Det humanistiska perspektivet
Det humanistiska perspektivet
Det humanistiska perspektivet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Att vara psyksikt sjuk<br />
För ohälsa finns idag nästan bara ett ord i svenska språket och det är sjukdom. <strong>Det</strong>ta kan kännas<br />
ganska skrämmande när man tänker på hur många olika sjukdomar det finns och när man tänker på<br />
vilken negativ klang ordet har. Ett ord som om möjligt har ännu mer negativ klang än sjukdom är<br />
psykisk sjukdom. Att vara psykisk sjuk har länge ansetts som något fult och något man inte pratar om<br />
och det är först i dagens läge man verkligen börjat prata öppet om psykiska problem. I dag pratar vi<br />
heller inte längre om psykisk sjukdom utan ordet har ersatts av psykisk störning. <strong>Det</strong>ta för att markera<br />
att ett biologiskt underlag inte kan påvisas vid en del av de tillstånd som faller inom psykiatrins<br />
verksamhetsområde.<br />
Kriterier för och indelning av psykiska störningar kan göras enligt två system. <strong>Det</strong> ena är WHO:s<br />
International Classification of Diseases som 1992 utkom med den tionde upplagan av sitt system "The<br />
ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders" som i Sverige används från 1997.<br />
<strong>Det</strong> andra är en av American Psychiatric<br />
Association utgiven "Diagnostic and Statistical<br />
Manual of Mental Disorders" som utkom med sin<br />
fjärde upplaga 1994 (DSM-IV). Till skillnad från i<br />
ICD-10 är klassificeringen i DSM-IV multiaxial,<br />
och de psykiska störningarna klassificeras längs<br />
fem axlar.<br />
Alla symptom stämmer<br />
ju in på mig<br />
För att hitta klassificeringssystemen på nätet<br />
kan ni gå in på www.who.int/classification/icd/en<br />
för ICD-10 och på<br />
www.psych.org/research/dor/dsm/index.cfm för DSM IV (Kräver dock inloggning)<br />
<strong>Det</strong> finns något som brukar kallas läkarsjukan. <strong>Det</strong>ta syndrom brukar inträffa bland läkarstuderande<br />
och där av namnet. De som läser till läkare i början tror ofta att de har de sjukdomar de läser om. Alltid<br />
finns det något symptom som stämmer överens med en själv när man läser om sjukdomar. <strong>Det</strong>ta<br />
gäller även inom psykologin. Trots att det finns symptom i manualerna som stämmer överens med dig<br />
behöver det här naturligtvis inte betyda att du lider av en psykisk störning. Psykologer menar att man<br />
måste ha flera av symptomen för de respektive sjukdomarna och symptomen måste ha visat sig under<br />
en längre tid. <strong>Det</strong> är även mycket individuellt så även om du tycker att allt stämmer överens på dig<br />
måste du tänka att det är mycket svårt att skriva en manual som gäller för alla. Tänk även på att<br />
människan är en komplex varelse som kan få nästintill allt att stämma in på henne själv bara hon vill.<br />
Axel 1<br />
Primär diagnos<br />
Axel 3<br />
Relevant fysisk<br />
sjukdom<br />
DSM - IV<br />
Axel 1: Ångest<br />
och paranoia<br />
Axel 2: Beroende<br />
personlighetsstörning<br />
Axel 3: Högt blodtryck<br />
(hyperspänningar)<br />
Axel 4: Svåra stressorer<br />
Skiljsmässa<br />
Arbetslöshet<br />
Axel 5: Allvarliga symptom<br />
som gör att du inte fungerar<br />
i allmänhet<br />
Axel 2<br />
Personlighet/<br />
utvecklings<br />
störning<br />
Axel 4<br />
Lidande<br />
av svåra<br />
stressfaktorer<br />
Axel 5<br />
Svårt att<br />
anpassa sig
DSM-IV<br />
De båda klassificeringssystemen är rätt lika varandra med några få skillnader som du kan studera på<br />
whiteboardtavlan här intill. Jag ska hjälpa er att reda ut några av de lite besvärligare begreppen som<br />
ofta förekommer då man diskuterar och klassificerar psykiska störningar.<br />
Kognitiva i DSM – IV syftar till kognition, kunskap eller förstånd.<br />
I ICD – 10 klassificeras denna kategori som organsiska. De tre huvudsakliga organiska<br />
psykosyndromen är förvirring, demens och asteniskt syndrom; alla är följden av generell påverkan på<br />
hjärnan. Asteniskt syndrom (jfr asteni) är uttryck för generell men mindre stark påverkan och kan<br />
föregå utveckling av förvirring och demens eller vara ett resttillstånd efter förvirring<br />
Affektiva störningar, eng. mood disorders, psykiska störningar som domineras av ändrad<br />
grundstämning, dvs. av en ändring i det dominerande stämningsläget vilken består under en längre<br />
tid.<br />
Dissociationssyndrom, störning av medvetenheten som uppkommit genom dissociation. Vid<br />
dissociativ eller psykogen amnesi (minnesförlust) är man omedveten om sitt förflutna trots att någon<br />
svårighet att minnas opersonliga fakta inte föreligger. Debuten sammanhänger med t.ex. en bruten<br />
relation eller annan konflikt<br />
somatoforma syndrom uppstå, dvs. psykiska störningar som liknar kroppsliga sjukdomar<br />
patomimi´, sjukdomsartefakt, avsiktligt framkallade kroppsliga eller psykiska symtom. Till skillnad från<br />
förhållandet vid simulation finns inget annat syfte än att spela rollen som patient.<br />
• Kognitiva<br />
Klassifikation av psykiska störningar<br />
• Drogrelaterade<br />
• Schizofreni, Katatoni<br />
• Affektiva<br />
• Ångest, Somatoforma, Dissociativa<br />
Anpassningsstörningar<br />
• Sexuella störningar, Ätstörningar<br />
Sömnstörningar<br />
• Personlighetsstörningar, Impulsstörningar<br />
Sexuella avvikelser, Patomimi<br />
• Störningar som vanligen diagnostiseras hos<br />
barn och ungdomar<br />
ICD-10<br />
• Organiska<br />
• Drogrelaterade<br />
• Schizofreni, vanföreställningar<br />
• Affektiva<br />
• Neurotiska, stressrelaterade, somatoforma<br />
• Beteenderubbningar med fysiologiska<br />
störningar och somatiska faktorer<br />
• Personlighets- och beteendestörningar<br />
• Mental retardation. Störningar i psykologisk<br />
utveckling
Change language