Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

själva. Det kunde handla om att de hade lön genom sitt arbete, studielån eller att de var försörjda av sin partner. 18 av de unga hade försörjningsstöd från socialtjänsten. Sju av de unga hade en förälder som var avliden, vilket innebar att de hade ekonomiska tillgångar under en kortare tid i form av försäkringar och pensioner. Detta medförde dock att de inte hade möjlighet att söka ekonomiskt bistånd genom socialtjänsten så länge som de hade tillgång till eget kapital. Men det var också viktigt att få ekonomiskt stöd i form av rådgivning. De av våra intervjupersoner som hade fått råd i ekonomiska frågor var nöjda, och tyckte att sådan rådgivning var av stor betydelse för dem. I våra resultat kan vi se att 13 av de unga fick ekonomisk rådgivning av sina fosterföräldrar, tre unga fick denna rådgivning från HVB-hemmet och två unga från sina kontaktpersoner. Sammantaget var det 36 unga som fick råd i ekonomiska frågor genom sitt professionella nätverk. Vi kan alltså se att det professionella nätverket har en viktig roll genom att förmedla kunskap till unga om hur man planerar sin ekonomi, lägger upp en budget, betalar räkningar o s v. Vi söker familjehem Vi söker familjer som har tid, plats och engagemang att ta emot barn eller ungdomar i sitt hem. Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård. Vi erbjuder konsulentstöd med 24-timmars tillgänglighet, handledning och övriga professionella tjänster. Vi arbetar i team för den placerade där familjehemmet är den viktigaste länken. Ring oss så berättar vi mer! Maud Wallgren 070-837 86 67 Kontoret (08.00 - 17.00) 0650-59 53 22 www.brizad.se 8 Familjehemmet 4-2012 Arbete Att ha ett arbete eller påbörja en utbildning är också betydelsefullt i övergången från vård till vuxen. Emellertid var det 31 av de unga som uppgav att de själva hade planerat allt som hade med arbetet och utbildningen att göra i samband med vårdens avslutande. Sex av våra intervjuade ungdomar fick stöd och råd från socialtjänsten och tre från sina fosterföräldrar, två från HVB-personal och tre från sina kontaktpersoner då det handlade om att hitta ett jobb. Sammantaget var det 14 unga som fick stöd från det professionella nätverket i frågor rörande arbetet. Tre fick stöd från sina biologiska föräldrar, men flertalet av de unga fick lita till sin egen förmåga i förhållande till jobbletandet. Utbildning En majoritet av de unga svarade att de själva hade sörjt för planerandet i frågor som handlade om deras utbildning. Fyra av dem hade fått stöd i utbildningsfrågor av socialtjänsten, och fyra hade fått stöd av fosterföräldrar, en från Här finns vi Att ha ett arbete eller påbörja en utbildning är också betydelsefullt i övergången från vård till vuxen. HVB-personal och två från kontaktpersoner. Sammantaget var det 11 unga som hade fått stöd av det professionella nätverket i denna fråga. Endast en ungdom hade fått hjälp av sin biologiska familj. De unga angav att de inte var så motiverade att söka stöd i utbildningsfrågor i samband med att de lämnade vården. Det var så mycket annat att ta ställning till som var viktigare, och som gjorde att det var svårt att fokusera på den framtida utbildningen. Vem kunde de unga förvänta sig hjälp av? Vi ställde frågor till de unga om vem de kunde fråga om hjälp om de hade ekonomiska problem och behövde låna pengar, om de behövde praktisk hjälp, exempelvis om de skulle behöva flytta, och även vem de skulle gå till om de behövde känslomässigt stöd. I fråga om ekonomiskt stöd om de behövde låna pengar var det 15 av de unga som fick hjälp av sitt professionella nätverk – 12 svarade att de skulle fråga sina fosterföräldrar, två att de skulle fråga socialtjänsten, och Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - borje@luvab.se Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se Lindberg Utveckling AB 019-184000 • www.luvab.se
en skulle be sin kontaktperson om hjälp. 14 unga svarade att de skulle fråga sina biologiska föräldrar. Sju av de unga skulle fråga sin partner eller partnerns föräldrar, fem skulle fråga sina syskon eller släktingar och ytterligare fem av dem skulle fråga vänner. Fem ungdomar svarade att de inte visste vem de skulle fråga, ytterligare fem har inte besvarat frågan. I fråga om praktisk hjälp som exempel för att få flytthjälp så skulle 13 av de unga fråga sina biologiska föräldrar och 14 av de unga skulle ta hjälp av sina fosterföräldrar. Sju av de unga skulle ta hjälp av sin partner eller partnerns föräldrar ytterliga nio skulle fråga sina syskon eller släktingar och fem skulle fråga vänner. Tre av de unga visste inte vem de skulle fråga och ytterligare tre skulle inte fråga någon utan klara det själv. Två unga svarade inte på frågan. Sammantaget skulle 19 av de unga ta hjälp av det professionella nätverket då det handlade om praktisk hjälp. Då det gällde känslomässigt stöd var det fyra som skulle fråga sina biologiska föräldrar om hjälp och sju av de unga skulle fråga sina fosterföräldrar. Två skulle vända sig till socialtjänsten, och fyra till sin kontaktperson. Sammantaget skulle 13 fråga någon i det professionella nätverket efter hjälp vid känslomässiga problem. 12 svarade att de skulle fråga sin partner eller partnerns familj. Sex skulle ta hjälp av syskon eller släkt och 12 skulle fråga sina vänner om hjälp. Två hänvisade till sig själva som möjligt stöd och sju sade att de inte hade någon att fråga om hjälp. Tre valde att inte besvara frågan. Vi kan således dra slutsatsen utifrån dessa resultat att de ungdomar vi intervjuat har mer tillgång till hjälp och stöd från biologiska föräldrar och fosterföräldrar då det handlar om ekonomiska och praktiska frågor än då det handlar om emotionella frågor. I sådana fall så vänder sig de unga i högre utsträckning till vänner och till sin partner EFTERFRÅGAT STÖD Någon att prata med Det var flera av de unga som berättade om att de önskade få kontakt med en vuxen, stabil person som de kunde söka stöd ifrån både i praktiska och känslomässiga frågor. Det var vanligt att de unga beskrev erfarenheter av separationer från familjemedlemmar, fosterföräldrar och andra viktiga personer under tiden i vården och även tidigare under barndomen. Deras erfarenhet av upp brott och instabilitet under barndomen både innan och under vården hade skapat en känsla av rotlöshet och utanförskap. ”Så att ibland kan man känna sig väldigt ensam och utelämnad på den fronten att man inte har någon att vända sig till. Nu är man utslussad ur systemet så vart ska man vända sig nu, när man inte har någon förälder som fungerar” De unga beskrev också att de gärna skulle vilja ha möjlighet att prata med andra unga som också hade erfarenheter av att ha varit placerade i familjehem eller på institution. De menade att ungdomar som delade sådana erfarenheter förstod – med dem kunde man prata öppet om sådant som andra vänner inte kunde förstå. Det innebar att de kunde stötta varandra. Att bära på erfarenheten av att ha varit placerad var inte något man alltid ville berätta om. Att ha vänner som man kunde dela dessa erfarenheter med var viktigt. ”Ja jag skulle vilja träffa andra personer som var i liknade situationer. Alltså andra tjejer och killar. Man känner sig ganska ensam med allting ibland, att det bara är jag. För att nu när jag bor i X-stad och har träffat nya vänner här så det av mitt tidigare liv det är inte sånt jag vill berätta här.” Råd och stöd för ett självständigt liv Som tidigare har nämnt efterfrågade de unga stöd i praktiska frågor. De menade att det var så mycket man behöver kunna för ta sig fram och navigera i samhället. En av ungdomarna efterfrågade en kurs i att klara sig själv efter vården. Det hade han önskat sig för att bättre klara av vardagen från stort till smått: ”Ja, jag skulle gärna se att det fanns en, en sån här typ livs… utbildning liksom, på nåt sätt. Nån, nån sorts livs… kurs liksom där man får lära sig allt från deklarering till hur det funkar med elräkningar och vad är, vad är räntan på ett lån och såna grejer liksom, vad har man för, vad finns det för föreningar man ska gå med i när man bor i hyresrätt, jag menar hyresrättsföreningen gick jag med i nu för, för tre månader sen, jag visste inte ens om att den fanns innan liksom. Och jag menar, hur viktigt är det med det liksom, sånt och ja, men, alltså när ska man kasta en disktrasa och… Alltså, det är så jäkla mycket som liksom inte, som man inte får på nåt sätt. ”(Gunnar). Att få tillgång till stöd och hjälp från någon professionell Det var ett flertal unga som beskrev sig själva som ensamma och övergivna utan något känslomässigt stöd. De beskrev sin vardag i termer av otrygghet, att de hade ångest och att de bar på en känsla av att vara lämnade och övergivna. Några uttryckte besvikelse över socialtjänsten och över att deras socialsekreterare, som under placeringen hade varit involverade på olika sätt, inte hörde av sig efter att vården hade upphört. För dem var de konstigt att de inte slog en signal på telefonen bara för att fråga hur de mådde och hur de klarade sig i sitt nya liv. ”Jag har ju sett ganska mycket hemska saker och… Jag trodde att det kom automatiskt att man skulle få förfrågan om det var FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se Familjehemmet 4-2012 9
Page 1 and 2: Familjehemmet En tidning för och o
Page 3 and 4: Ordföranden har ordet! Varje årst
Page 5 and 6: Symptom är inte alltid lika med di
Page 7: ungdomar var placerade på grund av
Page 11 and 12: det passar in i deras planering av
Page 13 and 14: Från SKL:s Cirkulär 08-81, 2008-1
Page 15 and 16: Ersättning till kontrakterade jour
Page 17 and 18: Massmedia, vart fjärde barns place
Page 19 and 20: Jag blev frisk av kärlek! Jag kom
Page 21 and 22: Rådgivarkonferens i Södertälje d
Page 23 and 24: Familjehemmens Unga Röster (FUR) U
Page 25 and 26: första gången i Dublin på IFCO-k
Page 27 and 28: Familjehemmens Riksförbund Länsf

Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?