviSt 


Foto toMAs ohlssoN


Året som gick 

Ett urval av bilder från Journalisten 2010 


Erika Magnusson såg annonsen 

där Arbetarbladet 

sökte en kunglig lokalreporter 

till redaktionen 

i Ockelbo. Långt ifrån 

glamouren. I Journalisten 

nummer 7 följde vi hennes 

jakt på nyheter i prinsens 

födelseort. 

Den 19 april kom Anders Pihlblad ut med sin bok 

om att vara mitt i drevet, den 19 juni såg 4,7 miljoner 

svenskar på ett bröllop, den 18 oktober tillträdde 

Karin Pettersson som politisk redaktör på 

Aftonbladet och till årsskiftet flyttar samma tidning 

in i samma hus som SvD. Här är Journalistens 

år i bilder. FOtO ToMAs ohlssoN oCh KEpA ARIzAlA 

Pieter ten Hoopen ställde ut på 

Fotografiska och blev intervjuad 

i Journalisten nummer 10. 

Sportjournalisten Lars Hildingsson fick 

sitt fjärde hjärta. Hans historia kunde 

man läsa i Journalisten nummer 11.

Var femte riksdagsman 

tycker att kommentatorer i 

medier har större makt än 

riksdagen. Det kunde man 

läsa i Journalistens undersökning 

i nummerr 4. 

Vid årsskiftet 

2010/2011 flyttar 

Aftonbladet och 

SvD in i Kungsbrohuset. 

I Journalisten 

nummer 8 var 

vi på en förhandstitt 

i huset. 

Tvillingarna 

Jessica (t.v) och 

Susan Ritzén var 

båda nominerade 

till guldspadar 

i Gräv2010. 

I Journalisten 

nummer 4 fanns 

en intervju med 

systrarna. 

Karin Pettersson blev 

intervjuad i Journalisten 

nummer 13 om sin nya 

roll som politisk redaktör 

på Aftonbladet. 

Anders Pihlblad samlade ihop bitarna efter det mediedrev som han upplevde 

i boken Drevet gŒr. I Journalisten nummer 5 var han intervjuad. 



•rskršnika: VŠrlden 

SŒ blev det Wikileaks Œr i alla fall. All 

vŠrldens diplomater mŒste ha satt 

morgoncocktailen i vrŒngstrupen nŠr 

de sŒg organisationens senaste publicering 

av hemligstŠmplade dokument. 

Wikileaks har blottlagt en massa struntprat, 

och det borde varken uppröra eller 

förvåna någon, men också en rad fall där 

politiker och diplomater gått över gränsen. 

Saudiska förslag att bomba Iran, en svensk 

regering som försöker kringgå den folkvalda 

riksdagen och politiker som tycks vara 

lite för tajta med amerikanska diplomater. 

Nu pågår jakten på Wikileaks. I Australien 

försöker myndigheterna åtala organisationens 

grundare för den senaste publiceringen. 

I USA har flera senatorer med Joe Lieberman 

i spetsen försökt stoppa Amazon 

från att hysa Wikileaks på sina servrar och 

föreslagit en ny lag som ska göra det olagligt 

att publicera namnen på amerikanska agenter 

och militärer. Uppgifterna är lite oklara 

men möjligen har även organisationens tillgångar 

i amerikanska banker strypts. 

DŠrmed blev 2010 även året då länder som 

USA och Australien, men även Frankrike, 

började bete sig på samma sätt som Kina 

eller Burma när det kom till en avgörande 

pressfrihetsfråga. 

Det är nämligen just så, som en pressfrihetsfråga, 

detta ska tolkas. Wikileaks har 

fått tillgång till en källa, en ”whistle blower”, 

låt vara i megaformat, och har valt 

att publicera. Man kan diskutera lämpligheten 

i att snabbt publicera sådana väldiga 

mängder material, men det är en pressetisk 

fråga. Jag anser nog att massmedierna den 

senaste tiden varit väl snabba att dra slutsatser 

enskilda kommentarer, tagna ur sitt 

sammanhang och nedtecknade av enskilda 

amerikanska diplomater. 

Men det avgörande är att Wikileaks efter 

vad som hittills framkommit inte gjort något 

olagligt. Även i USA borde deras verksamhet 

vara garanterad av den amerikanska 

konstitutionens första tillägg, som handlar 

om religions-, yttrande-, press- och mötesfrihet. 

Ändå pågår nu en jakt efter Wikileaks. 

Och då tänker jag inte på de svenska våldtäktsanklagelserna 

mot Julian Assange. Där 

måste rättvisan självklart ha sin gång. Allt 

annat vore absurt. Man kan inte få strafffrihet 

bara för att man är betydelsefull för 

något annat, som informationsfriheten på 

internet. I det svenska fallet är det snarare 

Assanges anhängare på nätet som beter 

sig som en lynchmobb mot de två kvinnor 

som anklagat deras ”hjälte” för våldtäkt och 

ofredande. 

VŠstvŠrldens reaktioner mot publiceringen 

speglar tyvärr en trend i många länder 

som länge tagit pressfriheten för given. 

I Reportrar utan gränsers årliga index föll 

länder som Frankrike, Grekland och Italien 

långt ned på listan. I Frankrike hade säkerhetspolisen 

aktivt sökt efter källor som 


lämnat uppgifter till tidningen Le Monde. 

I Grekland är det i dag snarare regel än undantag 

att journalister som skriver om den 

politiska utvecklingen i landet utsätts för 

hot av antingen vänster- eller högerextrema 

grupper. Dessutom har presidenten i landet 

vänt sig till den tyska regeringen för att tysta 

Der Spiegels rapporter från den ekonomiska 

krisens Grekland. 

Italien ska vi inte prata om. Där har Berlusconis 

hantering av den fria pressen varit ett 

problem ända sedan han kom till makten 

första gången för 16 år sedan. Hans egna 

TV-bolag samspelar med regeringsmakten 

och genom utnämningar vill Berlusconi 

lägga vantarna även på public service-kanaler. 

Journalister som granskar premiärministerns 

affärer utsätts regelmässigt för 

hot och juridiska utredningar. För drygt ett 

år sedan flyttade organisationen Freedom 

House ned Italien från kategorin ”fritt land” 

till ”delvis fritt land”. Det var första gången 

ett EU-land hamnat i den lägre kategorin. 

Eftersom alla vet att press- och yttrandefriheten 

är något man bör eftersträva i ett 

land så är folkas det rådande tillståndet alltid 

som det ideala. 

Berlusconi anser att Italien har en ideal 

pressfrihet, det finns bara ett antal saker 

journalisterna inte bör skriva om och ett 

antal beslut som fattas bäst av honom personligen. 

Sarkozy uppfattade säkert den franska 

säkerhetstjänstens jakt på källor som både 

motiverad och välgrundad. 

Lieberman och de andra senatorerna som 

nu jagar efter Wikileaks anser uppenbarligen 

att deras ambitioner är fullt förenliga 

med den amerikanska konstitutionens första 

tillägg. 

Jag vill inte verka som en dystopiker, men 

är det inte exakt så man hamnar på ett sluttande 

plan? Gärna pressfrihet, men först ett 

par rejäla inskränkningar. 

Med detta sagt ska man kanske tilllägga 

att de värsta kränkningarna fortfarande 

begås av diktaturer och länder som 

inte ens på pappret respekterar pressfriheten. 

Misshandeln av den 30-årige Oleg 

Kasjin i Ryssland, som bland annat granskat 

verksamheten i Putins ungdomsförbund, 

bekräftar bilden av Ryssland som ett 

av världens farligaste länder för granskande 

journalistik. 

I Filippinerna mördades i juni två journalister 

på en lokal radiostation. Några dagar 

senare mördades tidningsjournalisten Nestor 

Bebolido. Morden hade troligen kopplingar 

till deras bevakning av det politiska 

spelet i Filippinerna. Där pågår också rättgången 

mot några av de ansvariga för massmordet 

på 17 journalister hösten 2009. Få 

om ens någon tror att rättegången kommer 

att klarlägga alla omständigheter kring morden. 

Från Irak, som för några år sedan var det 

farligaste landet att verka i för journalister 

och trots att dödstalen minskat på senare år, 

Ur Wikileaks-lŠckornaframkom 

ocksŒ 

att svenska 

UD bett 

USA om 

hjŠlp fšr att 

fŒ Dawit 

Isaak fri. SŒ 

blev nŒgot 

av den tystadiplomatin 

kŠnd till 

slut...Ó 

UD bad UsA om hjälp för 

att få Dawit Isaak fri. 

kommer ständigt nya rapporter om mord 

och övergrepp. Den 22 november mördades 

den 18-årige TV-presentatören Mazen Mardan 

Al-Baghdadi i staden Mosul. Han sköts 

till döds utanför sitt hem av en grupp män 

som hävdade att de kom från landets säkerhetstjänst. 

Flera utredningar om pressläget 

i landet har visat att journalister utsätts 

för ett hårt tryck både från islamister, motståndsrörelsen 

mot ockupationen och från 

regeringens säkerhetsstyrkor. 

I Afghanistan Šr läget ungefär detsamma. 

Där har flera journalister kidnappats under 

året och oberoende medier tvingats lägga 

ned. ”Oberoende medier utsätts för hårda 

attacker och regeringen under Karzai gör 

inget för att stoppa detta”, skriver Reportrar 

utan gränser i en rapport. 

I Iran fortsätter trakasserierna och förföljelserna 

i svallvågorna av presidentvalet förra 

sommaren. I Kina utsätts bloggare och 

kritiska journalister för ett allt hårdare tryck 

och det finns inga tecken på en mer liberal 

hållning från de kinesiska myndigheterna. 

Journalister har fortfarande inte fritt tillträde 

till Tibet. 

Och i Eritrea sitter Dawit Isaak fortfarande 

i fängelse. Isaaks öde har blivit en tragisk 

konstant i alla årskrönikor om pressfriheten 

i världen. 

Ur Wikileaks-läckorna framkom också att 

svenska UD bett USA om hjälp för att få Dawit 

Isaak fri. Så blev något av den tysta diplomatin 

känd till slut. 

Något konkret resultat av det har vi dock 

inte sett ännu. 

Jesper bengtsson 

Reportrar utan grŠnser

Vi söker 

skribent 

till Teknikföretagens 

webb och tidning. 

Intresserad? Läs mer pŒ 

www.teknikforetagen.se/ledigajobb 

Redigerare 

Vi behöver en utbildad redigare (InDesign) 

frŒn Œrsskiftet och nŒgra mŒnader framŒt. 

Kan eventuellt kombineras med andra vik och 

förlängas över sommaren. 

Ring Charli Nilsson, 070-3733241 eller mejla till 

charli.nilsson@vt.se 

Facklig kontakt Ingrid Johansson-Hjortvid 0490-666 22. 

Aftonbladets nya bilaga Levande Historia har blivit en succé. 

Vi behöver nu förstärka redaktionen och söker en 

Layoutare/ 

biträdande 

redaktör 

Fördelningen mellan de bŒda rollerna 

kommer att vara cirka 50/50. 

Vi vill att du har mŒngŒrig vana av 

layout, gärna feature, samt flera Œrs 

erfarenhet av redaktionellt arbete med 

textredigering, gärna som redaktör. 

Du som söker mŒste vara genuint intresserad av historia, ha kunskaper i 

ämnet och vara allmänbildad. Du mŒste även ha goda kunskaper i svenska 

sprŒket och vara van att göra research samt att faktagranska och korrekturläsa 

texter. Eftersom du troligen ocksŒ kommer att skriva kortare texter och 

vara ansvarig för vissa avdelningar i tidningen bör du dessutom vara en duktig 

skribent och ha god organisationsförmŒga. 

Vi värdesätter förmŒga att kunna jobba självständigt, noggrant och under 

stress. Samtidigt är det viktigt att du har lätt för att samarbeta, och att du 

gillar att ha kul. 

Tjänsten är en heltids projektanställning pŒ sex mŒnader, med möjlighet till 

förlängning. Tillträde snarast. 

Välkommen med din ansökan till marianne.peterson@aftonbladet.se 

senast den 3 januari 2011. 

Personalredaktör Marianne Peterson tel 08-51 42 48 33 svarar pŒ dina frŒgor. 

SJF-klubbens representant Anna Andersson nŒr du pŒ telefon 08-51 42 42 04. 

Sveriges Radio söker 

Konstnärlig ledare för 

Radioteatern 

och 

Chef för UnderhŒllningsredaktionen 

Läs mer pŒ sverigesradio.se/jobb 

REPORTAGECHEF 

Vill du jobba pŒ en av Sveriges största och bästa tidningar? VŒr 

reportagechef ska gŒ i pension och vi söker nu hennes efterträdare. 

Du är en tidningsmakare som vet hur man berättar en bra historia 

oavsett om det handlar om livsöden, dramatik, kärlek eller kändisar. 

Du leder arbetat i reportagegruppen och ingŒr i redaktionsledningen. 

Läs mer om tjänsten och ansök via aller.se/jobb senast den 28/12. 

SVT NYHETER 

söker videoreporter till ABC i Uppsala 

Läs mer pŒ svt.se/arbetsplatsen 

Rikspolisstyrelsen, Enheten för information och 

ärendehantering söker 

Bildredaktör samt 

kvalificerad 

webbredaktör 

för mer information se Polisens hemsida. 

www.polisen.se 


När jag ruskat av mig blötsnön och hängt av 

ytterkläderna i tamburen dröjer sig Daniel 

Sjölin tyst kvar vid datorn en stund. 

Nej, det är inte så att författaren har svårt 

att slita sig från skapandet. Han betalar räkningar. 

Romanförfattaren Daniel Sjölin är i dag – 

efter att ha lett Sveriges Televisions bokprogram 

Babel i fem år – för en allmänhet mest 

känd som TV-personlighet. 

Programledarjobbet ger honom en någorlunda 

säker försörjning, något som många 

författare kan avundas honom. Men han 

tvivlar på att han kommer att vara programledare 

på TV i evighet. 

– Jag har svårt att se mig leda Doobidoo 

om tio år. 

Han har lovordats för sitt chosefria och avspända 

sätt att leda Babel, kunnig och kollegial 

med författarna, utan att för den skull 

utestänga publiken. Hans frågvisa nyfiken- 

het smittar över till tittarna och väcker deras 

intresse för litteratur. 

– Jag tycker inte om knäfall för Konstnären 

– ”Åh, du är författare!”. Respektavståndet 

till författarens yrke har aldrig gynnat litteraturen. 

Som programledare i Babel må 

jag vara snäll, men jag knäfaller inte för författare. 

Han blir irriterad på författare som svänger 

sig och talar om att ”romanfiguren bara 

kom till mig”. 

– Det är ansvarslöst, att mystifiera sig 

själv. Man måste avdramatisera litteraturen 

så att den inte gör sig för viktig. Författare 

ska inte placeras på piedestal. 

Många har noterat hans fallenhet för TVmediet. 

Han har förmågan att – som det 

brukar heta – ”gå igenom rutan”. 

– Det som är bra är att jag är. Det är väldigt 

orättvist att när vissa ler ser det i rutan 

profilen 

daniel sjölin 

ÓMan måste avdramatisera 

litteraturen så att 

den inte gšr sig fšr 

viktigÓ 

I Daniel Sjölins uppväxtmiljö rådde kulturförakt och 

som barn avskydde han böcker. Men som programledare 

för Sveriges Televisions bokprogram Babel 

förmedlar han genom rutan ett genuint litteraturintresse 

och sin nyfikenhet på författare. Han har 

kalats en naturbegåvning, som född för TV-mediet. 

TexT Håkan Lindqvist FoTo JoHan Bergmark 

ut som om de gråter, medan andras leenden 

strålar. Det handlar också om kroppsgester 

och mimik. Jag är dålig på att dölja känslor 

och jag har en tydlig mimik. 

Som barn var han väldigt blyg. All social 

samvaro innebar en ansträngning och han 

fick träna sig i att umgås. Han har också tränat 

upp sig i att vara programledare. 

I början ställde han ofta långa, essäartade 

frågor. Nu försöker han vara mer distinkt. 

Daniel Sjölin har fått en del kritik för att 

han släpper ämnena för fort och inte ställer 

följdfrågor. Han är medveten om svagheten 

men anstränger sig för att bättra sig. 

Samtidigt tror han att hans vänliga och 

nedtonade stil kan vara förledande. Alla 

uppfattar inte den kritik som ibland finns 

mellan raderna. 

– När jag studerar skjutjärnsjournalister 

märker jag att det är lurigt. Mycket beror på 

hur journalisten ser ut. K-G Bergström verkar 

arg, men ställer inte alltid så öppnande 

frågor. 

Han brukar tala högt för sig själv för att 

veta vad han senare ska säga i Babel. På samma 

sätt gör han när han skriver. 

– Efter att jag talat skit i en kvart brukar det 

komma något väsentligt. När Babel startar 

kan jag lyssna och behöver inte fundera på 

frågor. Jag är dålig på att improvisera, så jag 

är noga förberedd. Det är nervöst att vara i 

TV och jag vill inte göra bort mig. 

Daniel Sjölin kommer från en icke läsan- 

22 decemBer 2010 –26 Januari 2011 Journalisten 17

profilen 

de arbetarfamilj och hans intresse för skönlitteraturen 

kom relativt sent, i sena tonåren. 

– Som barn avskydde jag böcker. Jag och 

mina kompisar höll på med idrott, som 

innebandy. Många tyckte att det skulle vara 

skottpengar på en sådan som Kristina Lugn. 

Där jag växte upp fanns ett kulturförakt. Så 

jag har gjort en lång resa från att vara illitterat 

till att bli författare och kritiker. 

Så småningom ville han distansera sig 

från sin miljö, vara annorlunda. 

– Eftersom jag var intresserad av språk, 

lingvistik och psykologi började jag läsa. Jag 

var intresserad av hur hjärnan fungerar, till 

exempel språk och minne. Ett tag tänkte jag 

bli språkkonsult eller psykolingvist. 

Det framgår att Daniel Sjölin närmat sig 

språk, läsning och skrivande med analytiska 

glasögon på sig, som när han reflekterar 

över vad som händer när han formulerar 

sig i skrift. 

– Ett motoriskt minne startar när man 

skriver. Det sitter i fingrarna. Skrivakten 

triggar i gång minnet och jag upptäcker 

nya saker. 

Han liknar normaltillvaron vid att åka ett 

höghastighetståg. 

– Landskapet flimrar förbi oartikulerat, 

men när jag skriver saktas hastigheten ner 

och jag får syn på korna som betar på ängen. 

2007 gav Daniel Sjölin ut VŠrldens sista roman, 

vars huvudperson är en alkoholiserad 

författare och programledare, kallad Daniel 

Sjölin. 

– Det är en författare som hatar hela världen 

och vill krossa allt vad kärlek, drömmar, 

språk och namn står för. 

Stämningsläget i boken är uppskruvat 

desperat och förtvivlat och språket tycks 

i bland tömt på innehåll. 

Romanen kan på ett plan läsas som ett litterärt 

experiment med identitet och autenticitet 

kontra fiktion. Det var också så de flesta 

av recensenterna läste romanen. 

Men enligt Daniel Sjölin är romanens 

egentliga tema sorgen efter ett förlorat barn. 

Hans barn. 

– Barnet kom aldrig till världen och fick 

inget språk. Hela romanen är en sublimering 

av sorgen. Barnet är en dröm och därför 

ska fiktionen förstöras. Författaren gjorde 

sig själv till psykopat för att inte känna 

sorgen och smärtan. Med språkets hjälp 

skapar han avstånd till känslan och han vill 

även förstöra språket. 

Han ville inte att kritiken skulle kunna 

skriva att han talade ut om sin sorg och lade 

därför ut villospår. 

– Jag skrev så för att visa för att dölja – och 

för att dölja för att visa. Det är en bearbetning 

av sorgen, men jag ville inte skriva den 

som en självbiografisk snyftare med sikte 

på ett sommarprogram i P1, utan just som 

fiktion. Jag tyckte att det skulle vara att förråda 

dem man älskar om man uttryckligen 

skrev om dem. 

När han skrev romanen var han övertygad 

om att det var den sista roman han skrev, 

om än kanske inte världens sista. 

– Nu har jag småbarn och då frågar man 

inte om existensen. Nu är det napp och välling 

och barnaögon som tittar på mig som 

är existensen. 

18 Journalisten 22 December 2010 –26 januari 2011 

Som barn avskydde jag bšcker. 

Jag och mina kompisar hšll 

pŒ med idrott, som innebandy. MŒnga 

tyckte att det skulle vara skottpengar 

pŒ en sŒdan som Kristina Lugn. Ó 

I dag är Daniel Sjölin inte längre så säker 

på att han inte kommer att skriva nya romaner. 

Han börjar känna lust att bygga upp en 

värld i en riktig fiktionsroman. 

Huvudpersonen i VŠrldens sista roman 

utbrister på ett ställe: ”Vart tog inbillningskraften 

vägen? Varför ska allt vara based on 

at true/plausible story? Är det inget som 

händer i overkligheten längre?” 

Citatet kunde vara en kommentar till den 

mediala debatten om Liza Marklunds bok 

Gšmda, som hon ursprungligen hävdade 

var en ”sann” berättelse. Marklund kritiserades 

för att en del fakta i boken var felaktiga 

eller förvanskade. 

– Hon fick skylla sig själv. Om en journalist 

skriver en bok med undertiteln En sann 

historia, då är det journalistik, som får bedömas 

som det. Det är inte en roman, och 

då kan den rannsakas. 

Han tycker illa om ”journalistifieringen” 

av skönlitteraturen, det vill säga att journalister 

och författare som skriver romaner anser 

sig behöva legitimera dikten med fakta 

eller samhällskritrik. Det är som om de 

misstror fiktionen. 

I kölvattnet av denna utgivning följer sedan 

en rundgång i diskussionen om denna 

litteratur. 

– Det blir ett självförsörjande system. 

Journalister skriver böcker som andra journalister 

kommenterar och debatterar. 

Daniel Sjölin har naturligtvis följt de senaste 

årens debatt om kulturjournalistiken. 

Han påminner om att villkoren för kritiken 

har förändrats. Förr hade kultursidor och 

förlag drag av samhällsinstitutioner, som 

tog ett stort ansvar för litteraturutgivningen, 

trots att de verkade i en kommersiell 

värld. 

I debatten har dagens kultur- och litteraturkritik 

hudflängts och kallats ytlig och 

snuttifierad. Daniel Sjölin påpekar att villkoren 

för kulturbevakningen har förändrats, 

inte minst ekonomiskt. 

– Det var lättare att försörja sig som kritiker 

tidigare, då författare och översättare 

kunde livnära sig på att exempelvis introducera 

rumänska poeter. Det kan ingen i dag. 

Han anser inte att man generellt kan påstå 

att kulturkritiken var bättre för några decennier 

sedan. 

– Många av de gamla recensenterna var 

fördomsfulla och upphöjde sin egen smak 

till lag: ”Jag bedömer att detta är skit”. De 

dömde ut sådant de inte förstod eller kände 

igen. I dag är det ingen som upphöjer sin 

smak till lag. 

namn 

Daniel Sjšlin 

Ålder 

33 Œr 

familj 

Fru och tvŒ barn, ett 

och ett halvt Œr och 

fyra Œr. 

Bor 

Villa i €ngby i vŠstra 

Stockholm 

Bakgrund 

Nordens fšrfattarskola 

Biskops-Arnš. 

Universitetsstudier 

i bland annat retorik 

och litteraturvetenskap. 

Debuterade 

2002 som fšrfattare 

med romanen 

Oron bror. Kritiker i 

Svenska Dagbladet. 

Redaktšr fšr LyrikvŠnnen 

2004-2005. 

Programledare i 

Sveriges Televisions 

litteraturprogram 

Babel sedan vŒren 

2005 

drivkraft 

Fantasi

Allt om MC är Sveriges största oberoende mc-tidning, som innehåller allt från tester 

av nya motorcyklar, touring- och teknikartiklar till custombyggen och klassiker. 

Vi söker nu en hungrig reporter med ett brett och brinnande hojintresse. Att du hanterar 

både penna och kamera ser vi som självklarheter. Du bör också vara bekväm i IT-miljön 

eftersom en del av jobbet består i att uppdatera vår hemsida. 

Du har minst B-körkort och självklart mc-körkort. Tjänsten är på heltid och 

tillsvidare. Sex månaders provanställning tillämpas. Arbetsplatsen finns i Karlskrona, 

men det går också bra att arbeta från förlagets kontor i Solna. 

Senast den 31 januari 2011 vill vi ha din ansökan. 

Frågor besvaras av Göran Svensson, tel: 0455-33 53 30. 

Skicka din ansökan till erika.philipson@fabas.se och skriv Reporter i ämnesraden. 

Förlags AB Albinsson & Sjöberg är Nordens 

största motorförlag och ingår i FabasGruppen med 

verksamhet i Sverige, Norge, Finland, Polen och 

Ryssland. Koncernen med huvudkontor i Karlskrona, 

har ca 120 anställda och omsätter drygt 250 MSEK. 

Guldspadefönstret 

är öppet 

Period 2 fram till 

10 januari 2011 kl 17.00. 

Gäller bidrag publicerade 

1 juli 2010- 31 december 2010. 

Nya tuffa regler: www.fgj.se 

SVT är ett public service-företag vars uppdrag vilar 

på en demokratisk idé. Vi producerar fri television. 

SVT är till för alla och vi arbetar för ökad mångfald 

både i vårt utbud och inom företaget. SVT är 

icke-kommersiellt och finansieras av tv-avgifter. 

SVT har 2100 anställda och vi finns på 28 orter 

över hela landet. 

SVT V€RMLANDSNYTT 

S…KER REDAKTIONSCHEF 

Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Chef Regionala Nyheter 

Christina •gren på tel 0470 - 77 88 29 eller 0705 - 77 88 29. 

Läs mer på svt.se/arbetsplatsen 

söker reporter 

FabasGruppen ger ut tidskrifter och böcker samt driver 

webbsajter om motor och teknik. Dessutom produceras 

ett 20-tal mässor och event med anknytning till motor. 

Gotlänningens Tryckeri AB utlyser 

stipendium för 

studier av Mediesituationen ur ett ö-perspektiv 

Stipendiet består av 50 000 kronor att användas för jämförande studier av 

Gotland med andra öar ur ett medieperspektiv. 

Gotland är unikt med en bred massmediebevakning och även genom att 

invånarna läser dagstidningar och följer lokalradion i större grad än många 

andra orter/regioner, både i Sverige och världen. Beror det på mångfalden 

av medier eller på att vi är en ö med ett klart avgränsat upptagningsområde? 

Detta är frågor vi vill försöka få svar på. 

Frågor om stipendiet besvaras av Eva Bofride, chefredaktör, 

tel: 0498-20 24 08 eller eva.bofride@gotlandstidningar.se 

Senaste ansökningsdag: 31 januari 2011. 

Upphandling av dokumentärfilmserie 

Lunds universitet, Region Skåne, Lunds kommun och European 

Spallation Source AB (ESS) upphandlar en dokumentärfilmserie om 

forskningsanläggningarna ESS och MAX IV i Lund. Serien ska visa 

möjligheterna med den forskning som ska bedrivas vid anläggningarna 

och den påverkan på flera plan som anläggningarna i sig för med sig. 

Sista anbudsdatum är den 21 januari 2011. 

Mer information: www.tendsign.com 

små annonser 

25 ord för bara 300 kronor! 

Best av småannons görs en vecka innan publicering till: 

annons@journalisten.se skriv annonstexten (25 ord för 300 kr) samt faktureringsadressen. 

Gäller endast för privatpersoner och frilansgrupper. Journalisten förmedlar 

inga svar. 

PLATS P• FRILANSBYR• 

Plats på K12 Kommunikation i centrala 

Göteborg. Uthyres i tio månader 

med tillträde 15 februari 2011. 

Hyra 1 996 kr/månad. Bredband, 

kontorsmöbler, skrivare, kaffe/te 

ingår. Mejla petra@petrajonsson.se 

UTSIKT …VER HALVA STAN 

Har du i denna frilanslokal i Gamla 

Stan. Bredband, skrivare, kaffe, 

städning och inspirerande kolleger 

ingår. Omgående, 2 700 kr/mån 

exkl moms. marsipana@telia.com 

PLATS …NSKAS I 

FRILANSLOKAL 

En trevlig plats i frilanslokal i Stockholms 

innerstad önskas januari 

Ð juni 2011. Alla förslag välkomna. 

Ring eller mejla jenny@ryltenius.se 

Journalistförbundets 

öppettider i julhelgen 

23 december 

Växeln och förhandlingsjouren stänger 12.00 

27 december – 4 januari 

Förhandlingsjouren vardagar 13.00 – 15.00 

Medlemsregistret vardagar 10.00 – 12.00 

5 januari 

Förhandlingsjouren 10.00 – 12.00 

Medlemsregistret 10.00 – 12.00 

God jul och gott nytt år! 

Läs mer på www.sjf.se 

LEDIG PLATS I 

FRILANSGRUPP 

nära Skanstull i Stockholm. Bredband, 

skrivare, kopiator, kaffe, 

skorpor och åtta kolleger för 1 700 

kr/mån + moms. 

Mats, 070-340 89 02 eller Erika, 

070-444 99 54 

RUM LEDIGT 

på frilanskontor nära Fridhemsplan, 

Stockholm. €ven några platser 

i öppet landskap lediga. I hyran 

ingår bredband, kontorsmöbler, 

kök, larm etc. Tel 070-799 80 02, 

Jeanette. 

Småannonser till nästa nummer 

bokas senast 18 januari 2011 via 

mejl till: annons@journalisten.se. 

Nästa nummer av Journalisten 

utkommer 27 januari 2011. 


på jobbet 

Ledordet är kvalitet och målet 

är att inget ska vara fel 

för medarbetarna på Bonnier 

Korsord. Här produceras tolv 

korsordstidningar. Men man 

behöver inte vara korsordslösare 

för att jobba här. 

Det är lugnt och tyst på redaktionen 

på Sveavägen i Stockholm. 

Inte så många av de 23 medarbetarna 

finns på plats denna tidiga 

morgon. Här och var på väggarna 

sitter hyllor med drösvis med 

korsordstidningar. Så också i Carina 

Sohléns rum. 

Hon är chefredaktör för samtliga 

titlar i korsordsfamiljen. Förutom 

redaktionen har hon ett 

stort gäng frilansar, som består 

av textare, illustratörer, korrekturläsare 

och mellan 70 och 80 

korsordskonstruktörer, att hålla 

reda på. På redaktionen görs 

också Dagens Nyheters korsord 

och Året Runts korsordsbilaga. 

Dessutom tar avdelningen emot 

beställningar på korsord från enskilda 

kunder. 

Att göra en av Bonnier Korsords 

titlar tar elva veckor från det att 

redaktören sätter sig och börjar 

göra mallar till konstruktörerna 

till det att tidningen skickas 

till tryck. Alla tidningar trycks i 

Polen och tryckprocessen tar trefyra 

veckor. 

Men det innebär inte att tidningen 

är inaktuell när den når 

lösarna, som är redaktionens benämning 

på läsarna. 

– Vi jobbar mycket med att hålla 

oss uppdaterade om vad som 

händer i den närmaste framtiden. 

När Cornelisfilmen gick upp 

på biograferna var vi förberedda 

och kunde presentera ett Cornelis-kryss 

lagom till premiären. 

Och även om produktionstiden 

är lång kan en redaktör avvakta 

med ett korsord om han 

eller hon väntar på besked om 

någon viktig händelse, och sedan 

lägga ut jobbet på en snabb 

konstruktör i sista stund. 

– Är det ett bra korsord har lösaren 

lärt sig något nytt efter att 

ha löst det. Det ska både vara underhållning 

och hjärnjympa att 

lösa korsord, tycker Carina Sohlén. 

Hon är mycket pedagogisk när 

hon ska förklara konsten att producera 

en korsordstidning för 

en fullkomlig novis på området. 

För att underlätta håller vi oss till 

kryss, som inte är detsamma som 

ett korsord. 

Produktionen börjar med att 

redaktören för tidningen gör ett 

underlag till konstruktören genom 

att välja bilder och skapa de 

ord som ska höra till bilderna. 

– Varje tidning har sin identitet 

och vänder sig till olika målgrupper 

så vi vill själva styra valet 

av bilder och teman, berättar Carina 

Sohlén. 

Underlaget gör redaktören 

på en mall i datorn. Sedan brukar 

konstruktören skicka tillbaka 

de färdiga kryssen med bokstäverna 

ifyllda med blyertspenna. 

Den digitala världen har inte nått 

alla konstruktörerna, som kanske 

tänker bättre med blyertspen- 


■ Har du tips på någon redaktion vi borde besöka? 

Mejla förslag till: redaktionen@journalisten.se 

Rubrik, 12 bokstäver 

■ På Bonnier Korsord sätter man svenskarnas tankeknölar i arbete 

nan i hand. 

– Alla våra konstruktörer har 

olika uttryck. Ser jag ett korsord 

så kan jag ofta säga vem som konstruerat 

det. Många korsordslösare 

har starka relationer till sina 

favoritkorsord och har också sina 

favoritkonstruktörer. 

De färdigkonstruerade kryssen 

skickas sedan vidare till en 

textare, som skriver in alla bokstäver 

till den lösning som så 

småningom ska presenteras i 

tidningen. 

Därefter kontrollerar redaktören 

krysset innan det layoutas in 

på sidan och skickas till korrekturläsning. 

Särskilt svåra kryss 

testas dessutom av en provlösare. 

– Det är viktigt att vi går igenom 

alla kryss även om de också 

korrekturläses, säger Carina 

Sohlén. Vi lägger ner otroligt 

mycket tid på kvalitetsarbete 

och vi har en del regler som ska 

checkas av. 

Kryssen måste till exempel 

innehålla svenska ord, som går 

att hitta i Svenska Akademiens 

ordlista eller i Nationalencyklopedin. 

Dialektala uttryck går inte 

för sig och det får inte frågas efter 

samma ord två gånger i samma 

kryss. Alla nycklar och svar ska 

vara rättstavade och om det frågas 

efter en synonym så ska svaret 

verkligen innehålla en synonym. 

Inte heller får nyckeln leda 

tankarna fel. Är svaret i bestämd 

form så måste också nyckeln vara 

skriven så den leder till rätt svar. 

Numera behöver ingen medarbetare 

sitta och rätta alla kryss 

som skickas in. I en del tidning- 

fakta 

Nycklar 

■ Ett kryss 

har nycklar 

med frågor 

insprängda i 

själva rutkonstruktionen. 

Ett korsord 

består bara 

av svarta och 

vita rutor och 

har nummer 

i konstruktionen 

och en 

lista med ord 

vid sidan om 

själva korsordet. 

ar tävlar man med hela kryssen, 

men det vanligaste är att det i 

stället finns några få blå rutor insmugna 

i kryssen. Bokstäverna i 

dem bildar ett ord och det är det 

enda som lösarna behöver skicka 

in för att visa att de lyckats lösa 

krysset. 

För att jobba på Bonnier 

Korsord bör man vara kreativ och 

ordningsam. 

– Det är bra med tidningserfarenhet 

och att man kan de datorprogram 

vi jobbar med. Men 

man behöver inte vara inbiten 

korsordslösare. Det är viktigare 

att man tycker att det är roligt 

med ord och har en känsla för 

form. Man måste var intresserad 

av personer och händelser och 

tycka att det är kul att leta bilder 

och hitta på ord till bilderna, säger 

Carina Sohlén. 

Själv har hon en fil kand i litteraturvetenskap. 

Hon jobbade 

på Affärsvärlden i tolv år som 

produktionsansvarig innan hon 

gjorde en avstickare till ett jobb 

på Premiepensionsmyndigheten. 

– Men min längtan tillbaka till 

tidningsvärlden blev för stor. 

På Bonnier Korsord arbetade 

hon först som redaktör innan 

hon blev redaktionschef och från 

augusti i år chefredaktör. 

– När jag började här hade jag 

löst en hel del korsord, men jag 

kunde ingenting om hur man 

konstruerade och arbetade med 

korsord utan fick gå vid sidan av 

en annan redaktör.

Framför sin dator sitter redaktören 

Peter Örnekull och letar 

ord till de bilder 

han lagt in på en 

kryssmall. Det 

är inte svårt att 

gissa när krysset 

ska publiceras 

eftersom 

det finns våfflor 

på samtliga bil- 

Peter …rnekull 

der. Våffeldagen inträffar den 25 

mars. 

Peter Örnekull jobbar med tre 

nummer samtidigt. 

– Ett nummer håller jag på och 

gör mallarna till, ett är under konstruktion 

och ett är på textning. 

Han säger att han inte brukar 

ligga vaken och oroa sig för att det 

insmugit sig något fel i de kryss 

han ansvarar för. 

– Däremot kan jag sitta på tunnelbanan 

och fundera över bildord 

till de foton jag beställt till något 

kryss. 

Han har tidigare jobbat inom 

industrin och pluggat. Efter att 

ha praktiserat några månader 

på Bonniertidningen Allt om resor 

fick han för fyra år sedan frågan 

om han ville börja jobba med 

korsordstidningarna. 

– Jag hade jättetur. Men någon 

korsordslösare var och är jag inte. 

Peter Örnekull ansvarar för 

tidningen Tävla och Vinn, som 

skiljer sig lite från övriga titlar 

genom omslaget. Det är alltid en 

snäll karikatyr av en kändis, tecknad 

av Anders Flood. 

Det finns fler titlar med kändisar 

på omslaget. Men tidningen 

Knep & Knåp har alltid ett gulligt 

husdjur på förstasidan och 

på tidningen Buslätta Korsord, 

som vänder sig till hela familjen, 

finns en bild som ska leda 

tanken till en förälder och ett 

barn på omslaget. 

Carina Sohlén är inte så intres- 

tipsa oss! redaktionen@journalisten.se 

MŒnga 

korsordslšsare 

har 

starka relationer 

till 

sina favoritkorsord 

och 

har ocksŒ 

sina favoritkonstruktšrer.Ó 

Carina SohlŽn 

serad av att avslöja några upplagor, 

men en Orvesto-mätning 

visar att Kors & Tvärs, som har 

lätta kryss för alla och som är den 

största tidningen, har 143 000 

lösare och Krysset, med blandad 

svårighetsgrad, lockar 137 000 

lösare. 

Den nyaste i raden av tidningar 

är KP Kryss som görs i samarbete 

med Kamratposten. 

– Det gäller att hitta hål som vi 

inte täckt in, något vi själva tror 

ska passa en ny målgrupp, säger 

Carina Sohlén när hon pratar tidningsutveckling. 

En nyhet är en almanacka med 

ett korsord för varje månad under 

året. Och det finns fler hål att 

fylla. På Bonnier Korsord kluras 

det på ett nytt projekt som än så 

länge är hemligt. 

QIA RINDEVALL 

Fotnot: Rätt lösning till rubriken: 

Korsordsknep 

Carina SohlŽn basar šver en 

redaktion pŒ 23 medarbetare 

och en oerhšrd mŠngd frilansar 

och har dessutom tolv tidningar 

att hŒlla reda pŒ. 

fakta 

fakta 

Bonnier 

Korsord 

ger ut: 

■ Kors & 

Tvärs 

■ Tävla och 

Vinn 

■ Krysset 

■ Krysset 

special 

■ Lycko- 

Kryss 

■ Knep & 

Knåp 

■ KP Kryss & 

klur 

■ Buslätta 

Korsord 

■ Sveriges 

stora (med 

bland annat 

Semesterkryss) 

■ 39 kryss 

■ Rena Rama 

Kryss 

■ Allt om Sudoku 

■ På nätet 

finns Vetgirig. 

nu och Krysset.se. 

Det 

finns även 

kryss och 

korsord som 

app till Iphone 

och Ipad. 

Bonnier 

Korsord producerar 

även 

korsord till 

externa beställare 

och 

producerar 

Dagens Nyheters 

och 

Årets Runts 

korsord. Julkryss 

görs 

också till Semic 

förlag 

och Fem förlag 

AB. 

22 December 2010 –26 januari 2011 Journalisten 21 

Foto tomas ohlsson 

1,1 milj 

...svenskar är mycket intresserade 

av att lösa korsord. 

812 000 av dem är kvinnor. 452 

000 är över 55 år. 48 procent arbetar 

eller studerar och 41 procent 

är pensionärer. (Källa: Orvesto 

Konsument 2010:2)

NOTERAT 

uR TidNiNgshyllAN 

Jultips och en 

liten revolt 

mot hysterin 

■ Namn: Amelia Jul 

■ Utgivning: Specialtidning från Amelia, 

Bonnier Tidskrifter 

■ Grundad: 1997 

■ Upplaga: 130 000 

■ Redaktör: Terri Herrera Eriksson 

■ InnehŒll: Allt från julpyssel och julmat till 

tips på hur man gör julrevolt. 

”Julen är inte inskriven i grundlagen som ett 

krav och du får inga böter om du skippar den” 

står det i Amelia Juls artikel om hur man blir 

en julrebell. 

Nu kanske man inte köper Amelia Jul just 

för den artikeln, utan omslagets vackra julgranskulor 

i ceriserosa och guld och artikeln 

”443 idéer för en härligare jul” lockar säkert 

mer. 

Kändiskvoten fylls av bland andra Sarah 

Dawn Finer, Martin Stenmarck och Denise 

Rudberg som berättar om sitt julfirande. 

Här finns också tips för fashionistan som 

kan köpa julgransslinga med lysande handväskor, 

för pysslaren som kan fånga upp en 

idé på hur man slår in snygga paket i tidningspapper 

och för ljusälskaren som kan fylla 

hela trädgården eller balkongen med glimrande 

ljuslyktor. Säg den tidning med matrecept 

som inte har åtminstone ett recept på 

surdegsbröd i dessa dagar. Amelia Jul bjuder 

på fyra. Och kändiskocken Leif Mannerström 

står för de traditionella sill- och laxrecepten. 

Sammantaget har Amelia Jul en kul mix av 

artiklar och plocksidor som passar både julnörden 

och den som helst skulle vilja dra iväg 

till en öde ö – men som inte orkar stå emot familjetrycket. 

Den förstnämnda får tips av Jessica, som 

börjar planera julen redan i september. Den 

sistnämnda slipper tänka själv och får hjälp 

med tips på julklappar från 32 kronor. QR 

ResumŽ är en skvallertidning. 

Det är mitt jobb.Ó 

NyhetsvärderiNg. Lördagen den 11 december sprängde en självmordsbombare 

sig själv till döds i centrala Stockholm. TerrordŒdet uppmärksammades över hela världen och 

blev förstasidesnyhet. Aftonbladet gjorde en ny löpsedel för att fŒ med nyheten. Expressens 

löp, som handlade om de rikaste kvinnorna i Sverige, hängde kvar under hela lördagen. Bilden 

pŒ löpsedlarna togs utanför en kiosk i Vasastan, Stockholm. 

22 Journalisten 22 december – 26 januari 2011 

Leif Holmkvist till Johan Croneman, Dagens Nyheter den 1 december 

Foto bengt o nordin 

ORd 

i TidEN 

€ntligen 

■ Underhållaren 

Gert Fylking 

gjorde utropet 

”Äntligen!” till den 

svenska ironins 

årliga tradition 

när han med den 

programmatiska 

kulturkoftans 

svårmod utropade 

detta varje gång 

Svenska Akademien 

tillkännagav 

en ny Nobelpristagare 

i litteratur. 

När Sverige i 

förra veckan fick 

sitt första försök 

till islamistiskt 

terrordåd var 

SD-sekreteraren 

Alexandra Brunells 

reaktion på 

twitter repliken 

”Är det nu man 

får säga vad var 

det jag sa?” – och 

hashtagen #äntligen. 

En sorglig 

stund i Sverige 

fick därmed ett 

ord av bitterhetens 

och misantropins 

tvetydiga 

glädje. PF 

1■ ... procents 

hushållstäckning 

har bland 

annat Kalmar 

Läns Tidning, 

Smålandsbygdens 

Tidning, 

Värmlandsbygden 

och Västerbygden,enligtPresstödsnämnden. 

Bittertwittrare 

■ Bittertwittrare 

är en nykonstruktion 

av bitterfittor, 

en ord som är 

titeln på en bok 

av Marie Sveland. 

Bittertwittrare är 

de som vräker ut 

sig sitt missnöje 

om allt och alla. 

PJ 

Karl-Bertil Jonsson 

tittade inte pŒ TV 

■ När ni bänkar er framför TVn på julaftonen 

och ser på Tage Danielssons och Per Åhlins 

julsaga om Karl-Bertil Jonsson är det värt att 

notera de anakronismer som finns i berättelsen. 

Karl-Bertil Jonsson får inte se slutet på filmen 

på TV därför att han gett bort presenter 

till fattiga. 

Bilarna i berättelsen drivs på gengas och 

julpyntet i granen har bland alla Europas flaggor 

även ett hakkors. Sagan måste därför utspela 

sig under andra världskriget. Men TVsändningar 

över Sverige började först 1954. 

Och hur är det med bokförlaget Gallimards 

originalutgåva av Jean-Paul Sartres självbiografi 

Les Mots som den lätt berusade mannen 

på ölsjappet trycker mot sitt bröst. Boken 

gavs ut först 1964. 

Men det är ju naturligtivs bara en saga, inte 

på riktigt. PJ 

Tänk pŒ hatten 

■ Gustav Nydahl ger i boken Vi i redaktionen – 

en handledning för volontärer och korrespondenter 

tips på hur man tar bilder på män som 

bär hatt. Det gäller att tänka på hur skuggan 

faller. Boken gavs ut 1956. 

PJ 

på wEbbEN 

www.skottskadad.blogspot.com 

■ På bloggen finns bilder och berättelser från 

Jacob Zochermans reportageresor i Haiti och 

Kenya. Han började studera bildjournalistik i 

Sundsvall, men hoppade av efter tre terminer 

för att de senaste två åren resa runt i världen 

och frilansa. 

Han är medlem i reportagebyrån Kontinent 

och nominerades 2010 till Joop Swart Masterclass 

av World Press Photo. PJ 

Foto svt

6 frågor... 

Hur blir det med din egen jul? 

Étill 

AndrŽ 

Pops, 

som Šr aktuell som 

julvŠrd fšr Sveriges 

Television. 

fakta 

AndrŽ Pops 

Ålder: 38 

Född i: Eskilstuna 

Bor: Stockholm 

sedan 1977. 

Familj: FŠstmš 

Malin, tvŒ barn, 

Theo och Elliot, 

fyra och tvŒ Œr 

gamla. 

aktuell: Som julvŠrd 

i SVT. 

1 

Vad har du för egen relation till julen? 

– Som liten var julen väldigt viktig för mig. 

Som alla barn så gillade jag såklart tomten 

och paketen och allt sådant men framförallt 

minns jag att jag satte stort värde på 

gemenskapen. Jag var nog ganska känslig 

som barn och behövde mycket tid och 

närhet från min familj och då var julen ett 

tillfälle när det fanns extra mycket tid för 

att umgås med familj och släkt, så därför 

minns jag jularna som väldigt speciella. 

– Sen blev det en liten julsvacka, kan vi 

väl kalla det, när det inte längre var lika viktigt 

med julklappar och Kalle på TV, men nu 

har julen fått ett ordentligt uppsving igen 

när jag fått egna barn. Nu är det minst lika 

viktigt som när jag själv var liten. Jag vill att 

mina barn ska ha allt det där som jag hade 

med kärlek och gemenskap. Tiden fram till 

jul är spännande med alla förberedelser när 

vi pyntar tillsammans här hemma, köper 

gran och klär den och allt sådant. Dessutom 

är det ju en fantastisk känsla att se den lite 

skräckblandade förtjusningen hos barnen 

när tomten kommer och sen deras glädje 

när de öppnar ett paket och får någonting 

de verkligen önskat sig. 

2 

Vad tror du att du kan tillföra som julvärd? 

– Jag hoppas kunna skapa en stämning 

som gör att alla känner sig välkomna och 

delaktiga i julfirandet. Jag vill försöka locka 

både till skratt och lite eftertanke. Dessutom 

tänker jag försöka införa något nytt genom 

att hålla en direktdialog med tittarna 

genom vår julsida på SVT.se, Facebook och 

via mejl. 

– Jag vet att våra sporttittare uppskattar 

den kontakt vi har som får dem att känna 

sig delaktiga och känna att det verkligen 

är för dem vi gör programmen. Det tycker 

jag är väldigt viktigt och det vill jag försöka 

göra även på julafton. Allting jag 

gör på julafton är live och det hoppas jag 

blir ännu tydligare om jag kan fånga upp, 

och använda mig av i sändningen, lite saker 

som folk skriver och funderar över. 

3 

Hur blir det med din egen jul? 

– Vi kommer att fira vår jul den 23 

med min familj mina föräldrar och svärföräldrar 

ute på landet utanför Eskilstuna. 

Eftersom barnen ännu är små så förknippar 

de inte julafton med till exempel Kalle 

Anka utan snarare med tomten och julklappar, 

så jag tror och hoppas att de inte 

kommer märka någon skillnad när vi firar 

en dag i förväg. 

4 

Du sitter också i Vinterstudion. Kan 

du se några likheter mellan ditt ordinarie 

jobb och julvärdskapet? 

– Likheten är att det är viktigt att skapa en 

välkomnande stämning, det tycker jag gäller 

för alla sändningar jag är med i. Annars 

skiljer det här sig rätt mycket mot det jag är 

van vid. När det gäller våra sportsändningar 

så har jag alltid varit väldigt noggrann med 

– eftersom barnen ännu är små så förknippar de inte julafton med till exempel Kalle anka utan 

snarare med tomten och julklappar, så jag tror och hoppas att de inte kommer märka någon 

skillnad när vi firar en dag i förväg. 

att sätta sporthändelserna i centrum men 

nu finns det ju ingen sport, ingen utövare 

att intervjua eller någon expert att göra analyser 

med. Den här gången handlar det om 

julen och om mig. Det kommer alltså att bli 

mycket mer personligt och ensamt. Det blir 

en utmaning. 

5 

Kan du tänka dig att vara programledare 

på heltid, alltså utanför sporten? 

– Jag kan inte tänka mig att lämna sporten! 

Jag hoppar gärna på utmaningar inom andra 

områden men sporten är min stora passion 

så den kommer jag att behålla. 

6 

Du sitter i Vinterstudion som vanligt, 

trots att du förmodligen har en del 

med ditt julvärdskap att göra redan nu. 

Får du inte ledigt? 

–Jag börjar känna att det kanske var ett lite 

dumt beslut att köra på som vanligt med 

mitt jobb på sporten för det är mycket mer 

att göra med julvärdskapet än jag anade. 

Det börjar bli lite knappt med tid för de 

förberedelserna. Det är inte så att jag tror 

att jag är oersättlig men Vinterstudion är 

väldigt roligt att jobba med och lite av min 

bebis på jobbet som jag har svårt att släppa 

ifrån mig. 

Helena Giertta 

22 deCeMBer 2010 – 26 JanUarI 2011 Journalisten 23 

foto Carl-Johan Söder/SVt

världen 

röster bakom järnridån 

■ Journalistiken före och efter murens fall 

När kommunismen föll i 

…steuropa, sköljde en våg 

av liberala reformer över de 

frigjorda länderna. Medierna 

gick på kort tid från att 

vara politiskt styrda till att 

kontrolleras av marknadsekonomins 

spelregler. Två 

journalister från andra sidan 

järnridån ger sin bild av yrkets 

förändrade villkor. 

Holger Wenk jobbade som reporter 

i Östtyskland under åtta år. 

Med glädje och ilska minns han 

hur det var att jobba i ett mediesystem 

där censur och propaganda 

förekom dagligen, något som 

ändå hjälpte honom att forma sin 

idealbild av journalistik. 

Zdeněk Šámal från Tjeckien 

vill helst av allt bara glömma. 

Han var journaliststudent i Prag 

i slutet av 80-talet och ser det 

kommunistiska samhället som 

en helt annan värld som på alla 

punkter var sämre än dagens. 

Holger Wenk är i dag talesperson 

för Deutsche TV-Plattform, 

som är en icke vinstdrivande 

förening för utveckling av digitala 

medier. Han är även frilansande 

journalist, specialiserad 

på mediebevakning. I början av 

80-talet studerade han i Leipzig 

på Östtysklands enda journalistutbildning, 

kallad det röda klostret, 

eftersom mycket fokus låg 

på kommunistisk teori. Trots 

ideologisk drillning säger Holger 

Wenk att utbildningen gav honom 

praktiska kunskaper som 

han har nytta av än i dag. 

Efter examen slussades han till 

tidningen Neues Deutschland, 

som var det kommunistiska partiet 

SEDs flaggskepp. 

– Under mina första år utsattes 

jag för många prövningar. 

Vid ett tillfälle var jag i Polen för 

att rapportera om fackförbundet 

Solidaritet. Jag skrev artiklar varje 

dag under en veckas tid men 

när jag kom hem förvånades jag 

över vad som hade publicerats i 

mitt namn. Endast tio till tjugo 

procent var mina egna ord, resten 

hade skrivits om av någon på 

tidningen 

Det var en 

svår tid eftersom 

jag 

inte förväntades 

att 

agera som 

journalist 

utan snarare 

vara ett 

språkrör för 

partiet.” 

Holger Wenk 


■ Journalisten bevakar journalister i vår omvärld. Tipsa oss om intressanta nyheter! 

E-posta till: redaktionen@journalisten.se 

Holger Wenk, till vänster, pratar med en besökare vid Deutsche TV-Plattforms monter på 

Internationale Funkauställung Berlin, en av världens största mässor för hemelektronik. 

Efter att ha läst artiklarna begav 

sig Holger Wenk genast iväg till 

Neues Deutschland redaktion 

i det enorma betongkomplexet 

vid Franz-Mehring-Platz i Östberlin. 

Han stegade beslutsamt 

in till chefen på utrikesredaktionen 

och sa att han ville protestera 

mot tilltaget. Han fick som svar 

att han aldrig skulle uppnå sin 

dröm om att bli korrespondent i 

Afrika om han inte höll tyst. 

– Det var en svår tid eftersom 

jag inte förväntades att agera som 

journalist utan snarare att vara 

ett språkrör för partiet. Jag tror 

att många människor, inklusive 

jag själv, motsatte sig denna officiella 

syn på vad en journalist 

skulle vara. Åtminstone i tanken. 

Fjorton mil sydost om Holger 

Wenks födelsestad Dresden ligger 

Prag. Där jobbar Zdeněk 

Šámal på den privata TV-stationen 

Z1 som sänder nyheter och ekonomi. 

När TV-stationen var nära 

konkurs förra året anställdes han 

som VD, för att införa en ny och 

mer effektiv arbetsstruktur. 

Som 19-årig började Zdeněk 

Šámal jobba som kameraassis- 

■ Två journalister och deras historier 

tent på tjeckoslovakisk television. 

Han drömde om att studera dokumentärfilm 

eller historia men 

i båda fallen var det svårt att få en 

plats på universitetet. Kollegorna 

på TV rekommenderade honom 

att studera journalistik i stället, 

eftersom det är en blandning av 

historia och dokumentär. 

Kort efter att Zdeněk Šámal 

hade påbörjat studierna slutade 

han på tjeckoslovakisk TV. Han 

insåg att allt som sändes var propaganda 

för partiet. Han säger 

att journalistutbildningen var 

bra och gav honom många praktiska 

färdigheter, men även där 

ägnades mycket tid åt kommunistisk 

teori. 

– För mig var det egentligen 

ganska bra, för den här kommunistiska 

vetenskapen krävde 

inte så mycket studietid och 

jag kunde i stället ägna mig åt 

det jag verkligen älskade, att 

göra egna dokumentärfilmer. 

Men samtidigt krävdes det från 

lärarna att vi skulle engagera 

oss politiskt och efter ett par år 

hade jag blivit övertalad. Det är 

ett av mina stora misstag och jag 

skäms för det. Jag ville inte vara 

Foto Deutsche tV-PlattForm 

politiker och göra karriär inom 

partiet. 

Zdeněk Šámal plockar fram 

ett exemplar av dagstidningen 

Právo, som med sina 165 000 läsare 

utgör Tjeckiens tredje största 

tidning. Han bläddrar snabbt igenom 

ett par sidor och säger att en 

tjock tidning som denna innehåller 

högst tre artiklar som är av intresse 

för honom. Historiskt genomgick 

Tjeckiens mediesektor 

en enorm förändring under början 

av 90-talet då privatiseringen 

av ekonomin medförde att investerare 

från utlandet snabbt tog 

över hälften av landets tidningar. 

Zdeněk Šámal tycker att förändringarna 

har gjort att dagens 

journalistik i Tjeckien många 

gånger är ytlig och snabb. Han 

säger att de utländska investerarna 

är där för att tjäna pengar, 

och de bryr sig inte så mycket om 

innehållet. Men han påpekar också 

att den snabba journalistiken 

är något han trivs med. 

– Jag tycker inte att en ytlig produkt 

innebär att den är dålig. I 

dag har vi journalister alla möjligheter 

att göra bra produkter 

men jag tror bara det handlar om 

att läsarna och tittarna vill att informationen 

ska vara kortfattad 

och snabb. Den stora tillgången 

på källor gör att alla på något sätt 

kan stilla sin nyfikenhet och fördjupa 

sin kunskap. 

Zdeněk Šámal finner det svårt 

att jämföra dagens journalistik 

med den under kommunisttiden. 

Det var inte journalistik så 

som vi tänker oss den i dag, säger 

han. Det handlade inte om 

att ambitionen hos journalisterna 

var låg utan att det politiska 

systemet genomsyrade allt och 

att censorerna såg allt. 

– Visst finns det problem inom 

både journalistiken och samhället 

även i dag men jag tycker att 

allt är bättre, för nu är vi helt fria. 

För mig är det ingen diskussion om 

saken. 

Zdeněk Šámal jobbade bara 

en kort tid som journalist innan 

sammetsrevolutionen under 

hösten 1989 fick det tjeckoslova-


11 november 1989. Östtyska gränsvakter syns i en öppning i Berlinmuren, efter att demonstranter rivit ner ett betongsegment vid Brandenburger Tor i Berlin. De kommande 

åren sköljde en våg av privatiseringar över hela det forna östblocket, som förändrade mediesektorn i grunden. 

kiska kommunistpartiet att överlämna 

makten till en ickekommunistisk 

regering, med Václav 

Havel som president. 

Fšr Holger Wenk var situationen 

en helt annan. För att orka 

jobba som journalist under en 

auktoritär regim, och göra vad 

som krävdes av honom, var det 

viktigt att konstant odla en egen 

vision om vad journalistik borde 

vara. I kontakt med lärare och 

kollegor växte hans ideal fram 

och de lärde honom tekniken att 

skriva mellan raderna, så att hans 

artiklar klarade sig förbi censorns 

vaksamma ögon men samtidigt 

innehöll viss kritik. 

– På utbildningen i Leipzig 

hade vi en väldigt intressant lärare 

från Storbritannien. Han hade 

tidigare jobbat som journalist på 

Times. Officiellt hade vi engelska 

men i stället pratade vi om hur 

det var att arbeta som journalist 

under fria former i England. Det 

var en väldig tur att vi hade den 

här läraren. Han har haft en stor 

påverkan på min personliga utveckling. 

När muren slutligen föll fick 

Holger Wenk uppleva en tid av 

frihet han inte sett sedan dess. 

Visst finns 

det problem 

inom 

både journalistiken 

och samhället 

även i 

dag men jag 

tycker att 

allt är bättre, 

för nu är 

vi helt fria.” 

Zdeněk Šámal 

Foto mARtIN pINkAS 

Perioden mellan 

november 

1989 och sommaren 

1990 

beskrivs av 

många journalister 

i forna 

DDR som ett 

Zdeněk Šámal. journalistiskt 

vakuum. Under denna tid fanns 

inget inflytande från politiska 

partier eller ägare. De gamla 

redaktörerna, som kontrollerades 

av partiet, sparkades, och 

nya valdes genom demokratiska 

omröstningar på redaktionerna. 

Medierna styrde sig själva, och 

publicerade allt som kunde vara 

av intresse för publiken. SED 

fortsatte att finansiera alla medier 

i forna DDR flera månader efter 

murens fall, men partiet hade 

inget inflytande över det journalistiska 

arbetet. En verkligt unik 

situation för journalistiken när 

det gäller självständighet från 

ägare, marknad och regering. 

– Det var en intressant period 

för oss journalister. Från hösten 

1989 startades flera magasin 

och tidningar. Inom de etablerade 

medierna frigjorde sig journalisterna. 

Men efter maj 1990 

kom de nya ägarna från väst och 

vi fick återigen en massa restriktioner. 

De nya ägarna visade allmän 

misstänksamhet mot de östtyska 

journalisterna och förbjöd all 

form av inblandning i den politiska 

vänstern, och anordnade kurser 

i ”fri journalistik” för att omskola 

dem. 

Holger Wenk ser sig som väl 

förberedd på den typ av påtryckningar 

som finns i dagens marknadsstyrda 

journalistik. 

– Jag har erfarenhet av hur 

det är att jobba under svåra omständigheter, 

vilka du bara kan 

hantera om du har en officiell 

ståndpunkt och en egen, kritisk, 

ståndpunkt. Dagens marknadsstyrda 

medier är på pappret fria, 

och visst är det bättre så, men 

ekonomi styr väldigt mycket och 

påverkar journalisternas dagliga 

arbete. Jag är bekymrad över 

mediernas beroende av annonsering. 

Jag önskar att människor 

förstod att bra journalistik är värd 

att betala för. 

Zdeněk Š‡mal tror inte att det 

finns något inflytande kvar ifrån 

totalitarismens dagar, minnena 

finns bara i huvudet hos veteraner 

som han själv. Som journa- 

liststudent utgjorde systemet 

endast ett hinder. När kommunismen 

föll var han tvungen att 

börja om och han ser ingen anledning 

till att titta bakåt. 

JonaTan WesTin 

fakta 

Efter murens fall 

■ I juni 1990 skapades det statliga 

företaget Treuhandanstalt 

i syfte att privatisera företagen 

i forna DDR. Medieföretag från 

väst, som Springer och WAZ, tog 

över företagen i DDR och ersatte 

de demokratiskt valda redaktörerna 

med sina egna. Det innebar 

slutet på den tid efter murens fall 

då östtyska medier blomstrade. 

Resultat blev att Tyskland hade 

färre tidningar 1994 än 1989. 

■ I Tjeckoslovakien exkluderades 

de flesta tidningarna från den 

stora privatiseringen. Flera av 

tidningarna lades ner men de forna 

kommunistiska cheferna startade 

dem på nytt genom egna 

privata bolag. Tidningarna behöll 

sina läsare och kunde därför säljas 

dyrt till utländska investerare. 

I dag är det bara dagstidningen 

Právo som har Tjeckiska ägare. 

22 DECEmbER 2010 –26 jANUARI 2011 Journalisten 25 

Foto LIoNEL CIRoNNEAU/SCANpIx

metod&etik 

Så jobbar jag 

Mikael Liljeholm, videoreporter 

och bildproducent pŒ TV4 

UmeŒ, som ensam fotograferade, 

intervjuade och redigerade 

en dokumentärserie i sex 

delar om dracracing. Sista delen 

sänds i TV4 Sport pŒ Annandagen. 

”Det började med att jag fick tillstånd 

från min chef att starta något 

som heter Motorbloggen. Jag har tidigare 

arbetat på TV4 Sundsvall och 

har alltid haft ett stort motorintresse. 

När jag flyttade till Umeå för tre 

år sedan upptäckte jag att det finns 

många motorintresserade här, och 

då föreslog jag att vi skulle starta en 

blogg om motorsport. Bloggen blev 

en succé från start, besökarna blev 

så många att TV4 Umeås hemsida 

inte riktigt klarade av trafiken. Därför 

flyttades bloggen till Facebook, 

och den är nu TV4s största Facebook-grupp. 

Tack vare bloggen kom jag i kontakt 

med en av dragracingens eldsjälar, 

Jan Phersson, som tyckte att 

vi skulle göra en dokumentär. Han 

och jag startade ett produktions- 

frågan 

Vem vill du ge 

en julklapp/fulklapp? 

enkät: PJ, HG, 

JW, HL 

Som du förstår anser jag söndagsbilagan 

vara ett smärre rekord i äcklig rubriksättning.” 

Magdalena Martinsson 

reporter 

SR Norrbotten 

Ð •rets julklapp vill 

jag ge Dawit Isaak 

som nu suttit fängslad 

i Eritrea utan rättegŒng 

i nio Œr och 

tre mŒnader. 

26 Journalisten 22 december – 26 januari 2011 

bolag och tillsammans med TV4 

började vi producera serien Racers. 

Jag följde tre racingteam under 

sommaren och filmade, intervjuade, 

redigerade och gjorde speakers 

själv. De första fem delarna är inspelade 

i Sverige och Finland och 

sändes i somras. 

Det sjätte, som sänds på annandagen, 

skulle bestå av repriser från de 

fem första. Men under inspelningen 

gick det ena teamets motor sönder 

och skulle lagas i USA. Då bestämde 

vi oss för att följa med till 

racingens hemland och göra den 

Jesús Alcalá 

frilans 

Tomelilla 

Ewa Röse till dagensmedia.se. Aftonbladet Söndag hade under ett porträtt av 

henne en rubrik där det stod: ”Jag säljer sex & njuter av det”. Citatet var inte 

Eva Röses men kunde kopplas ihop med bilden av henne. 

Ð Jag vill berömma 

tvŒ personer, vetenskapsjournalisten 

Torgny Nordin 

och teaterkritikern 

Lars Ring. De har en 

otrolig förmŒga att 

skriva sŒ att man blir 

intresserad och engagerad. 

sista delen i Indianapolis. Det var 

ingen som trodde att det skulle gå 

att göra den här serien ensam, särskilt 

som den sändes samtidigt som 

den producerades. Det var ett djävulusiskt 

jobb, men det gick. 

Jag och min bästa kompis började 

göra spelfilmer redan vid elva-tolvårs 

ålder, och vi startade senare produktionsbolaget 

Neat Solution tillsammans. 

Min kompis tog tyvärr 

livet av sig när han var 23. Innan 

han dog ville han att jag skulle lära 

mig ljudhantering, vilket jag inte 

förstod då eftersom han alltid hade 

haft hand om det. 

Men efteråt insåg jag att det var 

för att han ville att jag skulle fortsätta 

det vi påbörjat. När jag och Jan 

Phersson startade produktionsbolaget 

för Racers frågade jag om vi 

kunde kalla det Neat Solution och 

så blev det. Nu känns det som att 

jag knutit ihop säcken. Responsen 

från TV4 har varit jättebra, de har 

sagt att de ser fram emot en andra 

säsong. Det känns som att många 

dörrar har öppnats, trots att den här 

serien skulle vara omöjlig att göra 

helt ensam.” 

Berättat för 

Maria Schottenius 

seniorkrönikör 

Dagens Nyheter 

Ð Nils Horner, som 

gör ett enastŒende 

jobb som Asienkorrespondent 

för Sveriges 

Radio. Han är 

blixtsnabbt pŒ plats, 

är välinformerad, 

pŒläst, träffar människor 

och bubblar 

av lust att berätta. 

Tack vare honom 

har vi fŒtt Asien som 

granne. 

anna de Lima fagerLind 

Josef Nylén 

reporter 

Upsala Nya Tidning 

Ð Silvio Berlusconi 

fŒr Œrets fulklapp, 

för lŒng och trogen 

tjänst som oöverträffad 

skandalmakare. 

•rets julklapp ger 

jag gärna till Nina 

Solomin och hela redaktionen 

pŒ magasinet 

Vi Läser. 

webbkrönikan 

Experterna 

finns på 

Linkedin 

i 

skuggan av Facebook har 

det professionella nätverket 

Linkedin vuxit sig starkt. Till 

skillnad från Facebook handlar 

Linkedin inte om att umgås, 

utan om att nätverka i 

yrkesrollen. 

På Linkedin lägger folk upp information 

om sin arbetserfarenhet och utbildning. 

För en journalist är Linkedin en 

källa för personresearch, men sajten är 

också användbar när man behöver hitta 

experter att intervjua. Man kan ganska 

enkelt hitta personer som jobbar på ett 

visst företag eller i en viss bransch. Och 

man får meritlistan behändigt serverad. 

Sökfunktionen i Linkedin låter oss 

söka på företag, arbetstitel, ort och var 

personen har gått (eller går) i skolan. 

Både vanliga anställda och högre chefer 

kan hittas på Linkedin. Att ha en 

Linkedin-profil har blivit utbrett. 

Ett annat sätt att hitta folk på Linke - 

din är att ge sig in i diskussionsgrupperna, 

groups, där likasinnade samlas runt 

ett ämne. Linkedin har grupper om allt 

från flygfrakt till e-handel, både svenska 

och internationella. 

Ska man iväg på reportageresa är 

Linkedin ett utmärkt verktyg både för 

att hitta intervjupersoner och för att få 

kontakt med journalistkollegor på plats. 

Här finns en rad journalistgrupper som 

täcker olika regioner och ämnen. 

För framför allt affärstidningar kan 

Linkedin dessutom vara en kanal för att 

hålla kontakt med läsarna. Genom att 

skapa en egen grupp kan redaktionen 

starta diskussioner och fånga upp tips. 

Starta grupper kan för övrigt vem som 

helst göra. Även en ambitiös reporter 

kan samla läsare och uppgiftslämnare 

kring sitt ämne på Linkedin. 

Ytterligare ett sätt att använda Linked 

in är som karriärplattform. Den som 

är intresserad av nytt jobb eller bara vill 

slå på trumman kan publicera länkar 

och beskrivningar av arbetsuppgifter 

och vad man åstadkommit. Vill man 

visa referenser kan 

man be kollegor och 

gamla chefer att skriva 

en recension av arbetsinsatsen, 

texter som 

alla sedan kan ta del av. 

Den riktigt modige ber 

även läsarna att recensera. 

Lisa bjerre 

frilansjournalist 

länkar: www.linkedin.com


ett urval av tidningar 

och deras 

rapportering om 

självmordsbombaren. 


Likbild splittrar medier 

Bevakningen av självmordsbombaren 

har hanterats olika, 

men det är framför allt bilderna 

på kroppen som stuckit 

ut. Starka bilder som krävs för 

att belysa den exceptionella 

händelsen, menar Per-Anders 

Broberg på Expressen. Onödiga 

publiceringar som inte ger 

större förståelse för det som 

hänt, anser medieforskaren 

Ester Pollack. 

Expressen och Aftonbladet publicerade 

namn och bild på den 

misstänkte självmordsbombaren 

innan polisen uttalat sig om identiteten. 

För Expressens tillförordnade 

ansvarige utgivare Per-Anders 

Broberg var det ett självklart 

val. 

– Den här mannen är den första 

självmordsbombaren i Sverige, 

han har sprängt sig mitt i Stockholm 

och sänt hotbrev till TT och 

Säpo. Det klassas som ett terroristbrott, 

och man misstänker att han 

ville utsätta fler oskyldiga för fara. 

Han är inte misstänkt, han har 

sprängt sig. Jag kan inte se varför 

vi inte skulle publicera hans 

namn. 

De flesta andra medier, som Östgöta 

Correspondenten och TV4, 

väntade dock med namnpublicering 

tills chefsåklagaren Tomas 

Lindstrand på en presskonferens 

sa sig vara till 98 procent säker på 

mannens identitet. 

– Jag ville känna att det fanns en 

tillräckligt säker identifiering. Vi 

hade redan tidigare information 

om honom och bilder på föräldrarnas 

hus i Tranås och annat, men vi 

ville vänta, säger Ola Sigvardsson, 

chefredaktör på Corren och tillträdande 

PO. 

Norrländska Socialdemokraten 

och Dala-Demokraten valde också 

att vänta, främst på grund av att 

händelsen saknade lokal anknytning 

och man inte hade någon 

egen rapportering. För Tranås- 

Posten fanns det däremot en tydlig 

lokal koppling, men tidningen 

väntade ändå. 

– Det blir alltid svårare på mindre 

orter, när man är närmare familj 

och vänner. Men efter att man 

gått ut och i princip bekräftat identiteten 

bestämde vi oss för att publicera, 

säger Jan Justegård, chefredaktör 

på Tranås-Posten. 

Några bilder på den dödes kropp 

publicerar Tranås-Posten dock 

inte. Det är för makabert, anser 

Jan Justegård. 

Expressen publicerade en bild 

på den döde där både hans skador 

och hans ansikte syns. Per-Anders 

Broberg tycker att den exceptionella 

händelsen motiverar en sådan 

bild. 

– Expressens policy säger att vi 

inte ska publicera bilder på döda 

brottsoffer i Sverige, men mot bakgrund 

av det jag sa tidigare är det 

här annorlunda. Det är en viktig 

händelse och han är inte ett brottsoffer. 

För att belysa den här händelsen 

krävs starka bilder. 

Varför visar ni hans ansikte? 

– Att publicera namn och bild 

på honom och sedan dölja hans 

ansikte på just den bilden känns 

underligt. I det här fallet får hans 

integritet stå åt sidan för nyhetsrapporteringen 

och bildens vikt. 

Ester Pollack, medieforskare 

vid JMK, Stockholms universitet, 

ser en trend med mer närgången 

journalistik, men säger ändå att de 

här bilderna inte hör till vanligheterna. 

– Det gör förvisso inte händelsen 

heller, men många terrorattacker 

slutar med död. Svenska 

medier brukar ändå inte visa sådana 

här bilder. 

Hon ifrågasätter publiceringarna 

och tycker inte att bilderna tillför 

någon ökad förståelse för händelsen. 

– Jag tycker att det är onödigt. Jag 

tror att vi alla förstår att det här är 

något unikt och förfärligt, utan att 

se bilder på ett lik. Att han inte är 

ett brottsoffer är också en märklig 

argumentation. Så förövare som 

själva stryker med, de ska vi få se 

döda? 

Corren valde också att publicera 

en bild på den döde, men där 

är kroppen övertäckt av en filt. 

Ola Sigvardsson anser att medier 

bör vara restriktiva med bilder på 

Jag tycker 

att det 

är onödigt. 

Jag tror 

att vi alla 

förstår att 

det här är 

något unikt 

och förfärligt, 

utan 

att se bilder 

på ett 

lik.Ó 

Ester Pollack 

på JMK 

Han är inte 

misstänkt, 

han har 

sprängt sig. 

Därför kan 

jag inte se 

varför vi 

inte skullepublicera 

hans 

namn.Ó 

Per-Anders 

Broberg på 

Expressen 

döda, men att det var befogat i det 

här fallet. 

– Man måste kunna visa bilder 

på en sådan dramatisk händelse, 

men ändå visa hänsyn till de efterlevande. 

Det är en skillnad mellan 

en bild på kroppen täckt och att 

visa kroppen. 

TV4 visade bilder av kroppen 

tagna från ett längre avstånd. 

– Vår erfarenhet visar att människor 

helt enkelt slutar lyssna 

om man visar för starka bilder. Jag 

tycker inte heller att det bidrar till 

förståelsen att i detalj se mannens 

sargade ansikte och bortsprängda 

innanmäte, säger Anne Lagercrantz, 

chef och ansvarig utgivare 

på TV4 Nyheterna. 

Varken Norrländska Socialdemokraten 

eller Dala-Demokraten 

visade bilder på kroppen, men ser 

inga större problem med publiceringarna. 

– Det är ju en offentlig händelse, 

kroppen har legat vid en av de mest 

folktäta gatorna i Stockholm. Allmänintresset 

väger tyngre än hänsyn 

till efterlevande i det här fallet, 

säger Lennart Håkansson, chefredaktör 

på Dala-Demokraten. 

– Hade det skett här hade vi publicerat. 

Sedan exakt hur vi hade 

hanterat bilderna, det kan jag inte 

säga, säger Anders Ingvarsson, 

chefredaktör på NSD. 

AnnA de LimA FAgerLind 

Fotnot: Journalisten har sökt 

Aftonbladets chefredaktör Jan Helin. 

22 december – 26 januari 2011 Journalisten 27

METOD & ETik 

krönika 

Fler lŠckage till svenska folket! 

Sällan har journalistikens 

betydelse 

blivit så tydlig som 

under kampen om 

Wikileaks. Vad vi 

än kan tycka om organisationen 

och dess grundare 

kan ingen demokratiskt tänkande 

människa annat än jubla över den 

renässans för öppenhet, ja sanning, 

som vi bevittnat. 

Särskilt roligt är det för alla som 

förtvivlar över allt mer slimmade redaktioner, 

allt billigare journalistik, 

allt mindre djup och allt mer tingeltangel. 

Inte för att den granskande journalistik 

som görs skulle hålla låg 

standard. Inte alls. Men det är just 

inte kostsamma grävsatsningar 

som dominerar dagens medier. 

Och så kom då Wikileaks med sitt 

enorma genombrott! Hur stort 

det är framgår av de enorma krafter 

som mobiliserats för att knäcka 

organisationen. Om någon för bara 

några veckor sedan sagt att företag 

som Visa och Mastercard skulle användas 

i kampen mot Wikileaks eller 

att banker skulle frysa dess tillgångar 

hade nog fler än jag skakat 

på huvudet. 

Men att maktens arrogans saknar 

gränser är en läxa som tydligen måste 

läras in om och om igen. På den 

punkten verkar det inte spela någon 

stor roll om landet ifråga definieras 

som demokrati eller diktatur. Det är 

inte precis så att det saknas svenska 

exempel (som utvisningen av egyptierna) 

även om de inte når upp i 

samma omfattning som de amerikanska 

övergrepp som Wikileaks 

avslöjat. Ett ohyggligt exempel är 

videon Collateral Murder som visar 

hur oskyldiga civila skjuts ner på en 

gata i Bagdad. 


” Kanske klarar Wikileaks utmaningarna. 

Kanske blir det den nya organisationen 

openleaks med delvis andra idéer men med samma 

grundprincip som tar över staffettpinnen.” 

Anne 

JAlAkAs 

frilansjournalist 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

krönikan på 

Journalisten.se 

Journalistens 

krönikörer 

Anne Jalakas 

Andreas Ekström 

Dilsa Demirbag-Sten 

Enbart på webben: Kjell HŠglund, Jesper Bengtsson 

och Paul Frigyes. 

Naturligtvis är det ännu enklare 

att dölja övergrepp i länder med begränsad 

eller ingen pressfrihet. Och 

ännu svårare att vara journalist. Det 

är lätt att bli maktens förlängda arm 

i länder som Kirgizistan eller Ukraina. 

Kanske också i vårt grannland 

Estland som, läser jag i Svenska 

Dagbladet, infört en ny medielag 

med udden mot grävande journalistik. 

Lagen gör det möjligt att döma 

ut extremt höga böter för publicering 

av ”felaktigheter”. Man kan 

bara ana vilken ängslig journalistik 

som det kan leda till. 

I väldigt många länder talar egentligen 

allting emot journalistik som 

tar sin uppgift på allvar. Det är obegripligt 

hur många som ändå trotsar 

rädslan och ger sig in i granskningar 

som kan sluta hur illa som 

helst. Och som alldeles för ofta gör 

det. 

Lika märkligt är att så många 

människor blir så upprörda över 

IllUstRAtIoN CAthARINA NygåRD holgERssoN 

missförhållanden att de trots uppenbara 

risker för sin egen framtid 

väljer att avslöja dem. 

Det finns många som har mycket 

att tjäna på nya metoder att få fram 

obekväma fakta och nya sätt att nätverka 

för att nå ut med dem. Och en 

del som har väldigt mycket att förlora. 

Kriget om Wikileaks är långt ifrån 

avgjort. Pressen mot organisationen 

är enorm. Våldtäktsanklagelserna 

mot Julian Assange – som självfallet 

måste få sin rättsliga bedömning – är 

en sak. Interna slitningar och medarbetare 

med ifrågasatta agendor är 

and ra. Och var går gränsen för vad 

som kan offentliggöras? Hur undvika 

att enskilda uppgiftslämnare kommer 

till skada? 

Det finns massor av frågor som behöver 

besvaras. 

Ändå. Själva grundtanken. Att genom 

tekniskt avancerade lösningar, 

som också innefattar stenhårt källskydd, 

få ut viktig information som 

granskas och värderas i samarbete 

med journalister världen över är helt 

enkelt – strålande. 

Kanske klarar Wikileaks utmaningarna. 

Kanske blir det den nya organisationen 

Openleaks med delvis 

andra idéer men med samma grundprincip 

som tar över staffettpinnen. 

Faktum kvarstår. För första gången 

på väldigt länge har sanningen tagit 

in en del av maktens försprång. 

Replik på Andreas Ekströms krönika i 

Journalisten (14/10: 

Sydsvenskans Andreas Ekström ifrågasätter 

Sveriges Televisions programserie 

Ung och bortskämd och ser den som ett 

tecken på hur public service-modellen urholkas. 

Andreas får tycka vad han vill om programmet, 

men hans principiella resonemang 

vilar på så underliga värderingar 

och missuppfattningar att de måste besvaras. 

I botten för hela Andreas argumentation 

ligger en elitism som närmar sig publikförakt. 

Han anser att folk som ser reality 

är dumma och att de blir dummare. 

Andreas retar sig på att SVT gör ett program 

som har en stil och ton som engagerar 

en bred publik främst av yngre 

och medelålders. Han verkar mena att 

de tittarna ska SVT strunta i – deras behov 

och intressen kan de kommersiella 

kanalerna tillfredställa. Han tycker att 

SVT endast ska gör program om det som 

är viktigt och smalt, intressant för de redan 

frälsta. 

Jag uppskattar hans engagemang för 

public services fortlevnad, här tror jag vi 

kan enas. Däremot tror jag att han har fel 

när det gäller analysen av vad som skapar 

förankringen och betalningsviljan. Vi 

tror att den kommer av att vi bjuder in alla 

till SVT och public service-programmen 

– även de yngre. Och att vi skildrar deras 

frågor och livssituationer på ett engagerande 

och trovärdigt vis. 

Bredden i utbudet och tilltalen är vår 

styrka. Här får ett Ung och bortskämd 

väl plats bredvid – och utan att konkurrera 

med – program som Uppdrag granskning, 

Veckans föreställning och På spåret. 

Det är den mångfacetterade helheten som 

är modellen och det är den som måste försvaras. 

Peter nyrén 

programbestŠllare fakta och underhållning 

Programledningen SVT 

Svar: 

Vi är helt överens om att vi inte är överens: 

Peter Nyrén säger här att det är bredden 

som är grejen med public service. Jag 

menar att det är precis tvärt om: det är det 

smala som är grejen. Puckad reality-TV 

kommer vi aldrig att lida brist på, vilket 

leder till en för mig självklar slutsats: SVT 

behöver inte bidra med sådan. 

AndreAs ekström

Var delaktig i 

förbundets framtid 

3-6 maj 2011 är det dags för kongress igen! 

Nu är det upp till dig och alla andra medlemmar att 

nominera kandidater, rösta fram kongressombud och 

motionera om viktiga förslag. Var delaktig i förbundets 

framtid. 

Nominera! 

Ombuden på kongressen bestämmer Journalistförbundets 

framtid. Du som medlem bestämmer vilka som ska vara 

kongressombud. Skicka din nominering till valnämnden i 

ditt valdistrikt. Kontaktuppgifter hittar du på 

www.sjf.se/kongress. 

Rösta! 

Den 22 februari nästa år startar kongressombudsvalet och 

du röstar på förbundets hemsida www.sjf.se. 111 ombud 

ska utses. Detta är din chans att påverka vilka som ska 

företräda dig på kongressen i den 3-6 maj 2011. 

Motionera! 

Var delaktig i vad som ska diskuteras 

på kongressen – skriv en motion. 

Distrikt, klubbbar och enskilda medlemmar 

har rätt att skriva motioner 

till kongressen. Skicka din motion 

med e-post till motioner@sjf.se senast 

den 15 mars 2011. 

Läs mer på www.sjf.se/kongress

genrer 

Alla mŠnniskor har en historia att berŠtta. Det 

Šr utgŒngspunkten fšr Hemmets Journals 

reportage om mŠnniskor som gŒtt igenom en 

livskris som gett dem insikter. I den andra delen 

av Journalistens serie om genrejournalistik 

besšker vi familjetidningen. 

Med livet i fokus 

Reportagen som skildrar vanliga 

människor livsöden får 

högt betyg i Hemmets Journals 

läsarundersökningar. För 

många familjetidningar är de 

viktiga och en bärande del av 

Hemmets Journals innehåll. 

Tidningen har utrymme för 

att spegla människors vardag. 

Från läsarundersökningar vet 

man att långa texter inte är något 

problem. 

Marita Nilsson och Kerstin 

Weman Thornell är två av de reportrar 

som ofta gör livsödesjournalistik 

i Hemmets Journal. 

– Det som inte finns med i 

våra reportage är väl själva nyheten, 

säger Kerstin Weman Thornell. 

Vi kommer ofta in långt efter 

att något har hänt. En annan 

sak är att vi har gott om tid att 

fika och kanske gulla med katten. 

Marita Nilsson berättar om ett 

möte med en kvinna som tog 

fem timmar. 

– Vi både grät och skrattade 

under intervjun. Sådana möten 

gör att man berikar sig själv, och 

lär sig mycket. 

Marita Nilsson har arbetat 

inom dags pressen i tolv år. Innan 

hon började på HJ jobbade hon 

som lokalredaktör på Skånska 

Dagbladet i Lands krona. Kerstin 

Weman Thornell jobbade på 

Skånskan i Hörby när hon gjorde 

ett frilansjobb till HJ. När det 

blev en tjänst ledig på tidningen 

sökte hon jobbet. 

– Flera journalistkolleger tyckte 

att jag gjorde ett nerköp. Den 

Marita Nilsson, Kerstin Weman Thornell och Johan G Rystad, numera 

featurereporter och tidigare reportagechef pŒ Hemmets Journal, vet att 

livsšdesreportagen Šr uppskattade i tidningen. 


journalistik som Hemmets Journal 

står för har inte särskilt hög 

status i vår bransch. 

Ändå har den här typen av journalistik, 

med ett personligt tilltal, 

spridit sig från veckopressen till 

många andra medier på senare år. 

– Genren kom ganska starkt i 

veckopressen på 70- och 80-talet, 

säger medieforskaren Anja Hirdman 

vid Stockholms universitet. 

I dag hittar vi den överallt. 

Hon nämner TV-program som 

Himlen kan vänta, som följde 

några cancersjuka människor, 

och Kysst av spriten, som handlade 

om alkoholmissbrukare, 

som exempel. 

Att göra reportagen bygger på 

förtroende och det är sällan några 

problem att få folk att ställa upp. 

Marita Nilsson säger att de flesta 

blir glada när hon ringer och 

vill göra en intervju. 

– De ser oss som en snäll tidning. 

Men hon tycker att det har blivit 

färre som hör av sig självmant. 

– Kanske beror det på tidningens 

användarovänliga telefonväxel, 

gissar hon. 

Men Kerstin Weman Thornell 

tror snarare att många människor 

har egna bloggar i dag där de 

kan skriva av sig. 

– Där tillfredställer de sitt behov 

av att berätta och dela med 

sig av sina erfarenheter. 

Det håller Anja Hirdman med 

om. 

– Den som har viljan att berätta 

Fšr en del 

kan det bli 

en stark 

upplevelse 

att lŠsa 

texten. 

Det kanske 

Šr fšrsta 

gŒngen de 

pratar med 

nŒgon som 

verkligen 

Šr intresserad 

av den 

historia de 

berŠttar.Ó 

Kerstin Weman 

Thornell 

Redaktionsmšte pŒ Hemmets Journal. Kerstin 

om sitt liv har inte längre behov 

av någon mellanhand, tror hon. 

Internet har gjort att människor 

inte behöver passera någon gatekeeper 

som bestämmer vilka berättelser 

som ska få komma ut. 

Men läsarna hör fortfarande av 

sig med sina historier till Hemmets 

Journal. Eller tipsar om 

and ras. Artiklar i andra tidningar 

är ytterligare en källa. Ibland kan 

det vara en enda mening i någon 

dagstidning som sätter tidningens 

reportrar på spåren. 

HŠlften av reportagen i 

Hemmets Journal görs av frilansar. 

Flera av dem har tidningen 

samarbetat med under många år. 

De har den fingertoppskänsla för 

vad som krävs för att skriva den 

här typen av reportage. Det mås-

te finnas känsla med, utan att det 

blir för sentimentalt. 

I reportagen är det önskvärt att 

det finns något slags hopp för läsaren 

även om det inte alltid behöver 

sluta positivt. Att den intervjuade 

har någon erfarenhet de 

kan förmedla. 

Det har hänt att Kerstin Weman 

Thornell har fått lägga ner 

jobb eftersom den hon intervjuat 

tagit tillbaka för mycket av det 

som sagts under intervjun. 

– Man får ha respekt för att de är 

ovana vid intervjuer. Många gånger 

slinker det med en del som de 

kanske inte vill ska stå i tidningen. 

De har sett intervjun som en 

trevlig stund vid kaffebordet. När 

de får se texten blir de förskräckta 

och vill ta tillbaka det de sagt. 

Då får hon som reporter för- 

handla, för att båda ska vara överens 

i slutändan. 

– För en del kan det bli en stark 

upplevelse att läsa texten. Det kanske 

är första gången de pratar med 

någon som verkligen är intresserad 

av den historia de berättar. Då 

är det lätt att de säger saker som 

de inte vill gå ut med egentligen. 

Men det är inte så ofta jobben 

spricker. 

– En gång skulle jag göra reportage 

om en man som vunnit 

tävlingen Sveriges bästa 

pappa, berättar Marita Nilsson. 

Han var väldigt svårpratad. Men 

den gången räddade fotografen 

mig. När han berömde de fina 

pelargonerna som stod i fönstret 

lossnade det. Blommorna var 

den här mannens stora intresse. 

När han fått prata om dem 


Weman Thornell och Marita Nilsson diskuterar kommande reportage med sina kolleger och tips om intressanta livsöden från läsarna som är värda att berätta om i tidningen. 

Vi både 

grät och 

skrattade 

under intervjun.Sådana 

möten 

gör att man 

berikar sig 

själv” 

Marita Nilsson 

en stund fick jag också svar på 

mina frågor. 

Hon tycker att det är viktigt att 

bemöta människor med ödmjukhet 

och respekt. 

– Det är den som vi intervjuar 

som är expert på sitt eget liv. 

Egentligen är det otroligt att så 

många väljer att lämna ut sig till 

en vilt främmande människa om 

det som smärtar dem mest. 

Kerstin Weman Thornell 

minns de allra flesta människor 

hon mött. Marita Nilsson har lätttare 

att släppa taget. 

– Det som lever kvar är möten 

med dem som berättar om hur 

de förlorat ett barn. Andra har jag 

lättare att putta undan när texten 

är klar, säger hon. 

Det är vanligt att personer som 

intervjuats vill behålla kontakten 

med den vän de tycker sig ha fått 

i reportern. 

– Man kan känna sig som en terapeut 

– på gott och ont – ibland, 

säger Marita Nilsson. 

Hon berättar om en man hon 

intervjuade, som blev så förtjust 

i henne att han inte ville släppa 

taget efteråt. 

– Vi satt länge och pratade om 

det hårda liv han levt. Men när 

han fick läsa texten så var han 

inte nöjd, så han ville att jag skulle 

komma tillbaka. 

Han höll länge på och ringde 

till henne och även om han var 

vänlig så tyckte hon att det var besvärande. 

– Jag håller tanterna högst, det 

är lugnast. 

QIA RINDEVALL 


Foto toMAs ohlssoN

medieåret 2011 

Vad önskar du dig av 

medieåret 2011? 

En svensk Saviano, en exklusiv intervju på 

Haga slott och frigivning av journalister. 16 

mediepersonligheter fick svara på vad de 

önskar sig av medieåret 2011. 

Foto stockFood 

Och sen då? 

Förra årets önskningar sträckte sig från 

att svärfar skulle skaffa Facebook till 

odopade idrottare. Vi gjorde en uppföljning 

för att se efter om önskningar 

verkligen slår in. 

32 Journalisten 22 december 2010 – 26 januari 2011 

”Josefsson hos kungen” 

Helena Groll programledare 

Studio Ett, Sveriges Radio: 

– Jag hoppas 

att vi journalister 

ska 

fortsätta göra 

det vi är bäst 

på: berätta 

en historia 

med kritiska 

ögon, inlevelse, glöd och engagemang. 

Att det levande reportaget 

och den granskande 

journalistiken inte drunknar i 

det allt större bruset från Facebook, 

Twitter och bloggar. 

– Att Los Angeles Times, 

mitt husorgan de senaste tio 

åren, ska fortsätta vara en av 

världens bästa tidningar. Tänk 

om pappersvarianten nu kunde 

hamna på mitt svenska 

köksbord varje morgon. Jag 

hoppas att Janne Josefsson 

oväntat ska dyka upp utanför 

kungens dörr och att 2011 blir 

det år då Dawit Isaak kommer 

till Studio Ett och berättar sin 

historia. 

pj 

Foto mattias ahlm/sveriges radio 

Celia Stahl, webbredaktör på Hemmets Journal... 

...som önskade att fler äldre 

skulle använda sociala medier, 

att svärfar skulle skaffa Facebook 

och att fler familjetidningar 

skulle komma ut på webben: 

– Det mesta har faktiskt hänt. 

Några andra familjetidning- 

”En svensk Saviano” 

ali fegan, Uppdrag Granskning, 

Sveriges Television: 

– Wikileaks, 

man vill ju 

veta allt. Vilkafinansierar, 

agendan 

och framförallt 

vilka dokument 

är 

det som inte publiceras, finns 

dom? Wikileaks har plötsligt 

blivit mediernas gullegrisar, 

med rätta såklart, men det 

är inte utan att man saknar 

granskningen. Den kommer 

2011. Då hoppas jag också på 

att någon ung förmåga är först 

på bollen och gör en svensk 

Roberto Saviano. Att kriminaljournalistiken 

i landet på något 

sätt vänder skutan från att vara 

refererande (Den gängledaren 

i det nätverket är kompis med 

den i det gänget som förut ingick 

i den gruppen som håller 

på att ta över Södertälje alternativt 

Malmö) till att vara kritiskt 

granskande. Alltså journalistik 

som på allvar utmanar dom 

kriminella - vilket förstås ställer 

extrema krav på oss journalister. 

Till sist skulle man ju 

vilja se Carl Bildt göra en avstickare 

och medieträna rikets 

alla socialtjänster. Det skulle 

kunna bli hur bra som helst. 

jw 

Foto soFia sabel/svt 

ar har tagit steget ut på webben 

och användandet av sociala 

medier har absolut börjat krypa 

upp i åldrarna. Men svärfar 

Sven har fortfarande inte skaffat 

sig någon Facebook-profil. 

Kanske blir 2011 året han skaffar 

det. af

”Identifiering” 

Niklas Orrenius, politisk reporter, 

Sydsvenskan: 

– Jag önskar 

att tidningar 

och etermedier 

blir bättre 

på att rapportera 

om människor 

från 

grupper som 

många känner sig främmande 

inför, som troende muslimer, 

kineser och sverigedemokrater. 

Jag vill se en rapportering 

som gör att man som mediekonsument 

kan identifiera 

sig med de här människorna. 

Och då menar jag inte artiklar 

som ”här är en muslim 

med humor”, utan mer löpande 

rapportering som visar 

människors komplexitet och 

mänsklighet. Af 

”Full fart framåt” 

Foto privat 

Elin Olofsson, projektledare, 

Mktmedia: 

– Ur mediehusens 

synpunkt önskar 

jag mig 

full fart framåt, 

att man 

satsar fullt ut 

på att utveckla 

sina produkter. Både de journalistiska 

och de kommersiella, 

och på alla plattformar. 

Jag önskar också att de lokala 

mediehusen tänker ytterligare 

ett varv på vad de ska vara och 

vad de vill bli, både 2011 och 

längre fram. Af 

Foto anders trapp 

”Att FN spottar i nävarna” 

Niclas Sennerteg, journalist 

och författare, Borås Tidning: 

– I slutet av 

augusti tog 

den islamistiskaextremistgruppen 

al- 

Shabab med 

våld över en 

privat, oberoende 

radiostation i Mogadishu 

för att driva religiös hatpropaganda 

mot sina meningsmotståndare. 

Detta är bara ett av de 

senaste exemplen på hur medier 

används som vapen i konflikter, 

på liknande sätt som 

Radio Machete under folkmordet 

i Rwanda. 

Senaste gången FN tog upp 

frågan om ”hatmedier” som 

uppviglar till våld var för hela 

fyra år sedan, enligt organisationens 

egen nyhetstjänst. 

Hoppas att FN under det kommande 

året spottar i nävarna 

och skaffar sig en verkningsfull 

strategi att hantera hatmedier 

som mördar människor 

med ord i akuta konflikthärdar. 

– Så en liten ”inhemsk” önskan: 

låt mig först säga att jag 

älskar public service och ondgör 

mig över de mörkermän 

och kvinnor som vill göra det 

till en lekplats för kommersiella 

krafter. Icke desto mindre 

hoppas jag att nästa år bjuder 

på en effektiv granskning av 

public service, som tycks ha 

tappat greppet i journalistiska 

integritetsfrågor, som exempelvis 

SRs pinsamt valhänta 

hantering av kungaboksresearchern 

Tove Meyer, värvningen 

av en vän till Daniel Westling 

för bevakningen av prinsessbröllopet 

(SR igen) och SVTs 

beslut att anlita en kompis 

till kungen som producent 

för det årliga TV-programmet 

om kungahuset. Public service 

mår bra av granskning utifrån 

om trovärdigheten hos 

och respekten för de bägge bolagen 

ska bevaras. pj 

Belinda Olsson, programledare på SVT Debatt... 

...som šnskade att journalister 

skulle sluta Šngsla sig infšr Sverigedemokraterna: 

– Nja. De kom in i riksdagen och 

tiden efter präglades väl återigen av 

lite hysteri. Sen skulle alla slåss om 

vem som hade den bästa förklaring- 

Foto Lars-Åke Green 

”Rörande berättelser” 

en till varför. Alla journalister vill 

vara experter på Sverigedemokraterna. 

– Det blev också lite obehaglig skadeglädje-journalistik 

så fort de gjorde 

något misstag eller inte fixade talarstolen. 

– Journalister ska inte mob- 

Tove Meyer, journalist på Sveriges 

Radio, medförfattare till 

boken Carl XVI Gustaf Ð den 

motvillige monarken: 

– Jag hoppasallmänheten 

får ta 

del av fler fantastiska,berörandeberättelser 

i stil 

med Nadja 

Yllners reportage ”De förlorade 

barnen” som sändes i 

SVTs Uppdrag Granskning. 

Det ska även bli spännande att 

se hur Wikileaks fortsätter att 

mata svenska medier med nya 

skrämmande uppgifter och 

vad det får konsekvenser. 

– Jag ser gärna att någon 

tittar närmare på lobbyisterna/PR-byråerna 

och kartlägger 

hur mycket av innehållet 

i svenska medier som egentligen 

har ett företagsnamn som 

avsändare. 

– Något jag gärna slipper är 

alla dessa TV-format där svenska 

kändisar ska tävla, sjunga, 

baka eller bara umgås med varandra 

under 24 timmar. Men 

jag antar att det kan vara mycket 

begärt. hL 

Foto privat 

ba. Men jag vill tro att vi i medierna 

har börjat besinna oss lite, att vi ser 

dem som ett riksdagsparti som ska 

granskas för sin politik och sina värderingar. 

Jag ser det lite mer nu. De 

granskas även för sin kulturpolitik 

till exempel, det är bra. 

Af 

”Att Twitter skrotas” 

Markus Larsson, nöjesreporter, 

Aftonbladet: 

– Det jag 

hoppas på är 

att folk inser 

hur poänglöst 

Twitter är och 

lägger ned 

otyget. Människorbehöver 

inte fler fora för sin orimliga 

narcissism, framför allt inte 

journalister. 

Nu har jag inte tid att prata 

mer med dig, jag måste gå och 

twittra. Af 

Alla journalister 

vill 

vara experter 

på SD. 

22 december 2010 – 26 januari 2011 Journalisten 33 

Foto aFtonbLadet 

Foto kaZutomo kaWai/corbis

medieåReT 2011 

”En bra annonskonjunktur” 

Martin Ahlquist, chefredaktör, 

Fokus: 

– Högst upp 

på min önskelista 

är att Dawit 

Isaak friges. 

Jag vet 

att det är en 

förutsägbar 

önskning, någon 

kanske fnyser ”politiskt 

korrekt”, men svenska journalisters 

möjligheter att utföra 

sitt arbete utan att kastas i 

fängelse är så grundläggande 

att man inte kan bortse från honom. 

En sak som jag inte önskar 

mig är förändringar i TF eller 

YGL. Vi ska vara stolta över 

den unika svenska medielagstiftningen. 

På det mer egoistiska 

planet önskar jag mig en 

fortsatt stigande upplaga för 

Fokus. Sedan vore det bra om 

medietomten gav oss alla en 

riktigt bra annonskonjunktur. 

hl 


Foto Fokus 

”Exklusiv intervju på Haga” 

Åsa Bönnlyche, reporter 

Svensk Damtdining: 

– Årets nyhet 

är ju Ipad 

och alla de 

mobilapplikationer 

som 

kommer att 

öka medieanvändningen 

i mobilen. Jag vill se Svensk 

Damtidning som Ipad. Jag ser 

fram emot den enorma produktutveckling 

som tekniken 

kommer att generera. Det blir 

möjligt att knyta en närmare 

kontakt med läsarna som kommer 

att få en helt annan koppling 

till oss i mediebranschen. 

Allt det här ställer nya och 

spännande krav på mig som 

journalist. Jag är entusiastisk 

och vill lära mig så mycket som 

möjligt. Bara att hantera ljud 

och bild som integrerade delar 

i det redaktionella arbetet kommer 

att bli en utmaning. 

– Om jag får önska mig något 

personligen så vill jag ha en 

exklusiv intervju på Haga slott 

med kronprinsessan Victoria 

och Daniel. Jw 

”Djupgående reportage” 

Johan Gunséus, frilansfotograf 

Umeå: 

– Vår tid 

präglas uppenbarligen 

av det flyktiga 

och det ytliga. 

Samtidigt 

verkar medborgarna 

ropa 

efter mer bestående värden. 

Kanske är det dags att ägna 

mer energi och mer utrymme 

åt att försöka förstå sammanhang 

och djupt mänskliga frågor? 

– Satsning på att ihärdigt och 

återkommande finnas närvarande 

närmare människor skapar 

respekt och tilltro till journalistiken 

och journalisterna. 

Det ger också nya kontakter 

och öppnar för folks vilja att 

berätta, och att berätta mer. 

Mötet öga mot öga är självfallet 

oslagbart när det gäller att 

bygga hållbara och respektfulla 

relationer oavsett journalistiskt 

fokus. Med fördjupad 

förståelse finns också mer att 

berätta om det som verkligen 

har betydelse. 

Under 2011 hoppas jag att få 

se fler djupgående reportage 

som ställer frågor, engagerar, 

förklarar och ger fler perspektiv 

på människors livsvillkor. 

hl 

Rebecka Jodrén, sportreporter på Norrtelje Tidning... 

...som önskade sig en idrottsbevakning 

som handlar om just idrott, och 

inte dopning eller om en löpare är kvinna 

eller man: 

– Ja, det tycker jag nog. Det har fortfarande 

varit diskussioner om dopning, 

och det är bra, men det känns som att 

Foto charles hammarsten 

idrotten ändå fick störst fokus, både i 

OS och i VM. På den lokala sportfronten 

önskade jag att vi skulle få bevaka 

en mirakelvändning av Rimbo HK i damernas 

elitserie i handboll. Det gick 

inte riktigt enligt förväntningarna, de 

åkte ut ur elitserien. Men nu är det en 

ny säsong och det börjar gå bättre. AF 

Foto privat 

”Genomslag för läsplattan” 

Gunilla herlitz, 

chefredatör, Dagens Nyheter: 


att läsplattanverkligen 

etablerar 

sig som en ny 

distributionsplattform 

för 

dagspressen 

under 2011. Det kommer att 

bli mycket spännande att se 

hur den digitala dagstidningen 

kommer att utvecklas i 

samspel med läsarna. Min förhoppning 

är också att de svenska 

mediehusen slår vakt om en 

affärsmodell som innebär att 

vi tar betalt av läsarna för vårt 

innehåll. hG 

”Innovativ webbjournalistik” 

hanna Stjärne, chefsanalytiker, 

Sveriges Radio: 

– Mycket 

av det som 

mån ga har talat 

om under 

flera år håller 

just nu på 

att hända. Det 

ska till exempel 

bli spännande att följa vad 

som händer när mobilen slår 

igenom som mediekanal för 

många fler. 

– Jag hoppas också att 2011 

blir ett år då vi diskuterar vad 

förändringarna i medielandskapet 

kan få för konsekvenser 

på sikt. Vad betyder det när 

även journalister börjar tala 

om att begränsa yttrandefriheten 

och transparensen? 

– Jag längtar även efter att få 

se ännu mer innovativ journalistik 

på webben, och ser fram 

emot att följa Hanna Sahlbergs, 

och andras, berättelser 

från världens kanske mest intressanta 

land just nu – Kina. 

Jw 

Johan Bävman, bildjournalist på 

Foto nicklas thegerström 

...som önskade ett större bildtänk, 

med jobb som utgår från bildens perspektiv 

i stället för nyhetens: 

– Sydsvenskan går definitivt i rätt riktning. 

Det är mycket upp till fotograferna 

också, det är lätt att bara följa med. 

Man måste bryta trenden, ta ansvar 

Foto johan ljungström/sr

”Släpp journalisterna fria” 

Josephine Freje Simonsson, 

frilansjournalist, Afrika: 

– Det är 

med visst illamående 

jag 

lämnar medieåret 

2010 

då det plötsligt 

blev helt 

normalt för 

respekterade journalister att 

rulla sig i kletig rapportering 

om kronprinsessans val av tiara. 

– Och jag vet ärligt talat inte 

om vi har något speciellt att 

se fram emot det kommande 

medieåret heller. Bitter? Finns 

det fortfarande någon där ute 

som ärligt talat tror att Dawit 

Isaak kommer att frias? Att 

Reinfeldt i trio med Bildt och 

kungen sätter sig på ett plan 

till Eritrea och knackar på president 

Isaias Afewerkis dörr? 

Eller att vi den 1 januari 2011 

vaknar upp till en värld där 

våra hundratals modiga – men 

ack så bortglömda – kollegor i 

Iran, Burma och Kina släpps ut 

från sina fängelseceller? Nej. 

I stället önskar jag för medieåret 

2011 att varje svensk 

journalist spärrar sin mejlinkorg 

för pressmeddelanden 

och drämmer näven i redaktörsbordet! 

Det får vara slut på 

tider då vi alla springer i flock 

efter tiaror och VMfotbollar. 

Lämna presskonferenserna 

åt TT och ta upp den där mappen 

med krossade journalistiska 

ambitioner. Vi måste börja 

kräva av våra arbetsgivare att få 

tid att göra det som är vårt uppdrag: 

granska makten och sluta 

kasta bort vårt privilegium att 

leva i ett land där journalister 

lever i det fria. pJ 

Sydsvenskan... 

Foto privat 

och ta plats. Om man ser till tidningar 

generellt har det inte hänt 

så mycket på ett år, men det finns 

enskilda fotografer som verkligen 

är på rätt väg och jobbar utifrån bilden. 

Det handlar också om att våga 

jobba enskilt, inte gå hand i hand 

med reportern hela tiden. AF 

”Börjar hitta egna källor” 

Ulrika Knutson, ordförande 

för publicistklubben: 

– Jag önskar 

att svenska 

medier ska 

vakna upp ur 

sin Wikileaksförtrollning 

och börja hitta 

egna källor 

och egna nyheter. Till exempel 

vill jag veta hur landet ska ordna 

sjukvård och åldringsvård 

framöver. Börja leta källor nu! 

AF 

”Satsning på politik” 

Anders pihlblad, politisk 

reporter, TV4: 


att mediehusenvågar 

satsa på 

politisk journalistik 

trots 

att det inte 

är ett valår. 

Det finns 

mycket att göra för politiska 

reportrar nästa år. Flera politiska 

ledare ska tillsättas och 

dessutom är det parlamentariska 

läget sådant att det finns 

mycket att bevaka. Det ser vi på 

att det har varit större fokus på 

riksdagen efter valet. 

– I övrigt hoppas jag att mediehusen 

satsar på god, grävande 

journalistik. AF 

Foto privat 

Lars Linder, kulturreporter på Dagens Nyheter... 

...som önskade att medierna 

skulle krympa rutinbevakningen 

av valet, dra upp egna riktlinjer 

och skriva mer om verkligheten 

i Sverige och världen 

under valåret: 

– Nej, det tycker jag inte. Jag 


Foto corbis 

hoppades att medierna skulle 

krypa bakom politikers och PRbyråers 

agendor. Jag anade att 

jag inte skulle få vad jag önskade 

och så blev det. Det blev till 

och med värre än jag befarat. 

– Medierna ägnade sig åt intensiv 

bevakning av varje ut 

”Diskussion om YGL” 

Ola Sigvardsson, chefredaktör, 

Östgöta Correspondenten: 


att vi ska få en 

ordentlig diskussion 

om 

det som yttrandefrihetskommittén 

nu utreder, 

om tryckfriheten värnas bäst 

av den lagstiftning vi har i dag 

eller om vi behöver en ny lagstiftning. 

Det är en viktig diskussion 

som jag hoppas ska ta 

fart nästa år. AF 

spel och färdigskriven debattartikel 

från politikerna och 

följde minsta opinionsrörelse 

upp eller ned, i stället för att 

skriva om verkligheten bakom 

och de människor som politiken 

faktiskt handlar om. 

AF 


Foto johnny Gustavsson

fackligt 

Medieförbund inte aktuellt 

Det finns inga förutsättningar 

för att bilda ett 

medieförbund, enligt Journalistförbundetsmedlemskapsutredning 

som färdigställdes 

i veckan. Nu ska alla 

klubbar och distrikt få lämna 

sina åsikter när förslaget 

skickas på remiss. 

Vid kongressen 2008 fick förbundsstyrelsen 

i uppdrag att till 

nästa kongress utreda möjligheten 

att bilda ett medieförbund. 

Flera distrikt motionerade om 

ett vidgat medlemskap där förbundet 

skulle kunna släppa in 

personer som jobbar med exempelvis 

information, reklam och 

film. Det skulle kunna ge förbundet 

starkare ekonomi. 

Förbundsstyrelsen har gjort en 

genomgång av de yrkesgrupper 

som verkar inom medierna och 

hur de organiseras i dag. Medlemskapsutredningenkonstaterar 

att det varken finns några 

förutsättningar för att bilda ett 

fråga förbundet 

■ Här kan du ställa fackliga frågor till Journalistförbundets experter. Ett 

urval av frågorna publiceras här eller på Journalisten.se. Mejla frågan till: 

fragaforbundet@journalisten.se. 

? Kan arbetsgivaren kräva att 

jag ska betala parkeringsböter 

för tjänstebil som jag kört i 

tjänsten? /Bötfälld 

! 

Det beror på omständigheterna. 

Om boten uppstått på 

grund av ren oaktsamhet kan arbetsgivaren 

kräva att du ska stå för 

den själv. Om boten uppstått för 

att du på grund av jobbets karaktär 

inte kunnat undvika den är det 

rimligt att arbetsgivaren betalar boten. 

Om det finns en lokal policy 

är det denna som gäller. Vänd dig 

till din lokala fackklubb för råd och 

hjälp. Om klubb saknas på din arbetsplats, 

kontakta förbundets förhandlingsjour. 

? 

Är journalist och tänker registrera 

en enskild firma. Är 

det något jag bör tänka på till exempel 

när det gäller försäkringar? 

/Ny frilans 

! 

Frilansjournalister har 

inte samma skydd i arbetet 

som anställda journalister. 

Som frilansjournalist måste du 

medieförbund genom samgående 

med andra förbund eller genom 

att utvidga förbundet med 

nya yrkesgrupper. 

Förbundsordförande Agneta 

Lindblom Hulthén anser att förbundet 

inte får vara för stelbent 

utan växa organiskt med omvärlden. 

– Branschen förändras oerhört 

fort och definitionen av vad 

en journalist är har förändrats. 

Många tycker att journalistik är 

som vilket yrke som helst. Jag 

tycker det är viktigt att slå vakt om 

yrkesförbundstanken. Om det är 

något förbund som behöver vara 

ett yrkesförbund så är det vi, eftersom 

våra villkor vilar i grundlagen. 

Vi är de enda som kan hantera 

yrkets etiska frågor. 

Agneta Lindblom HulthŽn tror 

inte att det skulle tillföra förbundet 

eller yrkesutövare någonting 

om man rekryterade alla som på 

något sätt jobbar inom medieföretag. 

Att ens definiera medier är 


själv ordna ditt försäkringsskydd, 

till exempel företagsförsäkring, 

sjukavbrottsförsäkring (företagets 

fasta kostnader), sjukförsäkring 

(kompletterar ersättning från försäkringskassan),arbetsskadeförsäkring 

(olycksfall och sjukdom 

pga av arbetet),livförsäkring (invaliditet 

och dödsfall), pensionsförsäkring/pensionssparande, 

tjänstereseförsäkring när du reser 

i jobbet (ingår om du tecknar Frilansjournalisternasföretagsförsäkring). 

Journalistförbundet har avtal om 

försäkringar som medlemmar kan 

teckna: Frilansjournalisternas företagsförsäkring 

och sjukavbrottsförsäkring 

– via försäkringsmäklare 

Gefvert, se www.gef v e rt.se. 

Tillsammans med PP Pension har 

förbundet i höst också tagit fram 

”Frilanspaketet” där livförsäkring, 

sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring 

och pensionssparande ingår. 

Läs mer på www.pppension.se. 

Alternativt kan medlemmar teckna 

grupplivförsäkring och tjänstereseförsäkring 

separat hos Folksam, 

se www.sjf.se/försäkringar. 

Vi är inte 

ute efter 

att försöka 

stjäla medlemmar 

från andra 

förbund.Ó 

Agneta Lindblom 

Hulthén 

svårt, tycker hon. Hon säger att 

förbundet redan utvidgat vilka 

som får vara medlemmar och att 

man kommer att fortsätta med 

det i takt med att yrkesrollen förändras. 

Utredningen slår fast att det 

för närvarande inte finns tillräckligt 

många att rekrytera för att bilda 

ett starkt medieförbund. De 

tänkbara medlemmar som finns 

i mediebranschen är redan organiserade 

och inget tyder på att de 

skulle vilja byta fackförbund 

– Vi är inte ute efter att försöka 

stjäla medlemmar från andra 

förbund, säger Agneta Lindblom 

Hulthén. 

I rapporten påpekas nackdelarna 

med ett medieförbund. 

Ställningen som part i branschsamarbetet 

kring medie- och yrkesetiken 

bygger i hög grad på att 

förbundet företräder journalist- 

kåren. Den höga organisationsgraden 

inom Journalistförbundet 

bygger på att förbundet är till 

för yrkesverksamma journalister, 

något som inte skulle kunna 

garanteras vid en utvidgning. 

Ett sätt att hantera de ekonomiska 

problem som följer av att 

vara ett litet förbund med begränsad 

rekryteringspotential 

är att samarbeta med andra förbund. 

– Det finns situationer då vi 

skulle kunna göra praktiska och 

ekonomiska vinster genom att 

samarbeta med andra. Vi skulle 

exempelvis kunna göra saker tillsammans 

med Författarförbundet 

när det gäller upphovsrätten, 

säger Agneta Lindblom Hulthén. 

Förslaget är nu på remiss hos 

klubbar och distrikt till den 31 januari. 

Beslut fattas på kongressen 

den 3 till 6 maj. 

JoNataN WestiN 

Nyhetsinriktad reporter 

SKTF-tidningen är en facklig tidning med klar nyhetsprägel som bevakar 

arbetsmarknaden och politiken ur ett löntagarperspektiv. 

Vi söker en driven reporter med inriktning på nyheter. Tjänsten är en tillsvidareanställning 

på heltid. Du bör vara snabb, noggrann och ha intresse för 

fackliga frågor, ekonomi, kommunal utveckling och arbetsmarknaden i stort. 

De flesta av reportrarna är män, därför ser vi gärna kvinnliga sökande. 

SKTF-tidningen, som utkommer var 14:e dag, har en TS-kontrollerad upplaga 

på 159 100 exemplar. SKTF-tidningen finns också som dagstidning på nätet, 

sktftidningen.se där du kan läsa mer om jobbet. 

För ytterligare information kontakta: 

Chefredaktör Kent Källqvist 070-529 64 55 eller tidningschef Susanne Blick 

070-578 64 52. Facklig representant är Per Jernberg 070-786 84 30. 

Ansökning med löneanspråk ska vara SKTF tillhanda senast den 14/1-2011. 

Maila till ingegerd.pettersson@sktf.se eller brevledes till: 

Personalfunktionen, Box 7825, 103 97 Stockholm 

Märk breven: ÓreporterÓ med ref.nr: 2010-12-0103. 

SKTF media AB ger även ut tidningarna Chefen i fokus, Allt om jobbet och 

Social Qrage. 

SKTF är ett partipolitiskt oberoende fackförbund med drygt 160 000 medlemmar. 

Våra medlemmar är offentligt och privat anställda med anknytning till kommun, 

landsting eller kyrka. De flesta som är anställda inom SKTF har svensk bakgrund. 

SKTF ser därför gärna även sökande med annan etnisk bakgrund till förbundets 

lediga tjänster.

■ Journalistens debattsidor är ett forum för yrkesdebatt. Mejla inlägg till redaktionen@journalisten.se 

eller skicka per post till Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm. Vi publicerar inga anonyma inlägg. 

Alla inlägg kan inte beredas plats. Vi returnerar inte opublicerade bidrag. Maxlängd för inlägg är 2 500 

tecken om annat ej överenskommits. Vi förbehåller oss rätten att stryka i insända texter, utan att meddela 

skribenten. Insända inlägg kan även publiceras på journalisten.se. 

Dags för ett tillägg i de 

pressetiska reglerna? 

medier om psykisk ohälsa 

■ Dags att lägga till fysisk och 

psykisk funktionsnedsättning i 

de pressetiska reglerna? 

För en tid sedan blev jag kontaktad 

av en bekant vars son fått 

diagnosen Aspbergers syndrom, 

en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 

Skälet var att Aftonbladet 

samma dag (10 november) 

på nyhetsplats påstod att en 

av tre saker som kunde fälla den 

för mordet och mordförsöken 

misstänkte 38-åringen i Malmö 

var hans personlighet, alltså Aspergers 

syndrom som han enligt 

Aftonbladet hade. Min bekant 

kände naturligtvis att detta också 

berörde hennes son. 

I en mediestudie som Örebro 

universitet gjorde i samband 

med mordet på Anna Lindh konstaterades 

att medier i stor utsträckning 

såg människors psykiska 

sjukdom som orsak till 

våldsdåd. Detta trots att vetenskapliga 

studier såväl före som 

efter mordet på Anna Lindh inte 

kunnat påvisa något sådant samband. 

Följden blev att medier 

spred uppfattningen att psykisk 

sjukdom är lika med farlighet. 

Medier har efter våldsdåden 

2003 och 2004 speglat den psykiska 

ohälsan i samhället på ett 

bra sätt. Även om det ofta är samma 

experter som kommer till tals 

har människor med psykisk ohälsa 

blivit mer synliga, politiker uttalar 

sig oftare om psykiatrin och 

det finns faktiskt tecken som tyder 

på att det råder ett något öppnare 

klimat i samhället gentemot 

människor med psykisk ohälsa. 

€ven Aftonbladet har gjort 

många bra reportage om den psykiska 

ohälsan. Så sent som dagen 

... Är det 

dags att 

lägga till 

fysisk och 

psykisk 

funktionsnedsättning?” 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

texten på 


före publiceringen av påståendet 

att en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 

kan leda till fällande 

dom fanns en stort uppslagen 

debattartikel i Aftonbladet 

som handlade om mediers sätt 

att vinkla den psykiska ohälsan 

mot våld, skriven av Henrik D. 

Ragnevik, Attentions* ordförande 

i Göteborg. 

Vilket råd ska jag då ge min bekant? 

Eftersom Aftonbladet redan 

haft en debattartikel i frågan 

hjälper det föga att säga till henne 

att hon kan skriva till redaktionen 

och hänvisa till artikel 8 i FN-konventionen 

för mänskliga rättigheter 

för personer med funktionsnedsättning 

och som bland annat 

Sverige skrivit på, och som förpliktigar 

att man vidtar åtgärder 

för att främja respekten för gruppens 

rättigheter och värdighet 

och bekämpa stereotypa uppfattningar, 

fördomar etcetera. 

Inte heller kan jag hänvisa 

henne till JK (Justitiekanslern) 

eller DO (Diskrimineringsombudsmannen) 

eftersom där inte 

debatt 

finns något lagrum för att vidta 

några åtgärder i frågor likt denna. 

Och till PO (Pressens opinionsnämnd) 

går det inte heller 

att vända sig eftersom påståendet 

inte riktas direkt mot hennes 

son. Inte heller kan Journalistförbundets 

etiska nämnd driva detta, 

enligt dess ordförande Rino 

Rotevatn. 

Kvarstår gör, precis som 

Henrik D. Ragnevik föreslår i sin 

debattartikel, att se över de etiska 

reglerna för oss journalister. 

Enligt paragraf 10 ska inte etnisk 

ursprung, kön, nationalitet, 

yrke, politisk tillhörighet, religiös 

åskådning eller sexuell läggning 

framhävas om det saknar 

betydelse. Är det dags att lägga 

till fysisk och psykisk funktionsnedsättning? 

Vad säger Pressens 

samarbetsnämnd? 

toMMy engMan 

journalist 

* en intresseorganisation för personer 

med neuropsykiatriska 

funktionsnedsättningar. 

Hög tid att börja kämpa för högre löner 

Journalistlöner 

■När journalisterna i medierna kämpar 

för utsatta gruppers alltför låga löner 

och dåliga arbetsvillkor, så är detta 

vällovligt. Det bör dessa journalister 

också fortsätta med. 

Men är det inte dags att journalisterna 

också börjar kämpa lite för sina egna 

löner och arbetsvillkor? 

Jag vet många sjuksköterskor och lärare 

även på grundskolenivå som har 

betydligt högre löner än journalister 

med jämförbar erfarenhet. 

Journalistyrket har i mångas ögon en 

hög status, men man kan inte enbart 

leva på en status som även den urholkas 

allt mer. 

Fyra saker borde journalisterna börja 

kämpa för: 

1. Högre ingångslöner. 

2. En rimligare arbetsbörda. 

3. Högre i tak på arbetsplatserna. 

4. Att tidningarna blir skyldiga att 

följa frilansrekommendationen. Det 

finns tidningar som bara betalar 600- 

800 kronor för en artikel inklusive arbetsgivaravgifter. 

oSKar Brandt 

journalist och fil. mag i historia 

foto Joakim kröger/scanpix 

När blir TVmannen 

en 

TV-man? 

rubriksättning 

■ Så har man varit mordmisstänkt 

under några dagar 

igen. Den här gången är 

det en ”sydsvensk TV-profil” 

från Bräkne Hoby som varit 

misstänkt för att tillsammans 

med en kvinnlig TVprofil 

slagit ihjäl en 51-årig 

man. 

Enligt Aftonbladet häktades 

så småningom den 

misstänkte ”TV-mannen” vid 

tingsrätten i Blekinge. 

Nu till min undran. Vilket 

är kriteriet för att någon ska 

kallas TV-man, TV-kändis eller 

sydsvensk TV-profil? I det 

här fallet har den misstänkte 

mannen mumlat några fraser 

i TV3-pro grammet Grannfejden. 

För Aftonbladets rubriksättare 

innebär detta per 

automatik att vederbörande 

är TV-man, eller sydsvensk 

TV-profil. 

Då undrar jag om en misstänkt 

gärningsman, som någon 

gång varit på bild i Aftonbladet 

och mumlat två 

pratminus per automatik är 

”tidningsman”, ”sydsvensk 

tidningsprofil” eller ”tidningskändis”. 

Nu råkar det vara så att 

under tecknad har arbetat för 

Sver iges Tele vision i Blekinge 

i snart 25 år. Jag har väl gjort 

drygt 4 000 TV-reportage under 

de här åren och är väl hyfsat 

känd bland allmänheten. 

Utan att förhäva mig skulle 

jag till och med själv kalla mig 

för ”sydsvensk TV-profil”. 

Så tycks även en del blekingar 

göra som under några 

dagar i slutet av november 

undrat om jag gjort mig skyldig 

till mord. 

Peter Kullring 

"tidningsmannen" 

webbfrågan 

Litar du på att dokumenten 

från Wikileaks är 

äkta? 

Ja 76 % Nej 10 % Vet ej 13 % 

Gå in på Journalisten.se och rösta 

på fler frågor. 

22 DecemBer 2010 – 26 JanUari 2011 Journalisten 37

debatt 

kommentarer 

Läs fler läsarkommentarer på 


Journalisten nr 14/10 

Uppmärksamheten hade blivit 

enorm, kvällstidningarna fylldes 

dag efter dag av nya avslöjanden 

baserade på innehållet i 

vår bok, som just utkommit. Två 

av dem som knappast hunnit läsa 

den var Jan Guillou och Herman 

Lindqvist. Ändå stod Jan 

Guillou i Agenda och avfärdade 

den kategoriskt som ”sängkammarskvaller”. 

THomAs sJöberG 

otto mulvert | 24 nov 

■ Varför ägna sig åt klimatproblem, 

krig, miljöförstöring, barnprostitution 

och annat elände, när 

det finns så mycket viktigare och 

roligare saker att skriva om. Jag 

föreslår någon sorts samlingsverk 

som kan ta upp statsöverhuvuden, 

politiker etc, gärna i någon 

sorts ”Svensk Damtidningsform”, 

så kryddar vi det med litet soffprogram 

och matlagning, och vips så 

har vi blivit riktiga journalister. 

Jean | 16 nov 

■ Så anonyma källor är inte att 

lita på enligt vissa journalister. 

Ska man tolka det som att när de 

själva använt sådana källor har 

det rört sig om otillförlitliga påståenden 

eller att det i själva verket 

handlat om fabricerade uppgifter 

och citat som respektive journalist 

själv hittat på? 

Journalisten.se 16 nov 

Är det inte för många journalistpris 

som delas ut? Det är 

sällan som betydelsefull journalistik 

prisas. Framför allt inte 

journalistik som är ”systemkritisk”. 

Det är dagsaktuella 

och politiskt korrekta artiklar 

och program som får pris. 

JAn THorsson 

Carl Fridh Kleberg | 26 nov 

■ Artikelförfattaren tar upp något 

intressant, men jag tror nog att det 

finns ytterligare förklaringar. Det 

jag spontant kommer att tänka på 

är varför priserna instiftas. De instiftas 

knappast därför att en presumtiv 

triumfator spår framtida 

ära. Äran, heligheten, prinsessan 

och halva kungadömet tillfaller 

nämligen varje gång den institution 

som delar ut priset. 


FortsŠtt att vara nyttig 

Anders R Olsson 

TF och YGL 

■ Anders R Olsson är nyttig. Han och 

andra motvalsa sätter många gånger 

fingret på centrala frågor när strukturen 

av våra yttrandefrihetsgrundlagar 

ska ses över. Låt oss bortse från hans 

lite väl dystopiska stämningsläge och ta 

upp två av de sakfrågor han reser i förra 

numret av Journalisten (14/10). 

Självklart måste vi vara på vår vakt mot 

”smittoeffekter” i grundlagarna. Att lagstiftaren 

bryter en grundläggande princip 

för att skydda något som de flesta 

tycker är behjärtansvärt öppnar för nya 

undantag. Utmönstringen av barnpornografin 

ur grundlagarna är sannolikt 

det färskaste exemplet av betydelse. Det 

slog flisor ur censurförbudet i TF (Tryckfrihetsförordningen). 

Anders R Olsson menar att en samlad 

yttrandefrihetsgrundlag som reglerar 

såväl tryckta skrifter som etermedier 

och webbpubliceringar med nödvändighet 

leder till att skyddet för tryckta 

skrifter gröps ur. 

Till skillnad mot tryckta medier måste 

till exempel en radiostadion beviljas 

sändningstillstånd och tilldelas en viss 

frekvens för att det inte ska bli kaos i 

etern. Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) 

öppnar också för att regeringen kan ställa 

villkor för de etermedier som finansieras 

med licenspengar. Ska skyddet 

vara lika starkt för alla yttranden måste 

”man försvaga det skydd som i dag 

är starkast. Lägstanivån (YGLs) blir bestämmande.”, 

hävdar Anders R Olsson. 

Det låter bestickande. Men det är ingen 

naturnödvändighet att det skulle 

bli så och det är heller inte något nytt. 

Grundlagarna gör skillnader mellan 

olika former av masskommunikation. 

Även i TF görs skillnad mellan skrifter 

framställda i tryckpress och stencilerade 

skrifter där endast de förra ges automatiskt 

grundlagsskydd. I TF finns också 

den så kallade bilageregeln där elektroniska 

publiceringar av innehållet i periodiska 

skrifter under vissa förutsättningar 

ges grundlagskydd. För sådana 

sändningar hänvisar TF till reglerna i 

YGL. De bägge grundlagarna har med 

tidens lappande och lagande blivit sammantvinnade, 

de hänvisar till varand ra 

och ibland förutsätter de varandra. 

Inget av detta har lett till att skyddet 

för tryckta skrifter försvagats. Och det 

finns absolut inget som indikerar att en 

sammanvävning av TF och YGL skulle 

leda till det. 

I en samlad grundlag, låt oss kalla 

den Tryck- och y ttrandefrihetsgrundlag, 

skulle det vara nödvändigt att från 

de grundläggande reglerna om skyddet 

för framställning och distribution 

av massmedier, bland annat etableringsfriheten, 

införa särregler för 

etermedierna eftersom frekvenserna 

trots allt måste fördelas. Precis som i 

dag. Men därmed inte sagt att sådana 

tillstånd måste följas av villkor. 

Eftermedierna, radio och TV, behöver 

enligt min uppfattning befrias från den 

delvis detaljerade regleringen om innehållet 

i sändningarna som regeringen 

utfärdat för etermedier som finansieras 

med licenspengar. Personligen förvånar 

det mig att Alliansregeringen inte 

passade på att avskaffa villkoren 2007, 

eller i vart fall moderera dem, utan valde 

att fortsätta en kontrollerande tradition. 

Public service i radio och TV spelar 

en betydelsefull roll för medborgarnas 

möjligheter att vara just medborgare. 

Anders R Olsson och ytterligare ett 

antal publicister som vill ha ett starkt 

grundlagsskydd för massmedier förfäktade 

på DN Debatt uppfattningen 

att det inte var någon ”katastrof att 

radion” saknade grundlagsskydd i 

många år. 

Men det var en katastrof. Inte minst 

under andra världskriget var radion, 

med undantag för några enstaka röster, 

statsdirigerad. Sjävständigheten 

ökar med kvadraten på avståndet till 

staten. Grundlagsskyddet med bland 

annat ensamansvar är enligt min uppfattning 

en grundförutsättning för 

självständighet. Även om kritikerna 

menar att TF och YGL är moderna och 

inkluderar alla kända tekniker är det ett 

faktum att det tog 70 år innan radion 

fick grundlagsskydd. Lika lång tid fick 

fattigmannens tryckpress vänta på den 

stencilregel som gav stencilerade skrifter 

möjlighet till grundlagsskydd. 

I Ansvarsmodellen och Verksamhetsmodellen 

öppnas för en stencilregel för 

alla massmedier. Det skulle vidga enskilda 

möjligheter att enkelt och utan 

kostnad omfattas av den särskilda processordningen 

som kännetecknar vår 

tryckfrihetstradition. Enligt Anders R 

Olsson är översynen av TF och YGL 

ett konstitutionellt ”äventyr” som riskerar 

grundläggande värden. 

Han nŠmner explicit meddelarskyddet 

som tydligen kan hälsa hem. Men 

han förblir oss svaret skyldig på frågan 

hur, vari består detta hot? Har han 

rätt vad gäller samtliga tre modeller så 

faller omgående tanken på en Tryck- 

och yttrandefrihetsgrundlag. Då bör 

vi fortsätta att lappa och laga. 

Kommitténs modeller har sina respektive 

för- och nackdelar. Men de är 

möjliga att diskutera och kanske förfina. 

Fortsätt vara nyttig Anders och gå också 

i klinch med modellerna. 

niLs FUnCKe 

journalist, för närvarande sekreterare 

i Yttrandefrihetskommittén 

Utbilda journalister i akutmedicin 

oLYcksjournaLisTik 

■ I dagarna har en ny rapport från Socialstyrelsen 

sett dagens ljus. Det är en 

så kallad katastrofrapport (KAMEDO- 

Katastrofmedicinska observatörsstudier) 

som heter ”Stora busskrascher i 

Sverige 1997-2007”. Rapporten är den 

första i sitt slag och innehåller en omfattande 

genomgång av bland annat 

räddningsarbete. Den tar också upp 

mediernas roll och arbete. Det är lätt 

hänt att mediernas insatser och roll 

glöms bort. Desto större blir nu kunskapen 

om hur värdefulla medierna 

och publiceringarna är i praktiken. 

Jag tror att det är viktigt att bra förebilder 

och så kallade rapporteringsambassadörer 

kan vara med och utveckla 

framtidens olycksjournalistik. Ett led i 

en sådan utbildning skulle kunna vara 

att auktorisera vissa journalister och 

fotografer inom ämnet akut- och katastrofmedicin. 

Detta skulle inte bara ge båda parter 

mer kunskap utan även en förhöjd 

respekt för varandras yrkesroller. Det 

är därför viktigt att nya utbildningsinsatser 

görs såväl inom mediebranschen 

som inom hälso- och sjukvården. 

Den nya medieteknologin inom 

mediesystemet har fler fördelar att erbjuda 

i framtiden. Och framtiden är 

redan här. 

JörGen LUnDÄLV 

docent i trafikmedicin. enheten för kirurgi, 

Umeå universitet 

läs hela debattinlägget på 

Journalisten.se

mer debatt på journalisten.se 

Aftonbladet stal 

Facebookbild 

bildstöld 

■ Den 9-15 oktober 2010 var det 

krigsrubriker på kvällspressens 

löpsedlar. 

Nyheten gällde en pappa som 

tillsammans med sina barn avvikit 

från ett bevakat umgänge på Junibacken 

i Stockholm. En uppslitande 

vårdnadstvist hade nått sin 

kulmen. 

Aftonbladet drog stort på orden 

KIDNAPPADE, JAGADE, SÅ 

PLANERADES FLYKTEN tillsammans 

med pappans namn Osama. 

Till dessa rubriker behövdes även 

bilder, bilder som de inte hade. 

Till Aftonbladets stora glädje 

hittade de bilder på ”kidnapparen” 

Osama på Facebook. Det 

fanns många bilder att välja bland. 

De väljer en bild som särskiljer sig 

från de övriga, Osama ser arg ut 

och stirrar in i kameran. Denna 

passar givetvis utmärkt till krigsrubrikerna. 

Bilden är tagen av Kristina 

Holmström i augusti 2009. Kristina 

har tillsammans med sin man 

och dotter åkt iväg på en minisemester 

till Kolmården med sin 

granne Osama och hans två barn. 

Under kvällen, i väntan på middagen, 

leker de alla ”arga leken” med 

barnen och Kristina tar några kort. 

När hon kommer hem lägger hon 

ut bilderna från resan på sin Facebooksida 

för att kunna visa sina 

vänner. 

Ett drygt år senare, söndag den 

10 oktober 2010, möts Kristina av 

just dessa bilder när hon går in 

på Aftonbladet.se. Hon köper tidningen 

för att se om hennes bilder 

finns med även där. Det hon möts 

av är Aftonbladets löp och framsidan 

av tidningen. På båda dessa 

återfinns hennes bilder så också 

inne i tidningen. Telefonen går 

varm hemma hos familjen Holmström 

hela söndagen. 

VŠnner och bekanta ringer 

och frågar om de sålt bilder till 

Aftonbladet på Osama och barnen. 

Klockan 01:36 natten mot måndag 

den 11 oktober ringer telefonen. 

Det är en bildredaktör på 

Aftonbladet som nu förstått att 

bilderna de publicerat är Kristinas. 

Bildredaktören är stressad 

och vill få tillstånd att använda bilderna 

igen men det är bråttom då 

Aftonbladets förstasida 10 oktober. 

Journalistens maskning. 

morgondagens tidning snart skall 

gå i tryck. Bildredaktören erbjuder 

Kristina 6 000 kronor i stället för, 

enligt honom, sedvanliga 1 000 

kronor. Kristina säger blankt nej 

till vidare publicering och undrar 

vem som gett dem rätten att använda 

hennes bilder. 

Trots Kristinas bestŠmda nej 

så fortsätter Aftonbladet att publicera 

hennes bilder. Vissa bilder 

har bytts ut men en bild finns fortfarande 

kvar på Aftonbladet.se. 

Aftonbladet har betalat in 6 000 

kronor och anser därmed att saken 

är utagerad. Kristina har med 

hjälp av en jurist, specialiserad på 

upphovsrätt, skickat en faktura till 

Aftonbladet. Denna faktura är helt 

baserad på BLFs prislista. Hon har 

dessutom vädjat att tidningen ska 

ta bort den kvarvarande bilden 

från nätupplagan. Aftonbladet 

vägrar både detta och att betala 

fakturan. 

Att ta detta till domstol är en dyr 

process för en privatperson, detta 

är Aftonbladet medveten om. Enligt 

Kristina handlar detta inte om 

pengar utan om beteendet hos Aftonbladet. 

”De kan inte förutsätta att folk 

är dumma. Om din plånbok blir 

stulen vill du att personen skall 

ställas inför rätta. Sedan är det så 

oerhört nonchalant att först stjäla 

något för att sedan ringa mitt i natten 

och fråga om man kan göra det 

igen”, säger hon. 

Anders eliAsson 

fotograf 

Kontakta 

Journalist- 

förbundet 

Journalistförbundet 

Telefon: 08 – 613 75 00 

Besöksadress: Vasagatan 50, Stockholm 

Öppet: Måndag – torsdag: 9.00 – 16.45. 

Fredagar: 9.00 – 16.00. Lunch: 12.00 – 13.00. 

Postadress: 

Svenska Journalistförbundet 

Box 1116 

111 81 Stockholm 

Personalen nås på e-post enligt mönstret: 

förnamn.efternamn@sjf.se. 

Medlemsservice 

Medlemsregistret har hand om inträden, ansökningar, 

avgiftsfrågor, adressändringar, presskort med mera. 

Telefon: 08 – 613 75 55. 

Öppet: måndagar 13.00 – 16.00. Tisdag - fredag 9.00 – 

12.00. E-post: medlemsregistret@sjf.se 

Vikarie- och förhandlingsjouren, hit kan du ringa angående 

frågor som rör lagar, kollektivavtal, löner, frilans- 

och vikariefrågor med mera. Telefon: 08 – 613 75 40. 

Öppet: måndagar 13.00 – 16.00, tisdag – torsdag 9 – 

16.00 och fredagar 9.00 – 12.00. Lunchstängt 12 – 13. 

E-post: forhandlingsjouren@sjf.se 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande: Agneta Lindblom Hulthén, 

Telefon: 08 – 613 75 26, alh@sjf.se 

Vice ordförande: Arne König, 

Telefon: 08- 613 75 24, ak@sjf.se 

Adress och telefonnummer till övriga ledamöter 

hittar du på Journalistförbundets hemsida. 

Logga in på www.sjf.se 

I inloggningsrutorna till vänster på www.sjf.se fyller 

du i det användarnamn och lösenord som du fått via 

brev hemskickat till dig. När du loggat in kan du se 

och ändra dina uppgifter i medlemsregistret mm. Under 

inloggningsrutan på www.sjf.se finns en länk som heter 

”Glömt Lösenord”. Klicka där och följ instruktionerna. 

Journalisternas Arbetslöshetskassa 

Frågor om ersättning, utbetalningar etc: 08 - 613 75 60 

Öppet: Må-fre 10-12, onsdagar även 13-15. 

Medlemskapsfrågor: 08-613 75 89 eller 

mejlas till medlemakassan@sjf.se 

Hemsida: www.journalisternas-akassa.se 

Läs mer på www.sjf.se 


folk 

samtalet 

Den här veckan sänder TV4 Nyheterna 

i Umeå tre inslag där medarbetare 

har bytt jobb med några 

av tittarna. Madelene Thiger har 

provat på jobbet som latexdesigner. 

Idén kom Madelene Thiger på en natt 

då hon hade svårt att sova. Hon skulle 

börja jobba klockan 4 på morgonen 

och låg i sängen och funderade över 

om det fanns fler än hon som var vaken 

och som strax skulle kliva upp och 

gå till jobbet. 

Det var inte svårt att få tittare i Umeå- 

trakten att nappa på idén när Madelene 

Thiger hade fått klartecken av 

sin chef. 

Projektet Ombytta roller var igång 

och det lottades vem som skulle prova 

på vilket jobb. Kollegan Frida Wengberg 

bytte jobb med en egenföretagare 

som satte in fönster, Christina 

Arneback fick vara trafiklärare för en 

dag och Madelene Thiger lottades att 

pÅ NYa JoBB 

Ylva M Andersson 

har utsetts till kanalchef 

på Sveriges 

Radio Göteborg. Hon 

kommer närmast 

från jobbet som redaktionschef 

på TV4 

Sverige där hon sedan 

2006 varit chef och ansvarig utgivare 

för TV4s lokala redaktioner i Göteborg, 

Boås, Trollhättan, Skaraborg 

och Värmland. Före sin tid på TV4 har 

hon under 18 år arbetat på Göteborgs- 

Posten, där hon sysslade med alltifrån 

sportjournalistik till utrikesbevakning. 

Hon var också under några år i mitten 

av 2000-talet biträdande chef på politik- 

och ekonomiredaktionen. 

Göran Arvidson är ny webbdesigner 

och fotograf på Respress. Han arbetar 

med alla typer av form och har under 

flera år varit leverantör av bilder till 

Respress, som gör resematerial och 

konsumentartiklar till bland annat tidningar 

och tidskrifter. 

Jonas Bergkvist är ny platschef på 

TT Spektras Västeråskontor. Han har 

tidigare arbetat på bland annat Enköpings-Posten, 

Metro och Aftonbladet. 

Lasse Bernfalk har utsetts till kanalchef 

på Sveriges Radio Jönköping. Han 

började sin journalistiska karriär som 

sommarvikarie på Smålands-Tidningen. 

Sedan mitten av 80-talet har han 

haft olika arbetsledande befattning- 


■ Redaktör: Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se 

TV4s Madelene bytte jobb med en tittare 

Foto Per WiSSing 

arbeta som latexdesigner. 

Hur kändes det att prova på ett annat 

jobb för en dag? 

– Det var intressant. Det finns få i 

Sverige som gör kläder i latex och hon 

jag jobbade hos är den nordligaste. 

Syslöjd var inte min starka sida i skolan, 

men jag hade förberett mig genom 

att plocka med mig nål och tråd. 

Men det visade sig snart att Madelene 

Thiger inte skulle få användning 

av sitt sykit. Latexplagg limmas ihop. 

Efter att ha knåpat ihop ett linne var 

det dags för provning. 

– Jag har nog aldrig varit så nära en 

intervjuperson. För att få på sig plaggen 

måste man smörja in sig med en 

speciell olja. Det tog 20 minuter att få 

på sig en klänning. 

Var det svårt att göra inslaget? 

– Ja, det är ett känsligt ämne eftersom 

latex ofta förknippas med sex. 

Jag ville veta lite om det, utan att det 

skulle få för mycket fokus i inslaget. 

Men det svåraste var nog att hantera 

ar inom dagspressen. 

1997 till 2005 

var han chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

för Motala och Vadstena 

Tidning innan 

han 2006 tillträdde 

samma befattning 

på Kristianstadsbladet. Han efterträder 

Dan Segerson som återgått till en 

tjänst som reporter vid kanalen. 

Ulrika Björkstén har 

utsetts till gruppchef 

för Sveriges Radios 

Vetenskapsredaktion. 

Hon har tidigare jobbat 

inom flera olika 

medieföretag såsom 

Sveriges Television, 

Dagens Forskning och Svenska Dagbladet. 

Hon har själv forskat på solceller 

och är disputerad doktor i fysikalisk 

kemi. 

Rolf van den Brink blir ny reklamreporter 

på Dagens Industri. Han var 

tidigare chefredaktör för Dagens Media, 

där han bloggat sedan han slutade 

2008. Han ska driva sin verksamhet 

Dagens opinion parallellt med det nya 

jobbet. 

Elisabet Bäck blir ny chefredaktör för 

Katrineholms-Kuriren. Hon efterträder 

Krister Wistbacka som går i pension i 

maj. Hon har arbetat många år i mediebranchen 

på olika befattningar, senast 

som tidningschef och huvudredaktör 

samt ansvarig utgivare på VLT i Väster- 

Foto SverigeS radio 

det stora material som vi 

hade. Vi kokade ner en 

dags tagning till korta 

inslag som ska gå i våra 

lokala nyhetssändningar. 

Hur gick det för latexdesignern 

som fick 

prova på att jobba på 

TV4 i Umeå för en dag? 

– Hon fick bland annat 

göra påan för inslaget 

där jag byter jobb. 

Hon tyckte nog att det 

var svårare än vad hon 

hade trott. Det är ju svårt 

att förstå för mig som 

känner mig hemma på 

TV. Jag var betydligt mer 

spänd när jag klistrade latex. Men vi 

hade väldigt roligt. 

Vill ni fortsätta projektet? 

– Vi har inte bestämt något om fortsättningen, 

men vi har fått mycket respons. 

Många undrar när inslagen 

ås. Dessförinnan var hon bland annat 

chefredaktör för Bohusläningen och för 

kvällstidningen GT i Göteborg. 

Cissi Elwin Frenkel har utsetts till ny 

publisher för tidningen Chef. Hon kommer 

närmast från Svenska filminstitutet 

där hon var VD i drygt fyra år. Dessförinnan 

var hon chefredaktör för Ica- 

kuriren och publicistisk chef på Forma 

Publishing Group. Under 15 år, med 

start i mitten på 80-talet, var hon programledare 

och producent på Sveriges 

Television. 

Kristina Flemming är ny redigerare 

på SKTF-tidningen. Hon kommer närmast 

från Talentum Media och innan 

dess från Dagens Arbete. 

Magnus Fröderberg blir chefredaktör 

för Fotosidan.se och Fotosidan Magasin. 

Han kommer närmast från Kame- 

ra & Bild där han varit chefredaktör 

de senaste åren. Tidigare har han jobbat 

som pressfotograf och redaktör för 

olika ungdomstidningar. Andreas Leijon, 

nuvarande chefredaktör för Fotosidan 

Magasin, blir kvar som ansvarig 

utgivare. 

Virve Hedenborg blir ny chef för DN 

Ekonomi. Hon har tidigare varit biträdande 

chef på avdelningen. Tjänsten 

tar hon över från Pia Gripenberg, som 

på eget initiativ återgår till reportertjänst. 

Susanne Helsing blir ny kanalchef på 

Sveriges Radio Västernorrland. Hon 

i trailern till TV4s projekt Ombytta roller fick programledarna 

Frida Wengberg, Christina Arneback och Madelene 

Thiger agera på en tandläkarmottagning. 

ska sändas. Inslagen kommer att gå 

i TV4 Nyheternas lokala sändningar 

från Umeå den 20, 21 och 22 december. 

Det går förstås också att se dem 

på TV4 Play. 

QiA RinDEVALL 

kommer närmast från Sundsvalls Tidning 

där hon arbetat som nyhetschef. 

Hon har tidigare lång erfarenhet från 

SR, där hon bland annat varit nyhetschef 

på SR Västernorrland. Hon efterträder 

Lena Tideström Sagström 

som blivit områdeschef för SR Mitt. 

Lena Henriksson 

blir Sveriges Radios 

nya informationschef. 

Hon har tidigare jobbat 

på Utbildningsradion, 

TV4 och Wanngård 

Film och Television. 

Annika Henning blir reporter på City 

Lund nästa år då City i Skåne satsar på 

en egen edition i Lund. Hon har tidigare 

jobbat på bland annat Sydsvenskan 

och Aftonbladet och kommer närmast 

från Metro i Malmö. 

Jonas Lindgren och Peter Sjöberg 

blir från och med årsskiftet redigerare 

på Citys nattredaktion i Malmö. 

Alexander Vickhoff börjar som in- 

och utrikesredaktör på City i Skåne 

nästa år. Han har tidigare jobbat på 

bland annat Sydsvenskan och Kristianstadsbladet. 

Martin Källberg blir nyhetsredaktör 

på Svensk Jakt. Han kommer närmast 

från en tjänst som fackredaktör på 

Travronden. 

Marianne Holm blir ny politisk redaktör 

på Hallandsposten. Hon har tidigare 

varit kulturchef och redaktionschef på 

Foto nilS bäcklund 

Foto mattiaS ahlm/Sr

HP och har senast arbetat 

som mediekonsulent. 

Hon efterträder 

Bengt Mårtensson, 

som går i pension 

vid årsskiftet. 

Linda Leopold är 

ny chefredaktör för 

magasinet Bon. Hon 

kommer närmast 

från jobbet som redaktionschef 

på 

tidningen. Hon rekryterades 

till Bon 

2007 och har sedan dess arbetat som 

redaktionschef och moderedaktör för 

både den svenska och den internationella 

editionen. Hon har en bakgrund 

som chefredaktör för magasinet Odd at 

large, modekritiker i Dagens Nyheter 

samt journalist på Sveriges Television 

och TV4. 2007 utkom hon med reportageboken 

Faghag. Tidigare chefredaktören 

Madelaine Levy kommer att 

fokusera på Bon International, Bons 

engelskspråkiga systertidning, samt 

arbeta som förlagsredaktör på Letterhead 

AB med utveckling av nya me- 

dieprojekt. 

PM Lindberg har anställts som trafikredaktör/informatör 

av NTM-koncernen. 

Han kommer att sända trafikinformation 

i ”morgonblocket” i TV-kanalerna 

24UNT, 24NT, 24Corren samt 

24Norrbotten. Förutomfrilansverksamhet 

har han, sedan 

sent 80-tal, sänt trafikinformation 

till Radio 

Uppland, Mix Megapol, 

Vinyl 107 samt 

en del lokala TV4stationer, 

främst TV4 Stockholm. 

Inger Ljung och Pekka Heino ska tillsammans 

med Beppe Starbrink leda 

Sveriges Televisions program Go´kväll 

nästa år. Inger Ljung har tidigare arbetat 

på tidningar i Skåne, Öresundskanalen 

och TV4 i Malmö och på Sveriges 

Television sedan 1998, främst på 

Sydnytt och Västerbottensnytt i Umeå. 

Hon har också varit programledare för 

valprogram och redaktör på livsåskådningsprogrammet 

Annas eviga. Pekka 

Heino har jobbat med TV i 25 år, främst 

som programpresentatör. 

Carolina Neurath, som nyligen fick en 

fast reportertjänst på Svenska Dagbladet, 

tar tjänstledigt i fem månader för 

att skriva en bok om HQ-krisen. 

Lawen Mohtadi lämnar jobbet som 

chefredaktör för tidskriften Bang efter 

tre år. Hon går i april vidare till egen 

verksamhet där hon bland annat ska 

frilansa från New York och fortsätta arbetet 

med ett bokprojekt. 

Malin Mendel Westberg är ny string- 

Sveriges Radio …stergštland 

sšker 

Nyhetschef 

Vi sšker dig som vill jobba i en hŠndelserik region med arbetsplats i 

Sveriges Radios modernaste radiohus, placerat i Norrkšping. 

Du brinner fšr nyheter och aktualiteter och har ett brett kontaktnŠt. 

Du utvecklar utbudet och medarbetarna i redaktionen in i framtiden. 

Mer information hittar du pŒ webben: 

http://sverigesradio.se/jobb 

Sista ansškningsdag: Fredag 14 januari 2011 

Sveriges Radio Šr den reklamfria och oberoende radion i allmŠnhetens tjŠnst. Ett public 

service-fšretag med uppgift att gšra kvalitativa program av alla slag fšr hela Sveriges 

befolkning. 

Foto jörgen Hagelqvist/unt 

mer folk på journalisten.se 

er för Sveriges Television 

i Indien. Hon 

kommer att arbeta 

för Rapport, Aktuellt 

och Korrespondenterna. 

Hon har producerat 

reportage från 

Indien sedan 2005, 

främst för SVT men även för TV8 samt 

olika tidningar. 

Linda Olofsson blir programledare 

för Sveriges Televisions nyhetssatsning 

Sverige i dag. Hon har tidigare varit 

programledare i SVTs Mitt i naturen, 

Studio Natur och Argument. 

Maria Ringborg blir nyhetschef på Dagens 

Nyheter efter Maria Crofts. 

Daniel Rundqvist 

har utsetts till kanalchef 

för Sveriges Radio 

Skaraborg. Han 

har arbetat mer än 20 

år som reporter, producent,programledare 

och Eko-medarbetare 

på Sveriges Radio i Jönköping. 

Tina Sayed Nestius har utsetts till 

chefredaktör för Ystads Allehanda. 

Hon kommer närmast från jobbet som 

nyhetschef och ställföreträdande utgivare 

på Länstidningen i Södertälje. Tidigare 

har hon bland annat varit chefredaktör 

för City Göteborg, reporter på 

Foto andreas joakimsson 

GT/Expressen och Aftonbladet samt 

Göteborgsredaktör på Pause Magazine. 

Peter Sundblad 

blir ny kanalchef för 

Sveriges Radio Väst 

i Uddevalla. Han har 

arbetat som redaktionschef 

och programchef 

på kanalen 

sedan 1993. Sedan 

hans företrädare Tom Lundgren slutade 

för ett år sedan har han varit tillförordnad 

kanalchef. 

Ebba von Sydow blir programledare 

för ett nytt livsstilsmagasin på lördagar 

då Sveriges Television utökar 

Go´kväll med en sändningsdag. Hon 

kommer också att blogga parallellt 

med programmet på SVT.se. 

Johanna Syrén, bildredaktör på Expressen.se, 

övergår till frilansverksamhet. 

Hon kommer bland annat att leda 

fotokurser på Fotografiska i Stockholm 

och på Kulturhuset i Bollnäs. 

Sofia Wadensjö-Karén blir ny chefredaktör 

för tidningen Vi och VD för AB 

Tidningen Vi. Hon kommer närmast 

från jobbet som featurechef på Aftonbladet, 

en tjänst hon haft sedan 2009. 

Det senaste året har hon ansvarat för 

utvecklingen av nya magasin. Dessförinnan 

var hon redaktör på Aftonbladets 

magasin Härligt hemma som hon var 

Tack alla lŠsare och 

annonsšrer fšr 2010! 

šnskar alla 

En God Jul och 

Gott Nytt •r! 


Foto Peo nilsson

folk 

med och startade 2006. Före det arbetade 

hon som biträdande redaktör på 

Resa och som reporter och biträdande 

redaktör på Söndag. 

Thomas Österberg blir ny redaktionschef 

på tidningen Dagen. Han var 

tidigare opinionsredaktör på Dagen. 

Förre detta chefredaktören Elisabet 

Sandlund blir ny opinionsredaktör på 

tidningen. 

Utmärkelser 

Gunilla Bresky har tilldelats huvudpriset 

Grand Prix vid film- och TV-festivalen 

Northern Character i Murmansk, 

Ryssland, för sin film Nattens häxor. 

Filmen handlar om kvinnliga ryska 

bombpiloter under andra världskriget. 

I fjol fick hon motsvarande pris för filmen 

En grå filt med broderade blommor 

som handlar om en norsk kvinna 

som deltog i motståndet mot den tyska 

ockupationen. Ett 70-tal program från 

Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Danmark 

och Kanada deltog i tävlingen. 

Britt-Marie Citron, frilansjournalist 

och föreläsare, har tilldelats Publicistklubbens 

Östra krets Guldpenna.Hon 

fick priset för att hon ”under lång tid, 

presskontakten 

Annonsera 

under 

Presskontakten! 

■ Här annonserar 

företag, myndigheter och 

organisationer som vill nå 

ut med information och 

direktnummer till alla de 

som är ansvariga för informationsfrågor. 

■ 1 modul 

(40 mm x 146 mm) 

Pris: 23 000 kr 

■ 2 moduler 

(40 mm x 300 mm el 83 

mm x 146 mm) 

Pris: 36 800 

Gäller införande i varje 

nummer under ett år. 

■ Ring Johan Turian 

08-556 950 44 eller 

mejla johan@ad4you.se 

för att diskutera din 

annons. 


med slående outtröttlighet, små resurser, 

enastående envishet och med stor 

kunskap visat vad grävande journalistik 

kan innebära i det praktiska arbetet på 

en lokaltidning”. Hon har det senaste 

året bidragit till flera stora avslöjanden 

i Norrköping, bland annat i en artikelserie 

i Folkbladet, där hon beskrev ett 

kommunalt bolag som struntade i det 

kommunala regelverket. Hon har tidigare 

bland annat vunnit Stora journalistpriset 

för avslöjandet om Motala- 

skandalen. 

Ann Fernholm, frilansjournalist, får 

Svenska föreningen för vetenskapsjournalistiks 

pris för god och granskande 

vetenskapsjournalistik. Hon får 

priset för artikeln Skenet bedrar, om 

effekten av solskyddsmedel, publicerad 

i tidskriften Vitalt vetande, med 

motiveringen: ”Ann Fernholm har på 

ett eget initiativ gjort ett undersökande 

reportage om en fråga som berör 

många. Hon har tagit fram fakta som 

varit okända för de flesta och kombinerat 

olika källor för att skapa en väl underbyggd 

och trovärdig bild.” Ann Fernholm 

har arbetat som journalist sedan 

2001 då hon disputerade i molekylär 

bioteknik. Hon har bland annat varit 

reporter på Dagens Nyheters veten- 

Fšrbundsordfšrande: 

Karl-Petter thorwaldsson 

Fšrbundssekreterare: 

Annika nilsson 

Presskontakter: 

stefan svensson 

Kommunikationsansvarig 

Telefon: 08 613 50 77 

mobil: 0705 43 76 74 

e-post: stefan.svensson@abf.se 

ArbetArnAs bildningsförbund 

(abf) är Sveriges äldsta och 

största studieförbund. bland med 

lemsorganisationerna finns bl a flertalet 

invandrarorganisa tio ner och 

handikapporganisationer. 

andra stora medlems orga nisa tio ner 

är LO, SaP, PRO och Kf. 

• abf samlar årligen ca 700 000 

cirkel deltagare och drygt 3,5 

mil joner männi skor deltar i något 

av abfs kulturprogram. 

• abf finns över hela landet. 

• abfs verksamhetsidé är att ge 

mest åt dem som fått minst! 

• abf utger tidningen fönstret, 

tidskrift för kultur och folkbildning. 

www.abf.se 

Akademikerfšrbundet SSR 

Box 12800 


Besšk: MariedalsvŠgen 4 

Telefon 08-617 44 00 

Fax 08-617 44 01 

www.akademssr.se 

Fšrbundsordfšrande 

Christin Johansson 

Telefon 08-617 44 59 

Press- och 

kommunikationschef 

Stina Andersson 

Telefon 08-617 44 87 

Mobil 0706-18 44 87 

stina.andersson@akademssr.se 

Akademikerfšrbundet SSR Šr fack- 

och yrkes fšrbund fšr ekonomer, 

samhŠlls vetare, personalvetare, 

beteendevetare och socionomer. 

Med 54 000 medlemmar Šr vi 

det fjŠrde stšrsta inom SACO. 

Redaktören Jens Pettersson och reportrarna Johanna Engman och Anna Orring på 

Upsala Nya Tidnings gratistidning 18 minuter, har tilldelats UNTs journalistpris för att 

de ”med små resurser hittar egna nyheter och en egen ton”. Här med UNTs chefredaktör 

Lars Nilsson (tvåa från vänster) som delade ut priset. 

skapsredaktion och på Utbildningsradions 

TV-program Jorden är platt och 

arbetar i dag som skribent, TV-reporter, 

moderator och föredragshållare, 

främst inom områdena vetenskap och 

medicin. 

Elin Grelsson, frilansjournalist och 

krönikör på Borås Tidning, har tillde- 

Apoteket AB 

010-447 50 00 (vxl) 

Besšksadress 

SšdermalmsallŽn 36 

Stockholm 

Postadress 


www.apoteket.se 

VarumŠrkesdirektšr 

Eva Fernvall 

010-447 50 74 

Pressjour 

010-447 52 00 

lats Stora kulturbloggpriset i kategorin 

övriga kulturbloggar. Priset delas ut 

av sponsorer och eldsjälar för att lyfta 

fram kulturbloggar i Sverige. 

Jaana Johansson, journalist, och 

Mikko Viitala, kommunikationsrådgivare 

och skribent, har utsetts till Årets 

murvel av Sverigefinska journalistför- 

Arbetsgivarföreningen 

KFO 

Presskontakt 

Kicki Blom 

08-702 54 18 / 070-578 80 02 

kicki.blom@kfo.se 

Arne MŒrtensson 

VD 

Arbetsgivarföreningen KFO är 

med sina 3 600 medlemsföretag 

Sveriges största fristående 

arbetsgivarorganisation. 

KFO ger service till verksamheter 

med företrädesvis kooperativ eller 

idéburen karaktär. 

KFO har kollektivavtal inom ett 

30-tal områden och har stöttat 

arbetsgivare sedan 1943. 

www.kfo.se 

Foto robin aron/unt

eningen. ”Jaana Johansson var den 

första att berätta historien om krigsveteranden 

Veikko Virtanen från Vaxholm. 

Hennes nyhetsinslag i Sveriges 

Televisions Uutiset väckte starka 

känslor hos publiken vilket fick många 

att reagera på Veikko Virtanens berättelse”, 

skriver föreningen. Mikko Viitala 

får priset för att han ”använde på ett 

banbrytande sätt sociala medier till att 

driva sverigefinska intressen. Viitalas 

grupp på Facebook, Veikko vs Vaxholm, 

samlade över 20 000 medlemmar och 

växte sig till något som kan liknas vid 

en folkrörelse. Informationen på nätet 

användes också av ett stort antal journalister”. 

Ingela Lekfalk, filmare och producent, 

tilldelas Norrländska Socialdemokratens 

kulturpris på 25 000 kronor för 

sina dokumentärfilmer. Hon får priset 

bland annat med motiveringen: ”I en tid 

då frågeställningar ofta förenklas och 

polariseras i den snabba nyhetsrapporteringens 

flöde går Ingela Lekfalk i 

motsatt riktning och söker lyhört efter 

nyanserna i tillvaron. (...) Med respekt 

för de som är huvudpersoner i hennes 

filmer öppnar Lekfalk för viktiga samtal 

om vårt samhälle. Hon ger röst åt 

de som har svårt att komma till tals 


och med sitt engagemang får hon oss 

att se på svåra frågor med ny blick”. 

PJ Anders Linder, politisk chefredaktör 

på Svenska Dagbladet, har tilldelats 

Näringslivets skattedelegations 

mediepris på 100 000 kronor. Han får 

priset för att han ”kommunicerar skattefrågor 

på ett begripligt och pedagogiskt 

sätt”. 

Malin Olofsson och Daniel Öhman, 

miljöjournalister på Sveriges Radio, har 

tilldelats Miljöjournalisternas före- 

nings och Edbergstiftelsens pris Årets 

miljöjournalist på 25 000 kronor för 

serien Matens pris med motiveringen: 

”För radioserien Matens pris som med 

ambitiös journalistik kopplar helhetsgrepp 

på en fråga med global miljöpåverkan 

och som berör alla. Programmen 

vågar ha en personlig ton utan att 

förlora i trovärdighet, med ett resultat 

som hjälper lyssnaren att ta insiktsfulla 

beslut i vardagen.” 

Chefredaktörerna bakom klimatmagasinet 

Effekt, Sara Jeswani, David 

Jonstad och Jesper Weithz, fick ett 

hedersomnämnande för att de ”med 

långsiktig ambition producerar ett välgjort 

och mångfacetterat magasin som 

ger klimatfrågorna såväl innehållslig 

Vi är den myndighet som registrerar 

Sveriges företag och 

föreningar. Det är också vi 

som tar emot årsredovisningar. 

På www.bolagsverket.se kan 

du med hjälp av våra e-tjänster 

söka företagsinformation direkt 

från våra register. 

Sök företagsfakta 

Behöver du snabbt ett bevis eller 

kanske en årsredovisning? Då är 

Sök företagsfakta tjänsten för dig. 

Här kan du ladda ner: 

• registreringsbevis 

• årsredovisningar 

• delårsrapporter 

• bolagsordningar 

• persons uppdrag med historik 

Statistik om 

företag och föreningar 

Sök statistik om företag och föreningar 

i Sverige, utifrån geografiska 

områden och tidsperioder. 

Presskontakter 

Generaldirektör 

Annika Bränström 

060-18 43 18 

annika.branstrom@bolagsverket.se 

Press och medierelationer 

Ulf Karnell, informationschef 

060-18 41 03 

0708-66 22 36 

ulf.karnell@bolagsverket.se 

Besöksadress: 

Liljeholmsvägen 32 

Tel: 08-728 48 00 

Fax: 08-34 50 51 

Förbundsordförande 

Hans Tilly 

Tel: 070-552 67 40 

Pressekreterare 

Dan Lundqvist Dahlin 

Tel: 08-728 48 88 

Mobil: 070-591 00 12 

Fax: 08-31 65 46 

Svenska Byggnadsarbetareförbundet 

är LO:s 

femte största medlemsförbund 

med cirka 

115 000 medlemmar. 

www.byggnads.se 


bredd som filosofiskt djup”. 

Dokumentärfilmarna Lars Edman 

och William Johansson fick också ett 

hedersomnämnande för filmen Blybarnen, 

för att den ”på ett personligt 

och gripande sätt, genom grävande 

journalistik och kritiskt ifrågasättande 

lyfter fram en glömd miljöfråga och 

ger utsatta människor röst. Med brutal 

effektivitet blir kameran en aktör som 

förmedlar känslor och förmår tränga 

bortom historiens glättade fasad”. 

Lars Palmgren,radiojournalist, tilldelas 

Sveriges Författarförbunds Radiopris 

på 50 000 kronor. Han är bosatt i 

Latinamerika sedan 1979 och har frilansat 

för Sveriges Radio sedan 1994. 

Dessförinnan var han stringer för TV4, 

Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten. 

Han får priset för ”sin förmåga att 

med känslighet, kunskap och knivskarp 

blick skapa en rik väv av bilder och berättelser 

som gör en kontinent levande 

för radions lyssnare”. 

Margareta Redlund, tidigare reporter 

på tidningen Byggindustrin, har tilldelats 

utmärkelsen Olle Engkvists me- 

dalj för högklassig journalistik. Hon får 

hedersmedaljen för att hon ”med en 

förening av god journalistik och gedi- 

www.csn.se 

CSN administrerar det 

svenska studiestšdet. Vi 

har cirka två miljoner 

kunder och betalar varje 

år ut cirka 25 miljarder 

kronor till studerande. 

CSN har knappt 1 000 

anstŠllda på 15 orter. 

Generaldirektšr 

Kerstin Borg Wallin 


Klas Elfving 

060-18 61 55 

076-119 65 51 

klas.elfving@csn.se 

Informationschef 

Agneta Solander Valter 

060-18 61 37 

070-648 82 44 

agneta.solander@csn.se 

gen fackkunskap givit lättläst och högklassig 

information om komplicerade 

tekniska strukturer. 

Olof Hultin, chefredaktör för tidskriften 

Arkitektur, tilldelades medaljen för 

att han ”på ett förtjänstfullt sätt speglat 

den nya svenska arkitekturen under 

tre decennier”. 

Hannes Råstam, Sveriges Television, 

tilldelas Publicistklubbens Västra krets 

Stora pris. Han får priset med motiveringen: 

”Hannes Råstam har med stort 

tålamod, noggrannhet och lyhördhet 

samt med känsla för detaljer och förmåga 

att skildra komplicerade sammanhang 

i sina dokumentärfilmer för 

TV avslöjat tre av vår tids största rättsskandaler. 

(...) Dokumentärerna om 

den för åtta mord dömde Sture Bergwall 

har en given plats i svensk rättshistoria 

och tillhör den svenska TVjournalistikens 

bästa prestationer.” Priset 

är ett stipendium på 20 000 kronor. 

Abdolreza Tajik, iransk journalist, och 

den somaliska radiostationen Radio 

Shabelle har tilldelats Reportrar utan 

gränsers Pressfrihetspris. 

Abdolreza Tajik får utmärkelsen för 

sitt enträgna försvar av pressfriheten 

i Iran. Han har jobbat på flera av de 

Box 3686 



Torsgatan 11 

Vxl: 08-120 20 700 

E-post: do@do.se 

www.do.se 

Diskriminerings- 

ombudsmannen 

Katri Linna 

Pressjour 

08-120 20 710 

Pressansvarig 

Magnus Jacobson 


Eva Rosengren 

Sonya Aho 

Kommunikationschef 

Anneli Joyce 

Diskrimineringsombudsmannen 

(DO) arbetar mot diskriminering 

på grundav kön, könsöverskridandeidentitet 

eller utryck, etnisk 

tillhörighet, religion eller 

annan trosuppfatning, 

funktionshinder, sexuell 

läggning och ålder. 

22 december 2010 – 26 januari 2011 Journalisten 43

folk 

tidningar som stängts av regimen och 

skriver ofta om yttrandefrihet och det 

våld som obekväma journalister utsätts 

för. Han sitter fortfarande i fängelse. 

Radio Shabelle sänder från Mogadishu 

och har vid flera tillfällen utsatts för 

hot och våld från radikala islamistiska 

grupper och även hamnat i korselden 

då trupper lojala till regeringen stridit 

med rebeller. Fyra av radiokanalens 

journalister dödades 2009. 

Maciej Zaremba, Dagens Nyheter, har 

tilldelats Publicistklubbens Guldpenna 

med motiveringen: ”Hans obehagliga 

fynd på folkhemmets bakgård har retat 

många, men gjort oss klokare. Och 

hans kärlek till svenska språket är ljuvt 

besvarad.” Hans senaste uppmärksammade 

reportage handlade om den diskriminerande 

rättsbehandlingen av en 

romsk familj i norra Sverige. 2009 utsågs 

han till hedersdoktor i juridik vid 

Lunds universitet. 

stipendier 

Anni Alm har tilldelats Publicistklubbens 

Västra krets JMG-stipendium. 

Hon får stipendiet på 10 000 kronor 

för examensarbetet Arbetsskadelotteriet, 

som skildrar hur rättsosäkert 


Elektriska Installatörsorganisationen 

EIO är en opolitisk 

och oberoende bransch- och 

arbetsgivarorganisation för Sveriges 

el- och teleteknikföretag. 

EIO har 2.600 medlemsföretag 

med totalt 25.000 anställda som 

omsätter 28 miljarder kronor. 

Presskontakt 

Henrik NygŒrd, 

kommunikationschef 

08-762 75 83, 

0705-29 75 83 

henrik.nygard@eio.se 

Jan Siezing, vd 

08-762 75 77, 

070-532 10 18 

jan.siezing@eio.se 

Elektriska Installatörs- 

organisationen EIO 

Rosenlundsgatan 40 

Box 17537 


Tel. 08-762 75 00 

Fax. 08-668 86 17 

www.eio.se 


arbetsskadeförsäkringen tillämpas i 

olika delar av landet, med motiveringen: 

”Genom en egen undersökning sätter 

Anni Alm sökljuset på ett försäkringsområde 

som tidigare inte blivit 

belyst på detta sätt, samtidigt som hon 

lyfter fram flera enskilda människor 

bakom siffrorna. Resultatet har blivit 

ett examensarbete som präglas av en 

omfattande research, ett kvalificerat 

och målmedvetet faktaurval och en genomarbetad 

och tillgänglig presentation.” 

Christoph Andersson har fått ett radiostipendium 

på 10 000 kronor från 

Sveriges författarförbund. Det avser 

bland annat hans P1-dokumentärer om 

extremhögern; FrŒn gatan in i parlamentet 

och Patriot i frack. 

Malin Ekberg och Matilda Hjertstrand, 

tidigare studenter vid Institutionen 

för samhällsvetenskap på Linnéuniversitetet, 

har tilldelats Stiftelsen 

Barometern, Sydostpress AB och Smålandspostens 

fördjupningsstipendium 

inom massmedier med motiveringen: 

”Årets stipendium tilldelas två studenter 

som med hög integritet studerat ett 

av de allra vanligaste hoten mot demokrati. 

Malin Ekberg och Matilda Hjert- 

Box 155 

631 03 Eskilstuna 


Yvonne Fredriksson 

016-16 27 02 


Mattias Johansson 

016-16 27 42 

mattias.johansson@ei.se 

Energimarknadsinspektionen 

övervakar marknaderna för 

el, naturgas och fjärrvärme. 

Myndigheten verkar för att 

dessa marknader fungerar 

väl och är ansvarig för 

www.elpriskollen.se som 

hjälper sveriges elkunder att 

välja elhandelsföretag. 

www.ei.se 

strand har genomfört en studie av journalistikens 

villkor med särskilt fokus 

på pressfrihet. Genom intervjuer med 

nio journalister från flera olika medier 

visar studien de olika utmaningar som 

dagens journalister i det latinamerikanska 

landet Ecuador upplever.” Stipendiesumman 

är på 10 000 kronor. 

Lars Folkesson, sportjournalist på 

Norrländska Socialdemokraten, får 

Svenska spels och Svenska sportjournalistförbundets 

stora stipendium på 

40 000 kronor. Han ska studera glesbygdsjournalistik 

i Sverige kontra Australien. 

Mindre stipendier går till Lars Persson, 

Sveriges Radio, Stockholm som 

ska undersöka om fotbollen kan hjälpa 

till i kampen mot aids i Namibia, Marcus 

Leifby, Sportbladet/Aftonbladet, 

Stockholm, som ska undersöka hur 

USAs största sportredaktioner arbetar 

med sociala medier och Anders 

Forsberg, Mediakompetens/Aftonbladet, 

Stockholm, som ska ta reda på vad 

som hände efter Paralympics. 

Annica Kvint, design- och arkitekturjournalist, 

har tilldelats ett tvåårigt 

konstnärsbidrag på 80 000 kronor från 

Sveriges författarfond. Hon medver- 

Fastighetsägarna Sverige 

Drottninggatan 33 

Box 16132 


VD Reinhold Lennebo 

Tel: 08-613 57 10 

Mobil: 0705-12 33 90 

Näringspolitisk chef 

Martin Lindvall 

Tel: 08-613 57 32 

Mobil: 0709-43 69 60 

martin.lindvall@ 

fastighetsagarna.se 

Informatör 

Hans …hman 

Tel: 08-613 57 33 

Mobil: 0736-26 90 58 

hans.ohman@ 

fastighetsagarna.se 

Fastighetstidningen 

Redaktionschef 

David Grossman 

Tel: 08-506 288 04 

Mobil: 0708-88 45 65 

david.grossman@ 

fastighetstidningen.se 

Fastighetsägarna Norr 

VD Ola Arwidsson 

Tel: 090-71 18 55 

Mobil: 070-600 94 56 

Fastighetsägarna 

Mellansverige 

VD Krister Nilsson 

Tel: 016-17 22 51 

Mobil: 0705-89 22 51 


Ola Ström 

Tel: 019-10 65 48 

ola.strom@ 

mellan.fastighetsagarna.se 


Stockholm 

VD Christer Jansson 

Tel: 08-617 77 20 

Mobil: 0705-13 77 20 

Informationsdirektör 

Mia Enayatollah 

Tel: 08-617 77 23 

Mobil: 0709-69 99 66 

mia.enayatollah@stofast.se 

kar regelbundet som kritiker i Dagens 

Nyheter och tidskriften Arkitektur och 

var redaktör och skribent för boken 

Mönsterkraft - 40 Œr av inspiration från 

10-gruppen. 

Pablo Navarro Ruiz har fått Poppius 

mångfaldsstipendium för studier i 

journalistik vårterminen 2011. Han började 

skriva för olika sajter redan under 

gymnasietiden. I dag arbetar han som 

sportreporter på Nyheter 24. Poppius 

stipendium delas ut till en person med 

rötterna i andra kulturer än den svenska 

för att stärka mångfalden inom 

svensk journalistutbildning och inom 

journalistkåren. Stipendiet är på 

17 600 kronor och motsvarar avgiften 

för grundkursen i praktisk journalistik. 

Jan-Ewert Strömbäck, frilans, har 

fått ett konstnärsbidrag på 60 000 kronor 

från Sveriges författarfond. Han 

har tidigare varit anställd vid Sveriges 

Radio, LO-tidningen och Arbetarskydd 

och har givit ut 15 böcker, bland annat 

om arbetsliv och migration. 

Journalistförbundet har delat ut vidareutbildningsstipendium 

till följande 

journalister: 

Maja Aase, frilans, Stockholm, till- 


Göteborg Första Regionen 

VD Lennart Alexandersson 

Tel: 031-755 33 01 

Mobil: 0709-55 60 01 

Pressansvarig 

Henrik Mortensen 

Tel: 031-755 33 36 

Mobil: 0709-55 60 36 

henrik.mortensen@gff.se 

Fastighetsägarna Syd 

VD Stefan Lindvall 

Tel: 040-35 01 90 

Mobil: 0708-30 57 40 

Marknadschef 

Göran Höckert 

Tel: 040-35 01 92 

Mobil: 0709-55 31 34 

goran.hockert@ 

syd.fastighetsagarna.se 

Fastighetsägarna är intresse- och branschorganisationen som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. 

VŒra nära 20 000 medlemmar är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter och 

bostads rättsföreningar. 

www.fastighetsagarna.se

delas 23 500 kronor för att lära sig 

webbdesign på Folkuniversitetet. 

Malin Andersson, arbetslös, tilldelas 

15 950 kronor för att gå kursen 

Adobe Creative Designer på Batteri 

Kommunikation. 

Ulrika Askegård Thurn, projektanställd, 

och Maija-Riitta Axelsson, 

arbetslös, får vardera 8 790 kronor 

för att gå kursen EPIServer CMS 5 på 

Addkills. 

Lillemor Birgersson, Sveriges Television, 

får 29 000 kronor för att läsa 

ryska i S:t Petersburg. 

Oskar Ekman, Bonniers, får 10 500 

kronor för att läsa Måltidskunskap & 

värdskap vid Örebro universitet. 

Monica Elfström, Sveriges Radio 

Västmanland, får 12 400 kronor för att 

lära sig Indesign på Poppius. 

Maria Eriksson, frilans, Halmstad, 

får 25 625 kronor för att läsa tidningsdesign 

på distans på Berghs. 

Victoria Gaunitz, Sveriges Radio, får 

21 200 kronor för att gå en data- och 

webbkurs på Uppdate. 

Pingis Hadenius, P Publishing, får 

35 000 kronor för att gå en skrivarkurs 

i USA. 

Niklas Hallstedt, Kollega, får 17 170 

kronor för att läsa italienska i Neapel. 

Hans Hedström, frilans, Stockholm, 


Vi arbetar 

för ett 

hållbart 

energisystem 

Vi ansvarar för frågor om 

användning och tillförsel av 

energi. Energimyndigheten 

främjar energi effektivisering 

på lokal, regional och nationell 

nivå. 

Läs mer om vår verksamhet på 

www.energimyndig heten.se 


Ola Westberg 

016-544 20 36 

press@energi myndigheten.se 

får 19 950 kronor för att läsa Final Cut 

Pro på Batteri Kommunikation. 

Henning Holmberg, SVT, får 10 000 

kronor för att läsa juridik vid Stockholms 

universitet. 

Rickard Jakbo, frilans, Stockholm, 

får 12 900 kronor för att gå en Excellkurs 

på NTI-skolan. 

Klas Johansson, Sydsvenskan, får 

50 000 kronor för att läsa Eurosport 

Master in Multimedia i Madrid. 

Linda Kling, frilans, Stockholm, får 

21 900 kronor för att läsa tidningsredigering 

och grävande journalistik på 

Poppius. 

Josefine Lind, Bonniers, får 31 375 

kronor för att läsa Art Direction på 

Berghs. 

Karin Lindblom, Aftonbladet, tilldelas 

6 000 kronor för att läsa Magisterprogram 

på högskola. 

Per Luthander, frilans, Stockholm, 

får 8 000 kronor för att läsa turkiska i 

Istanbul. 

Helena Mansén, frilans, Stockholm, 

får 21 935 kronor för att läsa webbdesign 

och foto på Roda utbildning. 

Erik Norberg, TV4, Umeå, tilldelas 

32 000 kronor för att läsa ryska vid 

Moskva universitet. 

Johan Nyman, Mediakompetens, 

får 6 000 kronor för att läsa juridik vid 

Stockholms universitet. 

Susanne Stadin, fotograf, får 19 950 

kronor för att gå kurs om digital videofilm 

på Batteri Kommunikation. 

Anne-Marie Svedin, frilans, Stockholm, 


grafisk formgivning på Roda utbildning. 

Anne Sydqvist, Forma Magazines, får 

43 000 kronor för att gå en fotografisk 

grundutbildning på folkuniversitetet. 

Tina Thunander, SVT, får 29 000 

kronor för att läsa arabiska i Kairo. 

Sofi Thunvik, SR, får 30 500 kronor 

för att läsa Content Management på 

Berghs. 

Lisa Wallström, Tidningarnas Telegrambyrå, 


tidningsdesign på Berghs. 

noterat 

Ditt leende Ð vår drivkraft 

Folktanvården Stockholms 

län AB är ett av Europas 

största tandvårdsföretag. 

Våra 2 000 medarbetare erbjuder 

varje år över 400 000 

kunder allmäntandvård och 

specialisttandvård. Genom 

ett förebyggande arbetssätt, 

hög vårdkvalitet och personlig 

omtanke medverkar vi till 

att mun- och tandhälsan förbättras. 

Folktandvården är 

ett landstingsägt bolag och 

omsätter drygt 1,2 miljarder 

kronor. 

Pressansvarig 

Christian Larsen 

Tel. 08-123 166 94 

VD 

Ann-Charlotte Frank 

Lindgren 

Tel: 08-123 166 90 

www. 

visatanderna.nu 


Kent Asp, Göteborgs universitet, är 

den medieprofessor som omnämnts 

mest i medierna enligt en kartläggning 

som docent Ingela Wadbring gjort på 

uppdrag av Stiftelsen för mediestudier, 

Sim(o). 

Han har fått cirka 710 träffar, tätt 

följd av Lennart Weibull, Göteborgs 

universitet med cirka 685 träffar. Därefter 

följer Jesper Strömbäck, Mittuniversitetet 

(ca 540), Lars Nord, Mitt- 

VI €R VASSA 

P• SKYDD! 

Fortifikationsverket är 

experter på skyddsteknik. 

Vi bygger säkert. 

Vi har fastigheter som 

står emot all typ av 

vapenverkan och 

angrepp av andra slag. 


Catharina Millmarker 

010-44 44 990 

www.fortv.se 

universitetet (ca 430) och Sigurd Allern, 

Stockholms universitet (ca 320). 

Cilla Benkö, vice VD på Sveriges Radio, 

har valts in i högsta ledningen för 

EBU, världens största organisation för 

public service-bolag. Hon utsågs som 

de nordiska ländernas gemensamma 

kandidat. 

dödsfall 

Per Weimersson, Häggemåla, Ålem, 

har avlidit 80 år gammal. Han började 

sin journalistbana som fotograf och reporter 

på Smålands Allehanda. 1962 

övergick han till Nordvästra Skånes 

Tidningar i Ängelholm där han blev 

nattchef. Tre år senare började han på 

Arbetet där han bland annat var reporter, 

teknisk redaktör och nattchef. De 

sista åren före pensioneringen var han 

journalistklubbens ordförande. 

rättelse 

Cecilia Sandahl, ny 

pressansvarig på Vårdförbundet, 

ser ut så här. 

I Journalisten (14/10) 

hamnade bilden fel vilket 

vi beklagar. 

Överintendent 

Eskil Franck 

Pressansvarig 

Johan Perwe 

0702-59 38 19 

press@levandehistoria.se 


Stora Nygatan 10 

Gamla Stan 

vxl: 08-723 87 50 

www.levandehistoria.se 

22 december – 26 januari 2011 Journalisten 45


FRA Šr en civil myndighet 

under Försvarsdepartementets 

ansvarsomrŒde 

med cirka 700 anstŠllda. 

Genom underrŠttelseverksamheten, 

dŠr bland annat 

signalspaning bedrivs, ger 

FRA stöd till regeringens 

utrikes-, sŠkerhets- och 

försvarspolitik. 


Anni Bölenius 

08- 471 40 05 

anni.bolenius@fra.se 

Vid brŒdskande Šrenden 

utanför kontorstid kan 

vŠxeln förmedla kontakt 

med informationschefen. 

Telefon vŠxel: 08-471 46 00 

www.fra.se 

Olof Palmes gata 11 


www.ifmetall.se 

postbox.fk@ifmetall.se 

08-786 80 00 


Stefan Löfven 

Pressombudsman 

Lasse Ankarfjäll 

070-535 60 64 

IF Metall har cirka 

370 000 medlemmar, 

varav 23 procent är 

kvinnor. 

Vi finns bland annat 

inom bilindustrin, läkemedels- 

och gruvindustrin 

samt på glasbruk 

och tvätterier. 

Postadress 


Besöksadress 

Klara Västra kyrkogata 11 

Telefon 

08-786 90 00 

Webbplats 

www.forsakringskassan.se 


Adriana Lender 

Telefon: 010-116 90 01 

Presskontakt 

Telefon: 010-116 98 88 

Presschef 

Staffan Karlsson 

Telefon: 010-119 82 31 

staffan.karlsson@forsakringskassan.se 

Regionala presskontakter 

www.forsakringskassan.se/press 

Industriarbetsgivarna är ett 

gemensamt bolag för Industri- 

och KemiGruppen, Stål och Metall 

Arbetsgivareförbundet, SveMin 

och SVEMEK. 

Medlemmar hos oss är industriföretag 

inom bland annat stål, 

läkemedel, glas, kemi, gruvor, 

sten, bioteknik, metall och plast. 

VD 

Industri- och KemiGruppen 

Magnus Ling 

Telefon: 08-762 67 67 

Mobil: 073-830 77 67 

VD 

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, 

SveMin och SVEMEK 

Bengt Huldt 

Telefon: 08-762 67 33 

Mobil: 070-562 67 33 


Catharina von Sydow 

Telefon: 08-762 67 63 

Mobil: 0730-66 77 63 

Industriarbetsgivarna 

Kungsträdgårdsgatan 10 

Box 1721 


Telefon växel: 08-762 67 55 

info@industriarbetsgivarna.se 

www.industriarbetsgivarna.se 


Upplandsgatan 5 

Box 1146 


Tel 08-412 68 00 

Fax 08-10 00 62 

www.handels.se 


Lars-Anders HŠggström 

Tel 412 68 02 

070-630 17 78 


Serkan Köse 

Tel 08-412 60 60 

072-210 65 10 

serkan.kose@handels.se 

HandelsanstŠlldas förbund Šr 

Sveriges tredje största 

LO-förbund. Förbundet organiserar 

drygt 150 000 medlemmar 

pŒ 25 000 arbetsplatser. 

www.innovationsbron.se 

Vi skapar nya affŠrer 

ur forskning och 

innovation. 

Helena Arvas 

HR & Kommunikationsdirektör 

E-post: 

helena.arvas@innovationsbron.se 

Tel dir: 08-587 919 06 

Mobil: 0708-16 10 48 

Postadress: 

Innovationsbron AB 

Box 70407 


Besöksadress: Vasagatan 11 

Tel: 08-587 919 20 

Handisam (Myndigheten för 

handikappolitisk samordning) 

har regeringens uppdrag att verka 

samordnande och pŒdrivande i 

svensk handikappolitik. Handisam 

pŒskyndar utvecklingen mot 

ett samhŠlle dŠr alla kan delta 

jŠmlikt oavsett funktionsförmŒga. 

Handisam har ett nŠra samarbete 

med andra statliga myndigheter, 

med kommuner och landsting och 

med handikapporganisationerna. 


Carl €lfvŒg 

carl@handisam.se 

08-600 84 84 


Ola Balke 

ola@handisam.se 

08-600 84 10 

ArenavŠgen 63 

121 77 Johanneshov 

www.handisam.se 

Invest Sweden Šr en myndig het 

som arbetar för att internationalisera 

det svenska nŠringslivet. 

Genom information och 

kontakter medverkar vi till att 

utlŠndska företag investerar i 

Sverige, i form av t.ex. förvŠrv, 

etableringar eller strategiska 

samarbeten. Invest Sweden har 

kontor i Stockholm och Göteborg, 

samt utlandskontor i USA, 

Japan, Kina och Indien. 


Per-Erik Sandlund 

Presskontakt: 


Loth Hammar 

08-402 78 16 

070-731 93 30 

loth.hammar@investsweden.se 

Besöksadress 

World Trade Center, Klarabergsviadukten 

70, B6, Stockholm. 

08-402 78 00 

www.investsweden.se 

ICA AB 

Besöksadress 

SvetsarvŠgen 16 

171 93 Solna 

Telefon: 08 - 561 500 00 

Presstelefon 

070 - 253 66 60 

Pressjourstelefon 

070 - 544 07 10 

För brŒdskande Šrenden 

utanför kontorstid 

(vardagar 17 - 08 och helger) 

Presschef 

Staffan Ekengren 

Telefon: 08 - 561 506 66 

070 - 285 89 74 

staffan.ekengren@ica.se 


Sara Hjelm 

Telefon: 08 - 561 502 76 

070 - 362 76 42 

sara.hjelm@ica.se 

Informatör 

Anna Hedström 

Telefon: 08 - 561 503 28 

073 - 765 12 00 

anna.r.hedstrom@ica.se 

Mer information finns på 

www.ica.se 

Esplanaden 3A 

172 13 Sundbyberg 

tel: 08 - 519 411 00 

fax: 08 - 735 76 98 

e-post: kemi@kemi.se 


Nina Cromnier 

08-519 41 150 

Presskontakter 

Carin Törner 

08-519 41 217 

076-50 41 217 

carin.torner@kemi.se 

Karin Abrahamsson 

08-519 41 273 

076-50 41 273 

karin.abrahamsson 

@kemi.se 

www.kemi.se


Ordförande 

Annelie Nordström 

Pressjour: 010-442 71 30 

Tf kommunikationschef 

Emma Nilsson 

emma.nilsson@ 

kommunal.se 

010-442 71 41 

070-310 07 45 


Camilla Levin 

camilla.levin@ 

kommunal.se 

010-442 71 37 

0730-79 25 64 

Kommunal är Sveriges 

största fackförbund med över 

500 000 medlemmar. 

De flesta är anställda i välfärdssektorn, 

men också inom 

serviceyrken och lantbruk. 

www.kommunal.se 

Myndigheten för yrkeshögskolan 

beviljar statsbidrag och har tillsynsansvar 

för yrkeshögskoleutbildning 

(Yh), Kvalificerad yrkesutbildning 

(KY), Kompletterande utbildning 

(KU) och lärlingsutbildning för 

vuxna. 


Per-Åke Bladh 

Telefon: 010 – 20 90 131 

Mobil: 070 – 953 33 32 

E-post: per-ake.bladh@ 

yhmyndigheten.se 

www.yhmyndigheten.se 

Pressinformationen 

Johan Hall 


johan.hall@lo.se 

08-796 26 06 

070-649 26 06 

Joakim Jakobsson 


joakim.jakobsson@lo.se 

08-796 26 05 

070-646 26 05 

Peter Cervin 

Pressassistent 

peter.cervin@lo.se 

07-796 27 54 

070-584 85 75 

Postadress 

105 53 STOCKHOLM 

08-796 25 00 (växel) 

Jourtelefon till 

pressinformationen 

08-24 49 59 

(efter växelns stängning) 

PressKoNtAKt 

Karin sandell 

018-611 98 68 

070-167 90 60 

karin.sandell@nck.uu.se 

Adress 

Nationellt centrum 

för kvinnofrid 

Uppsala universitet 

Akademiska sjukhuset 

751 85 Uppsala 

telefoN 

018-611 27 93 

www.nck.uu.se 

www.kvinnofridslinjen.se 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid är ett kunskaps- 

och resurscentrum vid 

Uppsala universitet och 

Akademiska sjukhuset. 

Vi arbetar på regeringens 

uppdrag med att sammanställa, 

utveckla och sprida kunskap om 

våld mot kvinnor, och med att 

förbättra stödet till våldsutsatta 

kvinnor i hela landet. 

Nationellt centrum för 

kvinnofrid driver också 

den nationella stödtelefonen 

Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. 

Locum AB är en av 

Sveriges större fastighetsförvaltare 

med ett fastighetsbestånd 

på cirka 2,1 

miljoner kvadratmeter i 

Stockholmsområdet. 

Bland hyresgästerna 

dominerar sjukvården i 

länet. Locum AB ägs av 

Stockholms läns landsting. 

Locums kärnvärden är 

Kompetens, Hållbarhet 

och Affärsmässighet. 

HR direktör 

Christina Hallberg 

08-690 77 42 

070-484 77 42 

christina.hallberg- 

hoglund@locum.se 

Informatör 

Shirley Nyberg 

08-690 75 41 

shirley.nyberg@locum.se 

Norden i Fokus är 

Nordiska minister- 

rådets informationskontor 

i Stockholm. 

Vi arbetar för att synliggöra 

det officiella 

nordiska samarbetet. 

Presskontakt 

Carolina Ehrnrooth 

08-506 113 22 

0709-283 644 

carolina@norden.se 

www.nordenifokus.se 

www.norden.org 


Eva-Lis Sirén 

070-576 72 38 

eva-lis.siren@lararforbundet.se 

lararforbundet.se/evalissiren 

Presschef 

Claes Nyberg 

08-737 69 02 

claes.nyberg@lararforbundet.se 

Lärarförbundet är ett fackligt 

yrkesförbund med 230 000 

medlemmar. De största 

medlemsgrupperna utgörs av 

lärare i grund- och gymnasieskolan, 

förskollärare, fritidspedagoger, 

skolledare och 

lärare på högskolan. 

Lärarförbundet är Sveriges 

största lärarorganisation och 

driver frågor som utvecklar 

läraryrket och skolan. 

lararforbundet.se/press 

Box 5338 


Tel: 08-440 83 30 

www.officersforbundet.se 

Ordförande 

Lars Fresker 

08-440 83 47 

070-628 25 81 

lars.fresker 

@officersforbundet.se 

Tjf pressansvarig 

Daniel Skoglund 

08-440 83 49 

0765-25 40 85 

daniel.skoglund 

@officersforbundet.se 

Officersförbundet är ett 

SACO-förbund som företräder 

officerare, blivande 

officerare och övrig militär 

personal. Över 90 procent av 

yrkesofficerarna, samt ett antal 

soldater, är medlemmar i 

förbundet, vilket innebär att 

vi har cirka 9 000 medlemar. 


Metta Fjelkner 

070-262 27 68 

metta.fjelkner@lr.se 

Presschef 

Zoran Alagic 

070-262 27 00 

08-613 27 79 

zoran.alagic@lr.se 

Lärarnas Riksförbund är det 

fackförbund som organiserar 

största andelen av Sveriges 

behöriga lärare. 

Pensionsmyndigheten 

Presskontakt: 


Kristina Kamp, 

010-454 23 60 

www.pensions myndigheten.se 

Tel vxl: 0771-771 771 

Kommunikationschef: 

Sten Eriksson, 

010-454 22 25 

Generaldirektör: 

Katrin Westling Palm 



Preem AB 

Press & mediekontakter 

Thomas Ögren 

070 - 450 10 01 

thomas.ogren@preem.se 

PREEM AB (publ) är Sveriges 

största drivmedelsföretag och 

svarar för 80 procent av den 

svenska raffinaderikapaciteten 

och 30 procent av den nordiska. 

Över 2/3 av vår produktion 

exporteras vilket gör oss till ett 

av landets största exportföretag. 

Preem har ett rikstäckande 

servicenät med över 400 Preemstationer 

och 215 TruckStops/ 

tankställen för tung trafik. 

Preem AB har drygt 1300 anställda. 

Preems omsättning var 

73,6 miljarder kronor 

under 2009. 

Se även www.preem.se 

En myndighet under riksdagen med 

uppgift att granska den statliga verk- 

samheten. Riksrevisionen ska genom 

oberoende granskning medverka till 

demokratisk insyn och effektiv förvalt- 

ning i staten. 


Mikael Jonsson 

Mobil 0734-45 20 82 

mikael.jonsson@riksrevisionen.se 


Pernilla Eldblom 

Mobil 0734-45 22 00 

pernilla.eldblom@riksrevisionen.se 

www.riksrevisionen.se 

Besšksadress: 

RingvŠgen 100 E 

Postadress: Box 20133 


Telefon: 08-402 02 00 

Fax: 08-402 02 50 

E-post: info@prevent.se 

Hemsida: www.prevent.se 

Presskontakt 

Andreas Alskog 


Marie Antman 

VerkstŠllande direktšr 

Maria Schšnefeld 

Prevent Šr en ideell fšrening 

inom arbetsmiljšomrŒdet 

med Svenskt NŠringsliv, LO 

och PTK som huvudmŠn. 

VŒr uppgift Šr att tillsammans 

med huvudmŠnnen fšrmedla 

kunskap kring arbetsmiljš - 

frŒgor och utveckla metoder 

som ska fungera som ett stšd 

fšr varje arbetsplats i det 

lšpande arbetsmiljš arbetet. 

Prevent: 

Ger ut arbets- och utbildningsmaterial 

samt faktabšcker 

Informerar och utbildar 

Ger ut tidningen Arbetsliv 

Prevent arbetar fšr ett friskt, 

sunt och sŠkert arbetsliv! 

Tech- 

nology 

for a 

changing 

world 

Kontakter pŒ Saab: 

Ulrika Fager, 

presschef, 

0734-18 70 32 

Saabs presscenter, 

0734-18 00 18 

www.saabgroup.com 


SABO, Sveriges AllmŠnnyttiga 

Bostadsfšretag, Šr bransch- 

och intresseorganisation 

fšr cirka 300 kommunala 

bostadsfšretag. 

VerkstŠllande direktšr 

Kurt Eliasson 

08-406 55 69 

kurt.eliasson@sabo.se 

Pressansvarig 

Charlotta Lundstršm 

08-406 55 25 

070-721 20 11 

charlotta.lundstrom@sabo.se 

Postadress 

Box 474, 101 29 Stockholm 

Besšksadress 

Vasagatan 8-10, 5 tr 

Telefon 08-406 55 00 

Fax 08-20 99 04 

www.sabo.se 

Besšksadress: 

Lagergrens gata 2 

Postadress: Box 1022, 

651 15 Karlstad 

Tel: 054-701 10 00 

Fax: 054-701 10 01/02 

E-post: kansliet@regionvarmland.se 

Presskontakt: 

Hedvig Bergenheim, 

informationschef 

E-post: hedvig.bergenheim@ 

regionvarmland.se 

Telefon: +46547011019 

Region VŠrmland Šr ett 

samverkansorgan som 

VŠrmlands sexton kommuner 

och Landstinget i VŠrmland 

har bildat fšr att ansvara fšr 

regionala utvecklingsfrŒgor. 

Organisationen verkar fšr att 

skapa fšrutsŠttningar fšr 

tillvŠxt i VŠrmland. 

www.regionvarmland.se 

Klarabergsviadukten 90 hus C 

Box 277 05 


Tel: 08-553 411 00 

VD 

Birgitta Bšhlin 

Tel: 08-553 411 02 

birgitta.bohlin@samhall.se 

Kommunikationsdirektšr 

Lars Lššw 

Tel: 08-553 411 47 

lars.loow@samhall.se 

Presschef 

HŒkan Tenelius 

Tel: 08-553 411 46 

Mobil: 070-219 47 62 

hakan.tenelius@samhall.se 

Samhall har 21 000 medarbetare 

pŒ 250 orter och omsŠtter 

Œrligen drygt 7 miljarder kronor. 

Bolaget Šgs av staten och har 

uppdraget att skapa utvecklande 

jobb fšr personer med 

funktionsnedsŠttning som leder 

till nedsatt arbetsfšrmŒga 

www.samhall.se


Bostadsrätternas 

organisation 

VD 

Göran Olsson 

Telefon 0765-20 10 03 

goran.olsson@sbc.se 


Mats Lindbäck 

Telefon 0765-20 10 09 

mats.lindback@sbc.se 

Adress 

SBC ek för 

Luntmakargatan 46 


Webbplats 

www.sbc.se 

Bostadsrättsorganisationen 

SBC har kunskap om 

lagstiftningen och kan 

ge exempel på hur det 

fungerar i verkligheten. Vi 

är Sveriges största intresse- 

och serviceorganisation för 

bostadsrätter med drygt 

6 000 bostadsrättsföreningar 

och 20 000 bosparare 

som medlemmar i Sverige. 

VD 

Eva Östling Ollén 

08 - 762 74 01 


Lars Nylander 

08 - 762 74 22 

Thomas Laurell 

08 - 762 74 52 

SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, 

är bransch- 

och arbetsgivarorganisation för 

den svenska besöksnäringen. 

SHR samlar drygt 4 000 företag 

med sammanlagt 5 500 verksamheter 

inom hotell, restaurang, 

catering, spa, nöjes- och 

djurparker, skidanläggningar, 

camping och stugor, nattklubbar, 

vandrarhem, konferensanläggningar, 

aktivitetsföretag 

med mer. SHR är en medlemsorganisation 

inom Svenskt 

Näringsliv. 

www.shr.se 

Chef medierelationer 

Pär Altan 

070-386 52 37 


Jörgen Olsson 

070-256 20 77 

Verkställande direktör 

Jan Johansson 

Petter Tiger 

070-344 09 73 

SCA är ett globalt skogs- och hygienbolag 

som omsätter 111 miljarder 

kronor och har omkring 50 000 

anställda, varav drygt 6 000 i Sverige. 

Försäljning sker i cirka 100 länder. 

Bland SCAs starkaste varumärken 

pŒ den svenska marknaden märks 

Libero, Libresse, Tena, Edet och Tork. 

MiljöfrŒgor är högt prioriterade inom 

SCA, bland annat ska CO2-utsläppen 

minska med 20 procent fram till 2020. 

För bilder, videomaterial och fakta 

www.sca.com 

www.hygienematters.com 

www.sios.org 

Vill du 

skriva, få kunskap 

och information 

ur ett annat perspektiv 

om frågor som rör 

etnicitet, mångfald, 

integration 

språklig och kulturell 

pluralism 

diskriminering m.m. 

Kontakta organisationssekreteraren 

Milinko Mijatovic 

08-556 933 69 

milinko.mijatovic@ 

sios.org 

kansli@sios.org 

www.adb-stockholm.org 

adb@adb-stockholm.org 

08-643 09 88, 

08-689 70 60 

Bellmansgatan 15, 1tr 


tfn 08-556 933 60 

fax 08-643 90 68 

Scan – bry dig om vad du äter 

Scan är ett av Sveriges mest omtyckta 

varumärken och förknippas 

med svenskt ursprung, trygghet och 

kvalitet. Genom vårt arbete från 

gård till bord har vi unik kontroll 

på djuromsorg, miljö och kvalitet. 

Presskontakt 

Margareta T orgren, 

kommunikationsdirektör. 

08 - 725 85 72, 070 - 280 01 68 

margareta.thorgren@scan.se 

Denis Mattsson, VD 

08-725 80 20, 076 -128 36 98 

denis.mattsson@scan.se 

Postadress: Scan AB, 

Box 30223, 


Telefon, växel: 0771 – 510 510 

Pressjour: 08 – 725 85 10 

www.scan.se 

Sven Ljungberg 


Skandia 

Presstelefon: 08-788 42 97 

E-post: sven.ljungberg 

@skandia.se 

Annie Sebelius 


Skandia Liv 


E-post: annie.sebelius 

@skandia.se 

Lena Hök 


Skandiabanken 


E-post: lena.hok 

@skandiabanken.se 

www.skandia.se 

Box 1105, Barnhusgatan 6 


Tel: 08-791 41 00 

Fax: 08-21 89 53 

www.seko.se 

seko@seko.se 


Janne Rudén 

Informations- och presschef 

Jonas Pettersson 

Tel: 08 -791 41 95 

Mobil: 070-631 59 49 

jonas.pettersson@seko.se 


Erik Sandberg 

Tel: 08-791 41 55 

Mobil: 070-600 24 96 

erik.sandberg@seko.se 

SEKO är ett fackförbund inom LO. 

Vi är ungefär 140 000 medlemmar 

i nio branscher. Bland de 

största arbetsgivarna finns Posten, 

TeliaSonera, Kriminalvården,SJ, 

Försvarsmakten, Vattenfall, Vägverket 

och Banverket. 

Skogsstyrelsen är 

myndigheten för frŒgor 

som rör skog.Vi arbetar 

för att landets skogar 

ska vŒrdas och brukas 

sŒ att skogen ger en 

uthŒlligt god avkastning 

samtidigt som biologisk 

mŒngfald bevaras. Vi 

arbetar ocksŒ med att 

lyfta fram skogens 

värden för rekreation 

och friluftsliv, samt att 

öka medvetandet om 

skogens betydelse. 

PRESSKONTAKT 

Camilla Kastner 

Tel 0470 Ð 72 61 29 

E-post: camilla.kastner@ 

skogsstyrelsen.se 

INFORMATIONSCHEF 

Daniela Hammer 

Tel 036 Ð 35 94 09 

E-post: daniela.hammer@ 


SKOGSSTYRELSEN 

Vallgatan 8 

551 83 Jönköping 

Tel 036 Ð 35 93 00 

Fax 036 Ð 16 61 70 

E-post: skogsstyrelsen@ 


www.skogsstyrelsen.se 

Sveriges geologiska 

undersökning, SGU, är 

den statliga myndighet 

som svarar för frågor 

som rör berg, jord och 

grund vatten i Sverige. 

Vårt huvudkontor ligger 

i Uppsala och våra filialer 

i Göteborg, Lund, Malå 

och Stockholm. 


Villavägen 18, Uppsala 

Tel. 018-17 90 00 

Generaldirektör: 

Jan Magnusson 

Presskontakt 

och information: 

Erika Ingvald 

erika.ingvald@sgu.se 

070-346 54 70 

Kaarina Ringstad 

kaarina.ringstad@sgu.se 

070 -342 36 36 

www.sgu.se 

Webbplats 

www.skolinspektionen.se 

Telefon 

08-586 080 00 


Ann-Marie Begler 


Carina Larsson 

08-586 082 50 

076-129 79 50 

carina.larsson@ 

skolinspektionen.se 

Barn- och elevombud 

Lars Arrhenius 


Joanna Abrahamsson 

08-586 082 48 

076-129 76 02 

joanna.abrahamsson@skolinspektionen.se 



Fackfšrbundet SKTF organiserar 

anstŠllda i kommuner och landsting. 

Inom skola, vŒrd och omsorg 

omfattas Šven anstŠllda i privata 

verksamheter. SKTF organiserar de 

som Šr verksamma i bolag och stiftelser 

inom det kommunala omrŒdet 

samt inom Svenska Kyrkan och 

ekumeniska organisationer. SKTF 

har drygt 160 000 medlemmar. 


Eva Nordmark 

mobil 070 624 13 11 

e-post eva.nordmark@sktf.se 

Presschef 

Peter Bloch 

mobil 070 255 13 37 

e-post peter.bloch@sktf.se 


Maria Martinsson 

mobil 070 655 50 48 

e-post maria.martinsson@sktf.se 

Presschef 

Jimmy Larsson-Hagberg 

070-269 91 15 

jimmy.larsson-hagberg@skb.se 

Pressinformatör 

Jessica Alsenlid Otterstål 

070-242 07 27 

jessica.alsenlid.otterstal@skb.se 

www.skb.se/media 

Svensk Kärnbränslehantering AB tar 

hand om det radioaktiva avfallet från 

Sveriges kärnkraftverk. Våra ägare är 

de svenska kärnkraftsföretagen. 

Arbetslöshetskassornas 

Samorganisation (SO) är 

a-kassornas intresse- och 

serviceorganisation. 

www.samorg.org 

Kanslichef 

Melker Ödebrink 

08-555 138 11 

070-651 63 24 

melker.odebrink@samorg.org 

Ordförande 

Harald Petersson 

070-26 71 200 

Ordförande 

Christian W Jansson 

VD 

Dag Klackenberg 

Post 

Svensk Handel 


Besök 

Regeringsgatan 60 

Tel: 010-47 18 500 

E-post 

info@svenskhandel.se 

Pressansvarig 

Lars G Ohlsson 

Tel: 010-47 18 623 

Mobil: 070-370 2700 

larsg.ohlsson@svenskhandel.se 

Svensk Handel samlar handelsföretag 

av alla kategorier och har 

drygt 13 000 medlemsföretag med 

tillsammans cirka 300 000 

anställda. 

www.svenskhandel.se 


SPF, Sveriges 

Pensionärsförbund 


Karl Erik Olsson 

0708-73 82 59 

karl.erik.olsson@spfpension.se 


Cathrine SwenzŽn 

0733-89 80 18 

cathrine.swenzen@spfpension.se 

SPF Šr en ideell, partipolitiskt och religišst 

obunden intresseorganisation fšr 

seniorer med ca 260 000 medlemmar. 

Medlemstidningen Veteranen, 

TS upplaga 202 900 (2009) , 

utkommer med nio nummer/Œr. 

www.spfpension.se 

Svensk Energi 


Tel: 08-677 25 00 

Fax: 08-677 25 06 

Chef Kommunikation 

Kalle Karlsson 

Tel: 08-677 28 18 

Mobil: 073-301 73 68 

kalle.karlsson@ 

svenskenergi.se 

Presschef 

Kalle Lindholm 

Tel: 08-677 26 55 

Mobil: 0709-96 25 90 

kalle.lindholm@ 

svenskenergi.se 

Svensk Energi Šr 

branschorganisation fšr 

elbranschen, dŠr ingŒr elnŠtsfšretag,elhandelsfšretag 

och produktionsfšretag. 

Organisationen fšretrŠder 

branschen i energipolitiska 

frŒgor sŒvŠl nationellt som 

internationellt. 

www.svenskenergi.se 

Fackfšrbundet ST 

Annette Carnhede 


Maria FrŠndegŒrd 

Pressansvarig 

maria.frandegard@st.org 

Mobil: 070-314 52 73 

VŠxel: 08-790 51 00 

www.st.org 

Fackfšrbundet fšr oss 

som valt att arbeta pŒ 

statens och medborg- 

arnas uppdrag. 

Svensk Biblioteksfšrening 

World Trade Center, D5 

Box 70380 


Tel 08-545 132 30 

www.biblioteksforeningen.org 

Generalsekreterare 

Niclas Lindberg 

Tel: 070-660 80 77 

Ordfšrande 

Inga LundŽn 

Tel: 076-123 11 90 


Peter Axelsson 

Tel: 08-545 132 45 

Tel: 070-552 46 16 

pax@biblioteksforeningen.org 

Svensk Biblioteksfšrening Šr 

en ideell fšrening med uppgift 

att verka fšr ett nationellt 

bibliotekssystem av hšg standard. 

Fšreningen har bŒde bibliotek 

och enskilda personer som 

medlemmar och samlar 3000 

personer och 550 bibliotek inom 

svenskt biblioteksvŠsende. 

Box 16363 


www.stat-inst.se 

Besšksadress 

Drottninggatan 29 

Vxl 08-453 40 00 

Fax 08-453 40 50 

Generaldirektšr 

Ewa Persson Gšransson 

PresstjŠnst 

Judit Hadnagy 

Vik. presschef 

Tfn 08-453 40 56 

Mobil 070-605 56 81 

judit.hadnagy@stat-inst.se 

Statens institutionsstyrelse, SiS, 

bedriver individuellt anpassad 

tvångsvård för ungdomar och för 

vuxna med missbruksproblem. 

SiS verkställer också sluten 

ungdomsvård. SiS driver ett 30tal 

särskilda ungdomshem och 

LVM-hem över hela landet och 

finansierar forskning för att utveckla 

vården och behandlingen. 

Gunilla LundŽn, 


Tel:+46 (0)620 198 45 

Mob:+46 (0)70 521 31 16 

gunilla.lunden@statkraft.com 

Statkraft Šr Europas stšrsta 

producent av fšrnybar energi 

och Sveriges fjŠrde stšrsta 

elproducent. Statkraft Šger 

58 vattenkraftverk och 

satsar stort pŒ vindkraft 

genom projektering av 36 

vindkraftsparker med sammanlagt 

760 turbiner i norra 

och sšdra Sverige. Statkraft 

Šr Šven en stor aktšr inom 

elhandel och driver 5 fjŠrrvŠrmeverk. 

www.statkraft.se


Sture Nordh 

Ordförande 

TCO är en centralorganisation för 

16 olika fackförbund och samlar 

omkring 1,2 miljoner människor. 

…ver 60 procent är kvinnor. 

Medlemmarna i TCO-förbunden 

arbetar som ingenjörer, lärare, 

poliser, ekonomer, sjuksköterskor 

och inom kommuner, statliga 

myndigheter, banker och 

försäkringsbolag. TCOs uppgift är 

att värna de fackliga fri- och 

rättigheterna och utifrŒn arbetslivets 

villkor ge röst Œt medlemmarnas 

krav pŒ trygghet och 

välfärd. Organisationen är partipolitiskt 

obunden. 

Presschef 

Kerstin Olsson 

070 978 33 93 

kerstin.olsson@tco.se 


Hanna Finmo 

070-480 11 10 

hanna. nmo@tco.se 

Växel: 08 782 91 00 

www.tco.se 

Akademiker, högskoleutbildade och 

andra professionella i 16 förbund 


Claes Bertilson 

070-327 78 07 

claes.bertilson@skl.se 


Lasse Årling 

08-613 80 08 

070-329 80 08 

lars.arling@sverigesingenjorer.se 


Ulf Bengtsson 

Förbundsdirektör 

Richard Malmborg 

Adress 

Malmskillnadsg 48 

Box 1419 


Tfn: 08-613 80 00 

info@sverigesingenjorer.se 

www.sverigesingenjorer.se 

Sveriges Ingenjörer har 

117 000 medlem mar och 

är det största för bundet 

inom Saco. 


IrŽne Tinglöv 

070-692 44 37 

PRESSKONTAKT 08-452 71 01 

nŒs även efter kontorstid och under helger 

VD HŒkan Sörman 

Kommunikationsdirektör Monica Björklund Aksnes 

En frŒga om demokrati. 

SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. 

Vi driver vŒra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och 

service. Vi väcker frŒgor, agerar kraftfullt och bildar opinion. 

VŒrt uppdrag är att ge kommuner och landsting bättre förutsättningar 

för lokalt och regionalt självstyre. Visionen är att ut- 

veckla välfärden. Det är en frŒga om demokrati. 

Postadress: Box 5115, 


Besöksadress: Storgatan 19 

Telefon +46 8 762 65 50 

Cecilia Gierta 

verkställande direktör 

Sveriges Bryggerier, tidigare 

Svenska Bryggareföreningen, 

är branschorganisation för de 

svenska ölbryggerierna, cider-, 

läskedrycks- och vatentillverkarna. 

Totalt arbetar runt 

4000 personer i den svenska 

bryggerinäringen. I styrelsen 

för Sveriges Bryggerier ingår 

representanter för Carlsberg, 

Spendrups, Åbro, Coca-Cola 

och Kopparbergs. 

www.sverigesbryggerier.se 

Teknikföretagen 

företräder 

Sveriges viktigaste 

företag. 

Deras framgŒng och export 

Ð Din välfärd och import 

irene.tinglov@skl.se Pressjour 08-504 151 00 

VD 

•ke Svensson 


Jonas Cohen 

telefon 08-782 09 12 

mobil 070-219 09 38 

Teknikföretagen 

Box 5510 


telefon 08-782 08 00 

fax 08-782 09 00 

www.teknikforetagen.se 

Oberoende 

specialist pŒ 

säkerhet. 

Vi ger opartisk information om 

hur man före bygger brott. 

Säkerhetsinformatör 

Jan-Peter Alm 

Tel 08-783 74 06 

Mobil 0709-81 65 78 

jan-peter.alm@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Informations- och 

marknadsansvarig 

Anna Härenvik 

Tel 08-783 75 30 

Mobil 0709-81 65 87 

anna.harenvik@ 

stoldskyddsforeningen.se 

Svenska Stöldskyddsföreningen 

(SSF) är en oberoende ideell 

förening som arbetar för att 

förebygga brott. 

Tegeluddsvägen 100 


Tel 08-783 75 33 

Fax 08-663 96 52 

www.stoldskyddsforeningen.se 

Transportstyrelsen 

Vikboplan 7 

601 73 Norrköping 

tel vxl. 0771-503 503 


Marie Lindström, 

tel. 0709-22 69 71 

Presschef 

Anders Lundblad 

tel. 011-415 2360 

mobil. 0706-33 82 50 

Transportstyrelsen arbetar 

för att uppnŒ god tillgänglighet, 

hög kvalitet, 

säkra och miljöanpassade 

transporter inom järnväg, 

luftfart, sjöfart och väg. Vi 

har det samlade ansvaret 

för att ta fram regler och se 

till att myndigheter, företag, 

organisationer och medborgare 

följer dem. 

www.transportstyrelsen.se 

Svenska Spel 

Presskontakt Svenska Spel 

Johan Tisell, 

08-757 78 00 

johan.tisell@ 

svenskaspel.se 

Johan Söderkvist, 

08-757 78 00 

johan.soderkvist@ 

svenskaspel.se 

Webbplats 

www.svenskaspel.se 

Presskontakt 

Casino Cosmopol 

Nina Ehnhage, 08-799 75 42 

nina.ehnhage@ 

casinocosmopol.se 

Webbplats 

www.casinocosmopol.se 

Svenska Spel är Sveriges 

största spelbolag och ägs 

av staten. 

Svenska Spels uppdrag är att 

efter tillstånd från regeringen 

anordna spel och lotterier. 

Casino Cosmopol är ett helägt 

dotterbolag till Svenska Spel. 

Svenska Spels vinst tillfaller 

idrottsrörelsen och 

statskassan. 

Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm 

Tel 08-504 150 00 www.unionen.se 

Ordförande Cecilia Fahlberg 

Presschef 

Louise Gerdemo Holmgren 

Mobil 070-549 79 78 

louise.gerdemo.holmgren@ 

unionen.se 


Maria Mirsch 

Mobil 070-668 90 42 

maria.mirsch@unionen.se 

Unionen är det största tjänstemannafacket 

i Sverige och i världen med ca 

500 000 medlemmar. Med 45 000 för- 

troendevalda finns förbundet i bŒde 

industri- och tjänstesektor i de flesta 

branscher i det privata näringslivet. Förbundet 

har 27 regionkontor över hela 

landet. 



VTI, Statens väg- och 

transportforskningsinstitut, 

är ett oberoende 

och internationellt 

framstående institut 

som arbetar inom hela 

transportsektorn. 

Presskontakt 

Helena Sederström 

helena.sederstrom@vti.se 

013-20 42 09 

VVS Företagen arbetar med att 

skapa goda förutsättningar för 

framgångsrikt företagande och sunda 

konkurrensvillkor och därmed bidra 

till branschens anseende och värde för 

kunderna. Vår verksamhet fokuseras på 

medarbetarrelationer, branschutveckling, 

opinionsbildning och lobbying för 

företagens villkor. Via din kontaktperson 

får du service och stöd i din roll som 

arbetsgivare, företagare och entreprenör. 


Pär Bönnestig 

Tel: 08-762 75 09 

Mobil: 070-962 75 09 

VD 

Roine Kristianson 

Tel: 08-762 75 50 

Adress 

Årstaängsvägen 19 

Box 47160 


Tel: 08-762 73 00 

Fax: 08-669 41 19 

www.vvsforetagen.se 

Anna-Karin Eklund 

förbundsordförande 

Cecilia Sandahl 

pressansvarig 

Tel: 08-14 77 69 

Mobil: 070-687 32 42 

cecilia.sandahl@vardforbundet.se 

Pressjour: 070-310 30 09 

Medlemmarna i Vårdförbundet 

arbetar för en säker 

vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, 

barnmorskor, 

biomedicinska analytiker 

och röntgensjuksköterskorsom 

utvecklar vården för dig 

som individ. Från sjukdom 

och diagnos till hälsa och 

helhet. 

www.vardforbundet.se 

¯resundsbron ägs och 

drivs av ¯resundsbro 

Konsortiet, som också tar 

aktiv del i utvecklingen av 

…resundsregionen. 

Pressansvarig 

Sanna Holmqvist 

mobil 0706-760 976 

sho@oresundsbron.com 

Karsten ¯stergaard 

Nielsen 

mobil +45 24 63 27 92 

kon@oresundsbron.com 

Pressjour dygnet runt: 

040-676 61 16 

VD 

Caroline Ullman-Hammer 

Adress: 

Vester S¿gade 10 

DK-1601 K¿benhavn V 

Telefon 

040-676 60 00 

E-post: 

press@oresundsbron.com 

Hemsida 

www.oresundsbron.com 


Besöksadress: Strandvägen 1 

Postadress: Box 5407 


Tel 08-666 21 00 

Fax 08-666 21 30 

www.holmen.com 

VD och koncernchef 

Magnus Hall 

Koncernstab Information 


Ingela Carlsson 

Tel 08-666 21 15 

Mobil 070-212 97 12 

Fax 08-666 21 30 

info@holmen.com 

Holmen Paper AB 

601 88 Norrköping 

(Vattengränden 2) 

Informationsansvarig 

Jonas Lindell 

Tel 011-23 62 11 

Mobil 070-323 20 13 

Fax 011-23 60 30 

info@holmenpaper.com 

Iggesund Paperboard AB 

825 80 Iggesund 


Staffan Sjöberg 

Tel 0650-282 56 

Mobil 070-306 48 00 

Fax 0650-288 21 

info@iggesundpaperboard.com 

Holmen Timber AB 

Box 45 

825 21 Iggesund 

Affärsområdeschef 

Håkan Lindh 

Tel 0650-280 97 

Mobil 070-328 99 46 

Fax 0650-203 80 

info@holmentimber.com 

Holmen Skog AB 

891 80 Örnsköldsvik 

(Hörneborgsvägen 6) 


Jeanette Tretten 

Mobil 0703-86 04 06 

Fax 011-23 61 70 

info@holmenskog.com 

Holmen Energi AB 

891 80 Örnsköldsvik 

(Hörneborgsvägen 6) 

Affärsområdeschef 

Brynolf Alexandersson 

Tel 0660-755 01 

Mobil 076-110 55 01 

Fax 0660-755 10 

info@holmenenergi.com 

Holmens tillverkar och säljer 

tryckpapper, kartong och 

trävaror. 

Koncernens omsättning 

uppgick 2009 till cirka 

18 miljarder kronor och 

resultatet före skatt var 

1 365 miljoner kronor. 

Antalet anställda är cirka 

4 300. 

PRESSJOUR 

utanför kontorstid 

Tel: 018-16 94 75 

Pressekreterare inrikes 

Kristiina Ruuti 

Tel: 018-16 96 06 

Mobil: 070-576 39 98 

E-post: kristiina.ruuti@ 

svenskakyrkan.se 


ärkebiskopen 

Ewa Almqvist 

Tel: 018-16 96 77 

Mobil: 0705-46 96 77 

E-post: ewa.almqvist@ 


Pressekreterare utrikes 

Thomas Ekelund 

Tel: 018-16 96 93 

Mobil: 0730-23 32 71 

E-post: thomas.ekelund@ 



utrikes/katastrof 

Stefan Håkansson 

Tel: 018-16 94 20 

Mobil: 0768-00 01 02 

E-post: stefan.hakansson@ 


Generalsekreterare 

Lars Friedner 


Henrik Pederby 

Presschef 

Lotten Andersson 

Redaktionssekreterare för 

www.svenskakyrkan.se 

Björn Ericsson 

Beträffande stiftskanslier, 

biskopar och stifts- 

informa törer, se 

www.svenskakyrkan.se/ 

pressrum 

Kyrkokansliet 

751 70 Uppsala 

Tel: 018-16 95 00 

Fax: 018-16 96 40 

www.svenskakyrkan.se 

Huvudkontor 

Skogsudden 

351 89 Växjö 

Tel. 0470-890 00 

info@sodra.com 

www.sodra.com 

Södra Skogsägarna är en 

ekonomisk förening med 

51 000 medlemmar/ 

ägare. Koncernen omsätter 

17 miljarder kronor 

och har 4 000 anställda. 

Koncernledning 

Vd Leif BrodŽn 

Koncernstab 

information 


Per Braconier 

070-534 51 66 

Södra Skog 

(virkeshandel och skogsvård) 

Skogschef Urban Eriksson 

Södra Cell 

(pappersmassa) 

Vd Gunilla Saltin 

Södra Timber 

(sågade trävaror) 

Vd Peter Nilsson 

Södra Interiör 

(interiörprodukter i trä) 

Vd Håkan Svensson

utgång ■ 

Språkkrönika 

Nyord krŠver en partner 

Snökanon står det 

på löpsedeln. 

Den ska drabba 

Sverige i natt. 

Det tog någon 

sekund att begripa 

vad som menades. Exemplet 

är autentiskt och stod för några 

veckor sedan på ett kvällstidningslöp. 

Ordet snökanon har enligt 

ordboken bara en betydelse. Ordet 

har använts sedan 1965 och 

står för en apparat som framställer 

och sprider konstgjord 

snö. Det är också den betydelse 

som först dyker upp i huvudet. 

En rätt ointressant nyhet. 

Men något störde mig. Ordet 

drabbar lockade och förbryllade. 

En mekanisk snökanon drabbar 

sällan någon. Jag stannar upp 

och tvingas omtolka betydelsen. 

En berättelse om en snökanon 

som drabbade Gävle för länge 

sedan poppar upp i medvetandet. 

Då fick meterhöga drivor 

hemvärnet att rycka ut till undsättning. 

Jag erinrar mig att snö- 

Patrik 

Hadenius 

redaktör för 

Språktidningen 

Håller 

du 

med? 

Kommentera 

krönikan pŒ 


Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se 

”Aha, nu har jag begripit löpsedeln. Ja, jag närapå köper tidningen.” 

kanon också är meteorologisk 

jargong för ett specifikt snöfenomen 

som resulterar i enormt 

mycket snö. Aha, nu har jag begripit 

löpsedeln. Ja, jag närapå 

köper tidningen. Helt säkert påhejad 

av känslan att jag knäckt 

koden. 

Löpsedeln var på pricken så 

svår som den ska vara när den 

ska locka med obegriplighet. 

Hade rubriken varit ”snökanon 

överraskar” hade jag inte störts 

och därmed läst fel. Om det 

krävts bara ytterligare en mikrosekunds 

betänketid hade jag 

lufsat vidare i vinterkylan och 

denna krönika skulle handlat 

om något annat. 

Årets nyordslista presenteras 

i Språktidningen i mellandagarna. 

Där finns flera nya lockande 

sammansättningar. Askänkor 

samsas med köttklister och kärlekslås. 

Här behövs inget som 

drabbar, redan sammansättningen 

är lockande nog. Säkert 

är det också därför ett gammalt 

NUFFE AV LUNDKVIST OCH LARSSON 

ord som kaffeflicka fick en renässans 

under året (och därmed 

står med i nyordslistan). Även 

om man inte vet den exakta betydelsen 

är det lockande i sig. 

Men det finns säkert gränser 

för hur exotiska ord får vara. På 

Forskning & Framstegs redaktion 

hade vi för flera år sedan 

en diskussion om ordet xenotransplantationer. 

Ordet står 

för transplantationer av organ 

från en art till en annan. Oftast 

handlar det om djurorgan som 

opereras in i människor. Frågan 

på redaktionen var om det gick 

att sätta rubriken xenotransplantation 

oroar? De som argumenterade 

för menade att ordet var 

så exotiskt att det skulle locka 

till läsning, de som argumenterade 

mot tyckte att obegripligheten 

skulle få folk att bara vända 

blad. Jag håller nog med de senare. 

Ordet oroa är inte starkt 

nog. Och det räcker inte med 

exotism. Du måste begripa att 

exotismen verkligen kommer 

ny bok 

Golva mej 

... i Kilroys fotspŒr 

thomas kollberg, Göran 

lange och ragnar lång 

(Kabusa böcker) 

■ Var graffitin 

roligare 

förr? Det kan 

man själv bedöma 

efter 

att ha bläddrat 

i boken. Författarna har förevigat 

70- och 80-talets graffiti, 

som de sett i Göteborgs stadsmiljöer, 

och samlat olika exempel. 

”En hyllning till svunna tider 

och stadsbilder”, skriver de 

i baksidestexten. 

Om det fanns något klotter på 

husväggarna har de lämnat det 

därhän. Många av exemplen visar 

snarare på synpunkter och 

åsikter som medborgarna gav 

uttryck för, och de ger en vink 

om den tidsanda som rådde. 

”USA ut ur rymden”, ”Ockupera 

mera”, ”Fyll alla tomma hus” 

och ”Barnmakt nu” är några av 

slagorden som göteborgarna 

kunde ta till sig. Qr 

att påverka dig. När ett nytt fenomen, 

som kan kräva en hel artikel 

att förklara, ska säljas in är 

det exotiska inte spännande nog. 

Nyordet kräver en partner. 

Den där morgonen när ostkusten 

skulle drabbas av ohemult 

snöande var just ordet 

drabbar rätt partner. Men det 

hade kunna halka åt ett helt annat 

håll. Säg att rubriken varit 

Moderaterna förkastar snökanon. 

Då skulle jag möjligen trott att 

snökanon skulle uttalas med 

betoning på a och betyda en viktig 

lista pådyvlad av politiker 

som tycker att vi har en vintrig 

sångskatt värd att försvara. Vore 

rubriken Musikskola brann under 

repetitioner av snökanon, så 

är faktiskt den tolkningen den 

mest troliga. Men i inget fall 

skulle jag köpt tidningen. 

22 december 2010–26 januari 2011 JournAlisten 53

utgång 

ny boK 

KEITH OCH JAG 

Ð En berŠttelse om utanförskap 

och rŠttsröta 

Ingrid Carlquist 

(blue Publishing) 

■ Keith Cederholm 

blev legendarisk 

efter 

att han 1983 genom 

Jan Guillous 

försorg fick 

resning från en 

tingsrättsdom om delaktighet 

i en mordbrand. Journalisten 

Ingrid Carlquist kände 

Keith Cederholm tidigt 

från skolåren och berättar 

parallellt om sitt eget liv och 

Keiths väg från småbus, kriminalitet, 

självmordsförsök 

och droger till en tidig död 

i cancer 2010. Keith Cederholm 

var oskyldig till mordbranden, 

och att det blev en 

fällande tingsrättsdom var 

ett uttryck för ren rättsröta 

menar Ingrid Carlqvist, 

som i sin bok också är öppen 

med hur hon påverkats 

av den unge odågans stunder 

av mänsklig värme. Boken 

handlar mer om det sociala 

livet, mindre om de juridiska 

turerna runt Keiths dom och 

påföljande upprättelse. PF 

ny boK 

ÄLSKADE, HATADE 

- 14 röster om TV 

Mats Bergstrand (red) 

(TV4-gruppen) 

■ Det är i år 20 

år sedan TV4 

startades och 

bröt monopolet 

på TV-området. 

Därefter har flera 

kanaler tillkommit. 

Nu ger bolaget ut 

en diskussionsbok skriven 

av fjorton namnkunniga debattörer, 

forskare och journalister 

som ger sin bild av 

TV4s betydelse för TVs utveckling. 

Det är förstås intressant, 

men jag kommer 

inte från känslan att den är 

lite snabbt ihopsatt. Och när 

Mats Bergstrand inleder med 

att beskriva TV som ”det 

mest uppmärksammade, utskällda, 

upplyfta och underliga 

av medier” blir jag fundersam. 

Vadå underlig? 

Men det finns en hel del 

bra också. Ester Pollacks 

profetia om framtidens programledare 

och Hans-Gunnar 

Axbergers text om det 

etiska systemet kring press, 

radio och TV sticker ut som 

särskilt läsvärda. HG 

Kalendariet 

anslagstavlan 

■ Gotlänningens Tryckeri AB 

utlyser ett stipendium på 50 000 

kronor som ska användas för jämförande 

studier av Gotland med 

andra öar ur ett medieperspektiv. 

Senaste ansökningsdag är den 31 

januari. Frågor besvaras av Eva 

Bofride, tel: 0498-20 24 08. 

utställningar 

■ Fotomuseet i Sundsvall visar 

utställningen Tyllkonst till den 23 

december. Fotografen Svanthe 

Harström har fotograferat plagg 

av tyll som Jannike Hedlund och 

Angelica Holmstedt sytt upp. 

■ Fotokompaniet i Göteborg visar 

Erik Åkerbergs utställning Plåt 

på hjul till den 30 december. 

■ Galleri Pang pang, Skånegatan 

81 i Stockholm, visar Peter Erikssons 

fotoserie Penumbra Pt II till 

den 23 januari. Fotografierna, som 

är del två i en serie, föreställer 

Peter Eriksson och hans familj på 

sommarstället där de vistas några 

veckor varje sommar. Alla bilderna 

är fotograferade inom en radie av 

100 meter. 

Galleri Pangpang visar också fotokonst 

för en stunds avkoppling 

från all julstress, onsdagen den 22 

december, kl. 15.00 till 20.00. Förutom 

Peter Erikssons pågående 

utställning visas delar av tidigare 

utställningar med Eva Werner, Anna 

Rut Fridholm, Ann-Sofi Rosenkvist, 

John Gripenholm och Espen 

Tollefsen. 

■ Double Elvis Gallery i Stockholm 

visar Gunnar Lundkvists 

serier och modeller, bland annat 

seriefiguren Klas Katt, till den 19 

december. 

■ Galleri Kontrast i Stockholm 

visar Pieter ten Hoopens utställning 

11 x 6 med ett urval av hans 

mest uppmärksammade dokumentära 

bildreportage. Elva reportage 

från Afghanistan, Colombia, 

Kairo, Kitezh, Mallorca, Montana, 

Pakistan, Stockholm, Syrien, Söderbärke 

och Uzbekistan, med 

vardera sex bilder har gett utställningen 

sitt namn. 

Samtidigt visas Siddharth Dhanvant 

Shangvis utställning The 

House Next Door, en melankolisk, 

ömsint och naken betraktelse om 

åldrande, ensamhet och alltings 

förgänglighet. 

Båda utställningarna pågår till 

den 16 januari. 

■ Fotomuseet i Sundsvall har låtit 

alla som vill bidra med sina bilder 

av julgranar och själva ställa ut 

dem, eller hänga upp dem, i granar 

54 Journalisten 22 december 2010–26 januari 2011 

! 

■ Enköpings 

museum visar 

Stig Norlings 

bilder, som 

spänner över 

40 år, i utställningenPressfotografens 

ögonblick till 

den 27 februari. 

Stig Norling, 

med erfarenhet 

från Dagens 

Nyheter, 

Expressen, Aftonbladet 

och 

Scanpix, har 

verkat större 

delen av sitt arbetsliv 

på Enköpings-Posten. 

Bilden är 

tagen vid mor 

Lottas gård i 

Kvek. 

! 

■ Restaurang 

Sture i Malmö 

visar Charlotte 

Strömwalls 

utställning La 

Belle Epoque 

till den 20 januari. 

som museet har placerat på Lars 

Ahlins torg i Sundsvall. Museet vill 

visa upp den mångfald av bilder 

som blev resultatet sedan kameran 

blivit var mans bildverktyg och 

julfirandet började dokumenteras i 

hemmen. Utställningen i granarna 

pågår till den 9 januari. 

■ Nordiska museet i Stockholm 

visar en fotoutställning med bilder 

från Hemmens forskningsinstitut 

till den 29 maj. Institutet bildades 

1944 av husmodersföreningar och 

kvinnoorganisationer. Bilderna var 

ett viktigt led i forskningen kring 

hur det moderna hemmet skulle 

byggas, och framför allt hur husmoderns 

arbete kunde underlättas. 

■ Södra teatern i Stockholm visar 

Elisabeth Ohlson Wallins utställning 

Jerusalem mellan den 4 

och den 13 januari. Utställningen 

innehåller 14 bilder, fotograferade 

i Jerusalem, av homosexuella, 

bisexuella och transpersoners 

kärlek. Elisabeth Ohlson Wallin 

har tidigare uppmärksammats för 

utställningarna Ecce homo och In 

hate we trust. 

■ Stockholms fotoantikvariat visar 

Aleksandra Olejniks utställning 

Dead Point till den 23 december. 

Temat där den döda vinkeln 

– när något närmar sig som du 

inte kan se i sidospeglarna när du 

kör bil. 

■ Fotografiska Galleriet har 

öppnat filial på restaurang Pontus! 

i Stockholm. Galleriet kommer att 

ansvara för mellan fyra och sex 

utställningar per år. Samarbetet 

ger ett ytterligare utställningsrum 

för samtida fotokonst i en intimare 

miljö. Till och med den 13 februari 

visas Jacob Felländers utställning 

Choice. 

■ Fotografiska museet i Stock- 

holm visar utställningen Piren till 

den 9 januari. Piren porträtterar 

ett omtalat och välbesökt gatukonstprojekt 

i ett hålrum under 

en pir i utkanten av Malmö. Under 

nära sex månader arbetade Nils 

Petter Löfstedt och Erik Vestman 

nattetid med att förvandla en 

ogästvänlig plats till ett vardagsrum. 

Det är en historia om en form 

av gatukonst som ägde rum mellan 

januari och maj 2009. 

Under samma tid som utställningen 

Lady Warhol pågår, till den 

20 mars, visas också Exploding 

Plastic Inevitable genom Ronald 

Nameths rörliga inspelningar av 

EPI med musik från Velvet Underground 

och Nico. Det var i april 

1966 som den första fullständiga 

manifestationen av Andy Warhols 

Exploding Plastic Inevitable, eller 

EPI, ägde rum på mötesplatsen 

Dom i New York City. 

■ Utvandrarnas hus i Växjö visar 

Anders Rymans utställning Livets 

steg till den 20 mars. Under mer 

än sju år har han rest jorden runt 

för att dokumentera människors 

ceremonier. 

■ Restaurang Blå Hatt i Spånga 

visar Erik Svedins fotografiska 

nutidsdokumentation av Stockholmsförorten 

Spånga. Utställningen 

pågår till den 18 mars. 

■ Fotogalleriet i Visby visar 19 

perspektiv, en utställning av fotolinjen 

på Gotlands folkhögskola fram 

till nyår. Utställningen består av 

nitton olika tolkningar av socknen 

Fardhem. Det är femte året som fotolinjens 

elever tolkar en socken på 

Södra Gotland. Eleverna har fått arbeta 

med ett valfritt tema. 

■ Rätta svar till frågetävlingen 

på sista sidan: A. 1, B. 2, C. 1, D. 1, 

E. x, F. 1, G. 2, H. 1, I. 2, J. x, K. 1, 

L. x, M. 2, N. x, O. 2, P. x, Q. 1, R. 1, 

S. 2, T. x.

Nerikes allehaNda 

FiliPsTads TidNiNg 

TidNiNgarNas Telegrambyrå 

TidNiNgeN åNgermaNlaNd 

dageNs NyheTer 

blekiNge läNs TidNiNg 

utgång grodor 

■ E-postadress: grodor@journalisten.se 

sr P4 jämTlaNd 

exPresseN.se 

sverigesradio.se 

skaraborgs allehaNda 

ÖsTersuNds-PosTeNs sajT oP.se 

skåNska dagbladeT 

exPresseN 

Tack till Theres Ulander som får boken Fler pressgrodor. Tack också till Pelle Forsberg, Holger Calov, Alf Carlsson, Erik Eriksson, 

Franciska Mouyeux, Staffan Olsson, Bosse Jonhäll, Patrik Pettersson, Birgitta Hybinette med flera för inskickade klipp. 

sr ekoT 

exPresseN 

#15 

Journalistförbundets tidning 22 dec 2010 – 26 jan 2011 

Försök 

svara 

rätt Sid 56 

senaste nytt: 

journalisten.se 

Helena giertta: ÓKampen fšr yttrandefrihet Šr inte 

tomma ord. Den kan skšrda offer. Ó Sid 2 

avdramatiker 

Daniel Sjšlin vill plocka ner fšrfattare pŒ jorden Sid 16 

mediequiz 6 frågor På jobbet 

Pops firar 

jul i 

rutan Sid 23 

Sätter 

lösarna på 

prov Sid 20 

e-tidning: 

Användarnamn: Journalisten 

Lösenord: nrfemton 

Chefredaktör 

& ansvarig utgivare 

Helena Giertta 

08-613 75 15 

hg@journalisten.se 

Reporter/ 

redaktionssekreterare 

Qia Rindevall 

08-613 75 16 

qr@journalisten.se 

Layoutansvarig (vik) 

Tomas Olsson 

08-613 75 61 

to@journalisten.se 

Reporter 

Paul Frigyes 

08-613 75 30 

pf@journalisten.se 

Reporter/redigerare 

PŠr Jansson 

08-613 75 17 

pj@journalisten.se 

Reporter 

HŒkan Lindqvist 

08-613 75 18 

hl@journalisten.se 

Reporter (vik) 

Anna de Lima 

Fagerlind 

08-613 75 23 

af@journalisten.se 

Journalistpraktikant 

Jonatan Westin 

08-613 75 93 

jw@journalisten.se 

Annonsansvarig 

Eva Agrell 

08-613 75 19 

eal@journalisten.se 

Layoutansvarig Julia Nilsson (tjänstledig) 

•rgŒng 107 

Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm 

Besšksadress Vasagatan 50, Stockholm 

Telefon 08-613 75 00 (vxl) 

Fax 08-411 58 35 

Redaktionella Šrenden 08-613 75 20 

eller e-post: redaktionen@journalisten.se 

Platsannonser 08-613 75 19 

eller e-post: annons@journalisten.se 

Produktannonser Ad4 You Media 

Johan Turian, 08-556 950 44 

Hemsida Journalisten.se 

PrenumerationsŠrenden 08-613 75 19 

Annons- och prenumerationspriser 

Se Journalisten.se/annonsera 

Upplaga 18 800 ex (TS-kontrollerad 

2009) 

Medlem i Sveriges Tidskrifter. 

RŠckvidd 38 000 läsare (Orvesto 2010:1) 

Text i databas För frilansar anslutna 

till Alis har tidningen träffat särskilt avtal 

om elektronisk lagring och publicering. 

Avtalet kan även tillämpas för frilansar 

tillhörande Läromedelsförfattarnas förening, 

Journalistförbundet, Dramatikerförbundet 

och Författarförbundet. 

Tryckeri V-TAB, Västerås, 2010 

ISSN NR 0022-5592 

Den som anser att Journalistens publicering är ett 

brott mot de pressetiska reglerna kan anmäla tidningen 

till Allmänhetens pressombudsman (se www. 

po.se). Den som anser att tidningens medarbetare i 

sitt arbete brutit mot de yrkesregler som finns kan 

anmäla detta till Yrkesetiska nämnden (se www.sjf.se 

under Yrkesfrågor & Mediepolitik: Yrkesetik och YEN). 

22 december 2010–26 januari 2011 Journalisten 55

Posttidning B-post 

■ Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm ■ Tel 08-613 75 20 ■ E-post redaktionen@journalisten.se ■ Hemsida Journalisten.se 

20 frŒgor att knŠcka 

A Vilken journalist är sekreterare 

i yttrandefrihetskommittén? 

1. Nils Funcke 

x. Anders R Olsson 

2. Gšran Rosenberg 

B.Vilket djur får symbolisera 

Sver iges Radios bloggbok om 

framtiden? 

1. Mullvaden 

x. RŒttan 

2. Ormen 

C. Vad heter dagstidningen från 

Turin som drivs av familjen 

Agnelli? 

1. La Stampa 

x. Corriere della Sera 

2. La Reppublica 

D. Vem skrev på twitter den 24 november: 

”Har varit i radio, druckit 

kaffe, åkt taxi och bajsat”. 

1. Fredrik Virtanen 

x. Blondinbella 

2. Robert Aschberg 

E. Vilken serietidnings svenska 

version fyllde 50 år i november 

2010? 

1. StŒlmannen 

x. MAD 

2. Modesty Blaise 

F. Vilken popgrupp spelade in låten 

”Hallå hela pressen”? 

1. Chattanooga 

x. Gyllene Tider 

2. Herreys 

G. Varför slog Rolling Stones 

gitarrist Keith Richards Aftonbladets 

reporter Marcus Larsson 

i skallen? 

1. Marcus Larsson frŒgade hur det 

kom sig att han ramlade ner frŒn en 

palm. 

x. Han misstog Marcus Larsson fšr 

Mick Jagger 

2. Han gillade inte Marcus Larssons 

recension av Rollings Stones konsert 

i Gšteborg 2007 

H. Vilket seriealbum om journalisten 

Tintin har stämts i Belgien 

eftersom det anses rasistisk? 

1. Tintin i Kongo 

x. Tintin i Amerika 

2. BlŒ Lotus 

bild interfoto/Sipa 

I. För vilken tidning var Ernest Hemingway 

utrikeskorrespondent i 

Paris i början av 1920talet? 

1. New York Times 

x. Chicago Tribune 

2. Toronto Star 

J. Hur många procent av chefredaktörerna 

på Sveriges 107 största 

dagstidningar är kvinnor? 

1. 50 procent 

x. 24 procent 

2. 10 procent 

Vad heter denne 

man som är 

nyhetsankare i 

Springfield? 

K. Vem var sångare och gitarrist i 

gruppen Television? 

1. Tom Verlaine 

x. Tom Petty 

2. Tom Jones 

L. Expressens mångårige litteratur 

och teaterkritiker Björn Nilsson 

hade en bror som också var 

journalist. Vad hette han? 

1. Karl Anders Adrup 

x. Bengt Bedrup 

2. Lennart Cedrup 

M. Vilken tidning har högst hushållstäckning, 

87 procent? 

1. DalslŠnningen 

x. PiteŒ-Tidningen 

2. …landsbladet 

N. På vilken ort produceras Sveriges 

Radios program P3 Planet? 

1. Malmš 

x. PiteŒ 

2. Stockholm 

O. Vilket land ligger längst ner på 

Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex? 

1. Nordkorea 

x. Jemen 

2. Eritrea 

P. Vad fick Jan Guillou stulet från 

sin bostad i Roslagen? 

1. Ett uppstoppat huvud av en antilop 

han skšt i Afrika 

x. Viner och en medaljsamling 

2. Voodoodocka fšrestŠllande Expressens 

chefredaktšr 

Q. Vad heter The Simpsons självgoda 

nyhetsankare i Springfields 

lokala TVkanal? 

1. Kent Brockman 

x. Walter Cronkite 

2. Carl Bernstein 

R. Vilken reporter slutade på TV4 

för att jobba som Afghanistankommitténsinformationssamordnare 

i Kabul? 

1. Lasse Bengtsson 

x. Lennart Ekdal 

2. Jonas Gummesson 

S. Hur dog den kände fotografen 

Robert Capa? 

1. Han skšts ihjŠl dŒ han bevakade 

spanska inbšrdeskriget 

x. Han omkom vid landstigningen 

pŒ Omaha Beach 

2. Han trampade pŒ en landmina i 

Vietnam 

T. Vilken svensk tidning äger aktier 

i en norsk tidningskoncern? 

1. Jšnkšpings-Posten 

x. Nya Wermlands Tidningen 

2. Gšteborg-Posten 

Rätt svar på sidan 50.

avdramatiker - V-Tab

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?