Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

More documents

Recommendations

Info

nånting, jag är inte riktigt den som vill be om hjälp heller./…/, jag trodde ju att det skulle komma förfrågan i alla fall på ett papper hem eller vad som helst. Finns det någonting som man kan hjälpa till med för att bearbeta det som hände för, förr eller. Alltså, vad som helst. Man har ju, dom har ju ändå allt. Svart på vitt. Mitt liv. I en fil. På kontoret. Dom borde väl förstå att man, kanske inte är så himla hel och ren efter det.” Fortsatt stöd även när allt går bra De unga efterfrågade inte bara stöd när de kände sig ensamma och sårbara. Många av dem uttryckte också ett behov av att ha någon att prata med om sitt tidigare och sitt nuvarande liv. Det var därför de ville ha kontakt med tidigare fosterföräldrar och socialarbetare just för att kunna föra den typen av samtal med någon vuxen som kände till deras historia. Ibland var det lättare att prata om de svåra upplevelserna när tiden hade gått och man hade lite distans till det. Men de ville också få en möjlighet att berätta om allt det positiva som hände i deras liv och som de var stolta över. Emellertid fann många unga i vår studie att det inte var lätt att upprätthålla kontakten till tidigare professionella som man hade mött i vården, utan att det fanns någon påtaglig orsak – ett problem. De unga reflekterade över detta och undrade om de bara hade rätt till stöd om de hade problem och om de inte hade lyckats i sitt liv efter vårdens slut? Jag träffade henne förra veckan, jag har knappt träffat henne under sommaren för det har gått så bra och de ringde mig aldrig, det är precis som om jag inte har 10 Familjehemmet 4-2012 nånting längre. Det var Jag som ringde och frågade om vi skulle träffas och prata /…/ De tre sista månader, det är allt jag hade velat ha, inte för att jag inte skulle kunna klara mig om jag inte fick de månaderna, men det hade bara känts tryggt. Och de säger att det går så bra och du är ju så frisk, då tänker jag att: Måste jag gå och röka på bara för att komma tillbaka så ni fattar att jag behöver det, måste jag hela tiden göra nånting för att få stöd? Det tycker jag är lite tråkigt. Avslutande kommentarer Både i den studie vi redogjort för i denna artikel, och i vår förra studie, berättade ungdomarna om hur viktigt det var att få hjälp med att lägga upp en budget – hur skulle de bäst använda sina tillgångar? Vad är bästa sättet att spara? Vågar man ta studielån? När ungdomar flyttar hemifrån kan de fråga sina föräldrar om råd i ekonomiska frågor, och många kan också få ekonomiskt stöd hemifrån. För de ungdomar som lämnar en placering i familjehem eller HVB-hem är tillgång till sådant stöd inte en självklarhet. I vår studie kunde vi se hur betydelsefullt det var vår de ungdomar vi intervjuat att få råd och stöd i ekonomiska frågor, och flera fick också ett sådant stöd av sina fosterföräldrar även efter det att de flyttat. De ungdomar som hade tillgång till sådant stöd kände sig tryggare och fick en bättre övergång till vuxenlivet än de som saknade sådant stöd. På liknande sätt kan man säga att kunskap överförs från föräldrar till barn/ungdomar då det handlar om utbildning och arbete. Att kunna diskutera val av utbildning och arbete med någon som man litar på, och som verkligen är intresserad, är av stor betydelse. De av våra intervjupersoner som haft turen att få tillgång till berättade om hur viktigt det varit för dem. Då vi har diskuterat ungdomars situation med representanter från olika kommuners socialtjänst – både personer i chefsbefattningar och social - sekreterare – har vi ofta fått svaret att dessa ungdomar inte skiljer sig från andra grupper. Formellt har de rätt att ta del av samhällets stödinsatser - som alla andra. De kan söka studielån och de kan söka försörjningsstöd om de inte vill studera och inte lyckas få arbete. Detta påstående är natur - ligtvis helt i överensstämmelse med gällande lagar och bestämmelser. Emellertid menar vi att vår egen och den internationella forskningen på området (Höjer & Sjöblom 2011, Stein 2012) visar att dessa ungdomar befinner sig en särskild situation, som på många sätt skiljer sig från deras jämnåriga som inte har erfarenhet av att vara placerade i dygnsvård. Ungdomar som levt med sina föräldrar/ sin förälder och har kvar sitt ur - sprungliga nätverk befinner sig i en betydligt mer gynnsam situation då de skall ta steget ut i vuxenlivet. Ett exempel som belyser denna skillnad mellan olika grupper av ungdomar är behovet av att ”pröva sina vingar” under den här perioden i livet, att exempelvis börja en utbildning eller en anställning, pröva att flytta tillsammans med en partner – och sedan få lov att misslyckas. För de ungdomar som inte har erfarenhet av att vara placerade i dygnsvård eller av tidiga uppbrott hemifrån är det i de flesta fall möjligt att flytta tillbaka till föräldrarna igen om inte det självständiga boendet fungerade. Det är också möjligt att ta risken att använda sitt studielån till en utbildning som sedan inte visade sig vara den passande – vissheten om att det kan finnas en ekonomisk buffert i det privata nätverket möjliggör ett sådant risktagande. För de ungdomar som lämnar dygnsvården kan en sådan övergångsfas som kännetecknas av ett prövande och en möjlighet av att gå ”fram-och-tillbaka” i förhållande till föräldrar eller andra signifikanta vuxna inte vara möjlig. Risken är stor att det inte finns någon familj, varken ursprungsfamilj, familjehem, HVB-personal eller socialsekreterare som kan fånga upp dem och finnas som ett stöd i bakgrunden, och att de ungdomar som lämnar dygnsvården inte får möjligheten att välja i övergången från ung till vuxen. Sammanfattningsvis visar våra resultat att övergången från en placering i familjehem eller HVB-hem behöver planeras och förberedas noga tillsammans med den unge som skall ge sig ut i vuxenlivet. De administrativa processerna underlättar ofta inte en sådan planering. Att lämna vården vid ett specifikt datum är inte någon bra lösning för denna grupp av ungdomar. De ungdomar som bor kvar hemma hos föräldrarna (eller hos någon av föräldrarna) kan i de flesta fall flytta hemifrån då de känner sig mogna att göra det, och då
det passar in i deras planering av arbete och utbildning., vilket oftast inte är möjligt för de ungdomar som lämnar en placering i familjehem eller HVB-hem. Vi anser att mera uppmärksamhet behöver ges åt de ungdomar som skall stå på egna ben efter att ha varit placerade i samhällets dygnsvård. Referenser Bakketeig E & Backe-Hansen, E (2008), Forskningskunnskap om ettervern. Oslo: Nova. Nova –rapport:17/2008. Familjehemskonsulterna och ungdomar. Espvall, M & Dellgran, P (2006) ULF´s sociala sida. OM socialt stöd rekryterar och utbildar och sociala nätverk i levnadsnivåundersökningarna. Socialvetenskaplig familjehem och jourhem tidskrift. 1, s 3 – 18. program. till Stockholms stad. Hellevik, T (2005) På egne ben. Unges etableringsfase i Norge. Oslo; NOVA (Norsk institutt for forskning om uppvekst, velferd og aldring), rapport 22/05. åt Stockholms Ring stadsdelsnämnder. 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem Höjer, I & Sjöblom, Y (2011 Att stå på egna ben. Om övergången från samhällsvård till vuxenliv. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, s 24 – 41. Settersten, R A, Furstenberg, F F, & Rumbaut, R G (2005). On the ResuRsteamen baRn och ungdom Frontier of Adulthood: Theory, Research, and Public RESURSTEAMEN Policy. Chicago, IL: BARN OCH UNGDOM FamiljehemskonsulteRna University of Chicago Press. FAMILJEHEMSKONSULTERNA socialFöRvaltningen • tFn: 08-508 25 221 Stein, M (2006) Research Review: Young people SOCIALTJÄNST- leaving care. Child and OCH e-post: ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Familjehem@stockholm.se family social work, vol11, pp 273-279. Facebook.com/Familjehemstockholm Stein, M. (2012) Young People Leaving Care, supporting pathways to adulthood. London: Jessica Kingsley Publicer. Vogel, J (2003) European Welfare Regimes and the Transition to Adulthood: A Compa rative and Longitudinal perspective. Social Indicators Research. 59, 275 – 299. Wade. J. (1999) Developing leaving care services: tapping the potential of foster carers. In Hill, M (ed.): Signposts in fostering. Policy, practice and research issues, 46 – 62. London. Ingrid Höjer, professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Ingrid.Hojer@socwork.gu.se Yvonne Sjöblom, docent i socialt arbete Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet och Norrköpings universitet Yvonne.Sjoblom@socarb.su.se Stockholms stad söker familjehem och jourhem Vi söker familjer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildnings- Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem TFN: 08-508 25 221 - E-POST: FAMILJEHEM@SOT.STOCKHOLM.SE Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: • Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid • Regelbunden handledning • Återkommande utbildningsdagar • Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden • Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem • Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-21 21 86, Göteborg Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg www.gryning.se Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1 2010-04-09 15:21:42 Familjehemmet 4-2012 11
Page 1 and 2: Familjehemmet En tidning för och o
Page 3 and 4: Ordföranden har ordet! Varje årst
Page 5 and 6: Symptom är inte alltid lika med di
Page 7 and 8: ungdomar var placerade på grund av
Page 9: en skulle be sin kontaktperson om h
Page 13 and 14: Från SKL:s Cirkulär 08-81, 2008-1
Page 15 and 16: Ersättning till kontrakterade jour
Page 17 and 18: Massmedia, vart fjärde barns place
Page 19 and 20: Jag blev frisk av kärlek! Jag kom
Page 21 and 22: Rådgivarkonferens i Södertälje d
Page 23 and 24: Familjehemmens Unga Röster (FUR) U
Page 25 and 26: första gången i Dublin på IFCO-k
Page 27 and 28: Familjehemmens Riksförbund Länsf

Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?