Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Familjehemmet 

En tidning för och om familjevård Årgång 30 • Nr 4 • december 2012 

Det är så mycket jag behöver veta 

SKL:s rekommendationer 

Jag blev frisk av kärlek 

och fler intressanta artiklar

I detta nummer 

Nr 4 2012 

Symptom är inte alltid lika med diagnos ......... 5 

”Det är så mycket jag behöver veta!” ................ 6 

Handledning för familjehem ............................... 12 

SKL:s rekommendationer ........................................ 13 

Massmedia, vart fjärde barns placering 

avslutas i förtid? ..................................................... 17 

Jag blev frisk av kärlek! ....................................... 19 

Åsikter och ideér ................................................... 20 

Rådgivarkonferens i Södertälje ........................... 21 

Nu är det jul igen... ............................................... 22 

Familjehemmens Unga Röster (FUR) ................ 23 

IFCO:s europeiska konferens ............................. 24 

Nyheter från Världens center Kumla ....................... 25 

30-årsjubileum 

för Östergötlands länsförening ................................ 26 

Familjehemmens Riksförbund .......................... 27 

IDRE FJÄLL 

uthyres: 

8-bäddslägenheter, typ 9C, 

mycket hög standard och 

bästa läge. 

bertil 070-6531717 

bb023@telia.com 

www.familjehem.se 

Tenntrådssmyckeriet Snåret 

www. tenntradssmyckeriet.se 

2 Familjehemmet 4-2012 

Vill du ha bättre stöd 

och en högre ambitionsnivå? 

Bli familjehem hos oss! 

INOM Innovativ Omsorg är en stor organisation med 

flera samverkande bolag, Sociala Tjänster, Familjeforum, 

Södertörns Familjevård och KBT Mälardalen. Vi har ramavtal 

med flera av Sveriges kommuner, därför får vi förfrågningar 

i stort sett varje dag. Vi erbjuder kommuner allt från kortare 

jourhemsplaceringar till längre uppväxtplaceringar, samt 

kvalificerat behandlingsarbete (t.ex. MTFC) i familjehemsmiljö. 

Våra familjehem får arvode, omkostnadsersättning, grundutbildning, 

fortbildning, handledning samt möjlighet till 

stöd dygnet runt. 

Kontakta oss för med information 

Tel. 0200-11 53 60 eller läs mer på vår 

hemsida www.inom.com 

www.inom.com 

Familjehemsguiden 

Familjehemsguiden söker 

efter nya samarbetspartner, 

både erfarna och nya familjer. 

Kontakta oss gärna för mer information. 

Vi kan erbjuda socialtjänsten...... 

• Rekrytering och matchning av ”vanliga” familjehem. 

• Stort nätverk av familjehem över hela Sverige. 

• Utredning av familjehem enligt Kälvesten metoden. 

• Förstärkt familjehemsvård. 

• Professionell handledning till yrkesverksamma inom 

psykosociala området. 

• Extern handledning till kommunens egna familjehem för 

kortare eller längre perioder efter behov. 

• Familjehemsguidens handledare är utbildade enligt 

handledarföreningens krav. 

Kontakta 

FamiljehemsGuiden 

www.sposit.se 

familjehem@telia.com 

Tel.vx. 0156-170 25 Box 3, 619 21 Trosa 

Besöksadress: Industrigatan 5, 619 33 Trosa

Ordföranden 

har ordet! 

Varje årstid har sin charm och nu är det vinter med snö som gör att 

det blir ljusare ute. 

Nu när snön lagom lagt sig mitt i Sörmland och solen tittar fram så 

känner jag bara hur energin rinner till. 

Andra lördagen i rad då två av våra biologiska barn 20 år och 24 år 

och de tre små som var jourplacerade hos oss för några år sedan är 

här hemma. Då trivs jag. För att jag vet att barnen trivs och våra biologiska 

barn trivs med att vi har våra extra barn, som är som dom vore 

våra barnbarn i familjen. 

När alla väl kommit ut så har lagom ett av barnen klivit på tunn is 

med vatten under. OK. In, av med stövlarna för så klart blev det vatten 

ända in och i stöveln. Men som van familj med extra kläder så har jag 

självklart andra kläder och extra stövlar att byta med. Väl ute och ska 

gå promenad, så har nästa klivit ungefär likadant. Vilken tur för henne, 

för hon fick gå in och sätta sig vid TV:n medan vi gick vår promenad. 

Med sparkåkning. 

Ja, så kan en dag se ut när man gläds åt några av alla de olika människor 

man lärt känna på grund av att vi är familjehem. 

Jag önskar alla en bra vinter, och är säker på att alla vi familjehem tar 

väl hand om våra placerade och biologiska barn. Och att familjer som 

känner sig osäkra söker hjälp och får hjälp för att placeringarna inte 

ska avslutas i förtid. 

Yvonne Nordström Pettersson 

Ordförande i Familjehemmens Riksförbund 

Familjehemmet 

Ansvarig utgivare 

Roland Oscarsson 

Produktion och tryck 

Linderoths Tryckeri, 

Vingåker, tel. 0151-130 90 

Manusstopp 

Till nästa nummer: 15/2 -2013 

Annonspriser 2012 

Svartvitt 

Helsida 6 800:- 

Halvsida 3 900:- 

Kvartssida 2 300:- 

180 mm bred 35,00:-/mm 

85 mm bred 20,00:-/mm 

Priser baseras på färdigt annonsmaterial. 

Moms uttages ej. 

Annonser 0150-780 10 

Prenumeration 

400:-/år 

Plusgiro 86 52 68 – 7 

Medlemsavgift inkl. tidning 

375:-/år 

Plusgiro 86 52 68 – 7 

Redaktion och FR-Kansli 

Roland Oscarsson 

Stora Malmsvägen 7 

641 50 Katrineholm 

Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33 

E-post: famriks@hotmail.com 

Hemsida: 

www.familjehemmensriksforbund.se 

Rätt adress? 

Har ni bytt adress så skicka både 

den nya och den gamla till: 

famriks@hotmail.com 

Tack på förhand! 

Foto 

Alla bilder används som illustrationer. 

Personerna på bilderna har 

ingen anknytning till ämnet om 

det inte står speciellt angivet. 

Tidningen med samtliga artiklar 

och annonser mm läggs också ut 

på FR:s hemsida: 


ISSN 02821346 

Familjehemmet 4-2012 3

Hela vår sociala trygghet 

ARBETSMARKNAD 

ARBETSRÄTT 

BARNOMSORG 

BOSTADSBIDRAG 

FAMILJERÄTT 

FUNKTIONSHINDER 

FÖRBEHÅLLSBELOPP 

KRIMINALVÅRD 

KRONOFOGDEN 

MIGRATION 


ÅRSBÖCKER 

Social 

Handbok 

2013 

PENSIONER 

POLISEN 

PSYKIATRISK VÅRD 

RÄTTSFRÅGOR 

SJUKVÅRD 

SOCIALTJÄNST 

STUDIESTÖD 

STÖD OCH SERVICE 

VÅRDNAD OCH UMGÄNGE 

ÄLDREOMSORG 

Social hjälpreda och lärobok 

Oumbärlig för alla socialt verksamma 

och intresserade och som har sin givna 

plats på alla arbets platser och i alla hem 

när sociala frågor kommer på tal. 

Social lärobok och som underlag för 

skolans kurativa verksamhet. 

GRAFIKA FÖRLAG 

BOK 

MARKNADEN AB 

Box 95, 272 22 SIMRISHAMN 

Tel. 0414-102 52, dygnet runt 

Fax 0414-103 52 

KOMMUNAL 

HANDBOK 2012 

EU 

Kommunallagen 

Kommunvalen 2010 

Politikens spelregler 

Kommuner och landsting 

Regeringsformen 

Kommunal Handbok 

Bok i fickformat om den kommunala 

demo kratin och politikens spelregler. 

Politisk hjälpreda som många kommuner, 

landsting och politiska partier 

delar ut till sina politiker och tjänstemän, 

och vid utbildning av nyvalda. 

Pris: 1 ex 95:-, 10 ex. 80:-/st, 20 ex. 70:-/st. 

100 ex SH 50-:/st. 100 ex KH 50-:/st, exkl. moms, porto/frakt 

Privatpersoner: Sätt in 100:- på Pg 939620-1 eller Bg 378-0723, 

Bokmarknaden. Ange bokens titel, namn och adress, så kommer 

boken med posten. 

Ö. Vallgatan 6, 223 61 Lund 

Beställning 046-37 23 20, fax 046-37 23 60 

Mobil 0708-55 62 41 

E-post: order@bokmarknaden.com 

Org.nr: 556241-7385, Plusgiro: 939620-1, Bg: 378-0723 

– Förstärkt familjehemsvård 

med barnet i fokus – 

www.knytpunkten-familjevard.se

Symptom är inte alltid lika med diagnos 

Jag har personligen erfarenhet av att 

en flicka med AST var placerad hos 

oss. Vi skulle avlasta ett jourhem i 

två veckor, flickan blev kvar hos oss 

i åtta månader. Så lång tid tog det att 

hitta ett lämpligt hem åt henne. Det 

var en väldigt lärorik tid för hela vår 

familj. 

I mitt arbete har jag kontakt med 

en kvinna som fick sin diagnos 

(Asperger) i 45-års ålder. Hon är 53 

år idag. Hon har själv två döttrar som 

har samma diagnos. Hon har lärt mig 

så mycket om hur det är att leva med 

den diagnosen. Hon kan beskriva 

det med distans till sig själv. Hon är 

en helt fantastisk kvinna. Jag lär mig 

massor om mig själv genom att träffa 

henne regelbundet. 

Jag har kollegor som inte klarar av 

henne överhuvudtaget, de upplever 

henne som en besserwisser och rättshaverist. 

Hon ställer frågor för att vara 

säker på att hon har förstått och blir 

förstådd och dessa frågor anses, av 

Har du ... 

◦ engagemang 

◦ tid och rum 

◦ ordnade förhållande 

Tillsammans med oss kan du göra en insats 

Vi söker ... 

Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem 

för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller 

kortare tid. 

Vi erbjuder dig ... 

Regelbunden utbildning och handledning. Våra 

konsulenter besöker dig varannan vecka och du 

når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd 

i ditt uppdrag. 

Ring oss så berättar vi mer 

de, vara medvetet kränkande. När jag 

beskriver för kollegorna vad jag upplever 

i möten med kvinnan säger dem 

att det beror på att hon manipulerar 

mig. För mig får de gärna tro det. 

Idag tycker jag att det är för mycket 

fokus på alla diagnoser och framförallt 

diagnosers negativa sidor. 

Resurserna är kopplade till diagnosers 

negativa sidor. Vi ska åtgärda de 

negativa sidorna. 

Tänk om vi skulle vända på det. Vi 

skulle ha fokus på alla de extra förmågor 

de speciella personerna äger. 

Resurser skulle vara kopplade till att 

ytterligare öka och uppmärksamma 

de speciella förmågorna. Vi skulle 

uppmuntra de positiva sidorna. 

Jag känner en man som hade svårt 

att hitta sin plats i livet. Han misslyckades 

i skolans pedagogik, men 

gick ut med mycket större kunskaper 

än de som hade enbart MVG i betygen. 

Han kom inte in på gymnasiet 

0224 – 773 83 

www.fimab.nu 

och det individuella programmet 

var för luddigt och gav för lite utmaningar. 

Till slut i 22 års ålder fick han 

börja praktisera i Systembolaget. Han 

fick börja plocka flaskor i hyllorna. 

Han lärde sig snabbt och kunde snart 

alla artikelnummer. Han studerade 

kataloger och lärde sig snabbt vilket 

vin passade till de olika maträtterna. 

Han ville inte ha direkt kontakt 

med kunderna, men delade med sig 

av sina kunskaper till de latare kollegorna. 

Han hittade sin plats. Han 

blev anställd och jobbar sedan 11 år 

i samma butik. 

I vårt hem har vi alltid försökt ”klä 

av” alla diagnoser. Jag själv är uppvuxen 

i en liten by där alla bybor 

fyllde en funktion. Alla fick finnas 

och behövdes i byn. Vi hade bland 

annat en läkare, präst, lärare, alkoholist, 

krigsveteran, som levde ut 

sina trauman med jämna mellanrum 

och en kvinna som hade flera 

speciella förmågor. Hon kunde hela 

almanackan utantill och visste vilket 

datum alla hade sin namnsdag. 

Hon kunde sticka två strumpor samtidigt 

och hon kunde massera. Hon 

fick mycket positiv uppmärksamhet. 

Alla tyckte att det var helt fantastiskt 

att kunna memorera alla namnsdagar. 

Det kunde ingen annan i hela 

byn, inte ens läkaren, prästen eller 

läraren. Alltså måste hon vara något 

mycket bättre. Hon kunde känna sig 

stolt och nöjd trots att hon inte klarade 

av många andra saker som till 

och med den gravt alkoholiserade 

mannen klarade av. 

Tydlighet, rutiner, tålamod och acceptans 

är bra redskap som vi familjehem 

kan använda oss av i vardagslivet 

mot symptom oavsett om det beror 

t ex på diagnoser eller en dysfunktionell 

barndom. 

Telle Söderberg 


”Det är så mycket jag behöver veta!” 

Om att ta steget från familjehem eller HVB-hem till ett självständigt liv. 

Hur går det för de ungdomar som 

lämnar familjehem eller HVB-hem? 

Vilket stöd får de då de skall starta 

sitt självständiga liv? Vad säger ungdomar 

själva om vad de behöver för 

att klara av att stå på egna 

ben? De här frågorna 

har under de senaste 

åren varit i fokus 

för vårt intresse 

som forskare. I den 

här artikeln ämnar 

vi ta upp en del av resultaten 

från två av våra forskningsprojekt 

där vi har intervjuat ungdomar 

om deras erfarenheter av att lämna 

en placering i familjehem eller 

HVB-hem. 

Först kan vi konstatera att den period 

i livet som vi kallar för ”ungdomstid” 

alltmera har förlängts. Att 

lämna ungdomstiden och ta klivet 

in i vuxenvärlden är numera en 

lång process. En förlängd ungdomstid 

medför ett ökat beroende av det 

stöd som föräldrar kan ge. Därmed 

blir familjen en allt viktigare stödjande 

faktor, både känslomässigt 

och materiellt, i övergången från 

ungdomsliv till vuxenliv. Familjen 


Övergången från 

ung till vuxen är en omvälvande fas 

för de flesta ungdomar. 

förväntas ge både ett utsträckt materiellt 

och emotionellt stöd när exempelvis 

ungdomar bor kvar längre i 

barndomshemmet och etablerar sig 

senare och senare på arbetsmarknaden 

(Settersten et al. 

2005). Även om unga 

från de nordiska länderna 

i ett internationellt 

perspektiv 

flyttar hemifrån relativt 

tidigt (Vogel 2003), 

visar både svensk och norsk 

forskning (Espvall & Dellgran 2006, 

Hellevik 2005) att föräldrars ekonomiska, 

praktiska och sociala stöd 

till utflyttade barn var betydande. 

Hellevik (ibid.) fann även att stödet 

från föräldrar under de ungas etableringsfas 

har ökat sedan andra världskriget 

parallellt med välfärdsstatens 

utbyggnad. 

Övergången från ung till vuxen är 

en omvälvande fas för de flesta ungdomar. 

Att flytta hemifrån innebar 

att många viktiga beslut skall fattas- 

vilken utbildning skall man välja, 

hur skall man hitta ett bra arbete – 

och inte minst – var skall man bo 

någonstans? De beslut som fattas 

Alpklyftan söker nya och erfarna familjehem! 

Alpklyftan bedriver sedan 1995 vård och behandling av ungdomar. Alpklyftan 

består av HVB-hem, öppenvård och familjehemsvård. Alpklyftans familjehemsvård 

arbetar med barn och ungdomar. Vi söker familjehem i Göteborg och 

Västra Götalandsregionen. Vi söker också familjehem som vill ta emot ensamkommande 

flyktingbarn/ungdomar. 

Vi erbjuder 

• Engagerade familjehemskonsulenter, regelbunden handledning 

och jour dygnet runt. 

• Ungdomsbehandlare för placerad ungdom som ingår i teamet 

runt ungdomen. 

• Ersättning som möjliggör att arbeta deltid. 

• Gemensamma utbildningsdagar för familjehemmen. 

Vill du veta mer? Ring eller skicka e-post till våra familjehemskonsulenter 

så berättar de mer! Se gärna vår hemsida www.alpklyftan.se 

Linda Dalenius, 073-519 03 35 linda.dalenius@alpklyftan.com 

Kerstin Henriksson, 073- 519 03 36 kerstin.henriksson@alpklyftan.com 

under den här tiden kan få stor 

betydelse för hur livet kommer att 

gestalta sig. För de ungdomar som 

varit placerade i familjehem eller i 

institutionsvård kan övergången till 

ett självständigt vuxenliv vara mera 

problematisk än för andra jämnåriga. 

Internationell forskning visar att 

placerade ungdomars övergångsfas 

oftare inträffar tidigare och görs på 

kortare tid (Stein, 2006; Wade 1999, 

Stein 2012). Det innebär att den 

grupp ungdomar som i många fall 

kan ha ett begränsat stöd från familj 

och från sitt sociala nätverk också 

har de snävaste ramarna för att ta 

sig igenom den här övergångsfasen 

(Bakketeig 2008) – ett förhållande 

som är alltför lite uppmärksammat 

inom den svenska socialtjänsten 

(Höjer & Sjöblom 2011). Många unga 

människor som lämnar vården måste 

ensamma ta ansvar för att forma sina 

liv mycket tidigare och på betydligt 

kortare tid än vad andra ungdomar 

behöver göra. 

Hur eftervården är organiserad, och 

hur ungdomar som går ut i ett självständigt 

liv efter en placering ska få 

sina behov tillgodosedda, har länge 

varit en förbisedd fråga i Sverige. I 

motsats till länder som Storbritannien 

och Norge har inga strukturerade eftervårdsprogram 

byggts upp i Sve rige. 

Först 2008 kompletterades socialtjänstlagen 

med en paragraf som närmare 

behandlar eftervården. Där står 

att socialtjänsten ”ska tillgodose det 

särskilda behov av stöd och hjälp som 

kan finnas sedan vård och fostran 

utanför det egna hemmet upphört” 

(5 kap. 1§ SoL). Vad denna lagförändring 

får för konsekvenser i praktiken 

saknas det hittills kunskap om. 

Två studier om ungdomar som lämnar 

familjehem och HVB-hem 

Här följer en kort beskrivning av de 

två studier som vi har genomfört: 

Den första, ”Från vård till vuxenliv”, 

finansierade av Stiftelsen Allmänna 

Barnhuset. I denna studie intervjuade 

vi 16 ungdomar mellan 18 

och 22 år, vid två tillfällen med ca 

1½ - 2 års mellanrum. Tio av ungdomarna 

var placerade på grund av 

deras föräldrars alkoholmissbruk 

och/eller psykiska sjukdom. Tre

ungdomar var placerade på grund 

av eget beteende och tre på grund 

av allvarliga konflikter i familjen. 10 

av ungdomarna var födda i Sverige 

av svenska föräldrar, två hade föräldrar 

födda i Norden, och fyra var 

födda i, och hade föräldrar från, ett 

utomeuropeiskt land. Vid den första 

intervjun hade åtta ungdomar 

lämnat, eller stod i begrepp att 

lämna, vård i familjehem, och 

åtta vård i HVB-hem. Sex flickor 

och tio pojkar intervjuades. 

För att få en uppfattning om 

vilket stöd som erbjöds i ungdomarnas 

professionella och 

privata nätverk genomfördes 

också strukturerade telefonintervjuer 

med 8 fosterföräldrar, 

8 personal från HVB-hem, 15 

socialsekreterare och 5 familjehemssekreterare 

(Se Höjer & 

Sjöblom 2011). 

Den andra studien, ”Livet efter 

vården” som finansierades av 

Forsk ningsrådet för Arbetsliv 

och Socialvetenskap (FAS), var 

en mera omfattande studie. Där 

intervjuades först 111 enhetschefer 

för barn- och ungdomsgrupper 

i 75 svenska kommuner: 

26 i Stockholms län och 49 i 

Västra Götaland län. Vi använde ett 

strukturerat frågeformulär, och intervjuerna 

genomfördes per telefon. Vi 

har också intervjuat 65 ungdomar 

som lämnat placeringar i familjehem 

och HVB-hem – 51 unga kvinnor och 

14 unga män. Dessa intervjuer 

genomfördes också per telefon, med 

både öppna och slutna frågor. Alla 

ungdomsintervjuerna spelades in och 

trans kriberades. 

I den här artikeln berättar vi om 

resultaten från den sistnämnda studien 

1 . Det finns inte utrymme att i 

denna artikel redogöra för all kunskap 

som de ungdomar vi intervjuat 

så generöst delat med sig av. 

Denna gång koncentrerar vi oss på 

att i huvudsak beskriva vilket stöd 

ungdomarna fått, och vilket stöd de 

önskat få. 

Utflyttningen bestäms av socialtjäns tens 

regler och inte av de ungas behov 

Ett flertal av ungdomarna som vi har 

intervjuat nämnde att socialtjänstens 

administrativa regler, som att vården 

ska avslutas då man fyller 18 år, eller 

efter att man avslutat gymnasiet, 

utgjorde hinder för dem att kunna 

1 Resultat från första studien finns beskrivna i Höjer & Sjöblom 2011. 

flytta ut och avsluta placeringen i en 

takt som stämde överens med deras 

egna behov. Några unga uttryckte 

att om de hade fått välja själva hade 

de bott kvar längre i familjehemmet 

eller på HVB-hemmet. Många 

unga berättade också om att vårdens 

avslutande ofta skedde hastigt 

och utan planering. De kunde hända 

att den unge fick reda på att han/ 

hon skulle flytta med kort varsel 

och att placeringen skulle avslutas 

på kort tid. Detta var något som de 

unga tyckte var problematiskt - de 

tyckte att socialtjänsten borde hanterat 

avslutningarna på ett bättre 

sätt. Viktiga relationer med fosterföräldrar 

och kontaktpersoner på 

HVB-hem kunde avbrytas på grund 

av sådana forcerade avslutningar av 

placeringar och ersattes oftast inte av 

annat stöd. 

En annan aspekt av socialtjänst ens 

organisering som påverkade de ungas 

möjlighet till stöd var att de vid 18 års 

ålder blev tvungna att vända sig till 

vuxengruppen för att t.ex. söka försörjningsstöd. 

Det innebar att unga 

som hade haft en väl fungerande 

relation med sin tidigare socialsekreterare 

från barn- och ungdomsgruppen, 

ibland under hela placeringen, 

var tvungna att bryta den kontakten 

för att kunna få hjälp av socialtjänsten. 

Dessutom varierade ofta reglerna 

för att få tillgång till olika typer av 

stöd från barn- och ungdomsgruppen 

till vuxengruppen. De unga kunde 

beskriva att detta var ett hinder som 

ibland innebar att kontakten med 

socialtjänsten avslutades på grund 

av att de inte kände sig trygga med 

att träffa nya och okända socialsekreterare, 

och ibland också kände 

sig avvisad och misstänkliggjord på 

olika sätt. Att enbart behöva stöd för 

att kunna planera sin budget 

eller för att hantera vardagen 

var inte tillräckligt som motiv 

för insatser från socialtjänsten 

när de unga kategoriserades 

som vuxna. 

Att ha någonstans att bo 

”Efter att ha flyttat runt så 

mycket och aldrig känt mig 

trygg någonstans, aldrig haft 

en fast plats så var jag väldigt 

ivrig att få mitt eget där jag vet 

att den enda som kan skicka ut 

mig härifrån är jag själv”. 

Att ha en trygg plats att flytta 

till är centralt och viktigt för de 

unga som lämnar vården. Av de 

65 unga vi intervjuat var det 21 

som hade ordnat ett boende på 

egen hand. Det behövde inte 

innebära att de inte hade blivit 

erbjudna boende från socialtjänsten 

eller HVB-hemmen, 

men många av dem hade varit aktiva 

i sitt sökande av boende genom 

internet och olika annonsforum. 13 

av de unga hade fått sin lägenhet 

genom socialtjänstens försorg, och 

12 hade fått sitt boende ordnat med 

hjälp av fosterfamiljen. Några fosterföräldrar 

hade gått i borgen för de 

unga när de skulle köpa en bostadsrättslägenhet. 

Sju unga fick hjälp av 

HVB-hemmet i att ordna ett boende. 

Fem av de unga fick hjälp av sina 

kontaktpersoner och sex av dem fick 

hjälp av andra som syskon, vänner 

eller släktingar i att hitta en bostad. 

Endast en av våra intervjupersoner 

fick hjälp av sin biologiska familj att 

hitta ett boende. Sammantaget var 

det 37 av de unga som fick hjälp av 

det professionella nätverket (med 

”det professionella nätverket menar 

vi här socialtjänsten, familjehem, 

HVB-hem, kontaktperson) med att 

hitta en bostad. 

Råd och stöd i ekonomiska frågor 

Det var 19 av de unga som svarade 

att de inte hade haft någon hjälp med 

ekonomiskt stöd eller rådgivning i 

samband med att vården avslutas. 

De hade hittat sätt att försörja sig 


själva. Det kunde handla om att de 

hade lön genom sitt arbete, studielån 

eller att de var försörjda av sin 

partner. 18 av de unga hade försörjningsstöd 

från socialtjänsten. Sju av 

de unga hade en förälder som var 

avliden, vilket innebar att de hade 

ekonomiska tillgångar under en kortare 

tid i form av försäkringar och 

pensioner. Detta medförde dock att 

de inte hade möjlighet att söka ekonomiskt 

bistånd genom socialtjänsten 

så länge som de hade tillgång till 

eget kapital. 

Men det var också viktigt att få ekonomiskt 

stöd i form av rådgivning. 

De av våra intervjupersoner som 

hade fått råd i ekonomiska frågor var 

nöjda, och tyckte att sådan rådgivning 

var av stor betydelse för dem. I våra 

resultat kan vi se att 13 av de unga 

fick ekonomisk rådgivning av sina 

fosterföräldrar, tre unga fick denna 

rådgivning från HVB-hemmet och 

två unga från sina kontaktpersoner. 

Sammantaget var det 36 unga som 

fick råd i ekonomiska frågor genom 

sitt professionella nätverk. Vi kan alltså 

se att det professionella nätverket 

har en viktig roll genom att förmedla 

kunskap till unga om hur man planerar 

sin ekonomi, lägger upp en budget, 

betalar räkningar o s v. 

Vi söker familjehem 

Vi söker familjer som har tid, plats och 

engagemang att ta emot barn eller 

ungdomar i sitt hem. 

Vi arbetar med kraftigt förstärkt familjehemsvård. 

Vi erbjuder konsulentstöd med 24-timmars 

tillgänglighet, handledning och övriga 

professionella tjänster. 

Vi arbetar i team för den placerade där 

familjehemmet är den viktigaste länken. 

Ring oss så berättar vi mer! 

Maud Wallgren 070-837 86 67 

Kontoret (08.00 - 17.00) 0650-59 53 22 

www.brizad.se 


Arbete 

Att ha ett arbete eller påbörja en 

utbildning är också bety- 

delsefullt i övergången 

från vård till 

vuxen. Emellertid 

var det 31 av de 

unga som uppgav 

att de själva hade planerat 

allt som hade med 

arbetet och utbildningen att göra i 

samband med vårdens avslutande. 

Sex av våra intervjuade ungdomar 

fick stöd och råd från socialtjänsten 

och tre från sina fosterföräldrar, två 

från HVB-personal och tre från sina 

kontaktpersoner då det handlade 

om att hitta ett jobb. Sammantaget 

var det 14 unga som fick stöd från 

det professionella nätverket i frågor 

rörande arbetet. Tre fick stöd 

från sina biologiska föräldrar, men 

flertalet av de unga fick lita till 

sin egen förmåga i förhållande till 

jobbletandet. 

Utbildning 

En majoritet av de unga svarade 

att de själva hade sörjt för planerandet 

i frågor som handlade 

om deras utbildning. Fyra av dem 

hade fått stöd i utbildningsfrågor 

av socialtjänsten, och fyra hade 

fått stöd av fosterföräldrar, en från 

Här finns vi 

Att ha ett arbete eller påbörja en 

utbildning är också betydelsefullt i 

övergången från vård till vuxen. 

HVB-personal och två från kontaktpersoner. 

Sammantaget var det 11 

unga som hade fått stöd av 

det professionella nätverket 

i denna fråga. 

Endast en ungdom 

hade fått hjälp av 

sin biologiska familj. 

De unga angav att de 

inte var så motiverade att 

söka stöd i utbildningsfrågor i samband 

med att de lämnade vården. 

Det var så mycket annat att ta ställning 

till som var viktigare, och som 

gjorde att det var svårt att fokusera 

på den framtida utbildningen. 

Vem kunde de unga 

förvänta sig hjälp av? 

Vi ställde frågor till de unga om vem 

de kunde fråga om hjälp om de hade 

ekonomiska problem och behövde 

låna pengar, om de behövde praktisk 

hjälp, exempelvis om de skulle 

behöva flytta, och även vem de skulle 

gå till om de behövde känslomässigt 

stöd. 

I fråga om ekonomiskt stöd om de 

behövde låna pengar var det 15 av 

de unga som fick hjälp av sitt professionella 

nätverk – 12 svarade att de 

skulle fråga sina fosterföräldrar, två 

att de skulle fråga socialtjänsten, och 

Utbildning, konsultation, handledning 

och förstärkt familjehemsvård 

Handledarutbildning med inriktning 

mot familjehem 

Familjehemsutbildningar 

Handledning till professionsgrupper 

och familjehem 

Förstärkt familjehemsvård 

Börje Lindberg - borje@luvab.se 

Gull-Britt Lindberg - gull-britt@luvab.se 

Lindberg Utveckling AB 

019-184000 • www.luvab.se

en skulle be sin kontaktperson om 

hjälp. 14 unga svarade att de skulle 

fråga sina biologiska föräldrar. Sju 

av de unga skulle fråga sin partner 

eller partnerns föräldrar, fem skulle 

fråga sina syskon eller släktingar och 

ytterligare fem av dem skulle fråga 

vänner. Fem ungdomar svarade att 

de inte visste vem de skulle fråga, 

ytterligare fem har inte besvarat 

frågan. 

I fråga om praktisk hjälp som exempel 

för att få flytthjälp så skulle 13 

av de unga fråga sina biologiska föräldrar 

och 14 av de unga skulle ta 

hjälp av sina fosterföräldrar. Sju av 

de unga skulle ta hjälp av sin partner 

eller partnerns föräldrar ytterliga nio 

skulle fråga sina syskon eller släktingar 

och fem skulle fråga vänner. 

Tre av de unga visste inte vem de 

skulle fråga och ytterligare tre skulle 

inte fråga någon utan klara det själv. 

Två unga svarade inte på frågan. 

Sammantaget skulle 19 av de unga ta 

hjälp av det professionella nätverket 

då det handlade om praktisk hjälp. 

Då det gällde känslomässigt stöd var 

det fyra som skulle fråga sina biologiska 

föräldrar om hjälp och sju 

av de unga skulle fråga sina fosterföräldrar. 

Två skulle vända sig till 

socialtjänsten, och fyra till sin kontaktperson. 

Sammantaget skulle 

13 fråga någon i det professionella 

nätverket efter hjälp vid känslomässiga 

problem. 12 svarade att de skulle 

fråga sin partner eller partnerns 

familj. Sex skulle ta hjälp av syskon 

eller släkt och 12 skulle fråga sina 

vänner om hjälp. Två hänvisade till 

sig själva som möjligt stöd och sju 

sade att de inte hade någon att fråga 

om hjälp. Tre valde att inte besvara 

frågan. 

Vi kan således dra slutsatsen utifrån 

dessa resultat att de ungdomar vi 

intervjuat har mer tillgång till hjälp 

och stöd från biologiska föräldrar 

och fosterföräldrar då det handlar 

om ekonomiska och praktiska frågor 

än då det handlar om emotionella 

frågor. I sådana fall så vänder 

sig de unga i högre utsträckning till 

vänner och till sin partner 

EFTERFRÅGAT STÖD 

Någon att prata med 

Det var flera av de unga som berättade 

om att de önskade få kontakt med 

en vuxen, stabil person som de kunde 

söka stöd ifrån både i praktiska och 

känslomässiga frågor. Det var vanligt 

att de unga beskrev erfarenheter av 

separationer från familjemedlemmar, 

fosterföräldrar och andra viktiga personer 

under tiden i vården och även 

tidigare under barndomen. Deras 

erfarenhet av upp brott och instabilitet 

under barndomen både innan och 

under vården hade skapat en känsla 

av rotlöshet och utanförskap. 

”Så att ibland kan man känna 

sig väldigt ensam och utelämnad 

på den fronten att man inte 

har någon att vända sig till. Nu 

är man utslussad ur systemet så 

vart ska man vända sig nu, när 

man inte har någon förälder som 

fungerar” 

De unga beskrev också att de gärna 

skulle vilja ha möjlighet att prata 

med andra unga som också hade 

erfarenheter av att ha varit placerade 

i familjehem eller på institution. De 

menade att ungdomar som delade 

sådana erfarenheter förstod – med 

dem kunde man prata öppet om 

sådant som andra vänner inte kunde 

förstå. Det innebar att de kunde stötta 

varandra. Att bära på erfarenheten 

av att ha varit placerad var inte något 

man alltid ville berätta om. Att ha 

vänner som man kunde dela dessa 

erfarenheter med var viktigt. 

”Ja jag skulle vilja träffa andra 

personer som var i liknade situationer. 

Alltså andra tjejer och 

killar. Man känner sig ganska 

ensam med allting ibland, att det 

bara är jag. För att nu när jag 

bor i X-stad och har träffat nya 

vänner här så det av mitt tidigare 

liv det är inte sånt jag vill berätta 

här.” 

Råd och stöd för ett självständigt liv 

Som tidigare har nämnt efterfrågade 

de unga stöd i praktiska frågor. De 

menade att det var så mycket man 

behöver kunna för ta sig fram och 

navigera i samhället. En av ungdomarna 

efterfrågade en kurs i att 

klara sig själv efter vården. Det hade 

han önskat sig för att bättre klara av 

vardagen från stort till smått: 

”Ja, jag skulle gärna se att det 

fanns en, en sån här typ livs… 

utbildning liksom, på nåt sätt. 

Nån, nån sorts livs… kurs liksom 

där man får lära sig allt från 

deklarering till hur det funkar 

med elräkningar och vad är, vad 

är räntan på ett lån och såna grejer 

liksom, vad har man för, vad 

finns det för föreningar man ska 

gå med i när man bor i hyresrätt, 

jag menar hyresrättsföreningen 

gick jag med i nu för, för tre 

månader sen, jag visste inte ens 

om att den fanns innan liksom. 

Och jag menar, hur viktigt är det 

med det liksom, sånt och ja, men, 

alltså när ska man kasta en disktrasa 

och… Alltså, det är så jäkla 

mycket som liksom inte, som man 

inte får på nåt sätt. ”(Gunnar). 

Att få tillgång till stöd och hjälp från 

någon professionell 

Det var ett flertal unga som beskrev 

sig själva som ensamma och övergivna 

utan något känslomässigt stöd. 

De beskrev sin vardag i termer av 

otrygghet, att de hade ångest och att 

de bar på en känsla av att vara lämnade 

och övergivna. Några uttryckte 

besvikelse över socialtjänsten och 

över att deras socialsekreterare, som 

under placeringen hade varit involverade 

på olika sätt, inte hörde av 

sig efter att vården hade upphört. 

För dem var de konstigt att de inte 

slog en signal på telefonen bara för 

att fråga hur de mådde och hur de 

klarade sig i sitt nya liv. 

”Jag har ju sett ganska mycket 

hemska saker och… Jag trodde 

att det kom automatiskt att man 

skulle få förfrågan om det var 

FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING 

Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar 

Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: fvg@familjevardsgruppen.se 

eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se 


nånting, jag är inte riktigt den 

som vill be om hjälp heller./…/, 

jag trodde ju att det skulle komma 

förfrågan i alla fall på ett papper 

hem eller vad som helst. Finns det 

någonting som man kan hjälpa 

till med för att bearbeta det som 

hände för, förr eller. Alltså, vad 

som helst. Man har ju, dom har ju 

ändå allt. Svart på vitt. Mitt liv. I 

en fil. På kontoret. Dom borde väl 

förstå att man, kanske inte är så 

himla hel och ren efter det.” 

Fortsatt stöd även när allt går bra 

De unga efterfrågade inte bara stöd 

när de kände sig ensamma och sårbara. 

Många av dem uttryckte också 

ett behov av att ha någon att prata 

med om sitt tidigare och sitt nuvarande 

liv. Det var därför de ville ha 

kontakt med tidigare fosterföräldrar 

och socialarbetare just för att kunna 

föra den typen av samtal med någon 

vuxen som kände till deras historia. 

Ibland var det lättare att prata om 

de svåra upplevelserna när tiden 

hade gått och man hade lite distans 

till det. Men de ville också få 

en möjlighet att berätta om allt det 

positiva som hände i deras liv och 

som de var stolta över. Emellertid 

fann många unga i vår studie att det 

inte var lätt att upprätthålla kontakten 

till tidigare professionella som 

man hade mött i vården, utan att 

det fanns någon påtaglig orsak – ett 

problem. De unga reflekterade över 

detta och undrade om de bara hade 

rätt till stöd om de hade problem 

och om de inte hade lyckats i sitt liv 

efter vårdens slut? 

Jag träffade henne förra veckan, 

jag har knappt träffat henne 

under sommaren för det har gått 

så bra och de ringde mig aldrig, 

det är precis som om jag inte har 


nånting längre. Det var Jag som 

ringde och frågade om vi skulle 

träffas och prata /…/ De tre sista 

månader, det är allt jag hade 

velat ha, inte för att jag inte skulle 

kunna klara mig om jag inte 

fick de månaderna, men det hade 

bara känts tryggt. Och de säger 

att det går så bra och du är ju 

så frisk, då tänker jag att: Måste 

jag gå och röka på bara för att 

komma tillbaka så ni fattar att 

jag behöver det, måste jag hela 

tiden göra nånting för att få stöd? 

Det tycker jag är lite tråkigt. 

Avslutande kommentarer 

Både i den studie vi redogjort för i 

denna artikel, och i vår förra studie, 

berättade ungdomarna om hur viktigt 

det var att få hjälp med att lägga upp 

en budget – hur skulle de bäst använda 

sina tillgångar? Vad är bästa sättet 

att spara? Vågar man ta studielån? 

När ungdomar flyttar hemifrån kan 

de fråga sina föräldrar om råd i ekonomiska 

frågor, och många kan också 

få ekonomiskt stöd hemifrån. För de 

ungdomar som lämnar en placering i 

familjehem eller HVB-hem är tillgång 

till sådant stöd inte en självklarhet. 

I vår studie kunde vi se hur betydelsefullt 

det var vår de ungdomar vi 

intervjuat att få råd och stöd i ekonomiska 

frågor, och flera fick också 

ett sådant stöd av sina fosterföräldrar 

även efter det att de flyttat. De ungdomar 

som hade tillgång till sådant 

stöd kände sig tryggare och fick en 

bättre övergång till vuxenlivet än de 

som saknade sådant stöd. 

På liknande sätt kan man säga att 

kunskap överförs från föräldrar till 

barn/ungdomar då det handlar om 

utbildning och arbete. Att kunna diskutera 

val av utbildning och arbete 

med någon som man litar på, och 

som verkligen är intresserad, är av 

stor betydelse. De av våra intervjupersoner 

som haft turen att få tillgång 

till berättade om hur viktigt det 

varit för dem. 

Då vi har diskuterat ungdomars situation 

med representanter från olika 

kommuners socialtjänst – både personer 

i chefsbefattningar och social - 

sekreterare – har vi ofta fått svaret att 

dessa ungdomar inte skiljer sig från 

andra grupper. Formellt har de rätt 

att ta del av samhällets stödinsatser - 

som alla andra. De kan söka studielån 

och de kan söka försörjningsstöd 

om de inte vill studera och inte lyckas 

få arbete. Detta påstående är natur - 

ligtvis helt i överensstämmelse med 

gällande lagar och bestämmelser. 

Emellertid menar vi att vår egen och 

den internationella forskningen på 

området (Höjer & Sjöblom 2011, Stein 

2012) visar att dessa ungdomar befinner 

sig en särskild situation, som på 

många sätt skiljer sig från deras jämnåriga 

som inte har erfarenhet av att 

vara placerade i dygnsvård. Ungdomar 

som levt med sina föräldrar/ 

sin förälder och har kvar sitt ur - 

sprungliga nätverk befinner sig i en 

betydligt mer gynnsam situation då 

de skall ta steget ut i vuxenlivet. 

Ett exempel som belyser denna skillnad 

mellan olika grupper av ungdomar 

är behovet av att ”pröva sina 

vingar” under den här perioden i 

livet, att exempelvis börja en utbildning 

eller en anställning, pröva att 

flytta tillsammans med en partner – 

och sedan få lov att misslyckas. För 

de ungdomar som inte har erfarenhet 

av att vara placerade i dygnsvård 

eller av tidiga uppbrott hemifrån är 

det i de flesta fall möjligt att flytta 

tillbaka till föräldrarna igen om inte 

det självständiga boendet fungerade. 

Det är också möjligt att ta risken att 

använda sitt studielån till en utbildning 

som sedan inte visade sig vara 

den passande – vissheten om att det 

kan finnas en ekonomisk buffert i 

det privata nätverket möjliggör ett 

sådant risktagande. För de ungdomar 

som lämnar dygnsvården kan en 

sådan övergångsfas som kännetecknas 

av ett prövande och en möjlighet 

av att gå ”fram-och-tillbaka” i förhållande 

till föräldrar eller andra signifikanta 

vuxna inte vara möjlig. Risken 

är stor att det inte finns någon familj, 

varken ursprungsfamilj, familjehem, 

HVB-personal eller socialsekreterare 

som kan fånga upp dem och finnas 

som ett stöd i bakgrunden, och att de 

ungdomar som lämnar dygnsvården 

inte får möjligheten att välja i övergången 

från ung till vuxen. 

Sammanfattningsvis visar våra resultat 

att övergången från en placering 

i familjehem eller HVB-hem behöver 

planeras och förberedas noga tillsammans 

med den unge som skall 

ge sig ut i vuxenlivet. De administrativa 

processerna underlättar ofta 

inte en sådan planering. Att lämna 

vården vid ett specifikt datum är inte 

någon bra lösning för denna grupp 

av ungdomar. De ungdomar som bor 

kvar hemma hos föräldrarna (eller 

hos någon av föräldrarna) kan i de 

flesta fall flytta hemifrån då de känner 

sig mogna att göra det, och då

det passar in i deras planering av 

arbete och utbildning., vilket oftast 

inte är möjligt för de ungdomar som 

lämnar en placering i familjehem 

eller HVB-hem. Vi anser att mera 

uppmärksamhet behöver ges åt de 

ungdomar som skall stå på egna ben 

efter att ha varit placerade i samhällets 

dygnsvård. 

Referenser 

Bakketeig E & Backe-Hansen, E (2008), Forskningskunnskap om ettervern. 

Oslo: Nova. Nova –rapport:17/2008. 

Familjehemskonsulterna 

och ungdomar. 

Espvall, M & Dellgran, P (2006) ULF´s sociala sida. OM socialt stöd rekryterar och utbildar 

och sociala nätverk i levnadsnivåundersökningarna. Socialvetenskaplig familjehem och jourhem 

tidskrift. 1, s 3 – 18. program. till Stockholms stad. 

Hellevik, T (2005) På egne ben. Unges etableringsfase i Norge. Oslo; 

NOVA (Norsk institutt for forskning om uppvekst, velferd og aldring), 

rapport 22/05. 

åt Stockholms 

Ring 

stadsdelsnämnder. 

08-508 25 221 eller besök 

www.stockholm.se/familjehem 

Höjer, I & Sjöblom, Y (2011 Att stå på egna ben. Om övergången från 

samhällsvård till vuxenliv. Socialvetenskaplig tidskrift, 1, s 24 – 41. 

Settersten, R A, Furstenberg, F F, & Rumbaut, R G (2005). On the ResuRsteamen baRn och ungdom 

Frontier of Adulthood: Theory, Research, and Public RESURSTEAMEN Policy. Chicago, IL: BARN OCH UNGDOM 

FamiljehemskonsulteRna 

University of Chicago Press. FAMILJEHEMSKONSULTERNA 

socialFöRvaltningen • tFn: 08-508 25 221 

Stein, M (2006) Research Review: Young people SOCIALTJÄNST- leaving care. Child and OCH 

e-post: 

ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 

Familjehem@stockholm.se 

family social work, vol11, pp 273-279. 

Facebook.com/Familjehemstockholm 

Stein, M. (2012) Young People Leaving Care, supporting pathways to 

adulthood. London: Jessica Kingsley Publicer. 

Vogel, J (2003) European Welfare Regimes and the Transition to 

Adulthood: A Compa rative and Longitudinal perspective. Social 

Indicators Research. 59, 275 – 299. 

Wade. J. (1999) Developing leaving care services: tapping the potential 

of foster carers. In Hill, M (ed.): Signposts in fostering. Policy, practice 

and research issues, 46 – 62. London. 

Ingrid Höjer, professor i socialt arbete 

Institutionen för socialt arbete, 

Göteborgs universitet 

Ingrid.Hojer@socwork.gu.se 

Yvonne Sjöblom, docent i socialt arbete 

Institutionen för socialt arbete, 

Stockholms universitet och 

Norrköpings universitet 

Yvonne.Sjoblom@socarb.su.se 

Stockholms stad söker 

familjehem och jourhem 

Vi söker familjer i Stockholmstrakten 

för barn och ungdomar. 

Vi erbjuder stöd och handledning 

samt ett intressant utbildningsprogram. 

Stockholms stad söker familjehem 

Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn 

Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildnings- 

Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem 

Ring 08-508 25 221 eller besök www.stockholm.se/familjehem 

TFN: 08-508 25 221 - E-POST: FAMILJEHEM@SOT.STOCKHOLM.SE 

Känner du engagemang och 

intresse för barn och ungdomar? 

Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar 

och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som 

jour- och familjehem. 

Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: 

• Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på 

hel- eller deltid 

• Regelbunden handledning 

• Återkommande utbildningsdagar 

• Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden 

• Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och 

familjehem 

• Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter 

Vill du veta mer – ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning 

Vård, gå in på vår hemsida www.gryning.se 

Stefan Larsson, 031-405 432, 0703-21 21 86, Göteborg 

Susanne Bödker, 0500-38 18 46, 0708-48 72 40, Skövde 

Ylva Spetz, 0521-57 57 93, 0709-50 64 78, Vänersborg 

www.gryning.se 

Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län 

och är landets största företag inom hem för vård och boende. 

Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke 

vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att 

utveckla verksamheten. 

0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd 1 2010-04-09 15:21:42 


Handledning för familjehem 

kan vara en stor investering för bättre familjevård 

Familjehem är en vanlig familj som 

sätts under press dels som familj, 

men också som yrkesverksamma i 

människovård. Den vanliga familjen 

måste fungera för att människovården 

kan ske. 

Handledning för familjehem har varit 

en aktuell fråga så länge jag har varit 

familjehem (23 år). Det är så olika 

uppfattningar om dess nödvändighet 

både hos familjehem själva som 

hos uppdragsgivarna. Allt för många 

varianter betraktas som handledning 

som rör till det hela. 

Många tolkar också handledning 

som att det bara handlar om att stödja 

när det inte fungerar. 


Trygga hem skapar 

starka människor 

RING 0515-180 30 

så berättar vi mer. 

Trygghet är en viktig del för att handledningen 

ska uppnå önskad effekt. 

Hur skapas trygghet? Trygghet ger 

frihet, frihet att vara sig själv och 

våga ta itu med saker som behöver 

luftas. Kan man känna den tryggheten 

med den som är uppdragsgivare? 

I det fallet spelar det mindre roll 

om uppdraget är direkt från kommunen 

eller via en konsulent stödd 

verksamhet. 

De placerade barn och ungdomarna 

och deras föräldrar och övrig nätverk 

väcker varierande känslor hos 

alla i familjehemmet. Vad man känner 

kan man inte styra över, men vad 

man gör kan man själv bestämma 

över. Handläggarna väcker varierande 

känslor hos familjehemmet och 

familjehemmet hos handläggarna. 

Familjehemmens motstånd för handledning 

undersöks för lite. Syftet och 

meningen med det förklaras för lite. 

Motivationsarbetet existerar knappt. 

Ändå har familjehemmen just de 

barn (dygnet runt), som kan kräva 

många timmars handledning för 

de som arbetar professionellt med 

samma barn. 

Min åsikt är att lika självklart som 

handledningen är för de yrkesverksamma 

som får lön borde det vara 

för de som får arvode. Just precis så, 

lika självklart. När en familj tar emot 

ett barn/ungdom borde det erbjudas 

handledning. Erbjudas på ett sätt där 

viktigheten kommer fram. Familjehem 

borde inte få tacka nej till det 

heller. Naturligtvis borde kommunerna 

ha flera alternativ så att man som 

familjehem får välja vem man blottar 

sig för. 

Det finns en hel del familjehem som 

kritiserar och gnäller över barnen, 

föräldrarna, handläggarna, skolan 

och hur alla andra är och hur de gör. 

Alla gör det någon gång, men det 

finns de som har det beteendet ständigt. 

Handledning är ett bra tillfälle 

att vädra sina åsikter och då helst i 

grupp och på det sättet gå vidare i 

sitt uppdrag. 

Handledningen är ju en liten försäkring 

för de placerade. Det ger insyn 

i hur familjen mår och hur barnen, 

alla barn i familjehemmet, har det. 

Telle Söderberg, 

Forum för Familjevård

Från SKL:s Cirkulär 

08-81, 2008-12-01 

1. Definition av familjehem 

Familjehem definieras i 3 kap. 2 § 

socialtjänstförordningen (SoF) på 

följande sätt ”Med familjehem avses 

ett enskilt hem som på uppdrag 

av socialnämnden tar emot barn 

för stadigvarande vård och fostran 

eller vuxna för vård och omvårdnad 

och vars verksamhet inte bedrivs 

yrkesmässigt.” 

I 2 § förordningen till lagen om stöd 

och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) anges att denna definition 

även gäller för familjehem som 

en insats enligt LSS. 

Det kan sålunda noteras att ett 

familjehem inte kan bedrivas 

yrkesmässigt till skillnad från 

HVB där det enligt 3 kap. 1 § 

SoF krävs att verksamheten 

bedrivs yrkesmässigt. Med yrkesmässighet 

avses i detta sammanhang 

att verksamheten bedrivs 

kontinuerligt och i förvärvssyfte 

(prop. 1996/97: 124 s. 146). 

2. Uppdraget som familjehem 

Uppdraget att vara familjehem är 

knutet till den eller de personer 

som socialnämnden har utrett och 

bedömt vara lämpliga för ett visst 

barn, 6 kap. 6 § socialtjänstlagen 

(SoL). Ett familjehem består vanligen 

av en familj eller en ensamstående 

person. Deras uppdrag är att 

ta hand om barnet på det sätt som 

ett barns föräldrar normalt gör d.v.s. 

att fungera som goda föräldrar. Om 

familjehemmet separerar och/eller 

ombildas tillsammans med en ny 

partner måste en ny familjehemsutredning 

göras eftersom förändringarna 

har betydelse för barnet, 

se även sid. 36 i boken Barnet och 

familjehemmet en handbok om socialnämndens 

ansvar som är utgiven 

av Svenska Kommunförbundet 2003. 

Familjehemsföräldrar är uppdragstagare 

åt socialnämnden och är således 

inte anställda. Det finns inget kollektivavtal 

som reglerar deras ersättningar 

och arbetsinsatser. Det går 

därför inte att anställa personer som 

familjehemsföräldrar. Familjehemmet 

kan inte lämna uppdraget vidare till 

annan fysisk eller juridisk person. 

Familjehem 

Familjehemmet har, genom att inte 

vara anställda, en fri ställning när 

det gäller vilken eller vilka kommuner 

de vill ta uppdrag ifrån och vilka 

barn de vill ta emot i sitt hem. 

Familjehem kan ha uppdrag åt flera 

kommuner samtidigt. Det finns inte 

reglerat i lag hur många barn som 

samtidigt får tas emot i ett familjehem. 

Den socialnämnd som placerar 

ett barn kan i avtalet med familje- 

hemmet reglera att inga ytterligare 

barn eller endast ett visst antal barn 

får tas emot i hemmet samtidigt. 

Uppdraget ersätts med ett arvode 

som varierar i storlek beroende på 

hur omfattande arbetsinsatsen och 

tidsåtgången bedöms vara. De kostnader 

som familjehemsuppdraget för 

med sig ersätts dels genom barnbidraget/studiebidraget 

dels i form av 

en omkostnadsersättning. 

3. Avtal 

Uppdraget att vara familjehem bör 

grunda sig på bl a den plan som upprättats 

rörande barnet eller den unge, 

(11 kap. 3 § SoL). I Socialstyrelsens 

allmänna råd om handläggning och 

dokumentation av ärenden som rör 

barn och unga (SOSFS 2006:12) 

används begreppet genomförandeplan 

och med det avses begreppet 

behandlingsplan som använts 

tidigare. 

För att parterna – socialnämnden 

respektive familjehemmet – ska 

veta vad som gäller i olika avseende 

bör ett skriftligt avtal ingås som 

reglerar var och ens rättigheter och 

skyldigheter. 

Av avtalet ska framgå vad uppdraget 

omfattar, ersättningar, skatter, tidpunkt 

för utbetalningar, försäkringar, 

uppsägningstider m.m. 

Blankett för avtal kan inköpas från 

Kommentus förlag. 

Det är rimligt med en uppsägningstid 

på en månad. I ärenden där 

nämnden krävt att en person är 

tjänstledig för att vara hemma med 

barnet under en bestämd period 

kan det finnas skäl att bestämma en 

längre uppsägningstid, dock högst 

3 månader. 

Uppsägningen bör ske skriftligen 

och ske i så god tid att sista 

dagen för placeringen sammanfaller 

med uppsägningstidens 

sista dag. 

4. Former för utbetalning av 

ersättningarna 

Inkomster från uppdraget som familjehem 

är per definition inte inkomster 

från yrkesmässig verksamhet (3 

kap. 2 § SoF) och ska beskattas som 

inkomster av tjänst. 

Det är således inte möjligt att utbetala 

ersättningen som en vårddygnsavgift 

till familjehemmets eventuella 

näringsverksamhet. Socialnämnden 

kan därför inte acceptera ett familjehems 

hänvisning till att de innehar 

F-skattsedel och därför anser 

sig har rätt att få utbetalning till sin 

näringsverksamhet. Ett avtal om att 

familjehemmet själv ska betala skatt 

och sociala avgifter kan inte godtas 

skattemässigt. 

Nämnden bör informera familjehemmet 

om att nämnden ska göra 

avdrag för preliminärskatt och betala 

sociala avgifter. Kontrolluppgift 

ska lämnas över utbetalda arvoden 

och omkostnadsersättningar. 

Familjehemmet ska uppmanas att 

inlämna en A-skattsedel. 

Det är möjligt för dem att ha såväl 

A-skattsedel som F-skattsedel 

Se vidare SKL:s hemsida; 

www.skl.se - familjehemsvård 


Utdrag från SKL:s cirkulär 

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, m m 

Ersättningar och villkor vid familjehemsvård är av stor betydelse bl.a. när det gäller att rekrytera och behålla familjehem. 

Familjehemmet ska genom social tjänsten ges en god information om de ersättningar och de villkor som gäller för deras uppdrag. 

Lagstiftningen ger inte mycket stöd i denna handläggning och det finns i kommu n erna behov av rekommendationer och 

vägledning gällande ersätt ningar och villkor. Mot bl a denna bakgrund har Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt 

denna information om ersättningar och villkor vid familjehemsvård. Informationen i cirkuläret är användbar även i de fall vårdnaden 

om barnet flyttas över till familje hems föräldrarna. 

Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utveck lande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen 

av dessa ärenden. 

Ersättningar vid familjehemsvård av 

barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2013 

Omkostnadsersättning 

Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år 

2013. Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, 

44 500 kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag 

som ska dras av då det går direkt till familjehemmet 

alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste 

göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader 

som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin 

familj. Ersättningen utgörs dels av en åldersförde lad schablon, 

som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader 

som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs 

när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av 

kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har 

beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. 

Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen 

har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen 

vanligen har en högre standard än den som ligger till 

grund för Konsumentverkets beräkningar. 

Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 

inklusive grundkostnad 

Kronor % av Kronor % av 

prisbasbel. prisbasbel. 

0-12 3 894 kr 105 5 563 kr 150 

13-19 4 450 kr 120 6 304 kr 170 

Arvodesersättning 

Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 2013. 

Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper 

inom vårdsektorn, utgår från aktuell löne statistik och är per 

månad fr o m. januari 2013. Arvodet har räknats upp med 

1,8 % för år 2013. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 

inklusive grundarvode 

0-12 5 302 kr 8 457 kr 10 048 kr 11 895 kr 

13-19 6 877 kr 8 457 kr 10 048 kr 11 895 kr 

Beloppen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 

130 kronor per månad och uppdragstagare 

utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. 


Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering 

enligt SoL, LVU och LSS för år 2013 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per 

förälder för år 2013. Beloppen är beräknade på 2013 års 

prisbasbelopp, 44 500 kronor, och är per månad fr o m. januari 

2013. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka 

kost nader som kan komma i uppdraget. 

Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 


Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 

4 450 kr 120 6 304 kr 170 


Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder 

för år 2013. Ersätt ningen grundar sig på löneläget för vissa 

yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 

och är per månad fr o m januari 2013. Arvodet har 

räknats upp med 1,8 % för år 2013. Individuell be dömning 

måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 

8 457 kr 10 048 kr 11 895 kr 

Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode- och omkostnadsersättning 

även för barnet. 

Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt 

SoL för år 2013 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för 

år 2013. Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, 

44 500 kronor, och är per månad fr.o.m. januari 2013. 

Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader 

som kan komma i uppdraget. 

Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria 


Kronor % av prisbasbel. Kronor % av prisbasbel. 

4 450 kr 120 6 304 kr 170 


Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år 

2013. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper 

inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 

och är per månad fr o m. januari 2013. Arvodet har räknats 

upp med 1,8 % för år 2013. Individuell bedömning måste 

göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 

Grundarvode Exempel på förhöjt arvode 


8 457 kr 10 048 kr 11 895 kr

Ersättning till kontrakterade jourhem enligt 

SoL och LVU för år 2013 


Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för 

år 2013. Beloppen är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, 

44 500 kronor, och är per månad fr o m. januari 2013. 

Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader 

som kan komma i uppdraget. 

Fast omkostnadsersättning 1 Rörlig 

omkostnadsersättn. 2 

1-2 platser % av 3-4 platser % av Enligt rekomend. för 

prisbasbel. prisbasbel. omkostnadsersättningar 

927 kr 25 1 854 50 för familjehem 

1 Då inga barn finns placerade 

2 Då barn finns placerade 



2013. Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper 

inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 

och är per månad fr o m januari 2013. Arvodet har räknats 

upp med 1,8 % för år 2013. Ersättningen är fast och utgår 

oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår 

vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån 


1 plats 2 platser 3-4 platser 

11 895 kr 17 169 kr 23 776 kr 

Ersättning till kontaktfamiljer enligt SoL år 2013 

från SKL:s cirkulär 12:63 




44 500 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna 

är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas 

det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras 

utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad 


% av Kr/dag % av Kr/dag 


0-12 105 128 150 183 

13l år 120 146 170 207 




inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik 1,8 % för 

2013 och är per dag, 1/30 av månadsarvodet för familjehem. 

På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt arvode. 

Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 dagar, vid 

t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart inom ramen 

för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag till söndag 

räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste 

göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 



Kr/dag Kr/dag Kr/dag 

0-12 177 282 397 

13l år 229 335 397 

Ersättning till kontaktpersoner för barn och vuxna enligt 

SoL år 2013 




44 500 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 

10% 371 

25% 927 

40% 1 483 



Beloppet är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, 44 500 kr. 

Arvodet varierar utifrån hur omfattande och krävande uppdraget 

bedöms vara. Individuell bedömning måste göras utifrån 


Kategori Arvode i procent 

av prisbasbelopp 

Kronor/månad 

Kategori 1 

kontakt minst en gång/vecka 

10 – 35 371 – 1 298 

Kategori 2 

kontakt flera gånger/vecka 

20 – 45 742 – 1 669 

Kategori 3 

kontakt i stort sett dagligen 

30 – 55 1 113 – 2 040 

Gällande kontaktperson vid umgänge efter dom i tingsrätt har 

Sveriges Kommu ner och Landsting inga specifika rekommendationer 

gällande arvodesersättning. Om bedömning görs att 

insatsen är av professionell karaktär kan arvodesersätt ning 

ges i den övre delen av rekommendationen eller motsvarande 

lön per timme som t.ex. behandlingsassistent. 

Hur ser det ut i din uppdragskommun? 

Vad har Du för erfarenheter ang. ersättningar, avtal mm 

till familjehem, släktinghem, kontaktpersoner/familjer? 

Maila till FR: famriks@hotmail.com el. ring 

Susann Wikberg 0921-649 88 

Roland Oscarsson 0150-780 10 

Uppdraget som familjehem 

Familjehemsföräldrar är uppdragstagare åt social nämnden 

och inte anställda. Uppdraget ersätts med ett arvode som 

varierar i storlek beroende på hur omfattande arbetsinsatsen 

bedöms vara. Arvodet är skattepliktig inkomst, som 

beskattas som inkomst av tjänst. Socialnämnden drar preliminärskatt 

och betalar sociala avgifter. Uppdraget berättigar 

inte till semesterlön eller semesterersättning. 

Arvodet är såväl sjukpenninggrundande som pensionsgrundande. 

Det berättigar däremot inte till tjänstepension. 

Tiden med familjehemsuppdraget ger inte rätt till A-kassa. 

Se också SKL:s rekommendationer 


/rekommendationer 2013 


Utdrag från SKL:s cirkulär 

Ersättning till kontaktfamilj/stödfamilj enligt LSS år 2013 

från SKL:s cirkulär 12:64 




44 500 kronor, och är per dygn som barnet eller den vuxna 

är i kontaktfamiljen. Om vistelsen är fredag till söndag räknas 

det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning måste göras 

utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad 


% av Kr/dag % av Kr/dag 


0-12 105 128 150 183 

13l år 120 146 170 207 




inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och 

är per dag. På lördagar, söndagar och helgdagar utgår dubbelt 

arvode. Om vistelsen varar sammanhängande mer än 14 

dagar, vid t ex skollov, ges dubbelt arvode på helger enbart 

inom ramen för de första 14 dagarna. Om vistelsen är fredag 

till söndag räknas det som 2 ½ dygn. Individuell bedömning 

måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 



Kr/dag Kr/dag Kr/dag 

0-12 177 282 397 

13-19 229 335 397 

Vuxen 282 335 397 

Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? 

Vi finns för Dig! 


Bli medlem nu! 

Familjehemmens Riksförbund (FR) 

tel 0921-649 88, 0150-780 10 


famriks@hotmail.com 

Ersättning till kontaktperson för barn enligt LSS år 2013 




44 500 kronor. Individuell bedömning måste göras utifrån 

vilka kostnader som kan komma i uppdraget. 

Procent av prisbasbelopp Kronor/månad 

10% 371 

25% 927 

40% 1 483 



2013. Beloppet är beräknade på 2013 års prisbasbelopp, 

44 500 kr. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken 

arbetsinsats uppdraget kräver. 

Kategori Arvode i procent 

av prisbasbelopp 

Kronor/månad 

Kategori 1 

kontakt minst en gång/vecka 

10 – 35 371 – 1 298 

Kategori 2 

kontakt flera gånger/vecka 

20 – 45 742 – 1 669 

Kategori 3 

kontakt i stort sett dagligen 

30 – 55 1 113 – 2 040 

Erbjuder 

* Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem. 

* Stöd och handledning till kommunens egna familjehem. 

* Utbildning för verksamma familjehem i bland annat 

BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet 

i skolan att fungera. 

* Lediga jourhem 

Läs mer www.scholinkonsult.se 

070-560 13 78

Massmedia, vart fjärde 

barns placering avslutas i förtid? 

Det är vad vi matats med i media sista tiden. 

Är det verkligen som det sägs i 

TV och står i tidningarna om barn 

som vi tar hand om i familjehem. 

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av 

regeringen att ta fram en vägledning 

om placerade barns hälsa och utbildning. 

Barn som är placerade i familjehem 

och HVB. 

Vägledningen tar upp ansvarsfördelning 

och strategier för effektiv samverkan 

mellan socialtjänst, skola, 

hälso och sjukvård och tandvård. 

Som ledamot i en socialnämnd hade 

jag äran att få vara med på en utbildningsdag 

som FOU (Kommuner och 

Landsting i samverkan) som var i 

Nyköping. 

Där fick vi lära oss att efter en utredning 

som gjorts på ungdomar (jag 

tror att det rörde sig om 180) placerade 

i familjehem och HVB i Malmö. 

Av Stefan Kling som finns inom skol - 

hälsovården, att det finns stora brister. 

En stor procent av de unga som varit 

placerade i minst tre månader i samhällsvård 

av de som var med i utredningen 

hade inte bra fungerande 

skolgång, fick inte kontakt med sjukhälsovård 

och tandvård om dom var 

SOL placerade. De som LVU placerades 

blev det självklart därför att det 

ska göras vid en LVU utredning. 

Kritiken är riktad mot socialförvaltningarna 

som inte har en fungerande 

gemensamhetsplan för ung som 

placeras. Vid min fråga till Stefan 

Kling om vilken procents skillnad 

som var på unga placerade i HVB 

gentemot familjehem, så var det inte 

utrett ännu. Men dom skulle gå igenom 

det av utredningen till nyår. 

Petra Rinman Socialstyrelsen frågade 

församlingen om det var någon där 

som visste om socialförvaltningen 

hade en färdig plan som följs vid placering. 

Det var en som svarade att 

dom höll på att planera en sådan. 

Är det sant, nov. 2012. Är det då konstigt 

att det finns så pass stor procent 

av de placerade som av olika anledningar 

hamnar i en förtidigt avbruten 

placering, när man inte har tryggheten 

att alla medverkar i en trygg placering 

ifrån Socialförvaltningen med 

skola och sjukhälsovård med tand - 

vård. 

Vägledningen ska vara ett praktiskt 

kunskaps stöd för alla som i sitt 

arbete möter barn som är placerade i 

samhällsvård. Vägledningen är framtagen 

i samverkan med skolverket. 

Dessutom så kan alla ni familjehem 

som är intresserad av att vi ska kunna 

förbättra för de unga söka och läsa 

på Socialstyrelsen SOSFS 2012:11 

(S) Föreskrifter och allmänna råd. 

Socialstyrelsens författningssamling. 

Vi blev bjudna på fika med massor av 

gott fikabröd i en mycket fin museiliknande 

lokal med massor av gamla 

burkar och andra förpackningar som 

funnits förr i handeln. I rummet in nan- 

för var det en hel affär som utställning. 

Detta var Pelles Lust hus i Nyköping. 

Jag och min nämndkollega satte 

oss bredvid en tjej som jobbade i 

Västerås socialförvaltning. Mycket 

intressant, hon berättade att de har 

en särskilt anställd samverkare som 

vid planering av en placering tar tag 

i alla dessa bitar och utreder möjligheterna 

för just den unge som ska 

placeras. Den kunde lagen på sina 

fem fingrar och visste att denna 

unga ska ha det den behöver framför 

allt i skolan men även inom sjukhälsovård 

och tandvård. 

Nu har jag ju förmånen som ordförande 

i Familjehemmens Riksförbund 

att åka till Stockholm och vara med 

på Socialstyrelsens konferens om 

TRYGG OCH SÄKER VÅRD för barn 

och unga i familjehem och HVB. 

En Mycket snöig dag i Stockholm. 

Norra Latin med sina fantastiskt fina 

lokaler. Konferensen blev en fördjupning 

av den information som vi fick 

i Nyköping. Mycket intressant och 

hela dagen var trevlig. Jag fick en 

ny bekantskap som för många redan 

är känd i FR, på Facebook och som 

föreläser. Jag hoppas kunna ta tillvara 

de ideer som hon har med sin kunskap 

som både teoretiker och praktiker. 

Eva – Lena Edholm. Hon har ju 

tidigare varit familjehem med många 

tonåringar och är medlem i FR. 


Ett snöigt Stockholm den 5:e december. 

Det som jag fick mer svar om var en 

del utredningar, hur man har arbetat 

fram handboken, hur man har arbetat 

fram tydligheten i vägledningen 

för att barn ska få en tryggare placering 

i familjehem och HVB. 

En del är ju vägledning som ska an - 

vändas och en del är bara vägledning 

som bör. 

Jag mottager handboken, utbildning 

och samverkan vid placering, med 

öppna armar, men jag tycker att vi 

familjehem ska hjälpa till att påminna 

sociala när vi träffar dem om att vi 

alla vill ta del av det. Förhoppningsvis 

så kommer handboken och riktlinjerna 

att finnas på Socialstyrelsens hemsida 

i början av 2013. 

Min dag på Norra Latin slutade med 

att ta sig till tunnelbanan i snöovädret. 

Väl framme i Fruängen såg jag 


min och alla andra bilar igensnöade 

på parkeringen. Då jag ringde min 

man och min mor så fick jag veta 

att det hemma var igensnöat på vår 

väg in till oss, ca 300 m. Och att min 

mamma hört om långtradarna som 

stod tvärs över i Vårby backe på båda 

sidor. Och jag som inte hade något 

mycket viktigt att göra hemma. 

Jag beslutade att ta mig med bilen 

fram till min mamma igen och sova 

där till nästa dag. Eftersom det var 

för mycket snö överallt så kunde jag 

inte stanna någonstans när jag väl 

kom ut ur parkeringen. Men det första 

stoppet blev för att inköpa mig 

en snöskyffel, 350 kr. Tack. Men det 

gjorde i alla fall att vid första försöket 

att köra in vid det närliggande 

badet så fastnade jag där. Jag var inte 

ensam om det så vi fick hjälpa varandra. 

Men då hade jag spade!!!!!!. 

Väl ute ur planteringen så åkte jag 

runt Fruängen två gånger innan det 

var färdigplogat på mammas gård 

vid parkeringen. Psst, jag stod bra 

och betalade för mej. Mamma blev 

bara glad att vi fick en kväll till 

till sammans. 

Roland Oscarsson som också var i 

samma hus som jag under dagen, 

men i annat ämne, skulle åka ifrån 

T-centralen vid 15.00, men blev uppskjutet 

till 19.30 innan hans färd 

med tåget påbörjades hemåt. Nästan 

hemma i Vingåker så kunde tåget 

inte åka ända fram till perrongen. Av 

något växelfel kanske. Roland och de 

andra som skulle gå av där fick hjälp 

av personal att hoppa ner på marken 

och klättra upp på perrongen 

en bit framåt. Det var då Roland kom 

underfund med hur högt tåget är. 

Skämt åsido, det finns så mycket 

med lagar, förordningar, utbildningar, 

rekommendationer och sunt förnuft 

som borde gälla redan. Huvud - 

saken är nog att det rörs om. Att 

våra placerade ska få en trygg och 

säker vård i våra familjehem. 


Läs mer; Oplanerade avbrott i familjehemsplaceringar av yngre barn och långvarigt placerade barn 

http://www. socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18913/2012-11-28.pdf 

Webbplats: 

För ett bättre mottagande av 

ensamkommande barn och ungdomar 

Här finns samlad information om berörda aktörers ansvar för ensamkommande barn och 

ungdomar, aktörernas roller samt exempel på hur man arbetar med frågan runt om i landet. 

Webbplatsen är framtagen i projektet ”En nationell handlingsplan för ett värdigt mottagande 

av ensamkommande barn och ungdomar”. 

1 januari 2012 startade projektet ”Ensamkommande barn - lokalt och regionalt utvecklingsstöd”. Det är del tre 

i SKL:s och Migrationsverkets arbete för ett förbättrat mottagande av ensamkommande barn, nu i samverkan 

med Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Projektet delfinansieras av Europeiska flyktingfonden. 

http://ensamkommandebarn.skl.se/

Jag blev frisk av kärlek! 

Jag kom till mitt familjehem på västgötaslätten, 

17 månader gammal. 

Min biologiska mamma kunde inte 

behålla vårdnaden om mig. Hon var 

då djupt nere i sitt alkoholmissbruk. 

Jag själv föddes med FAS – alkoholrelaterade 

fosterskador, eftersom 

hon drack alkohol under graviditeten. 

Sen den dagen, när jag lade min 

kind på min fosterpappas bröst, på 

barnhemmet, där de hämtade mig, 

var min fosterpappa fast. Mina fosterföräldrar 

gick med på att ta hand 

om mig under två års tid. Det är nu 

tjugotre. Jag kunde inte ha kommit 

till en mer kärleksfull familj. Jag har 

en egen lägenhet men bor mest hos 

dem just nu p g a. avvaktan på ytterligare 

operation. 

Att växa upp med denna sjukdom 

är inte lätt. När det känns som allra 

svårast, så finns båda mina fosterföräldrar 

där och hjälper mig upp ur 

”fallgropen” 

Som en följd av min mors tillstånd 

så fick jag även vattenskalle. Många 

turer under åren till sjukhus. Vissa 

perioder har varit bra men sen 2009 

kämpar jag dagligen med huvudvärk. 

Under alla sjukhusvistelser i 

samband med operationer har de 

varit ett välbehövligt stöd, genom 

att åka till sjukhuset i Göteborg för 

läkarbesök eller för att hälsa på mig. 

I samband med att huvudvärken 

kom, bestämde jag mig för att skriva 

ner allt som hände och använda 

det som terapi. Har gjort många 

ändringar under åren som gått, men 

under sommaren 29 juli 2011 tog jag 

kontakt med förlaget Vulkan. 

Ett år senare skickades manus och 

förslag på omslaget in, för tryckning. 

Nu 2012 kom mitt livs första självbiografi 

”Jag blev frisk av kärlek” ut 

i bokhandeln. 

Cecilia Johansson 

GLÄDJE ATT FÅ VARA MED 

9 

Tänk att få ta hand om en individ 

som inte har någon framtid och få 

följa varje framsteg. Läkarna dömer 

och skriver en massa saker som man 

upplever inte är sant. Prestigen är 

stor och de vill ju alltid ha rätt vilket 

gör att man som förälder kämpar 

ännu mer. 

Resan med denna lilla tjej som kom 

till oss 1,5 år gammal med en vikt på 

5,5 kg som nu vuxit till sig på många 

sätt och kanske minst på viktområdet 

där hon idag pendlar kring 33-34 

kg, men oavsett detta är hon värd 

sin vikt i guld. Trots dåliga förutsättningar 

har hon kämpat och kämpar 

fortfarande med alla skador hon fått 

av sin mors alkoholkonsumtion men 

hon har en livsvilja av stål. En glädje 

som jag vill unna er alla andra att 

deltaga i samt framförallt inte känna 

oro för att bry eller ta hand om ett 

barn med dåliga förutsättningar. Du 

tillsammans med dina nära och kära 

kan förbättra och ge dessa barn ett 

bra liv utifrån sina förutsättningar. 

Tänk att jag och min familj fick glädjen 

att ta hand om denna ljuvliga 

lilla krabat och slussa henne vidare 

i livet. Stort tack till alla som gav oss 

den möjligheten och tack Cecilia för 

att vi fått vara med på din resa de 

första 23 åren i ditt liv, men vi hoppas 

naturligtvis att det blir många 

mer. 

Siv Hellqvist 

Vill du köpa Cecilias bok får du som 

medlem i FR förmånen att inhandla 

den direkt av henne. 

Sätt in 100:- för boken samt 

25:- för frakt på konto 6848 

Handelsbanken, kontonummer 

682 657 158 men glöm inte skriva 

ditt namn och adress. 

Med förstärkt familjehemsvård menas att familjehemmen får särskilt stöd av familjehemskonsulenter 

som är tillgängliga dygnet runt och året om. 

I förstärkt familjehemsvård får familjehemmen god service, handledning, utbildning, ett tätt teamarbete 

mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent samt med ett tydligt fokus på säkerhet och kvalitet. 


Åsikter och idéer 

I senaste numret av familjehemmet efterlyste ordföranden Yvonne Nordström Petterson åsikter 

och idéer från medlemmarna om hur alla tillsammans inom föreningen skulle kunna göra för 

att få bättre status för familjehem. Jag är medlem och har en del åsikter och idéer. 

Makt 

Jag har under de senaste dryga 20 

åren funderat på begreppen makt 

och maktutövning. Ordet makt i sig 

är varken laddad negativt eller positivt. 

Det är hur makten används. Det 

är många, socialarbetare och familjehem, 

som inte vill kännas vid att de 

har en enorm möjlighet att använda 

makt. Det är många som använder 

makt utan att stå för det. Det är det 

som skapar så mycket frustration och 

aggressioner hos den placerade, biologiska 

familjen och socialarbetaren/ 

familjehemmet. 

Maktbegreppet är en viktig fråga och 

borde diskuteras mycket mera både 

offentligt och inom alla organisationer. 

Till den diskussionen borde, de 

ovan nämnda som i daglig dags får 

ta konsekvenserna av andras möjlighet 

att styra deras liv, bjudas med. 

De som agerar föreningens ansikte 

utåt behöver resonera om hur frustrationen 

och den egna reaktionen 

på begreppet makt visas utåt. Vi 

familjehem får också analysera vad 

det är för makt vi använder gentemot 

den placerade och de biologiska 

föräldrarna. I den hierarkiska trappan 

är vi inte längst ner även om det 

kan kännas så. 

Tillit till sig själv och andra 

Vi familjehem måste ta ansvar för 

oss själva och våra handlingar först 

innan vi kan börja begära att andra 

ska ta ansvar för oss. 

Vi familjehem kan visa respekt för de 

vi omger och kräva respekt tillbaka. 

Vi familjehem får inte vika oss för 

att andra har åsikter om oss. Vi själva 

ska stå för våra egna åsikter från 

början och inte vända kappan efter 

vinden vid varje liten vindpust. 

Som föreningens ansikte utåt skall 

man tydligt visa tillit till sig själv och 

till andra. Det skall man visa i ord 

och handling. Det är ett sätt att öka 

lusten och viljan hos oss medlemmar 

och andra aktörer som kommer i 

kontakt med föreningen. 


Föreningen kan också visa utåt vad 

föreningen står för och vilka åsikter 

som är föreningens. 

De som agerar föreningens ansikte 

får naturligtvis ha egna åsikter, 

men tydligt visa när det är en personlig 

åsikt. Den personliga åsikten 

kan inte skilja speciellt mycket från 

föreningens som man har valt att 

representera. 

Status 

Vad menar vi när vi säger att vi familjehem 

vill ha högra status? Högre status 

jämfört med vem? Vill vi ha bättre 

betalt? Större makt? 

För mig betyder det att det jag gör 

skall ha högre status i bemärkelsen 

att det ska värderas och uppmärksammas 

för precis det vad det är. 

Jag och min man, med många andra, 

har valt att öppna våra dörrar för 

socialtjänsten som behöver ha trygg 

plats för någon som anses behöva 

det. Vi har gått med på att behandla 

denna någon på ett sätt så att denna 

någon har möjlighet att växa och 

utvecklas optimalt utifrån sina egna 

förutsättningar. 

Vi har också gått med på att denna 

någon skall ha möjlighet att fortsätta 

sin relation med sina nära och kära. 

Vi har även gått med på att samarbeta 

med de övriga som finns runt 

denna någon. 

Som föreningens ansikte utåt skall 

man förstå och vidareförmedla viktigheten 

av att respektera, värdera 

och uppmärksamma det vi familjehem 

gör. 

Vi som är föreningens ansikte utåt 

gör ett viktigt arbete. Familjehem 

behövs, vi är bra, men kan alltid bli 

bättre i det vi gör! 

Telle Södertälje 

Familjehemsföreningen 

i Stockholms län

Rådgivarkonferens i Södertälje 

den 17 och 18 november 2012 

Då var det dags för en träff med 

Familje hemsföreningen som Stockholms 

län ordnade så vi kunde vara 

i Södertälje. 

Telle Söderberg och Maria Bergman 

ordnade så vi hade en konferenslokal 

att vara i både lördag och söndag. 

Och Telles snälla syster fixade goda 

luncher och fika med smörgåsar. 

Jag var lite orolig att jag inte skulle 

vakna i tid på lördags morgonen, 

men det gick mycket bra med väckning 

på telefonen. Hundarna tyckte 

nog att jag var lite konstig som började 

göra iordning mej vid 07.00, vi har 

ju haft en tid då vi suttit och latat oss 

till klockan 09.00 innan det har blivit 

morgonkissning och sedan frukost. 

Färdig satte jag mej i min smutsiga 

bil och for iväg till Södertälje medan 

jag lyssnade på dansbandet Mats 

Bergmans ifrån Nyköping och kände 

hur det börjar rycka i benen när det 

blev en härlig danslåt. 

Väl framme i Södertälje, så fick jag 

åka runt några gånger innan jag 

beslutade att stå på parkeringen 

längst bort. Jag hade en Rusta kasse 

full med grejer för att kunna göra 

iordning bakelsen till fikat. Och min 

handväska. Men det gick bra att gå 

fram dit där lokalen var. Det var 

redan några som kommit och några 

fler kom. Det känns så trevligt att få 

träffa alla. 

Jag välkomnade och presenterade 

vad vi skulle göra under lördagen. 

Vi började med en presentation som 

var intressant för oss alla eftersom 

vi hade några nya medlemmar som 

var med. 

Sedan fick Roland prata om lite som 

händer och är av intresse för FR. 

Roland berättade om ansökan om 

ekonomiska medel ifrån Socialstyrelsen 

och om Socialstyrelsens 

uppdrag att se över Barns trygghet 

och säkerhet i familjehem och HVB 

hem. 

Sedan hade jag skrivit ned fyra frågor 

som vi skulle diskutera i grupper. 

Och då räckte det om man 

hinner mad en av frågorna och att 

någon kan berätta vad man diskuterat 

och ev. kommit fram till. I våran 

Några deltagare. 

grupp hade vi unga Lena Andersson 

som är för FUR. Och vi diskuterade 

mycket hur man skulle göra för att 

knyta ihop kontakterna inom FUR 

som är en ungdomsförening i FR. 

Så det fick bli Lena som redovisade 

det. Och det blev vilda diskussioner 

kring förfarandet om FUR. Sen blev 

det många frågor som vi diskuterade 

angående att vara rådgivare och få 

samtal om olika frågor. 

Tiden gick fort och vid 12.00 kom 

Raili Telles syster med lunchen. Så vi 

försökte avsluta och ordna med bord 

att äta vid. 

Vi åt en härlig lunch med tonfisksallad 

och goda bagetter. Och när vi var 

klara dukades allt bort och borden 

fälldes ihop för att få plats för fortsatta 

diskussioner. 

Tyvärr var den föreläsaren som skulle 

prata om sociala frågor sjuk, men 

Maria hade antecknat en del av det 

som hon skulle ha prata om. Så Maria 

berättade och informerade så vi 

kunde diskutera . Det var mycket bra 

framfört. 

Helena, Telle och Lena började att 

berätta om FUR och det fortsatte 

med diskussioner även då om hur 

man skulle kunna göra med FUR. Vi 

kom ju bl a fram till att det går bra 

att samarbeta med länsdelarna och 

få vara med och få hjälp att nå ut 

bl a den vägen. Att ha kontakt via 

Facebook och att skriva i tidningen. 

Om det går ska de som redan finns i 

FUR träffas och prata ihop sig. 

Och vi hade ju fördelen att få ha 

Ylva Gavell Söderström med så vi 

fick rapport om hur IFCO konferansen 

var. Det var intressant att få 

höra hur olika vi jobbar som familjehem 

i olika länder med de olika 

förutsättningar vi har. Och Ylva hade 

fått tips om nationell samverkan för 

att kunna söka pengar till liknande 

aktiviteter. 

Läs Ylvas egen reflektion på IFCO 

konferensen. 

Mats Strandberg, komikern kom, 

hans arbete är att referera inom sporten 

i SVT och bisyssla att imitera kändisar 

som komiker. Han riggade upp 

sin högtalare medan vi fikade klart. 

Vi satte oss beredda att lyssna på 

honom och han började utan att vi 

förstod det, sen bad han om applåder. 

Och en gång till. Jag tror att 

han blev lite besviken på att vi inte 

skrattade när han ville. Men skratten 

kom sen och då undrade Mats om 

det var roligare när han slutat. Jag 

sänkte huvudet ett slag för att bara 


höra de olika skepnader han imiterade. 

Och ja, absolut visst hörde jag 

vilka han imiterade . Det blev liksom 

bättre och bättre. Vi tackade Mats 

och Maria gav honom en present. 

Ylva fick fortsätta en stund med sin 

intressanta information och berättelse 

tills vi startade styrelsemötet. 

Styrelsemötet kom i gång där innan 

middagen, för att slippa dröja kvar 

på söndagen. Det gick jättebra allting 

under dagen och vi tog oss senare till 

Skogshöjd, hotellet där vi skulle sova. 

Men tog först en promenad upp till 

restaurangen för att inta en tre rätters 

middag i en fin lokal med fönster och 

utsikt över stor del av Södertälje som 

var mörk med alla gatubelysningar. 

Det var också mycket trevligt. 

Efter en kort promenad tillbaks till 

hotellet så intog vi våra sovrum och 

på morgonen gick vi till en underbar 

frukost buffe. 

Nu är det jul igen...... 

Ja, nu är julen här och allt vad det 

innebär...... 

Tonåringarna ser fram emot sovmorgnar 

förstås! De mindre väntar på julafton 

och paket. 

Idag har två av flickorna plockat i 

krydd nejlikor i några apelsiner och 

det doftar jul, verkligen! Det får mig 

att tänka på traditioner och att ta 

vara på eller skapa detta! 

Pratade med en av våra ”gamla” flickor 

och hon påminde mig om hur 

roligt och mysigt vi hade när vi gjorde 

hennes adventskalender och att 

hon har den till sina flickor nu. Det 

var JUL för henne att hänga upp den 

nu igen! 

Vi har haft som tradition att alla 

små (upp till 10-12 år) har fått en 

adventskalender med 24 små paket. 

Uppskattat verkligen. Önskelista 

att fylla i och lägga under tomtens 

grötfat. 

Vår 6-årings önskelista är riktigt lång, 

hon har kryssat i det mesta i alla 


Vi väntade in varandra så Roland 

Oscarsson kunde köpa ut oss och vi 

körde bort till lokalen på Sveagatan 

igen. Där fick vi en god kopp kaffe 

och vi gick ut så det blev gruppfoto 

med nya FR flaggan. 

Gerty Höijer ifrån SPOSIT höll i de 

närmaste timmarna, mycket intressant. 

Vi gjorde presentation för henne 

och Marietta som också arbetar med 

Sposit och fick denna dag vara assistent 

åt Gerty som hade ont i ryggen. 

Gerty ledde oss till en samarbetsövning 

och pratade med oss alla. Det vi 

pratade mest om var handledning vid 

köksbordet. 

Tiden gick väldigt fort. Snart var 

det dags för en lunchsmörgås, Ro - 

land sammanfattade dagen och vi 

avslutade. 

Det har varit en trevlig och givande 

helg med intressanta ämnen och god 

mat och trevliga FR vänner. 

leksakskataloger som kommit med 

posten. Tonåringarnas önskelista är 

väl modell standard som, ny mobil, 

ny dator, pengar. ”Mjuka” paket finns 

det inte mycket av på någons lista! 

Jag skall köpa roliga och kluriga kortspel, 

pussel m m, bra och roligt med 

det som man kan göra tillsammans! 

Roligt när någon vill vara med och 

lära sig koka knäck, göra marsipangodis 

mm. 

Vi skall göra leverpastej, julkorv och 

ev. sylta och då brukar jag få hjälp 

att mala alla ingredienser. 

Personliga julklappar som en liten 

tavla, foton, en burk med goda små 

kakor, egen komponerad blom - 

grupp, är sådant som flickorna gärna 

pysslar med. Något att ge till föräldrar 

och syskon, kanske. 

Vi har som tradition att barnen får 

öppna en julklapp på julaftonsmorgonen, 

efter det så äter vi risgrynsgröt 

med mandel i. Den som får 

mandeln får ett hemligt paket. Så har 

Nästa möte blir styrelsemöte i en 

arbetshelg den 11 – 13 januari 2013 

i Katrineholm, kansliet. 

Är det någon medlem eller någon 

som kanske vill höra sig för att bli 

medlem som skulle vilja ha kontakt 

med oss som kanske kan komma 

förbi kansliet under den helgen så 

välkomna att höra av er till Yvonne, 

Roland eller någon annan i styrelsen. 

Se telefonnummer i tidningen. 

Ordförande 


vi ”dopp i grytan” som inte många 

vet vad det är, men de flesta tycker 

det är gott! 

Imorgon är det 1:a advent och då 

bjuds det på adventsfika med nybakat 

saffransbröd och pepparkakor. 

Jag skall ut i skogen och hämta en julgran 

till altanen, sätta upp belysning 

i den. Lite mera tall o granris i krukorna 

ute behövs. Adventskransarna 

sitter på dörrarna och kanske man 

ska lägga lite granris nedanför yttertrappan, 

som det gjordes förr i tiden? 

Önskar er alla en riktigt skön julhelg 

och ett Gott Nytt År! 

Ann-Margreth

Familjehemmens 

Unga Röster (FUR) 

Under 2012 har FUR anordnat 

eller deltagit på följande arrangemang 

– Konferens i Hagaberg med Minä selviydyn från 

Finland, RUS och IFCO. 

– Utbildningsdag för familjehem och personal i 

behandlingshem. 

– FR kongress i Piteå. 

– På Almedalsveckan med ett eget seminarium. 

– FUR-2012 läger. 

– Familjehemsdagen på Gröna Lund. 

– Utbildningskonferens med Vårljus jour- och 

familjehem. 

– FR ordförande- och funktionärskonferens. 

– Temakväll i Stockholm. 

– Aktuellt 

– Dagens Nyheter 

– Socialstyrelsen 

Tack till Helena, Toni, Lisbeth, Sanna, Samuel, 

Tim-Joel, Lena och Johan som under 2012 

varit aktiva i FUR. 

FURs Framåtblick 

– Under 2013 planerar FUR följande 

– Delta med egen workshop 

på utbildningsdagar i Visby. 

– Fem dagars arbetsträffar 

med FUR, RUS och Unga Kris. 

– Barnrättsdagarna i Örebro. 

– Almedalsveckan med eget seminarium. 

– FUR-2013 läger. 

– Familjehemskonferens i Göteborg med eget 

seminarium. 

– Göra en ny broschyr. 

– Göra om hemsidan 

– Bilda en egen förening. 

Gott Nytt År till alla Familjehemmets läsare. 

Nora Laimani 

Familjehemmens 

Unga Röster (FUR) 

Familjehemmens Unga Röster FUR är en grupp 

som verkar inom FR för att förmedla barnets 

och ungdomens syn på att vara placerad 

i familjehem eller att bo i ett hem som tar emot 

ett nytt barn eller ungdom. 

Kontakta oss 

www.fur.dinstudio.se 

f.u.r@hotmail.com 



IFCO:s europeiska konferens 

i Sofia, Bulgarien 21-24/10 2012 

Jag fick åka på IFCO:s europeiska 

konferens i Sofia, Bulgarien på egen 

hand denna höst då min tilltänkta 

resekamrat Britta Schölin krossat 

armbågen olyckligt veckan före 

avresan. Som vanligt representerade 

jag Forum för Familjevård, FfF, 

och Familjehemmens Riksförbund, 

FR. (IFCO är den internationella 

organisationen för familjevård/ 

familjehemsvård.) 

Den här konferensen betonade 

mer än vanligt vikten 

av att barn (och framför allt 

små barn) INTE ska bo på 

institutioner. Extra tryck blev 

det genom det stora antalet 

östeuropeiska del tagare 

som tydligt visade på vilken 

himmelsvid skillnad det är 

inom familjehems bran schen 

bara inom Europa. Att sedan 

konferensen hela tiden växlade 

mellan engelska, bulgariska 

och ryska med hjälp av 

både professionella tolkar via 

headset och genom flerspråkiga 

hjälptolkar som cirkulerade 

bland oss deltagare på 

raster och kvällsaktiviteter, 

för att överbrygga språkproblem, 

var en hjärngympa som 

hette duga! 

Vikten av ekonomiskt stöd till biologfamiljer 

betonades men glädjande 

nog så var det en glasklar åsikt att 

det inte räckte - utan att fokus också 

måste sättas på konkret hjälp för att 

biologfamiljerna skulle kunna klara 

sina olika svåra situationer. 

Konferensens största syfte, som jag 

uppfattade det, var att slå ett slag 

för familjehemsvård och stärka de 

östeuropeiska deltagarna i sitt jobb. 

Men... flera talare betonade att man 

aldrig ska ta en metod eller ett sätt 

och applicera det utan eftertanke i 

sitt eget land. Forskning från olika 

delar av världen visade tydligt att stor 

möda måste läggas på förberedelser 

för att önskade mål ska kunna nås. 

Föreläsningarna och workshoparna 

var som vanligt av hög kvalitet 

men (som alltid) så är det de informella 

samtalen som ger mest. Vi i 

Sverige har ju för vana att snegla åt 


de anglo saxiska länderna men jag 

hoppas att otyget som de har på 

bl a Irland att husdjur inomhus är 

förbjudna och att man blir anmäld 

som pedofil om man tillåter ett 

familjehems placerat barn att sova i 

den vuxnes säng, även om de bara 

är pyttesmå 1-åringar, aldrig når 

oss svenska familjehem. Dessutom 

får ingen mor- eller farförälder vara 

barnvakt åt sina barnbarn för då mister 

de sina placeringar! (Hårresande 

är bara förnamnet tycker jag.) 

Spännande (men hemskt!) var att få 

höra om hur korruptionen fungerar i 

vår närhet i Europa. Flera påtryckarorganisationer 

inom EU hade representanter 

med på konferensen och de 

berättade den ena historien efter den 

andra. Den värsta tyckte jag var hur 

Italien agerade när de hade ordförandeskapet 

i EU. Då påstod de att presidenten 

sagt att om inte 110 spädbarn 

lämnades till adoption i Italien så 

skulle inte ett stort EU-projekt, som 

skulle hjälpa tusentals barn, komma 

till stånd i Rumänien. En annan på - 

tryckarorganisation talade om hur de 

stängde ner en hel nationell förvaltning 

för att komma till rätta med korruptionen 

i en f d rysk provins. Att 

sedan människohandel var på tapeten 

med detaljerade beskrivningar om 

hur adoptivföräldrar i vissa västländer 

beställer sina spädbarn via internet 

och betalar för att barnet ska komma 

till dörren tror jag ni redan misstänker. 

Med stöd av Barnens rättigheter 

så håller familjerna sig undan ett år, 

ger sig till känna, döms till böter (som 

är lägre än normal adoptionskostnad 

tydligen) men sedan får vårdnaden 

om barnet för att det är barnets bästa 

man tänker på! Hmm... vad ska man 

säga? 

Ni vet ju att man gärna pratar 

om det professionella 

teamet, som vi familjehemsföräldrar 

ska vara del av, här 

i Sverige. Men talande nog så 

var det många familjehemsföräldrar 

från olika länder 

som enstämmigt sade att går 

allt bra så platsar vi familjehemsföräldrar 

i detta MEN 

när placeringen (eller det runt 

placeringen) strular så är vi 

plötsligt INTE med! 

Alltså inte bara här i Sverige 

som man säger en sak medan 

verkligheten visar något 

annat. Och all administration 

som socialsekreterarna 

sysslar med: forskningen från 

England visar att det främjar 

inte barnet eller familjehemsföräldrarna. 

Tvärt om! Inte 

mer administration än nödvändigt, 

var budskapet! 

Dessutom påtalades att man i flera 

europeiska länder inte skickar de 

placerade barnen/tonåringarna till 

psykolog, utan i stället skickar familjehemsföräldrarna. 

För då anser man 

att man vinner två saker: Dels att 

familjehemsföräldrarna inte känner 

sig utanför (utan hela tiden delaktiga) 

och dels att terapin då bedrivs 

mycket oftare med bättre resultat. 

Det skulle jag vilja ha här i Sverige! 

Vi i FR och FfF har ju i många år för - 

sökt få statliga medel till ett kansli 

utan att lyckas. Nu finns det 

EU-pengar om vi kan samla fler länder, 

exv Skandinavien, till ett gemensamt 

projekt enligt Myrna McNitt. Det 

vill jag skicka med till styrelserna i 

båda organisationerna att forska vidare 

i. Vilken styrka om vi lyckades! 

Extra kul var det att socialsekreterarna 

från Landskrona, som jag mötte

första gången i Dublin på IFCO-konferens för tre år sedan, var med och 

visade en egenproducerad film som heter ”Change is possible”. Filmen har 

de gjort med hjälp av fosterbarn som en motvikt mot allt skitprat om familjehem. 

Ungdomarna är jättenöjda med att vara placerade och berättar öppenhjärtligt 

om hur deras liv förbättrats. Får ni chansen så se den! Och vill ni 

skapa era egna chanser så kontakta Pia Holmgren, Landskrona kommun. 

På konferensen fanns det ytterligare en svensk, Lena Hedin från Örebro 

universitet, som pratade om en kvalitativ studie hon gjort med fosterbarn 

och sk beepers. (Beepers är återkommande sms som de ska svara på många 

gånger varje dag och tala om vad de gör, var de är och med vem.) Studien 

ville ta reda på hur de familjehems placerade tonåringarnas vardag var och 

vilken tillhörighet de har till familjehemmet. Dessutom ville hon ta reda på 

om det är någon skillnad i tillhörighet mellan släktinghem, nätverkshem 

eller traditionella familjehem. Spännande! Läs gärna mer om Lena och hennes 

olika forskning via Örebro Universitets hemsida. 

Jag vill även slå ett slag för 2013 års internationella IFCOkonferens 

i Osaka, Japan den 13-17 september nästa år. 

Se gärna www.ifco2013.com. 

Det andra som jag vill att ni ska 

veta är Inspons som grundats av Kia 

Mohebi och hon har gjort det möjligt 

för olika grupper att anta motionsutmaningar 

för att samla in pengar 

till välgörenhet. För det tredje vill jag 

berätta om Karl Lindqvist, Polstjärnas 

grundare som har ordnat med en stiftelse 

som stöttar lokala projekt och 

eldsjälar som arbetar med ungdomar 

för att undvika utanförskap. Jiddr, 

Inspons och Polstjärnan kan du läsa 

mer om på CSES hemsida www.cses. 

se. Avslutningsvis vill jag även berätta 

om Reach for Change hemsida för 

sociala entreprenörer och jag blev 

förvånad över att min dotter använt 

sig av Spreadthesign.com som skapats 

av Dennis Lennartsson I Örebro, 

som är ett program där man kan 

lära sig teckenspråk på internet. Jag 

För Forum för Familjevård 

och Familjehemmens Riksförbund 

Ylva Gavell Söderström 

om barn med 

alkoholrelaterade 

fosterskador 

FAS-föreningen 

Norra Långgatan 8 

261 31 Landskrona 

tel 0418-48 11 50 

FAS@telia.com 

www.fasforeningen.nu 

Kontakta 

FAS-föreningen 

för gemenskap, 

stöd och råd 

Nyheter från Världens center Kumla! 

Jag blev bjuden till Reach for Change i Stockholm och så föreläste CSES! 

Det första som jag vill dela med mig av är att ni alla ska hålla utkik efter Jiddr som är en app framtaget 

för ungdomar som vill prata. Det innebär att de kan välja olika samtalsämnen som de kan delta i som 

leds av en vuxen moderator. Bland annat kan man välja kärlek eller mobbing och så kopplar man upp 

sig till en grupp som samtalar om ämnet. Jiddr har grundats av Josefine Wahlberg. 

hoppas att jag någon gång i framtiden 

får möta Åsa Järnhäll Olsson 

& Johanna Järnhäll från Nyköping 

som startat Barnkraft och de arbetar 

med att sprida mod för att vuxna ska 

våga förstå utnyttjade barn och deras 

berättelse. Du kan läsa mer om alla 

dessa fantastiska entreprenörer på 

www.reachforchanges.se Det finns 

många fler som jag skulle vilja lyfta 

fram, ge ett tack för att de insett att 

vi alla gör olika insatser lika värdefulla 

och överallt i hela världen finns 

det människor som brinner för andra 

barn, ungdomar och vuxna, visst är 

det fantastisk och spännande! 

Petra Klawatsch, 

Ordförande i Föreningen Projekt 

Familjehemsmöten, Kumla 121127 



Östergötlands Läns Familjehemsförening 

14 oktober hade vi festen på Valla i Linköping. 

Kaffe och tårta avnjöts på Dalhbergs 

Café. Där tal hölls av revisorn och 

styrelsen. 

STORT TACK! till alla som var med. 

Nästa gång vi ska ses är på 

Årsmötet den 17 febr. 2013, 

Fontänen i Linköping. 

Då vi hoppas att en ny styrelse tillträder! 

Viktigt att alla kommer då! 

Vi som var med på festen. 

Åt lunch på Mjellerumsgården. 

Hade guidning av Valla när vi åkte häst 

och vagn. 

Ni som inte var med gick miste om en 

trevlig stunds samvaro med god mat och 

dryck, under festliga former.

Familjehemmens Riksförbund 

Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen 

Stockholm – AB 

Christina Jansèn 

08-740 24 07 

Södermanland – D 

Ann-Christin Larsson 

0157-408 63 

Uppsala – C 

Johan Kleiman 

070-656 33 27 

Östergötland – E 

Sveneric Blixt 

0141-800 68 

Kronoberg – Kalmar– GH 

Annette Andréen 

0485-722 98 

Gotland – I 

Torsten Lindqvist 

0498-380 21 

Blekinge – K 

Eva Folin 

0454-32 36 49 

Västsverige – P+O 

Gudrun Atleflo 

0320-594 04 

Halland 

– N 

Calle Bonath 

0735-39 44 54 

Skåne – LM 

Mia Johnsson 

0455-271 98 

Örebro – T 

Ingrid Heigren 

0583-503 31 

Värmland – S 

Ylva Gavell Söderström 

073-640 42 68 

Västmanland – U 

Maria Bergman 

070-848 71 40 

Västernorrland – Jämtland 

– XYZ 

Monica Fahlén 

0611-607 91 

www.familjehem-xyz.se 

Familjehemmens Unga Röster 

f.u.r@hotmail.com www.fur.dinstudio.se 

Rådgivare 

Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om 

Du har frågor mm kring dina uppdrag: 

Carita Stenbacka-Tenezakis 08-18 76 02 

Maria Bergman, Järna 070-848 71 40 

Telle Söderberg, Södertälje 08-550 947 07 

Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov 0158-410 66 

Ulrika Boklund, Trekanten 0480-503 55 

Hans Larsson, Hälleforsnäs 0157-408 63 

Calle Bonath, Hyssna 0320-390 36 

Gizella Wizell, Odensbacken 019-45 8145 

Ylva Gavell Söderström, Arvika 0570-153 16 

Rolf Ringsell, Umeå 090-390 43 

Britt Bergman, Kalix 0923-137 21 

Susann Vikberg, Boden 0921-649 88 

Västerbotten – AC 

Rolf Ringsell 

090-390 43 

www. familjehemsforeningen.se 

Norrbotten – BD 

Stig-Roland Carlzon 

0911-24 01 28 

Dalarna – W 

Telle Söderberg 

08-550 947 07 

Södertälje – AB 

Maria Bergman 

070-848 71 40 

VA. Östergötland 

Sveneric Blixt 

0141-800 68 

Ödeshög 

Margot Pettersson 

0144-318 97 

Förbundsstyrelsen 

Ordförande: Yvonne Nordström Pettersson, 

Vreta, 640 51 STJÄRNHOV, 0158-410 66 

vreta@telia.com 

V. ordf.: Maria Bergman, Gullvivsstigen 20, 

153 31 JÄRNA, 08-551 711 73, 070-848 71 40 

miabergman@msn.com 

Kassör: Hans Larsson, Lugnet, 

640 30 HÄLLEFORSNÄS, 0157-408 63, 070-554 08 63 

hans.hanas@gmail.com 

Sekreterare: Susann Vikberg, Snårvägen 7, 

961 44 BODEN, 0921-649 88, 070-323 14 29 

vikberg.j@telia.com 

Ledamot: Roland Oscarsson, Dimbo Dala, 

643 95 VINGÅKER, 0151-602 42, 070-516 02 33, 

rolandoscarsson@hotmail.com 

Ledamot: Gizela Wizell, Lännäs 1312, 

715 93 ODENSBACKEN, 019-45 81 45, 070-514 70 59 

gizela.wizell@telia.com 

Ledamot: Magnus Lorentzon, 

Ramviksby Rönstorpet 142, 870 16 RAMVIK, 

0612-403 07, 070-603 93 33 info@mlsmaskin.com 

Suppleant: Ulrika Boklund, 

Mejerigatan 1 A, 388 40 TREKANTEN 

0480-503 55 ulrika_boklund@hotmail.com 

Suppleant: Carita Stenbacka-Tenezakis, 

Telefonvägen 15, 126 37 HÄGERSTEN 

08-18 76 02 carita.stenbacka@bredband.net 

Suppleant: Monica Fahlén, 

Ytterskog 208, 870 10 ÄLANDSBRO, 0611-607 91 

070-624 34 98, monica.fahlen@gmail.com 

Revisor: Ros-Marie Svanborg, 

Patrons Allé 10, 943 31 ÖJEBYN 

070-659 90 92, jan.svanborg@telia.com 

Revisor: Martin Berglund, Sandåsgatan 13, 

945 32 NORRFJÄRDEN, 0911-200 514 

Valberedningens sammankallande: 

Britt Bergman, Hallonstigen 8, 952 41 KALIx, 

0923-137 21, jan-ulf@telia.com 


Välkommen till sjunde 

Familjehems- 

konferensen i Göteborg 

11–13 september 2013 

Familjehem Göteborg rekrytering & utbildning har åter glädjen att hälsa dig välkommen till Göteborg. 

Vår ambition är som alltid att konferensen skall vara ett forum och en mötesplats för alla som arbetar 

och verkar inom familjehemsvården. Dagarna kommer att vara fyllda med föreläsningar, seminarier 

och utställningar. Kvällstid kan du mingla, festa och umgås med kolleger från hela landet. Årets 

konferens kommer att äga rum på Clarion Hotel Post som ligger mycket centralt i Göteborg. 

Call for papers 

Er medverkan är mycket betydelsefull för den fortsatta metodutvecklingen inom familjehemsvården. 

Ta chansen att presentera ert projekt, er verksamhet eller aktuell forskning. Vi tycker att det är viktigt 

att lyfta fram det spännande utvecklingsarbete som pågår runtom i landet och att så många som 

möjligt får utbyta kunskaper och erfarenheter. Alla seminariehållare får 500 kronors rabatt på 

konferensavgiften och gratis festmiddag (erbjudandet gäller 2 personer per presentation). Varje 

presentation skall vara 60 minuter och vi vill ha ditt bidrag senast 25 januari 2013. 

Utställare 

Vill du ställa ut på konferensen och få chansen att möta deltagare från hela Sverige? 

I så fall hör av dig. 

Information 

Den praktiska delen av konferensen sköts av Thomas Kollberg på Dalheimers hus, Social resurs- 

förvaltning som är en del av Göteborgs Stad. Det är till honom du vänder dig när det gäller allt 

praktiskt som papers, anmälan och utställarmedverkan. 

Konferensavgiften är 4100 kronor (exkl.moms). I avgiften ingår föreläsningar, seminarier, lunch på 

onsdag och torsdag, pausförfriskningar och mingelkvällen. 

Det färdiga programmet kommer att vara klart i slutet på mars 2013. Om du vill reservera plats på 

konferensen redan nu, så går det bra att maila till thomas.kollberg@socialresurs.goteborg.se. 

Din anmälan är inte bindande, men du är garanterad en plats på konferensen. 

Kontaktuppgifter 

Thomas Kollberg når du på ovanstående mail eller på 031-367 97 75. 

Övrig information 

Familjehem Göteborg rekrytering & utbildning är innehållsmässigt ansvariga för konferensen, 

kontaktperson är Eva Kollberg som nås på eva.kollberg@vastrahisingen.goteborg.se 

eller på 031-366 67 07. 

Göteborgs Stad Grafiska Gruppen 121114-003-130 Utskriftsoriginal

Hela tidningen - Familjehemmens Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?