Kunskapens betydelse för omvårdnadsarbetet vid smärta och ...

Institutionen Institutionen Institutionen för för för Vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Samordnade Samordnade programmet, programmet, 160p
160p
Kandidatuppsats C-nivå, 10p
VT 2007
Kunskapens Kunskapens betydelse betydelse för för omvårdnadsarbetet omvårdnadsarbetet vid vid smärta smärta och
och
smärtbehandling smärtbehandling smärtbehandling för för äldre äldre patienter
patienter
The The importance importance of of of knowledge knowledge in in nursing nursing and and paintreatment
paintreatment
for for elderly.
Författare: Handledare:
Alice Lundin Gunilla Johansson, Adjunkt, doktorand
Angeliqa Persson
Examinator:
Lars Andersson, Lektor
1 (40)

Innehållsförteckning
1 Inledning...........................................................................................4
2 Bakgrund ..........................................................................................4
2.1 Smärta ................................................................................................................. 4
2.2 Grunder i smärtbehandling.............................................................................. 6
2.3 Smärtbehandling och kunskap ........................................................................ 6
3 Syfte...................................................................................................7
4 Teoretiska utgångspunkter ..............................................................8
5 Metod................................................................................................9
5.1 Datainsamling.................................................................................................... 9
5.2 Urvalskriterier ..................................................................................................10
5.3 Analysmetod ....................................................................................................10
5.4 Etiska aspekter.................................................................................................11
6 Resultat ........................................................................................... 11
6.1 Kunskapsbrister...............................................................................................11
6.2 Missuppfattningar ...........................................................................................14
6.3 Brister i smärtbedömning ..............................................................................15
6.4 Lagarbete ..........................................................................................................16
7 Diskussion ...................................................................................... 17
7.1 Resultatdiskussion utfrån Jean Watson........................................................17
7.2 Metoddiskussion..............................................................................................25
7.3 Egna reflektioner.............................................................................................27
8 Referensförteckning .......................................................................28
Bilaga 1………………………………………………………………………...29
Bilaga 2..............................................................................................................................39
2 (40)

Sammanfattning/abstract
Sammanfattning/abstract
Bakgrund: Författarna (vi) av denna litteraturstudie har erfarenheter där det
upplevts att brister i smärtbehandling hos äldre patienter med smärta. Det skapade
frågan om var bristen finns. Genom att studera litteratur fann vi att sjuksköterskor
kunde uppleva att de hade för lite kunskap i ämnet smärta och därmed blev deras
omvårdnad av en patient med smärta sämre och att omvårdnaden blev sämre på
grund av detta. Smärta hos äldre var komplicerad och hade många komponenter
och det försvårade smärtbehandlingen mer. Frågeställning om vilka olika faktorer
som har betydelse för smärta och smärtbehandling skapades då vi insåg att
kunskap har en avgörande betydelse för att en adekvat omvårdnad skall kunna
utföras.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa på vilket sätt kunskaper och
kunskapsbrister påverkar omvårdnad vid smärta hos äldre patienter.
Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie där böcker och artiklar använts.
Litteraturstudie var ett relevant sätt att genomföra vår studie, då uppsatsens
frågeställningar kunde besvaras. Litteraturstudie innebär att man med ny
frågeställning finner bekräftelser genom tidigare genomförd och publicerad
forskning (Nilsson, 2005).
Resultat: Litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever att de har bristande
kunskaper i smärta och smärtbehandling och smärtomvårdnad, som följd
upplever patienter brister i deras omvårdnad av smärta. Kunskapen brister även
hos patienterna vilket leder till försvåringar i omvårdnadsarbetet.
Diskussion: Resultatet visar att det finns flera faktorer som har en inverkan på
hur sjuksköterskans kommer att hantera äldres smärta och hur omvårdnad och
smärtbehandlingen utförs.
Nyckelord: smärta, äldre, kunskap, sjuksköterska
Keywords: pain, elderly, knowledge, registered nurse
3 (40)

1 Inledning
Genom erfarenheter från sjuksköterskeutbildningen har författarna (vi) upplevt
brister hos sjuksköterskor i arbetet med smärtbehandling för äldre patienter. Det
som uppmärksammats är att äldre patienter ofta har stående ordinationer samt
vidbehov ordinationer för smärtlindring, men att patienterna fortfarande upplever
att de ej fått tillräckligt med hjälp för att lindra sin smärta. Geriatrisk vård är ett
ganska nytt ämne. Vi har sett en negativ attityd från olika håll i samhället till just
den geriatriska vården och ville se vad det var som skapade en frånvaro av adekvat
smärtbehandling och omvårdnad. Genom denna litteraturstudie vill vi belysa hur
kunskap och kunskapsbrist kan ha betydelse för omvårdnads arbetet och
smärtbehandling för äldre patienter med smärta.
2 Bakgrund
Detta kapitel börjar med en definition av smärta för att skapa en förståelse om
smärta och dess komplexitet. Därefter följer en beskrivning av grunderna för
smärtbehandling. Kapitlet avslutas med ett avsnitt där äldres smärta beskrivs och
kunskapen om smärta och dess betydelse belyses vid arbetet med smärtbehandling
för äldre.
2.1 2.1 Smärta
Smärta är en emotionell och/eller sensorisk upplevelse förenat med obehag, den
är subjektiv och högst personlig och det finns ingen objektiv metod för att mäta
smärta. Den uppkommer genom att nerver stimuleras och hjärnan tolkar stimuli
som smärta. Smärta klassificeras som långvarig/kronisk smärta (3-6månader) eller
akutsmärta. Den långvariga smärtan behöver inte vara konstant utan kan vara
återkommande (Hawton. & Redmond. 1999). Det finns flera olika typer av
smärta; Nocieceptiv smärta, neurogen smärta eller neuropatisk smärta och
psykogen smärta, en oklar smärta benämns som idiopatisk smärta. Nociceptiv smärta
är en mjukdelssmärta som förekommer vid akuta trauman med vävnadsskador
4 (40)

och aktiveras av smärtreceptorer av bland annat prostatglandiner, hydrogenjoner,
kaliumjoner, fria radikaler och histamin. Substanserna frigörs från vävnadens cell,
från blodkärl och smärtreceptorer. Höga temperaturer och högt tryck aktiverar
nociceptiv smärta. Viceral smärta kallas den smärta som uppkommer från de
djupare strukturerna, exempel på djupare strukturer är de inre organen. Neurogen
smärta uppstår när en skada på nervsystemet sker, skadorna kan uppkomma
antingen på de perifera nerver och/eller det centrala nervsystemet. De skador som
kan uppkomma på nervsystemet kan uppstå genom kirurgiska ingrepp,
strålbehandling och långvariga inflammationer (Almås. Red. 2004.). Exempel på
skador på det centrala nervsystemet är multipel skleros, stroke eller trauman på
hjärnan eller ryggmärgen. Dessa tillstånd kan leda till skador på nerverna vilket
ger upphov till smärta (Almås. Red. 2004.). En långvarig nociceptiv smärta kan
genom ihållande smärta stimuli ligga bakom kroniska smärttillstånd genom att
förändringar i nervernas funktioner förändras (Aronoff. 1998). Neurogena
smärtor kan yttra sig genom obehagliga förnimmelser i form av stickningar, ilande
och brännande smärtor som patienten kan uppleva väldigt smärtsamt. Idiopatisk
smärta uppkommer utan en klar orsak varken fysiskt eller psykiskt. Psykogen smärta
är ett smärttillstånd som fastställs i samband med en psykiatrisk sjukdoms diagnos
där smärtor ingår i symtombilden. Existentiell smärta som uppkommer i samband
med existentiella kriser (Almås. Red. 2004.) .) Enligt Strangers studie (2003) är
existentiell smärta ett vitt använt begrepp men dåligt definierat som koncept.
Existentiell smärta beskrivs som en underförstådd eller öppet lidande utan klar
koppling till det fysiska smärta. Dessutom att existentiell smärta kan förstärka de
smärta som finns eller vara den direkta smärta orsak. Vidare skriver Stranger et al
(2003) existentiell smärta eller smärta som förstärkas av existentiell problematik så
som ångest inför död, frågor om livets mening, ensamhet har signifikans för den
äldre livskvalitet i livets slutsked. Existentiell smärtproblematik kan inte enbart
lindras med analgetika utan dessa smärtor kräver en kombination av
farmakologiska smärtbehandlingar samt med terapi (Stranger. Et al. 2003).
5 (40)

2.2 2.2 Grunder i smärtbehandling
Walker et al (1988) menar på i sin studie att sjuksköterskan skall med patienten
utföra en väl planerad smärtbehandling och ett mål med smärtbehandlingen skall
skapas. Med mål menas till exempel att patienten skall kunna röra sig fritt eller att
patienten skall kunna andas utan besvär, patienten skall med andra ord kunna ha
ett liv utan onödigt lidande. Det är viktigt att undersöka om patienten har en egen
strategi för att skapa kontroll över sin smärta och i så fall följa den strategin. En
strategi kan vara att patienten upptäckt att om denna till exempel utför en rörelse
eller sover på ett vist sätt blir smärtan mindre (Walker. Et al. (1988.). Krav på
sjukvårdspersonalen är att de ska ha en adekvat kunskap om smärtbehandlingar
och dess biverkningar, och hur biverkningarna skall undvikas. Kunskapen skall
vara vetenskapligt baserat och skall icke vara lösa antaganden. Olika verktyg för
att skapa en god smärtbehandling kan vara att det finns ett ömsesidigt förtroende,
en noggrann undersökning, smärtskattningsskalor – verbala och visuella. Ett gott
samarbete mellan läkare och sjuksköterska är även en förutsättning för
smärtbehandlingen (Almås. Red. 2004.).
2.3 2.3 Smärtbehandling Smärtbehandling och kunskap
McMillians (2001) studier visar att sjuksköterskan behöver stor kunskap om
smärta och dess behandlingsmetoder, på grund av att smärta är komplicerat och
individuell. Smärtan är subjektivt och bara den personen som drabbats av smärta
kan säga hur ont denne har (McMillan. 2001). Även Billing och Stridsbers (1999)
studie visar att smärtan är komplicerad på grund av dess komplexitet som smärta
är och det ställer stora krav på behandlingsmetod och mätmetod samt omvårdnad.
De belyser svårigheten att mäta smärta på grund av den personliga upplevelsen av
den. Studien påvisar även att nyutbildade sjuksköterskor upplever att de har för
lite kunskap om smärtfysiologi och farmakologi inom smärta (Billing. &.
Stridsberg. 1999). Arnér et al (1999) påvisar att sjuksköterskan tillbringar mest tid
med patienter med smärta, då det är sjuksköterskan som skall koordinera och
verkställa olika åtgärder för smärtbehandling (Arnér. Et al. 1999). Sjuksköterskans
roll som koordinator samt som verksällare i smärtbehandling gör det viktigt att de
6 (40)

esitter god kunskap inom smärta och de olika behandlingar som finns (Willow.
1999). Medicinska vetenskapliga resonemang påverkar de dagliga beslut en
sjuksköterska gör. Besluten är baserade på de empiriska medicinska studier som
finns, framförallt i arbetet med smärta. Omvårdnaden inom smärta är starkt
påverkad av vetenskapens teorier och forskning. Omvårdnadens utgångspunkt
kommer av de medicinska problemen som patienten har, och uppmärksamheten i
omvårdnadsarbetet läggs på patientens hälsa och ohälsa (Bandman. et al. 1988).
Forskning om äldre patienter är relativt nytt, samtidigt som medelåldern ökar i de
flesta länderna och ställer nya krav på sjukvården. Det är viktigt att göra fler
studier om äldre och deras smärta då det genom den ökade livslängden skapas ett
större behov från sjukvården i arbetet med vård av äldre (IASP). Enligt
Rundgrens rapport har äldre patienter en tendens att göra somatiska klagomål för
att undvika att berätta om emotionella smärtor (Rundgren. 2006). Detta gör att
sjuksköterska måste fästa särskild uppmärksamhet vid smärtklagomål hos äldre för
att inte undervärdera de affektiva komponenterna (Almås. (Red.). 2001). Äldres
smärta har visats vara svår att mäta då den är komplex på grund av att äldre ofta
har multipla diagnoser (Antall. & Kresevic. 2004). Smärta hos äldre är komplicerat
där många faktorer spelar in som visats i texten ovan. Smärtan har olika sätt att
visa sig och hur man reagerar på smärta är högst personligt. En god kunskap om
smärta och smärtans olika former att visa sig, ställer höga krav på sjuksköterskan
för att en god smärtbehandling skall kunna genomföras. Litteraturstudien vill
belysa kunskapens vikt i arbetet för sjuksköterskor för att en adekvat
smärtbehandling och omvårdnad för äldre skall kunna genomföras.
3 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är att belysa på vilket sätt kunskaper och
kunskapsbrister påverkar omvårdnad vid smärta hos äldre patienter.
7 (40)

4 Teoretiska utgångspunkter
Jahren- Kristoffersen (red. 2002) tolkar Jean Watson och menar att hon har en
humanistisk och holistisk människosyn. Watson´s människosyn har flera
dimensioner och innebär att människan skall ses både från de fysiologiska och de
psyksociala behov som finns. Omvårdnadsmodellen bygger på vetenskapen och
humanistiska värderingar. J, Watson arbetatde inom psyksjukvården och har efter
det varit verksam inom utbildning av sjusksköterskor. Jean menar att omvårdnad
har ”ett hjärta” och med det menar hon att det finns ”en kärna” i allt
omvårdnadsarbete och det är det som gör omvårdanden terapuetisk.
Omvårdnaden skall skapa hälsa som ett förebyggande av sjukdom. De filosofiska
grundvalen hos en sjukskösterska är dennes utgångspunkt för utförandet av
omvårdnaden. Hon anser att filosofi och vetenskapliga tankegångar skapar en
grund för omvårdnaden. Enligt Watson är omvårdnaden ett universellt socialt
fenomen. Hon menar att kulturella faktorer har en stor inverkan på omvårdnaden
och vill förena dem, på grund av att olika kulturer ser på hälsa på olika sätt.
Människan är en helhet som för ett väbefinnande behöver de grundläggande
behoven. Hälsa är mer än bara frånvaro av sjukdom enligt Watson och menar att
de grundläggande behoven för en människa är vägen till fullgod hälsa. Människan
har behov av del fysiologiska behoven, psykosociala behov (Jahren- Kristoffersen
2002).
De grundläggande behoven är uppdelade i en behovstrappa där de fysiologiska
behoven är de två första punkterna och psykosociala är de två sista punkterna;
• Syre, elimination, föda och vätska, vila, hygien och sömn
• Sexualitet, aktivitet
• Tillhörighet, bemästring, självrespekt
• Självförverkligande
Dessa grundläggande behov är sammankopplade med varandra och det ena
utesluter inte det andra. Omvårdnaden bygger på att förstå och påverka
sambandet mellan sjukdom och hälsa och det mänskliga beteendet. Kulturella och
sociala normer och värderingar i samhället påverkar omvårdnaden på grund av
8 (40)

människans behov av tillhörighet. Omsorg är kärnan i all omvårdnad och är inte
samma sak som behandling. Behandling är inriktat på den medicinska
behandlingen av sjukdom och omsorgen är det centrala innehållet i omvårdnaden.
Omvårdnaden är väsentlig för överlevnad, utveckling och växt för människans
överlevnad och målet med omsorgen skall vara, att uppnå inre harmoni och en
högre nivå av hälsa. Sjuksköterskan skall hjälpa patienten att återuppta kontrollen
på sitt liv genom kunskap över sin livsituation och ge kunskap så att patienten
skall kunna ta beslut för att främja sin egna hälsa. Watson lägger stor vikt vid
patientens autonomi och därmed friheten till att vara delaktig i sin egna
omvårdnad. Kärna i relationen mellan patient och sjuksköterska innebr begrepp
som; kongurens, värme och empati. Watson menar på att relationen till patienten
skall vara av genuint intresse och därmed skapa en bro för en adekvat och utförlig
omvårdnad där patienten känner tryggehet. Sjuksköterskan skall ge patienten hjälp
att i sin patientroll få alla steg av behovstrappan. (Jahren- Kristoffersen. (Red).
2002). Den teoretiska utgångspunkten kommer att användas i diskussionen.
5 Metod
Uppsatsen är en litteraturstudie där 12 stycken artiklar använts. Litteraturstudie
var ett relevant sätt att genomföra vår studie, då uppsatsens frågeställningar kunde
besvaras. Litteraturstudie innebär att man med ny frågeställning finner bekräftelser
genom tidigare genomförd och publicerad forskning (Nilsson, 2005). Artiklar som
använts i resultatet är 8 st kvalitativa och 2 st kvantitativa studier samt en artikel
som är både kvalitativ och kvantitativ.
5.1 5.1 5.1 Datainsamling
Datainsamling
Artiklarna har sökts genom sökmotorerna; Academic Search Elite, Cinahl. Sökord
och ord kombinationer som använts för sökning av artiklar är; ”Knowledge +
pain + elderly”, ”Elderly+ knowledge+ pain”, ”pain+ management+ knowledge”
och ”pain+ mangement+ knowledge+ elderly”, resultat av sökningarna finns i
bilaga 2. Artiklarna valdes ut efter syftet med vår litteraturstudie.
9 (40)

5.2 5.2 Urvalskriterier
• Språk: Artiklarna som studerats är på engelska och svenska.
• Publikationsdatum: Majoriteten av alla studier är från 90- talet och 2000-
talet. En artikel är från 1989.
• Forskningsmetod: De vetenskapliga artiklar som använts för studien är
kvalitativa.
• Urval: Med äldre patienter menas patienter som är 65 år eller äldre med
smärta, ingen specifik diagnos har sökts, studier där patienter med
demenssjukdom förekommit icke använts i denna litteraturstudie.
• Geografiskt område: Studerade artiklar har alla varit forskning som gjort i
västländer.
Artiklarnas valdes ut utifrån sammanfattningar och resultat och dess
överensstämmelse med vår studies syfte. En matris över artiklarna med
sammanställningar skapades för en god överblick, se bilaga 1.
5.3 5.3 Analysmetod
En väl genomförd litteraturanalys där allt material blivit väl bearbetat underlättar
hela arbetet då kunskapen blivit större och därmed underlättas vidare utveckling
av litteraturstudierna (Nilsson. 2005). Analysen för denna litteraturstudie började
med att artiklarna lästes igenom av författarna var och en för sig, författarna fick
på eget vis bearbeta dem för största förmåga att förstå och översätta dem.
Artiklarna behandlades av författarna tillsammans och diskuterades igenom
angående om de var adekvata för att användas eller ej i litteraturstudien. Artiklarna
delades in i kategorier utifrån studiens syfte, samt undergrupper av artiklarna
skapades (Polit. & Hungler, 1995). Resultatets utformades till rubriker för att
skapa en lättare läsning och en överblick av de utvalda kategorierna. Det är viktigt
att presentera artiklar som visar motstridiga resultat (Nilsson. 2005), därför har vi
tagit med artikeln; Matthews., E. & Malcolm., C. (2007). “Nurse´s knowledge and
attitudes in pain management practice”.
10
(40)

5.4 5.4 Etiska aspekter aspekter
Nilsson (2005) tar i sin studie upp riskerna som kan påverka en litteraturstudie till
exempel att engelska inte är modersmål för någon av författarna, därmed finns en
risk att det vid översättningen kan bildas egna tolkningar och därmed kan även
feltolkningar ha uppstått. Plagiat av texter får ej förekomma och därmed krävs det
en noggrann bearbetning av allt material från artiklarna så att plagiat ej
förekommer (Nilsson, 2005). I denna studie vill vi uppmärksamma att
feltolkningar kan ha uppkommit vid översättningar av artiklar.
6 Resultat
Resultatet är uppdelat i kategorier för att göra det enkelt att se kunskapens
betydelse för sjuksköterskor och äldre patienter för att en adekvat
smärtbehandling och omvårdnad skall kunna genomföras. Kategorierna är;
Kunskapsbrister, Missuppfattningar som hindrar smärtbehandlingar, Brister i smärtbedömning,
Lagarbete.
6.1 6.1 Kunskapsbrister
Arners et al (1999) studie visas att det finns kunskapsbrister hos patienter,
sjuksköterskor och läkare, om smärta och smärtbehandling. Studien leder fram till
att en del av problematiken ligger i den grundläggande utbildningen för båda
yrkesgrupperna. Läkarnas bristande kunskap visar sig i hur de ställer
smärtdiagnoser. Bristerna visar sig även i vilka smärtbehandlingar det finns, och
därmed vilken smärtbehandling som skall ordineras till en viss smärta (Arnér et al
1999). Closs (1996) belyser i sin studie om äldres att sjuksköterskans har
kunskapsbrister om farmakologiska behandlingar, samt har liten erfarenhet av
smärtbehandlingar i allmänhet (Closs. 1996). Bristerna visar sig i till exempel
utförandet av ordinationer. Studien visar att de är rädda för att ge hela
ordinationen av den ordinerade substansen, på grund av rädslor för överdos och
de komplikationer som kan uppstå av dem. Detta på grund av en dålig kunskap
som inte ger dem trygghet i den medicinska hanteringen och de mediciner som
11
(40)

används vid smärtbehandling (Closs. 1996). Arnér et al´s studie stärker Closs´s
studie genom att belysa att sjuksköterska ofta bara ger halva dosen av den
ordination som patienten, för dennes smärtbehandling, på grund av att deras
kunskap inte ger dem trygghet att ge patienten full ordination (Arnér. et al. 1999).
När sjuksköterskans kunskap brister skapar det hinder vid identifiering av smärta
och därmed hinder i smärtbehandling (Higgins et al 2004). Clark et al´s (1996)
studie visar att sjuksköterskor som arbetarpå en onkologisk avdelning och
sjuksköterskor med vidareutbildning har bättre kunskaper i smärtbehandling än de
sjuksköterskor som arbetar på andra avdelningar. Sjuksköterskor som jobbar på
vanliga avdelningar upplever att de har brister i utbildning av icke farmakologiska
behandlingar för smärtlindring, smärtans anatomi och fysiologi och smärta (Clark.
Et al. 1996). Simonsen- Renh et al. (2000) menar att en bättre kunskap bör skapa
goda möjligheter för en bättre smärtbehandling (Simonsen- Renh. Et al. 2000).
Matthew och Malcom (2007) visar i sin studie av två grupper med sjuksköterskor,
där en av grupperna har vidareutbildade sjuksköterskor inom ämnet smärta och
den andra gruppen har ingen vidareutbildning. Studien visar att även om där finns
sjuksköterskor med högre kunskap om smärta och smärtbehandling och
omvårdnad upplevs ingen förbättring i hanteringen av smärta enligt patienter
(Malcom 2007).
Closs (1994) studie om sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av äldres
smärta visar att äldres smärta är något man förbisett fram tills nyligen och
forskningen har ökat de senaste åren. Smärtbehandling upplevs i allmänhet
otillfredsställande av patienterna enligt studien, men hos äldre är den ännu sämre
(Closs. 1994). Hollen et al. (2000) visar i sin studie betydelsen av kunskap för
sjusköterskan att kunna genomföra en tillfredställande smärtomvårdnad och
smärtbehandling, genom att visa att de hospice sjuksköterskor med endast 10
extra utbildningstimmar inom de olika farmakologiska medikament som finns för
smärtlinding, hanterar smärtomvårdnaden och smärtbehandlingen säkrare. De
visar att sjuksköterskor med de där extra timmarna hanterar de farmakologiska
behandlingarna utan rädslor för att patienten skall skapa beroende i lika stor
12
(40)

utsträckning som sjuksköterskor som jobbar på vanlig vårdavdelning (Hollen. Et
al. 2000).
13
(40)

6.2 6.2 Missuppfattningar
Mitchell (2001) visar i sin studie att sjusköterskor och patienter har olika
missuppfattningar om smärta. Studien visar att äldre patienter inte rapporterar om
sin smärta på grund av att de saknar kunskap om dagens mediciner och vård och
därmed hindras smärtbehandlingen. Sjuksköterskans missuppfattningar hindrar
dem att ge patienten den behandling som krävs för adekvat smärtbehandling
(Mitchell. 2001), dessa missuppfattningar är enligt;
Brockopp et al (1996) anser i sin studie att patientens missuppfattningar är:
• Patienten tror att analgetika ges bara till patienter som är i svåra smärtor.
• Tror att äldre ska hantera smärta lättare.
• Analgetika är inte bra för äldre människor.
• Analgetika skapar beroende och biverkningar.
• Äldre ska vara vana vid smärta.
• Att sjuksköterskor inte kan ge smärtlindring
• Rädsla att inte kunna ta hand om sig själv på grund av medicineringen.
• Rädsla att läkare vill lägga patienten på sjukhus.
•
• Sjusköterskans missuppfattningar:
• Att smärta är en del av åldrandet (McCafferry & Passero, 1996 i Mitchell,
2001).
• Risk med starka farmakologiska terapier för äldre så som sedering,
respiratorisk nedsättning, anorexia, nedsättning av njur funktioner
(Mitchell, 2001).
• Äldre behärskar smärta bättre än yngre (Lawler, 1997 Mitchell, 2001).
• Äldres tolerans mot smärta ökar med åldern (Closs 1994).
• Det kan vara möjligt att äldre upplever eller rapporterar smärta på ett
annorlunda sätt än yngre (Closs 1994).
• Äldre kanske på grund av ålders förändringar svarar annorlunda på
14
(40)

analgetika (Closs 1994).
• Sjuksköterska och vårdpersonal under medicinerar på grund av
överdriven rädsla för biverkningar.
• Sjuksköterskor tror att det är patientens ansvar att rapportera smärta
(Spiers, 2006),
6.3 6.3 Brister i smärtbedömning
Mitchell (2001) påvisar i sin studie att det första steget i arbetet mot smärta är att
göra en uppskattning av smärtan, där sjuksköterskan noggrant tar reda på så
mycket som möjligt om patienten och dennes smärta, för att kunna utföra en
adekvat smärtbehandling (Mitchell, 2001). Enligt Matthews et al´s (2007) studie
skapas en tillfredsställande smärtbehandling genom att sjuksköterskan och
patienten skapar en god kommunikation, samt att sjuksköterskan skall lyssna till
patientens upplevelser av smärta under smärtbedömningen. Patienten önskar
samtal och närhet till sjuksköterska och ser det psykologiska stödet som en viktig
del av smärtbehandling (Matthews, e al. 2007. ).
Mitchells studie (2001) visar att brister i smärtbedömningen av sjuksköterskan
sker på grund av undervärderingar av patientens smärta, samt att sjuksköterska
och den äldre patienten har en tendens att värdera smärta olika. Det som
patienten värderar som svår smärta klassificerar sjuksköterska som lätt och
viceversa (Mitchell. 2001). Mäta smärta kan göras genom en visuell analog skala -
den så kallade VAS-skalan. Patienten får på en sticka med siffrorna 1-10, där 1 är
lägsta smärtan och 10 högsta smärtan man upplevt, ge sin smärta ett nummer
(Simonsen- Renh et al. 2000).
Simonsen- Renh et al ´s (2000) studie visar även på att patienter kan uppleva att
samtalet med sjuksköterskan inte leder till en behandling av smärtan och att de har
en förväntning om hur mötet med sjuksköterskan ska vara, de upplever inte
samtalet som en del av smärtbehandlingen (Simonsen- Renh et al. 2000).
15
(40)

Walker et al (1989) skriver i sin studie att en patient med dåliga erfarenheter av
sjukhusvistelser med sin negativa inställning kan skapa felaktiga svar till de frågor
som sjuksköterskan ställer vid undersökningen. De felaktiga svaren försvårar för
sjuksköterskan i sin smärtbedömning och därmed hoppas patienten att kunna
undkomma att återuppleva de negativa erfarenheterna (Walker. et al. 1989).
Brockopp et al (1996) tar i sin studie upp att rädslor hos patienter kan hindra dem
att berätta om sin smärta för sjuksköterskan på grund av sina rädslor. De rädslor
som ofta förekommer är rädslor för de olika biverkningar som kan uppstå av de
farmakologiska smärtlindrande behandlingar man använder som till exempel att
bli beroende, utvecklande av tolerans osv. Men även rädslor för själva
behandlingen kan hindra patienten som att vara rädd för injektioner osv.
Rädslorna kan bli övertygelser hos patienten och kan förstärkas i en bristande
kommunikation med sjuksköterskan. Den goda kommunikationen behövs för att
sjuksköterskan skall kunna utföra en grundlig och adekvat smärtbedömning
(Brockopp et al. 1996.).
Matthews et al (2007) tar i sin studie upp att sjuksköterskan skall ha en förmåga
att bry sig om patientens smärta för att en adekvat omvårdnad skall uppnås
(Mathews et al 2007). Simonsen- Renh et al´s studie (2000) belyser att en patient
har ett behov av att känna att sjuksköterskan har en mänsklig kompetens och har
en vilja att hjälpa samt visa en respekt för patienten för att känna sig trygg i
omvårdnaden och därmed släppa sjuksköterskan närmare in på livet (Simonsen-
Renh. Et al. 2000).
6.4 6.4 Lagarbete Lagarbete
Brockopp et al (2003) tar i sin studie upp att smärtbehandling är ett lagarbete
mellan sjukvårdspersonalen där god information, journalföring, kunskap samt god
kommunikation krävs för ett väl utfört arbete. När lagarbetet brister har det visats
i bristande smärtbehandling. Kunskapen har i tidigare nämnda studier visat sig
vara en brist hos sjuksköterskor men har även visats sig vara en brist hos läkare
16
(40)

och hos sjukhusledning. Sjuksköterskor som arbetar med smärtbehandling kan på
grund av dålig kunskap hos sjukhusledning och läkare, uppleva ett dåligt stöd i
sina beslut (Brockopp. Et al. 2003.). Simonsen- Renh et al (2000) menar att
sjuksköterskans kompetens kommer att öka när hon är medveten om sina
begränsningar och vågar be om hjälp från sina arbetskamrater (Simonsen- Renh. et
al, 2000).
7 Diskussion
Den här litteraturstudien började med att vi som författare hade egna erfarenheter
från vården. Vi kände att det fanns en brist vid omvårdnaden av smärta och en
icke adekvat smärtbehandling av äldre patienter. Genom litteraturstudiens gång
upptäckte vi att kunskapen var en väldigt stor bristande faktor för sjuksköterskan
och hos patienter vilket påverkade arbetet vid smärtbehandling och omvårdnaden
vid smärta. Studier visar att smärta är väldigt komplicerat på grund av att den är
individuell och en subjektiv upplevelse, och en ytterligare komplicerande faktor
var att äldre patienter har flera olika diagnoser samt ofta somatiserar sin smärta.
Kunskapen visade sig ha inverkan på många olika sätt för sjuksköterskan i arbetet
vid smärtbehandling och omvårdnad vid smärta för äldre, på grund av att det är
många faktorer som är avgörande för att en lyckad smärtbehandling och
omvårdnad skall kunna genomföras. Det visade sig att det inte bara var
sjuksköterskans kunskaper som har en avgörande faktor för smärtbehandlingen
och omvårdnaden, utan även patienternas kunskaper hade en betydelse. En
patient med kunskapsbrister skapade hinder i sin egen omvårdnad och behandling
genom att inte ge all information för att undvika till exempel den behandling som
kanske skulle förekomma om informationen gavs.
7.1 7.1 Resultatdiskussion utfrån Jean Watson
7.1.1 7.1.1 Kunskap
Flera av de studier som vi läst visar att sjuksköterskans omvårdnadsarbete med
smärtbehandling hämmas av kunskapsbrist. Bristen av kunskap bör enligt oss
17
(40)

härleda från brister i sjuksköterskeutbildningen där det inte finns någon kurs i
smärtbehandling, Killiander et al. (1999) stödjer detta, de anser att det saknas en
kurs i ämnet smärta och smärtbehandling (Killiander et al. 1999). McCaughan och
Parahoo´s (1999) studie visar även den att sjuksköterskor upplever brister i
kunskapen om behandlingar och dess biverkningar samt att de upplevde att
smärtlindring var det största bekymret. De kunde till och med känna att de var
olämpliga att administrera smärtlindring på grund av deras dåliga kunskaper
(McCaughan & Parahoo 1999). Hur kan det komma sig att
sjuksköterskeutbildningen brister i utlärandet av smärta och smärtbehandling? En
orsak till bristerna kan vara att högskolor och universitet inte anser att det ligger i
deras uppgift att ge denna kunskap utan att kunskapen skall förmedlas på
sjukhusen och på avdelningar genom internutbildningar. En studie av Nilsson-
Kajermo (2000) visar att i sin undersökning om hinder och möjligheter att
använda forskningsrapporter för sjuksköterskor upplevde de flesta sjuksköterskor
att de var svårtillgängliga. De upplevde även en svårighet i att de, de gånger de
fann forskning, var den nyförvärvade kunskapen svår att omsätta i praktiken
(Nilsson- Kajermo. 2000). Ferrell (1991) påvisar i sin studie att det inte finns
adekvat utbildning av smärta för äldre genom att belysa att av cirka 5000 sidor
med geriatrisk vård var 18 av dem om äldre och deras smärta (Ferrell. 1991).
Melding (1991) visar i sin studie att av 4000 uppsatser om smärta handlade 1
procent av dem om äldres smärta (Melding 1991). Matthews et al (2007) finner i
sin studie att även om sjuksköterskor har genom gått vidare utbildning därmed
har ökad kunskap så upplever patienterna en inkonsekvens inom
smärtbehandlingen och omvårdnaden (Matthews et al 2007). Vi hävdar att det inte
bara är teoretisk kunskapen i teori som är den viktiga utan att det är kunskap om
människans helhet som är det avgörande vilket även Watson anser enligt Jaharen-
Kristoffersens (2002) tolkning att omvårdnadsprocessen och den vetenskapliga
problemlösningsprocessen i grunden är densamma och bygger på varandra. Det
innebär att en sjuksköterska skall vara väl medveten om vetenskapen för att kunna
utföra sitt omvårdnadsarbete (Jahren- Kristoffersen. 2002). Resultatet i den här
litteraturstudien visar att sjuksköterskor upplever sig ha bristfälliga kunskaper
18
(40)

inom smärta och omvårdnaden och behandlingar för smärta samt att patienter
känner att de inte får rätt omvårdnad och behandling. Det ger en indikation på att
Watsons teori stämmer att även om den teoretiska kunskapen finns räcker inte det
för att en adekvat smärtbehandling och omvårdnad vid smärta skall kunna
genomföras utan det krävs även en djupare kunskap om sig själv som
sjuksköterska. Men det krävs även en kunskap hos patienten enligt vårt resultat
och det är enligt Jahren- Kristoffersen (2002) tolkning av Watson att
sjuksköterskornas del i smärtbehandling och omvårdnad är att vara ett
mellanmänskligt samspel med inlärning och undervisning. Undervisningen skall
utgå från patientens upplevelse av sin smärta. Undervisningen skall ge patienten
tillräckligt med medvetenhet så att denna
7.1.2 7.1.2 Missuppfattningar
Våra resultat visar att det finns missuppfattningar både hos sjuksköterskor och
patienter. Dessa missuppfattningar uttrycks hos patienten som då inte vågar visa
öppet sin smärta och hos sjuksköterska som då har svårt att förstå när patient ger
uttryck för smärta. När smärta förblir obehandlat kan det leda till kronisk smärta.
Sjusköterskan missuppfattning är ganska lik patientens. Det är nästan så att
sjusköterskans och patientens missuppfattningar reflekterar samhällets sätt att
tänka om smärta. Smärtbehandlingar hos äldre patienter blir då lidande på grund
av dessa missuppfattningar. Dessa faktorer samverkar för att kontroll och
smärtbehandling hos äldre blir så svårt (Closs, 1994). Å andra sidan om patienten
inte berättar om sin smärta för sjusköterskan kan hon inte heller behandla smärta.
Dessa missuppfattningar kan lätt redas ut om sjusköterskan tar sig tid att förklara
syftet med analgetika och smärtbehandling. Om äldre går med obehandlad smärta
blir denna smärta så småningom kronisk. Den kroniska smärtan är ännu svårare
att se än den akuta, eftersom patienten lär sig att leva med den kroniska smärtan.
Patienten hittar då olika strategier för att klara av sin smärta. Det är dock positivt
att ha en strategi att leva med sin smärta och sjuksköterskan bör akta sig för att
förstora goda strategier om att leva med smärta.
19
(40)

Enligt Jean Watson teori sker omvårdnad i mötet med patienten. Om
sjusköterskan är närvarande båda fysiskt och mentalt är hon öppen för patientens
känslor. Det vill säga om patienten upplever smärta just då, så kan sjuksköterska
identifiera det genom ansiktes grimasering eller genom att ställa en direkt fråga
”har du ont?”. Watson skriver att en människas tankar och handlingar speglar
hur miljön ser ut. Kan det vara så att patienten och sjuksköterskan tankar om
smärtbehandling speglas av samhällets uppfattningar om äldre. Därför är det
mycket viktig som vård personal känner sig själva och sina fördomar så att man
har ett professionellt avstånd från sina fördomar.
Sjuksköterskan behöver sätta sig över sina missuppfattningar och följa patienten
nära och övervaka hans smärta med de verktyg som finns om smärtbedömning
t.ex. VAS- SKALA. Det är viktigt att sjusköterskan känner sig själv väl och sina
missuppfattningar om äldre så att hon lättare kan övervaka sig själv och minimera
konsekvenserna av sina attityder i smärtbehandling. Sjusköterskan ska ta sina
beslut baserade på patientens behov här och nu. I möte med de äldre patienterna
behöver sjuksköterskan ha ett väl genomtänkt och bearbetat sätt att närma sig den
äldre, eftersom det finns stor risk att hon inte ser smärta eller undertrycka
uttrycket av smärta hos patienten. Closs (1996) skrev att nästan en tredje del av
sjusköterskorna upplevde att smärta och obekvämhet är konsekvens av åldrande.
Egentligen är det inte så, utan smärta kan vara ett uttryck för att någonting är fel.
Dessutom är det viktigt att vid smärta göra en anamnes och undersöka orsaken till
smärta. Om det är en vävnadsskada eller en nervskada får undersökningen visa.
Men smärta ska inte nonchaleras på grund av ålder.
Läkare har huvudansvaret för smärtdiagnostiseringen. Men sjuksköterskan har
också ansvar att upptäcka och registrera smärta på avdelningen. Undersköterskan
har som uppgift att observera, bedöma och rapportera om smärta till
sjusköterskan och dokumentera. Sjuksköterskan har också ansvar att dokumentera
de rapporteringar hon får av undersköterskan och vilka återgärder sjuksköterskan
har tagit.
20
(40)

21
(40)

Aspekter av missuppfattningar
Missuppfattningar har olika aspekter. Det är känt att analgetika och framför allt
opioider ger biverkningar i form av bland annat förstoppning. När läkare sätter in
opioid skall han samtidigt sätta in laxering medel. Inte den typ av laxering medel
som till exempel ger mer volym åt avföring utan den typ av medel som gör lättare
för avföring att passera genom tarmen, eftersom tarmen har en försvagad
peristaltik. Denna ordination kan bli problematisk om sjuksköterskan
missuppfattar patientens aptitlöshet som orsakas av förstoppning med anorexia
eller att patient inte har matlust på grund av illa mående. All denna information
kan sjuksköterskan hämta hos patienten och måste dokumentera så att det
underlättar för en fortsatt behandling. Enligt Watson ska sjuksköterskan hjälpa
patienten att sätta ord på sina känslor (Watson, 1993) Observationer av hur
patienter beter sig ger sjusköterskan ledtrådar om patientens smärta. Hur
patienten svarar på smärta, vilka copingstrategier patient har och hur de används.
Sjuksköterskan kan då också observera patientens styrka och svaghet.
Sjuksköterskan får även lära sig hur hon på det bästa sätt kan trösta just denna
unika patient och hjälpa att lösa de problem som smärta kan ställa till med för
patienten i smärtsammanhang här och nu. 1994 Skrev Closs att smärta ha
förbättrades oerhört mycket under de senaste tjugo års period. Men det går
långsamt framåt.
Det är i samtal som patienten och sjuksköterskan visar sitt jag. Men samtidigt är
det viktigt att förstå den andra. Det är viktigt att sjuksköterskan är utan fördomar
om vem den andra är. I samtalet kan patienten berätta om sin smärta, men
eftersom som smärta är en unik upplevelse, kan inte sjuksköterskan känna hur den
andra (patienten) känner. Men om hon är fördomsfri kan hon vara öppen för vad
patienten förmedlar.
Det är inte säkert att patienten vill berätta om sin smärta. Sjuksköterskan kanske
missuppfattar en stoisk hållning med att patienten har en högre smärt tröskel.
Spier (2006) skriver om patientens stoicism. Det vill säga patienten vet hur mycket
22
(40)

smärta han tål och att vara stoisk menas då inte att han inte lider hur mycket utan
att patienten känner kontroll över sin smärta. Samt att genom sin behärskning får
patienten möjlighet att samarbeta med sjuksköterskan, till exempel i de
smärtsamma procedurer som att ta blodprov. Spier (2006) skriver vidare att det
finns olika typer av stoicism och genom behärskning eller att ha kontroll över sin
smärta får patienten en känsla av integritet eller att inte skämmas. Spier (2006)
fortsätter med att ställa en direkt fråga till patienten om han/hennes smärta,
betyder inte att patienten kommer att berätta om sin smärta. Snarast tvärtom att
patienten oftast inte vill erkänna att han har ont.
7.1.3 7.1.3 Smärtbedömning
Gullacksen (2005) beskriver i sin studie hur sjuksköterskan hämtar kunskaper om
patientens smärta genom samtal och noggrann undersökning. Sjuksköterskan skall
öppna upp för patienten så att denne vågar beskriva sin smärta.
Smärtbedömningen hänger på att sjuksköterskan är öppen för patienten och är
villig att ta sig tid för patienten. Studien visar att patienter ofta känner att de inte
vill prata om sin smärta för ofta, de vill inte känna sig tjatiga (Gullacksen. 2005.).
Den personliga upplevelsen av smärta gör det svårt för sjuksköterskan att bedöma
patientens smärta. Det krävs av sjuksköterskan att hon är lyhörd och ödmjuk för
patienten och dennes smärta. Kunskapen ökar kvalitén på sjuksköterskans
observationer och vi har funnit att smärtbedömningen brister ofta och härleder
detta till att sjuksköterskan lider brist av kunskaper och därmed inte ser det man
ska se vid en smärtbedömning. Enligt oss skall en patient aldrig behöva känna sig
”tjatig” eller illa till mods när denna skall beskriva sin smärta. Vi anser att om en
patient känner så har sjuksköterskan inte agerat rätt och vi hävdar att det bottnar i
en bristande kunskap. Den bristande kunskapen väcker en osäkerhet hos
sjuksköterskan enligt studiens resultat. Den osäkerheten resulterar vidare att en
bristande smärtbedömning utförs på grund av att patienten känner av osäkerheten
och därmed inte säger allt, samt att sjuksköterskan inte ställer alla de frågor som
behövs för att en adekvat smärtbedömning skall kunna genomföras. Jahren-
Kristoffersen´s (red 2002) ”Allmän omvårdnad” skriver de om sjuksköterskans
personliga egenskaper och erfarenheter som en del av grunderna i hur denne
23
(40)

tolkar andras smärta och hur sjuksköterskan väljer för behandling och omvårdnad.
Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om de egna erfarenheternas
betydelse så att sjuksköterskan inte agerar efter hennes egen uppfattning utan är
mer objektiv och mera tillförlitlig för patientens och dennes egen upplevelse av
smärta. Dessa kunskaper utvecklas av möten med andra människor och olika
livserfarenhet där samspelet mellan sjusköterskan självbild och andras uppfattning
är centrala aspekter av utvecklande av personliga egenskaper. Förutsättning för en
god omvårdnad är att omvårdnadsvärdering skall vara väl förankrad och
integrerad i sjuksköterskan personlighet så som tålamod, ordningssinne, empati
och respekt (Jahren- Kristoffersen. 2002). Watson (1993) menar att omvårdnad
skall ges med respekt för individen, genom att se det som är individuellt unikt i
varje människa. Hon vill belysa att fenomenet hälsa/ohälsa kräver en bred
kunskap och förståelse för vad som händer med kroppen, hur den andra personen
upplever sin situation. Den kunskapen och förståelse ska enligt Watson ge
sjuksköterskan säkerheten att kunna ge rätt stöd och omvårdnad samt ge
patienten den trygghet som behövs för att kunna berätta om sin smärta. Det är
viktigt att se perspektivet att patienten känner sin smärta och sjuksköterskan ska
försöka förstå hur patienten upplever sin smärta (Watson. 1993).
I den tolkning som Jahren-Kristoffersen et al (2002) gör av Watson tar de upp
lyhördhet inför sig själv och andra. Genom en god kunskap om sig själv uppstår
en utgångspunkt att lära känna andra. Lyhördheten för sig själv och patienten
öppnar upp för ett förtroligt samtal och patienten kan berätta om sin smärta.
Sjuksköterskan bör genom en bättre lyhördhet för sig själv enligt oss och Watson
kunna uppnå en bättre kunskap på grund av att självkännedomen bör få
sjuksköterskan att sträva efter mer kunskap (Jahren- Krsioffersen. 2002).
7.1.4 7.1.4 7.1.4 Lagarbe Lagarbete Lagarbe
te te
Vi har ställt oss frågan om hur det kommer sig att sjuksköterskor inte tillägnar sig
tillräcklig kunskap om smärta?! Resultatet i vår studie tar upp vikten av lagarbetet
det vill säga att alla bitar av ett sjukhus har en del av omvårdnaden och
behandlingen. Studien av Nilsson- Kajermo (2002) visar att sjuksköterskor
upplever svårigheter att ta del av forskningsresultat under arbetstid. Det leder till
24
(40)

att de sjuksköterskor som vill ha mer kunskap skall ta sin fritid till lärandet. Vi
anser att det är arbetsledningen som skall se sin personals behov av fortbildning
och skapa tillfällen att fortbilda sig. Resultatet visar även att sjuksköterskan
behöver stöd av sin arbetsplats för att med trygghet utföra sitt arbete. Jahren-
Kristoffersen et al´ s (2002) tolkning säger Watson att miljön har inverkan på
patientens hälsa. Watson talar om både den inre och yttre miljön som en viktig del
av omvårdnaden för patienten Den yttre fysiska miljön skall skapa en trygghet
samt säkerhet för patienten genom att de psykiska, andliga, sociala och kulturella
behov uppfylls. Det är praktiskt omöjligt för att alla behoven skall kunna uppfyllas
av sjuksköterskan men att de uppfylls i mån av förmåga. Watson understryker
också att det estetiska sinnet hos patienten. Hon menar att det är viktigt att det är
rent och fräscht och att det är en tilltalande miljö. På grund av att patienten har
behov av en miljö som ger harmoni för snabbt tillfrisknande. Vi anser att det är
inte bara patienten som har dessa behov utan även sjuksköterskan har ett behov
av att arbeta i en miljö som utgör bästa möjliga utgångspunkt för ett välutfört
arbete (Jahren- Kristoffersen. (2002). Det är ”laget” på arbetsplatsen som skall
hjälpas åt med miljön på avdelningen/ sjukhuset. Men ”laget” behöver stöd från
sin sjukhusledning och varandra.
7.2 7.2 7.2 Metoddiskussion
Enligt Nilsson (2005) är det viktigt att förhålla sig kritisk till sin studie av artiklar
och texter som har ett annat språk än sitt egna modersmål. Vid översättningar kan
det förekomma egna tolkningar och det kan påverka resultatet. Det bör tilläggas
att all textbearbetning kan innebära att en egen tolkning förekommer. Metoden
litteraturstudie för denna studie var relevant på grund av att den kunde ge oss svar
på vår forskningsfråga, på grund av att vi kunde ta del av flera studier inom ämnet
(Nilsson. 2005). De artiklar vi har använt i den här litteraturstudien är alla utom en
skrivna på engelska och därmed har de översatts av oss författare, därmed kan det
förekommit egna tolkningar och översättningar och det kan påverka resultatet.
De artiklar vi har studerat är alla från Sverige, Storbritannien, Nord Irland, Usa
och Australien… alla länder med västerländsk kultur. Valet av västerländska
25
(40)

artiklar kom av att författarnas erfarenheter av den upplevda bristen av adekvat
smärt vård är upplevd inom västerländs sjukvård. Artiklarna är utförda studier i
olika delar av världen vilket ger ett bredare resultat.
Författarna hade ingen planerad kombination av de sökord som användes utan
det testades fram. Men orden elderly, pain, knowledge och management kom
naturligt för sökandet på grund av syftet. De manuellt funna artiklarna söktes
genom referenser och efterfrågan hos bekanta. På grund av den begränsade tiden
för studien gjordes en gräns för hur lång tid det fick ta för det grundläggande
samlandet av material. Sökandet avbröts då artiklar återkom under artikelsökandet
genom primära sökord. Vid närmare genom gång av artiklarna fann vi intressanta
artiklar i referenser och sökte upp dem.
Det går att diskutera om de olika resultaten är applicerbara i andra länder än de
som de är utförda i med tanke på olika kulturer och samhällsstrukturer samt att
det inte råder samma hälso- och sjukvårdssystem mellan de olika länderna även
om det är västerländska länder. Watson talar om just vikten i att se patienternas
helhet av fysik och psyksocialt. Det kan medföra att resultaten från en studie är
svår att applicera i andra länder (Willman. Et al. 2006).
I resultatdiskussionen har vi använt oss av Jean Watsons omvårdnadsteori. Hon är
fortfarande verksam inom vården genom att ansvara för utbildning av
sjuksköterskor på University of Colorado. Vi anser att det gör henne till en
omvårdnadsteoretiker som är i tiden fortfarande. Hon beskriver vikten av att
patienten skall ses som en helhet vilket bygger en god kunskap hos
sjuksköterskan, då denne skall ge patienten de förutsättningarna som behövs.
Watson beskriver sjuksköterskans roll som är att inspirera och ge patienten hopp
och tro på att åter få en godhälsa (Watson. 1993).
26
(40)

7.3 7.3 Egn Egna Egn
a reflektioner
Resultatet visar att det finns kunskapsbrister hos sjuksköterskor och annan
personal inom sjukvården samt patienter och att det påverkar smärtbehandling
och omvårdnaden vid smärta.
Med egna erfarenheter vid möten i samhället när det talas om vård av äldre är
attityden väldigt negativ, speciellt när man möter sjuksköterskor. De vill absolut
inte arbeta inom äldrevård. Även om vi inte kan generalisera utifrån denna
erfarenhet är det en attityd som förekommer och det kan vara en anledning till att
just utbildningen är bristfällig, det har inte funnits ett större intresse av den
geriatriska vården. Men nu när befolkningen blir äldre och äldre och ställer mer
och mer krav på sjukvården har ett visst intresse skapats. Ersta Sköndals
Högskolas geriatriska utbildning är inte så gammal och visar på att högskolor och
universitet inte haft intresset tidigare, men det är en början på att utbildning om
att geriatrisk vård ökar som intresse i samhället. Tyvärr är det inte så många andra
högskolor och universitet som tagit samma steg som Ersta Sköndals Högskola
men förhoppningsvis kan Ersta Sköndals Högskola bana väg och skapa ett ökat
intresse för andra skolor att vilja ha en geriatrisk utbildning. Enligt oss ligger den
grundläggande utbildningen av äldres smärta hos skolorna. Men att ansvaret för
vidare utbildning inom smärta har den enskilda sjuksköterskan och dennes
arbetsplats. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763 har alla rätt till lika
vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla
människors lika värde och för den enskilde människans värdighet. Vården skall
ges till den som har det största behovet. Hur detta skall uppfyllas har vi
författarna ingen aning om, vem är det som avgör vad som är lika vård på lika
villkor? I resultatet visar vi att den geriatriska vården har varit ett ämne som
hamnat i skymundan och därmed har de äldre patienterna inte fått lika vård som
yngre patienter. Men studierna visar även att ett intresse finns och den äldre
människan blir viktigare i samhället.
27
(40)

8 Referensförteckning
Antall, G-F. & Kresevic, D. (2004). The use of guided imagery to manage pain in
an elderly orthopaedic population. Orthopaedic Nursing. Volym 23. Nr 5. Sid: 335-
340.
*Arnér, S. &. Killander, E. &. Westerberg, H. (1999). Dåligt ledarskap bakom
dålig smärtvård. Läkartidningen. Nr. 1-2, Volym. 96. Sid. 33-36.
Aronoff, G_M. (red.) (1998). Evolution and Treatment of chronic pain. S 39-41.
Baltimore: Williams & Wilkins.
Almås, H. et al. (2004). Klinisk omvårdnad. Liber: Stockholm.
Bandman, Elsie. L. & Bandman, Bertram. (1988) Critical thinking in nursing.
Appleton & Lange: Connecticut.
Billing, E. & Stridsberg, M. (1999). Sjuksköterskors kunskaper om smärta och
smärtbehandling. Vård i norden. Nr. 54. Volym. 19. Sid. 41-46.
*Brockopp, Dorothy. & Warden, S. & Colclough, G. & Brockopp, Gene. (1996).
Elderly peoples´ knowledge of and attitudes to pain management. Journal of nursing.
5/9. 96. 5(9).
*Brockopp, D. & Rya, P. & Warden, S. (2003) Nurses´ willingness to manegement
the pain of specific groups of patients British. Journal of Nurse, Vol. 12. No.
*Clark, E. & French, B. & Bilodue, M. & Capasso, V. & Edwards, A. &
Emmpoliti, J. (1996). Pain management knowledge, attitudes and clinical practice:
the impact of nurses´ characteristics and education. Journal of Pain and symptom
Management, Nr. 11. Sid.18-31.
*Closs, J-S. (1994). Pain in elderly patients: a neglected phenomenon?. Journal of
Advanced Nursing. Nr: 19. Sid. 1072-1081.
*Closs. J-S. (1996). Pain and elderly patients: a survey of nurses´ knowledge and
experiences. Journal of Advanced Nursing. Nr. 23 Sid. 237-242.
28
(40)

Ferrell, B-A. (1991). Pain management in elderly people. Journal of the American
Geratric Society. Nr. 39. Sid 64-73.
Gullacksen, A-C. (2005). När smärta blir en del av livet. Vårdalinstitutet, institutet för
Vård och Omsorgsvetenskap. Socionom, fil.Dr.
Hawthorn, J. & Redmond, K. (1999). Smärta - bedömning och behandling. Lund:
Studentlitteratur.
*Hollen, C-J., & Hollen, C-W., & Stolte. K. (2000). Hospice and hospital
oncology unit: A comparative survey of knowledge and attitudes about cancer
pain. Oncology nursing forum Vol. 27. Nr. 20.
*Higgins, I., & Madjar, I., & Waltom, J-A. (2004). Chronic pain in elderly nursing
home residents: The need for nursing leadership”. Journal of nursing management. Nr.
12, sid. 167-173.
Killander, E., & Modig, G., & Nilsson, G. (1999). Tro på patienten - behandling av
tumör relaterad smärta. Lund: Studentlitteratur.
Jahren- Kristoffersen, N. (2002). Allmän omvårdnad 1. Liber: Stockholm.
MacCaughan, E., & Parahoo, K. (2000). Medical and surgical nurses´ perceptions
of their level of competence and educational needs in caring patients with cancer.
Journal of clinical Nursing. Nr. 9. Sid. 420-428.
Mcmillian, C. (2001). Breakthrough pain: Assessment and management in cancer
patients. British journal of nursing 10(13): 860-6.
*Matthews, E. & Malcolm, C. (2007). Nurses´ knowledge and attitudes in pain
management practice. British Journal of Nursing, Vol. 16. No. 3.
Melding, P-S. (1991). Is there such a thing as geriatric pain. Pain. Nr. 46. Sid. 119-
121.
*Mitchell, C. (2001). Assessment and Management of chronic pain in elderly
people. British Journal of Nursing. Mar 8-21; 10 (5): 296-304.
Nilsson- Kajermo, K. (2000). Att använda forskningsresultat i vården – hinder och
möjligheter för sjuksköterskor. (Doktorsavhandling, Karolinska institutet).
29
(40)

Nilsson, M. (2005). Den systematiska litteraturstudien som vetenskapligt
fördjupningsarbete i omvårdnad. Ersta Sköndal Högskola.
Rundgren, Å. (2006). Kongressrapport från den fjärde kongressen för European
Union. Geriatric Medicine. Genève, Schweiz 23-26 augusti Nordisk geriatrik. Nr 6.
*Simonsen- Renh, N. & Sarvmäki, A. & Benkö, S-S. (2000). Cancerpatienters
upplevelser av vården vid smärta. Vård i Norden. 3 publ. No. 57 vol.20 No. 3. Sid.
4- 9.
*Spiers, J. (2006). Expressing and responding to pain and stoicism in home-care
nurse-patient interctions. Scand J Caring Sci: 20; 293-301.
Strang, P. & Hultborn, R. & Arnér, S. (2004) Existential pain- An enteity, a
provocation, or a challenge? Journal of pain and symptom management 241. Vol. 27. No
3. March.
Stridsberg, M. & Billing, E. (1999). Sjuksköterskor kunskaper om smärta och
smärtbehandling. Vård i norden. 4/99. Publ. No. 54. Vol. 10 No. 1 PP 41-46.
Polit, D. & Hungler, B. (1995). Nursing research principles and methods. United States
of America: J.B. Lippincott Company.
*Walker, J-M. & Akisanya, J-A. & Davis. D-B, & Marece, D. (1989). The nursing
management of pain in the community: a theoretical framework. Journal of advanced
Nursing. Nr.14. Sid. 240-247.
Watson, J. (1993). ”En teori för omvårdnad, omvårdnad och humanvetenskap”.
Studentlitteratur: Lund.
Willman, A, Stolz, P, Bahstevani, C (2006) ”Evidensbaserad omvårdnad” Lund:
Studentlitteratur.
Willow, K. (1999). Författningshandbok för personal inom hälso- och sjukvård. (HSL
1 998:531). Liber: Uppsala.
8.1.1 8.1.1 Elektroniska källor
http://www.iasp-ain.org/am/template.cfm?section=Global_Year_Against_Pain_
30
(40)

Bilaga Bilaga 11
1
Matris Matris över över slutligt slutligt urval urval av av artiklar artiklar till till resultat
resultat
Författare Titel År, land
Arnér, S. &.
Killander,
E. &.
Westerberg,
H.
Dåligt ledarskap
bakom dålig
smärtvård.
och
tidskrift
1999.
Sverige.
Läkartidnin
gen.
31
(40)
Syfte Metod och urval Resultat
Syfte är att belysa
cancer smärt vårdens
kvalitet I den kliniska
vardagen har en
revision genomförts
vid två sjukhus I
Stockholm, inom
urologi och
kvinnosjukvård samt
via en pre-operativ
anestesimottagning.
Urval av patienter
med cancersjukdom
och långvarig smärta
orsakad av
primärtumör eller
metastaser.
Revisionen utfördes i
två moment. Dels en
intervjustudie av
samtliga patienter
med cancerdiagnos
som under en månad
passerade
anestesiklinikens, på
karolinska sjukhus
urologi och
gynekologi. Dels ett
intervjuformulär
sammanställdes i
vilket patienterna
tillfrågades om
förekomst av smärta
eller inte. Patient med
smärta fick
smärtskatta enligt
visuell analogskal
Revision har
påvisad att
smärtan i samband
med cancer ofta är
underbehandlade,
att morfin
läkemedel
användes för lite
och fel, att
neurogena
smärtkomponenter
inte
uppmärksammas,
att dokumentation
av smärta bör
förbättras i
läkarjournaler samt
att det tyckes
finnas oklarheter
kring
ansvarfördelningen
mellan läkare och
sjuksköterskor.

Brockopp,
Dorothy. &
Warden, S.
&
Colclough,
G. &
Brockopp,
Gene.
Brockopp,
D. & Ryan,
P. &
Warden, S.
Closs. J-S.
Elderly peoples´
knowledge of and
attitudes to pain
management.
Nurses´
willingness to
manage the pain
of specific groups
of patients.
Pain in elderly
patients: a
neglected
phenomenon?
1996.
Irland.
Journal of
nursing.
2003. Irland
British
Journal of
Nurse.
1994.
Edinburgh,
Skottland.
Journal of
Advanced
Nursing.
Syftet är att
undersköka attityder
och kunskap om
akuta smärt
behandlingar bland
förort och stads
boende friska äldre
människor i USA
sydvästra delar med
avsikt att identifiera
möjliga barriärer i
attityders för
effektivisera
smärtbehandling.
Belysa existensen
och influenser av
skillnader i viljan till
smärtbehandling av
patienter hos
sjukvårdspersonal.
Syfte är att utfärda
en diskussion om
specifika smärta hos
äldre, och föreslår en
bred och grundlig
bedömning är
behövligt. Fördelen
kan vara
framgångsrik inte
bara utifrån
(VAS)
Deskriptiv/explorativ.
Studie. 157
Sjusköterskor och 265
studerande
sjuksköterskor
tillfrågades om att
deltar i en diskussion
om smärta. Krav var
att deltagaren skulle
har samma kunskap
nivå om smärta för att
brist på kunskap inte
skulle påverkar
resultat.
422 respondenter. 64
med samma sort av
smärta.
208 sjuksköterskor
fylld i ett
frågeformulär om
smärta.
Resultat
32
(40)
demonstrera
kunskap brister
och I nu varande
en icke
underlättanden
attityders om
smärta och
smärtbehandling.
Resultat visar att
det finns skillnader
mellan studenter
och färdig utbildad
sjuksköterskor.
Grundval av en
god
smärtbehandling
hos äldre patient
(liksom för varje
patient med
smärta) är att
närmar sig smärta i
fullständig
förtroende för att

Closs, J-S. Pain and elderly
Clark, E.,
French, B.,
Bilodue, M.
Capasso,
V.,
Edwards,
A., &
Emmpoliti,
J.
patients: a survey
of nurses´
knowledge and
experiences.
Pain management
knowledge,
attitudes and
clinical practice:
the impact of
nurses´
characteristics
and education.
1996.
England.
Journal of
Advanced
Nursing.
1996.
Journal of
Pain and
symptom
Manage-
ment.
tillämpning av
analgetika, men
också från den
fysiska och
psykologiska
terapiers.
Att påvisa bas
kunskaperna hos
sjuksköterska i
smärtbehandling och
erfarenheter av äldre.
Undersöka attityder
och kunskapen samt
den kliniska
utbildningen hos
sjuksköterskor
gällande
smärtlindring
208 sjuksköterskor
svarade på en kort
formulär fråga om
smärta och smärta
kontroll där patient
var 70 år eller äldre.
Kvalitativ.
Kvantitativ, 120
sjuksköterskor.
33
(40)
det patient säger är
den absoluta
sanningen, ta de
nödvändiga
återgärd och
övervakar resultat
av de tagna
återgärder.
Studien visar att
sjuksköterska har
dåliga kunskaper
av farmakologiska
behandlingar samt
lite erfarenheter.
Men vetskapen om
kronisk smärta och
de negativa
konsekvenserna
var bra.
Studien visar att
sjuksköterskor
som arbetar på en
onkologisk
avdelning och
sjuksköterskor
med vidare
utbildning har
högre kunskaper
om smärta, medan
grund utbildade
sjuksköterskor

Higgins, I.
& Madjar,
I. &
Walton, J-
A.
Hollen, C-
J. &
Hollen, C-
W. &
Chronic pain in
elderly nursing
home residents:
The need for
nursing
leadership.
Hospice and
hospital oncology
unit nurses: A
comparative
survey of
2004. Nye
Zeeland
Auckland.
Journal of
nursing
manage-
ment.
2000. USA.
Oncology
nursing
forum.
Studier avslöja ett
dåligt monster i
smärtbehandling
trots högt
smartförekomst som
antyda att
smärtbehandlingen
på äldreboende ha en
begränsade
omfattning och
delvis effektivt.
Syfte var att
identifiera kunskaper
styrka och svaghet
och
uppfattningsbrister
Fenomenologisk
metod. Intervjuer
över en period av 9
månader. lokala
anteckningar
förekom. Även
observationer och
inspelningar om
informant dagliga liv
på den äldreboende.
Kvalitativ.
Urval 30 hospice och
34 cancer
sjuksköterskor på
avdelningssjukhus
valdes u. Kriterier
34
(40)
upplevde att de
hade brister i
smärta och dess
anatomi och
fysiologi. De
upplevde också en
brist i deras
kunskap i
skillnaden mellan
akut och kronisk
smärta och brister
i kunskaper i icke
farmakologiska
smärtlindrande
behandlingar.
Resultat av studie
belysa hur
upplevelse av
smärta är och vilka
effekt den har om
det dagliga liv för
den äldre.
Resultat visa att
sjuksköterskor på
Hospice hade
signifikante högre
poäng än

Stolte, K. knowledge and
Mitchell, C.
attitudes about
cancer pain.
Assessment and
Management of
chronic pain in
elderly people.
2001.
Skottland.
British
Journal of
Nursing.
om cancer
smärtbehandling
mellan två grupper
sjuksköterskor olika
sättningar.
Syfte är att
aktualisera
sjuksköterskors
behandling och
bedömning av
smärta hos äldre, och
skänka ett bredd
överblick om smärta
behandlings
strategier lämpad för
äldre patienter.
krav var att
sjuksköterskor skulle
har arbetat minst ett
halv år på Hospice
eller cancer
avdelningssjukhus
som legitimerad
sjuksköterskor.
Qualitative studier.
35
(40)
sjuksköterskor på
onkologi
avdelnings
beträffande
allmänt
smärtbehandling
kunskap, opioider,
planering och var
mer liberal.
Hospice
sjusköterskor
angav oftare högre
frekvens om
smärta riktlinje
granskning behov
än cancer
avdelning sjukhus
sjuksköterskor.
Resultat visar att
det viktig är
undvikande
begrepp att lidande
som normal
åldrande process.

Matthews,
E. &
Malcolm,
C.
Simonsen-
Renh, N.
S., &
Sarvmäki,
A. &
Benkö, S, S.
Nurses´
knowledge and
attitudes in pain
management
practice.
Cancerpatienters
upplevelser av
vården vid
smärta.
2007.
Belfast.
Irland.
British
Journal of
Nursing.
2000.
Sverige.
Vård i
Norden.
Undersöka de
sjuksköterskor som
har fullföljt lokala
utbildningar i
smärtbehandling har
en bättre allmän
kunskap och attityd
än de sjuksköterskor
som inte har någon
vidare utbildning.
Beskriva cancer
patienternas
upplevelser och
förväntningar av
smärt vård.
2 grupper av
sjuksköterskor.
Grupp ett bestod av
sjusköterskor från den
ortopediska centrum.
Den andra grupp
bestod av
sjuksköterskor som
deltog i ett smärta
konferens. Grupp et
hade utförd ett
kompetens
utbildning. medan
grupp två hade inte
den kompetens. Båda
grupper fick besvara
en frågeformulär om
sjuksköterska attityder
och kunskaper om
smärta utformad av
Ferrell och
McCafferry, 2002.
Cancerpatienter
utvaldes genom
Cancerstiftelsens
telefon tjänst i
Finland. Ålder 28-70
år
36
(40)
Författarna fann
ingen skillnad
mellan de två
grupperna.
Vårdpersonalen
fortfarande inte
uppmärksammar
smärta och
smärtlindring i
tillräcklig
utsträckning och
att bristfällig
smärtbedömning

Spiers, J. Expressing and
Walker, J-
M., &
responding to
pain and stoicism
in home-care
nurse-patient
Interactions.
The nursing
management of
2006.
Canada.
Scand J
Caring Sci.
1989.
UK.
Syfte är att upptäcka
och beskriva
ömsesidig påverkan
och uttrycklig
erfarenhet som svara
på smärta i en
hemvård
sjuksköterska-patient
relation.
Syfte är att stödja
förskar projekt med
görs.
37
(40)
Kvalitativ studie. Resultat identifiera
Teoretisk beskrivande
system som omfatta
mönster i
interaktion
intresserad på; få
tillstånd av lämplig
form av stoicism;
Få tillstånd att
uttrycka sig på
olika sätt;
Förstå och mätta
smärta och
lidande; Att
handskas med
svårbehandlade
smärta. Metod
tillåter se en subtil
expert
kommunikation
genom undersöka
typer av
kommunikation
använd av
sjuksköterskor
möte och genom
förklaring av
beteende mönster
av uttrycker och
svar av lidande.

Akisanya, J-
A., &
Davis. D-B,
& Marece,
D.
pain in the
community: a
theoretical
framework.
Ireland.
Journal of
advanced
Nursing.
avsikter att
undersöka
sjuksköterskors
smärtbehandling I
samhället.
komplexitet I de olika
smärt mönster,
individuella
reaktioner, och
identifikation av
mycket viktiga olikhet
mellan patienter som
behärska och patient
som inte behärska
smärta. Denna
strukturella arbetet
har som bas en
modell av stress,
begrepp om
behärsknings förmåga
och nutida inlärnings
förmåga teorier.
38
(40)

Bilaga Bilaga Bilaga 22
2 2
Sammanställning av sökvägar
Databas Sökord Antal
Cinahl Knowledge+
pain+attitude
Cinahl Management+
Pain+
Elderly
Cinahl pain+ elderly+
Cinahl
(Ovid)
Knowledge
Nurse + pain
Knowledge
träffar
1:a urval
av
artiklar
Använda artiklar i
resultatet
216st 2st Courtney, M., & Tong,
S., & Walsh, A. (2000)
Matthews, E. &
Malcolm, C., (2007)
68 st 5 st MacMillian. C., (2001)
Higgins. I., & Madjar.
I., & Walton. J, A. (2004)
Walker, J, M., &
Akinsanya, J, A., &
Davis, B, D., & Marcer,
D. (1989).
Brockopp, D. & Ryan,
P. & Warden, S. (2003).
Brockopp. Y,. Dorothy.,
& Ryan. Patty., &
Warden. S., (1996).
Mitchell, C. (2001)
18st 1st Closs, J-S. (1996),
130st 1st Spiers. J, (2006),
39
(40)

Manuell sökning:
Artiklar hittade i referenser:
Arnér, S. &. Killander, E. &. Westerberg, H. (1996). Dåligt ledarskap bakom dålig
smärtvård. Läkartidningen. Nr. 1-2, Volym. 96. Sid. 33-36.
Clark, E. French, B., Bilodue, M. Capasso, V. Edwards, A. & Emmpoliti, J.
(1996). Pain management knowledge, attitudes and clinical practice: the impact of
nurses´ characteristics and education. Journal of Pain and symptom Management, Nr.
11. Sid.18-31.
Ferrell, B-A. (1991). Pain management in elderly people. Journal of the American
Geratric Society. Nr. 39. Sid 64-73.
Hawthorn, J. & Redmond, K. (1999). Smärta - bedömning och behandling. Lund:
Studentlitteratur.
Hollen, C-J. & Hollen, C-W. & Stolte, K. (2000). Hospice and hospital oncology
unit: A comparative survey of knowledge and attitudes about cancer pain. Oncology
nursing forum Vol 27. Nr. 20.
Strang, P. & Strang, S. & Hultborn, R. & Arner, S. (2004). Existential pain- An
entity, a provocation, or a challenge? Journal of pain and symptom management. Vol 27.
No. 3.
Stridsberg, M. & Billing, E. (1999). Sjuksköterskor kunskaper om smärta och
smärtbehandling. Vård i norden. 4/99. Publ. No. 54. Vol. 10 No. 1 PP 41-46.
40
(40)