Läs examensarbetet i helhet här

INNEHÅLL 

INLEDNING ......................................................................................................................................................... 5 

Chip-off frakturer .......................................................................................................................................... 5 

Dentala keramers egenskaper ....................................................................................................................... 6 

Faktorer som påverkar keramers hållfasthet................................................................................................. 7 

SILIKATBASERADE KERAMER.............................................................................................................................. 8 

IPS e. max Zirpress........................................................................................................................................ 8 

IPS e. max Ceram.......................................................................................................................................... 8 

OXIDKERAMER.................................................................................................................................................... 8 

TESTMETODER .................................................................................................................................................... 9 

SYFTE................................................................................................................................................................ 10 

MATERIAL OCH METOD............................................................................................................................... 10 

FRAMSTÄLLNING AV PROVKROPPAR ................................................................................................................. 11 

Zirkoniumdioxid kub- och cylinderdel......................................................................................................... 11 

Sintring och liner bränning ......................................................................................................................... 12 

Sammanfogning av cylinder och kub........................................................................................................... 14 

Förberedelser inför pressning ..................................................................................................................... 14 

Inbäddning................................................................................................................................................... 15 

Pressning ..................................................................................................................................................... 15 

Ytbehandling................................................................................................................................................ 15 

Testmetod..................................................................................................................................................... 16 

Visuell analys............................................................................................................................................... 17 

Statistik ........................................................................................................................................................ 17 

RESULTAT ......................................................................................................................................................... 18 

VISUELL ANALYS............................................................................................................................................ 20 

DISKUSSION...................................................................................................................................................... 21 

Felkällor ...................................................................................................................................................... 22 

Slutsats......................................................................................................................................................... 23 

Förslag till vidare studier............................................................................................................................ 23 

REFERENSLISTA ............................................................................................................................................. 24

Svetlana Frid 2012-08-21 

Inledning 

Utvecklingen inom helkeramiska konstruktioner vad gäller material och teknik går snabbt 

framåt och har lett till att nya framställningstekniker framtagits. Nackdelen med dentala 

keramiska konstruktioner är deras benägenhet att frakturera (chip-off frakturer) (Larsson et 

al., 2006; Molin, 2008). En fraktur kan uppstå mellan ytporslin/presskeram och 

underkonstruktion/kärna. Detta fenomen kan förklaras med att den svaga länken är bindnigen 

mellan dessa två material (Choi et al., 2009; Ereifej, 2011). Det råder dock delade meningar 

om huruvida bindningen mellan ytporslin och underkonstruktion är tillräckligt stark eller inte 

(Aboushelib et al., 2005; Stawarczyk et al., 2011). 

En studie påvisar att bindningen mellan zirkoniumdioxid och ett skiktat porslin är starkare vid 

användning av liner (Aboushelib et al., 2005) medan andra studier visar att liner inte 

förbättrar bindningsstyrkan (Ereifej et al, 2011; Kim et al, 2011). En studie utförd av Fischer 

et al., studie visar att bindningen mellan zirkoniumdioxid och ett skiktat porslin är svagare vid 

användning av liner (Fischer et al., 2010). Enligt en studie utförd av Aboushelib et al., är 

bindningen svagare mellan zirkoniumdioxid och presskeram (Aboushelib et al., 2006). 

Det förekommer olika testmetoder för att mäta bindningsstyrkan mellan keramer och ytporslin 

dock saknas det en ISO-standard vad gäller bindningen mellan underkonstruktion och 

ytporslin. Det verkar råda delade meningar om dessa metoders tillförlitlighet (Dündar M, et 

al., 2007; Saito et al., 2010). 

Den maximalla bitkraften är omkring 500-1000 N (Milleding, 1987). Det är viktigt att 

ytporslinet klarar av stora bitkrafter. Bindningen mellan zirkoniumdioxid och ytporslin är en 

viktig faktor och måste vara tillräcklig stark för att den ska kunna stå emot påfrestningar av så 

stora tuggkrafter. Om bindningen mellan zirkoniumdioxid och ytporslin är svag kan 

delaminering av ytporslinet uppstå, materialen delas i gränssnittet mellan kärna/hätta 

(Aboushelib et al., 2006). 

Enligt Ivoclar Vivadents brukanvisningar måste liner användas för att skapa en god bindning 

mellan ytporslin och underkonstruktion (hätta/kärna) (Ivoclar Vivadent, 2008). Liner ska ha 

en skikttjocklek på 0,1 mm efter bränning. Liner tränger in i zirkoniumdioxids ytdefekter som 

sprickor och porer. På det sättet skapas en mekanisk bindning till zirkoniumdioxid 

(Anusavice, 2003). Eftersom bindningsstyrkan är en betydande faktor för tandtekniska 

konstruktioners hållbarhet är det viktigt att kunna mäta den. 

Chip-off frakturer 

En chip-off fraktur innebär att en porslinsflisa från konstruktionen lossnar. Detta kan uppstå 

antingen i ytporslinet eller i gränssnitten mellan ytporslin/presskeram och underkonstruktion. 

Kliniska studier avseende kärnförstärkta helkeramiska broar visar att ytporslin är den svagaste 

länken i helkeramiska konstruktioner och uppvisar chip-off frakturer (Aboushelib et al., 2006; 

Larsson et al., 2006; Choi et al., 2009). Flera studier hävdar att det inte förekommer stor 

skillnad vad gäller bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och ytporslin eller mellan metall 

och porslin (Saito et al., 2010; Ishibe et al., 2011). Studierna visar endast att det förekommer 

skillnad i livslängd (Tabell 1) (Coornaer, 1984; Saito et al., 2010). 

5

Titel på arbetet 

Tabell 1 Bindningstyrkan och livslängd hos helkeramiska och metallkeramiska konstruktioner (chipoff 

frakturer) enligt olika studier/referenser a-f i tabellen nedan. a-(Vult von Steyern, 2005) (kronor); 

b-(Raigrodski et al., 2006) (3-leds broar posteriort); c-(Sailer et al., 2007) (3-, 5-leds broar); d- 

(Tinschert et al., 2008) (3-leds broar anteriort, kronor posteriort); e-(Coornaert,1984) (kronor, 7-leds 

broar); f-(Reuter, 1984). 

Material 2 år 2,5 år 3 år 5 år 10 år 

HIP ZrO2 15 % a 6 % d 

Presintrad 

25 % b 15,2 % c 

ZrO2 

MKkonstruktioner 

6 

2,5 % f Mellan 5 och 10 % e 

Dentala keramers egenskaper 

Keramer som användas inom tandvården betecknas dentala keramer. Dentala keramer indelas 

efter kemisk sammansättning till silikatbaserade keramer (sintrad fältspatskeram och 

glaskeram) och oxidkeramer. Sintrade keramer framställs genom skiktningsteknik, 

glaskeramer framställs m.h.a. CAD/CAM (Computer Aided Design/Computer Aided 

Manufacturing) och pressteknik, oxidkeramer framställs CAD/CAM teknik (fräsning, 

sintring) (Milleding, 1993; Anusavice, 2003). 

Dentala keramer inom odontologin förknippas med god estetik och biokompatibilitet. De 

skadar inte vävnaden i munnen och ger inte upphov till allergier (Vult von Steyern et al., 

2005). På grund av att keramer har kovalenta- och jonbindningar (starka bindningar mellan 

atomer) är de kemiskt resistenta och hårda material. Keramer genomgår ingen plastisk 

deformation utan bara elastisk. Detta innebär att materialet återfår sin ursprungliga form när 

belastning har upphört. Vid hög belastning efter elastisk deformation sker ett sprött brott 

eftersom atomplanen inte kan glida och då bryts bindningen mellan atomerna (Fig. 1). Den 

kritiska töjningsgränsen för ett dentalt porslin anges till ca 0,1 % (Vult von Steyern et al., 

2005). Keramens stuktur påverkar deras mekaniska egenskaper. Keram är ett sprött material 

och har låg värmeledningsförmåga vilket gör materialet känsligt för bearbetningen 

exempelvis vid slipning. En sådan bearbetning kan leda till sprickor som gör materialet 

känsligt för dragspänningar. Brott som kan uppstå i en helkeramisk konstruktion med 

ytporslin kan vara kohesivt, adhesivt eller blandat kohesivt-adhesivt brott (Aboushelib et al., 

2006; Anusavice, 2003). 

Spänning (MPa) 

Keram 

Metall 

Töjning (%) 

Fig. 1 Spänning- töjningsdiagram för metall respektive keram. × markerar fraktur.


Konstruktioner av helkeramer indelas i kärnförstärkta och icke kärnförstärkta. Kärnförstärkta 

konstruktioner består av en underkonstruktion/kärna, som är tätpackad kristallförstärk 

glaskeram (ex. IPS e. max Zircad) eller oxidkeram med sintrat ytporslin eller presskeram 

ovanpå. Icke kärnförstärkta keramer har inte någon underkonstruktion, exempelvis glaskeram 

Empress, IPS e. max Press som framställs genom en pressgjutningsteknik (Milleding et al., 

2005). 

Faktorer som påverkar keramers hållfasthet 

Det finns flera faktorer som kan leda till frakturer i ytporslin i kärnförstärkta helkeramiska 

konstruktioner: Termisk expansionskoefficient (TEK), utformning av kärnkonstruktionen, 

vätbarhet mellan två material zirkoniumdioxid och presskeram, bearbetning av porslinet och 

svagt ytporslin (Milleding et al., 2005). 

Termisk expansionskoefficient (TEK) 

TEK hos ytporslin ska vara något lägre än hos kärnkeram, för att skapa ett ytskikt under lätt 

kompression. Om skillnaden är stor då kan skiv- eller chip-off frakturer inträffa, pga. höga 

tryckspänningar i ytporslinet (Milleding et al., 2005). Om TEK är lägre hos 

underkonstruktionen än ytporslinet uppkommer dragspänningar, vilket medför ett adhesivt 

brott som uppstår i gränssnittet mellan kärna/hätta (Aboushelib et al., 2006). 

Utformning av underkonstruktion 

Ett optimalt minimum tjocklek på ytporslin är 1,5-2 mm ocklusalt och 1,0–1,5 mm runtom 

(Milledinget al., 2005). Vid en överdimensionerad utformning av kärnkonstruktion resulterar 

detta i ett tunt ytporslinsskikt. En studie anger att styrkan i underkonstruktionen/kärnan 

reglerar styrkan i ytporslin. Styrkan av dessa ersättningar kan ytterligare försämras av 

dragpåfrestningar. (Guazzato et al., 2004). 

Vätbarhet 

Det innebär att ett täckande material som ytporslin bör ha bra kontakt med zirkoniumdioxid 

ytan. Ytporslinet tränger sig in i ytans porer och sprickor och skapar en stark bindning till 

underkonstruktionen. Om vätbarhen är låg uppstår spänningar i gränsskiktet mellan två 

material. Bindningen mellan två material blir därmed svagare (Milleding et al., 2005). 

Bearbetning 

Vid olika ytbearbetningar så som slipning och sandblästring av zirkoniumdioxid skapas 

spänningar som orsakar fasomvandling av materialet, från tetragonalfas till monoklinfas av 

materialet. Eftersom vid blästring av materialet sker avverkning av materialet och 

kantprecision av kornen försämras bör materialet efter blästring brännas i ugn. Resultatet blir 

att den monoklin kornen återfår sin tetragonala struktur (VITA In-Ceram YZ, 2012). På grund 

av keramens låga värmeledningsförmåga bör slipning ske med roterande och välcentrerade 

diamant instrument under vattenkylning för att undvika sprickutvecklingen i keramytan 

(Milleding et al., 2005). 

Svagt ytporslin 

Vid framställning av helkeramiska konstruktioner vid skiktnings metod bör porslinet skiktas i 

större dimension för att kompensera krympning av material vid bränningen. De resulterar i 

inhomogen, oenhetlig, porslinsmassa med defekter. Defekter i gränsskiktet ökar spänningar 

och försvagar bindningen vilket ökar risken för frakturer i ytporslinet (Stawarczyk et al., 

2011; Ishibe et al., 2011). En helkeramisk konstruktion skall klara av höga belastningar om 

underkonstruktionen är en keram med hög hållfasthet och hättan är ett starkt ytporslin, som 

kan klara de bitkrafter som uppstår i munnen (Vult von Steyern et al., 2005). 

7


Silikatbaserade keramer 

Sintrade fältspatskeramer och glasskeramer tillhör till silikatbaserade keramer. Sintrad 

fältspatskeram består av en amorf glasfas med tillsatser av metalloxider och kristallstrukturer 

(leucitkristaller K2O Al2O3 4 SiO2). Kristallens funktion är att öka konstruktionens hållfasthet. 

Glasskeramer kan bl.a innehålla kristaller som litiumdisilikat- (e. max Press), leucitkristaller 

(Empress), fluorapatitkristaller (e. max Zirpress) samt nano- fluorapatitkristaller (e. max 

Ceram) etc. I jämförelse med sintrade keramer kristaller i glaskeramer är inte en tillsatt 

komponent utan är en produkt av glasmaterial (Milleding, 1993). Genom kristallbildning inne 

i materialet får glaskeramer hög hållfasthet och goda optiska egenskaper som translucens och 

opalescens. 

IPS e. max Zirpress 

Glaskeram IPS e.max Zirpress framställas genom pressning på underkonstruktionen av 

CAD/CAM framställd zirkoniumdioxid (press-on-tekniken/gjutpresstekniken) och benämns 

presskeram. Med Zirpress kan både singelkronor och flerledsbroar framställas. IPS e. max 

Zirpress- Produktinformationsblad, 2008). Presskeram e. max Zirpress framställs i puckform 

och har böjhållfasthet på 110 MPa. IPS e.max Zirpress TEK är 9.8 x 10 -6 K - 1 (100- 400 o C). 

Zirkoniumdioxid bör ha samma TEK som presskeramen eller högre ± 1. Ivoclar Vivadent 

rekommenderar att den skall vara mellan 10.5–11.0 x 10 -6 K - 1 (Ivoclar Vivadent, 2008). Om 

ytporslin har högre termiskkoefficient än zirkoniumdioxid sker delaminering av ytporslinet 

(Aboushelib et al., 2006). 

IPS e. max Ceram 

IPS e. max Ceram är en lågbränd glaskeram. Det användas för skiktning på glaskeram och 

zirkoniumdioxid samt för glaze-bränning på Zirpress. IPS e. max Ceram Zirliner användas för 

att täcka det opaka vita zirkoniumdioxid- skelettet, för att konstruktionen skall få en 

tandliknande ljusgenomsläpplighet (Ivoclar Vivadent, 2009). Detta ger goda möjligheter att 

framställa högestetiska konstruktioner som uppvisar stabilitet vad gäller både form och färg 

(Ivoclar Vivadent, 2009). Materialet bör inte användas för patienter med omfattande 

tandförlust, en bro bör inte bestå av fler än 6 led, eller patienter med bruxism (Ivoclar 

Vivadent, 2008). 

Oxidkeramer 

Som tidigare nämnts underkonstruktionen/kärnan är en oxidkeram, som exempelvis 

aluminiumdioxid eller zirkoniumdioxid. Zirkoniumdioxid är en metalloxid, som uppstår då 

zirkoniummetall oxideras fullständigt och som har en kemisk beteckning ZrO2 (Matinlinna, 

2008). Zirkoniumdioxid innehåller en kristallinfas med glasfas, utan eller mindre innehåll av 

glasfas. Kristallens funktion är att öka materials hållfasthet. Kristaller är tätpackade och när 

sprickor uppkommer, kommer kristaller att bromsa dessas utbredning i materialet. 

Kristallinnehållet i zirkoniumdioxid ger materialet opak. Materialets ogenomskinlighet passar 

utmärkt för underkonstruktioner och är en fördel vid missfärgande tänder. 

8


Zirkoniumdioxidkeram består också av yttriumoxid (Y2O3) som kontrollerar materialens 

fasomvandling (Anusavice, 2003). Detta sker genom att den stabiliserade tetragonala fasen 

aktiveras av spänningar i en sprickspets och omvandlas till en ny fas, monoklin fas, som har 

1-3 % större volym än den tetragonala fasen (Christel et al., 1989; Milleding, 2005) (Fig.2). 

Detta leder till kompressioner i materialet och därmed bromsas tillväxten av sprickor (Denrya 

et al., 2008). Zirkoniumdioxid i monoklin fas har lägre TEK, än i tetragonal fas, som är mera 

stabilt (Fischer, 2007). 

Fig. 2 Fasomvandlig hos zirkoniumdioxid fån monoklin till tetragonal fas (Källa: Zirkoniumdioxid, 

2011). 

Zirkoniumdioxidkeram finns i två former, den ena i ofullständig eller delsintrad form, som 

fullsintras efter bearbetning och den andra är i fullsintrat form, som benämns hippad 

zirkoniumdioxid- HIP ZrO2 ”Hot Isostatic Pressing”. Sintring sker 3-4 dagar under 1400 o C 

värme och 2000 bar (Denzir, 2012). 

Zirkoniumdioxid-baserade konstruktioner framställs med hjälp av CAD/CAM-teknik t.ex. 

Denzir ® , NobelProcera TM Cerec inLab, Straumann och KaVo Everest ® . (Zirkoniumdioxidmaterialet 

i det sist nämnda förekommer i block-, cylinder- och diskform (Bilaga 1). Enligt 

Kavo Everest produktinformation har zirkoniumdioxid ZS- Blank ett böjhållfasthetsvärde på 

1200 MPa, en elasticitetsmodul på 210 MPa, TEK på 10.5 * 10 -6 K -1 och en brottseghet på 10 

Mpa m 1/2 . Framställningsprocessen exempelvis av Kavo Everest ® sker på följande sätt: de 

preparerade tänderna på modellen scannas med en optisk laser, informationen överförs till 

datorn och en virtuell bild med den tänkta konstruktionen skapas. Därefter fräses 

konstruktionen på en fräscenter eller med egen fräs på laboratoriet. Den frästa konstruktionen 

sintras i en sintringsugn. En viss krympning sker efter sintring ca 19- 21 %. Kompensation för 

krympningen måste därför skapas i datorn (Milleding et al., 2005). 

Testmetoder 

Någon ISO-standard för att testa bindningsstyrkan finns inte. De metoder som används för att 

mäta bindningsstyrkan är bl.a. skjuvtest, tre- och fyrpunktstest, dragtest eller vickers test. 

1. Skjuvtest har kritiserats bl.a. på grund av de ojämna spänningar som uppstår i gränssnitten 

mellan två material som ger en felaktig tolkning av resultatet. Sprickor startar i ett av 

materialen, oftast i porslin, men inte i gränssnittet mellan två material (Della Bona et al., 

1995; Dündar et al., 2007; Guess et al., 2008; Choi et al., 2009). 

2. Tre- och fyrpunktstest har kritiserats för att de resulterar i höga dragspänningar på 

porslinets yta, som är mycket högre än vad som krävs för att orsaka frakturer på porslinets yta 

(Anusavice et al., 1980). 

9


3. Dündar et al., påstår att resultaten från dragtest påverkas kraftigt av provkropparnas 

geometriska form och av förekomsten av icke- enhetliga spänningsfördelning under 

belastning. Det förekommer ojämna och inhomogena spänningar i gränsnitet mellan två 

material under belastning (Dündar et al., 2007). 

4. Med Vickers hårdhetstest är det svårt att beräkna ett värde på bindningsstyrkan. Det går 

endast att konstatera om bindningsstyrkan är stark eller svag beroende på hur sprickan löper i 

materialet (Apel et al., 2008). 

Trots avsaknad av en ISO-standard vad gäller bindningen mellan underkonstruktion och 

ytporslin har forskare använt sig av olika testmetoder. I en utförd studie har forskare testat 

bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och skiktat ytporslin mha.skjuvtest enligt ISO 

standard 11405:1994 (Dental materials- guidance on testing of adhesion to tooth structure) 

(Saito et al., 2010). Den maximala bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och ytporslin 

VITA VM 9 var 30,9 MPa, medan en bindningsstyrka på 25 MPa eller högre för 

metallkeramik har accepterats enligt ISO 9693:1999 (Haselton, 2001; Coornaert,1984). 

Syfte 

Syftet med denna studie är att med hjälp av push-out-testmetod jämföra bindningsstyrkan 

mellan zirkoniumdioxid och presskeram, med eller utan liner. 

Material och metod 

En kvantitativ experimentell in vitro studie utfördes för att undersöka bindningsstyrkan 

mellan presskeram och zirkoniumdioxid med hjälp av push-out-test. Push-out-test har aldrig 

använts för att testa keramers bindningsstyrka. Testet används för att undersöka vidhäftning 

mellan dentala implantat och ben. Implantatet pressas ut genom benet och bindningsstyrkan 

räknas ut. Någon ISO- standard som anger mått på provkroppar eller testmetod för att 

undersöka bindningsstyrkan finns inte. Därför användes i denna studie en push-out-test som 

ny testmetod. Totalt framställdes 20 st provkroppar som delades in två grupper, 10 st med 

liner och 10 st utan liner. Provkroppen bestod av två delar, en massiv kub med ett 

genomgående hål och en massiv cylinder som kunde tryckas ned genom hålet. Hålet hade en 

liten försänkning för att ge utrymme för presskeramen. Kub och cylinder framställdes i KaVo 

Everest presintrad zirkoniumdioxid. Dessa delar sammanfogades med hjälp av presskeram e. 

max Zirpress. De material som användes i studien presenteras i Tabell 2, hjälpmedel och 

utrustning presenteras i Bilaga 2. Tillverkningen av provkropparna utfördes enligt KaVo 

Everest ® och Ivoclar Vivadents brukanvisningar. Provkropparna förvarades därefter i 

oorganisk salivlösning i glasbehållare nedsänkt i 37 o C vattenbad för att efterlikna den orala 

miljön. 

10


Tabell 2. Testade material. 

Produktnamn Batchnr Tillverkare Land 

e.max ZirPress H25305 Ivoclar 

Vivadent 

Liechtenstein 

KaVo Everest BIO 

ZS-Ronde 100/25 

101576192 KaVo Everest Tyskland 

Cylinder ZS-16 101519294 

ZirLiner pulver H30927 Ivoclar 

Vivadent 

Liechtenstein 

ZirLiner Build-Up N06731 Ivoclar Liechtenstein 

Liquid 

Vivadent 

e.max Ceram Glaze M66651 Ivoclar Liechtenstein 

and stain Liquid 

allround 

Vivadent 

Framställning av provkroppar 

Zirkoniumdioxid kub- och cylinderdel 

Kub: 12 st presintrade KaVo Everest ® ZS Ronde cylindrar ∅100 och 25 mm tjock (Bilaga 1) 

sågades till 20 st kuber med en bandsåg under vattenkylning. Centralt i varje kub 

genomborrades ett hål med en försänkning av en större diameter för att skapa plats för 

presskeramen. Det genomgående hålet hade en diameter av 10 mm och försänkningen hade en 

diameter på 14 mm och 2 mm djupt (Fig. 3). 

Cylinder: 20 st cylindrar i presintrad KaVo Everest ® ZS ∅ 16 mm svarvades med hjälp av 

fräsmaskin till storleken ∅ 9 mm och en höjd av 16 mm (Fig. 4, 5). 

Fig. 3 En kub i presintrad Zirkoniumdioxid med två centrerade hål. 

11


Fig. 4 Kubens dimension, blå markering är vax, som skall ersättas med Zirpress. 

2 mm 

Fig. 5 Kubens dimension före sintring, blå markering föreställer vax. 

Sintring och linerbränning 

Därefter fullsintrades provkropparna i en Kavo Everest ugn (Bilaga 2). Sintringen skedde i 10 

steg med en långsam uppvärmning till 1450 o C och en långsam nerkylning till ca 23 o C i 9 

timmar. Materialet har en krympning på 19-21% vid sintring. De fullsintrade provkroppar fick 

en slut dimension enligt följande: kub 33×41×20 och cylinder 7×13 (Fig. 6). 

12 

Vax 

40 mm 

2 mm 

ZrO2 

14 mm 

F 

10mm 

40 mm 

∅ 14 mm 

ZrO2 

25 mm 

25 mm 

∅ 9 mm 

∅ 9 mm 

16 mm 

Vax 

16 mm


1,5 mm 

Fig. 6 Kubens och cylinderns dimension efter sintring, 

blå markering är vax som skall ersättas med Zirpress. 

Efter sintring och bänksvalning rengjordes kuber och cylindrar under rinnande vatten. Liner 

applicerades tunt på 10 kuber på försänkningen och på 10 cylindrar på den delen som går ner i 

försänkningen. Resterande kuber och cylindrar lämnades obehandlade (utan liner). Gruppen 

med liner brändes därefter i Vita Vacumat 40 porslinsugn (Bilaga 2) enligt Ivoclar Vivadent 

brännparametrar för liner (Tabell 3). Efter bränning hade linern en skikttjocklek på ca 0,1 mm 

(Fig. 7). 

Fig. 7 En kub med liner i försänkningen och på den delen av cylindern som går ner i försänkningen. 

Tabell 3. Brännparametrar för ZirLiner (B: förtorkning/utgångstemperatur, t→ stegrings-temp/min, T- 

bränntemperatur, H- hålltid i min, V1-vakuum på, V2 -vakuum, A-kylfas). 

IPS e. max Ceram på 

Zirkoniumdioxid 

B 

o 

C 

S 

min. 

t → 

o 

C 

T 

o 

C 

H 

min. 

V1 

o 

C 

V2 

o 

C 

A 

o 

C 

ZirLiner- bränning 

innan uppvaxning och 

pressning 

403 4:00 40 960 1:00 450 959 0 

13 

1,5 mm 

11 mm 

F 

8 mm 

33 mm 

20 mm 

Liner 

25 mm 

∅ 7mm 

13 mm


Sammanfogning av cylinder och kub 

Zirkoniumdioxidcylindern vaxades sedan fast i försänkningen i kuben till en enhet för att 

därefter ersätta vax med Zirpress (Fig.4, 8). 

Fig. 8 En skiss på en provkropp i genomskärning, där Zirpress sammanfogar cylinder och kuben, blå 

markerad. 

Förberedelser inför pressning 

Fastsättning av vaxledare 

Tre vaxledare ∅ 3 mm placerades på samma avstånd från varandra på vaxet på varje 

provkropp. Varje provkropp understöddes på en kon med hjälp av 4 st plexiglaspinnar (Fig. 

9). 

Fig. 9 Provkropp på en muffelbas med understöd av plexiglaspinnar. 

14 

ZrO2 Kub 

ZrO2 Cylinder 

Vaxledare 

Kon 

Plexiglaspinne 

Muffelbas


Inbäddning 

Provkropparna placerades på en kon enligt Ivoclar Vivadent bruksanvisningar för e.max 

Zirpress. Höjden på objekten med vaxledare var 24 mm. En silikoncylinder (IPS Silicone 

Ring) placerades på konen. Den fungerade som en kyvettform. Till varje kyvett användes 200 

g inbäddningspulver och 32 ml inbäddningsvätska blandad med 22 ml destillerat vatten, vilka 

vakuumblandades i 2 min i vakuumblandare. 

Inbäddningsmassan vibrerades ner i silikonringen och täcktes med ett lock (Fig. 10). Massan 

fick stelna i 45 minuter. Efter stelning separerades locket, silikoncylindern och konen från 

kyvetten. Kyvetten ställdes in i en förvärmningsugn i 850 o C i 1 timme. 

Fig. 10 Inbäddning av provkroppar. 

Pressning 

En pressugn värmdes upp till 700 o C. En kall IPS e.max Zirpress puck med färgtexten uppåt 

sattes in i den varma kyvetten och över pucken placerades en värmd Alox-kolv (presstav) som 

var isolerad med pulver Alox Plunger Separator. Till varje provkropp användes en puck (0,7 

g) IPS e. max Zirpress. Pressningen skedde enligt tillverkarens anvisningar (Tabell 4). Efter 

pressningen fick kyvetten bänksvalna i 60 min. 

Tabell 4. Brännparametrar vid pressning för IPS e. max ZirPress (B- förtorkning/utgångstemperatur, 

t→ stegrings-temp/min, T- bränntemperatur, H- hålltid i min, V1- vakuum på, V2- vakuum, A- kylfas). 

Pressugn Inbäddningsmassa 

B 

o 

C 

C T 

min 

H 

min 

V1 

o 

C 

V2 

o 

C 

A 

Programmat 

EP 500 

200 g 700 60 910 15 500 910 - 

Ytbehandling 

Kyvetten separerades från Alox-kolven med en separerings. Inbäddningsmassan blästrades 

bort först med glaspolerpärlor i 4 bars tryck, därefter med 2 bars tryck med 2 cm avstånd. 

Sedan gjutkanalerna kapades med en diamant separeringstrissa med låg hastighet och lätt 

tryckt under vattenkylning, gjutöverskott slipades med en omvänt keramisk bunden diamant 

för att ta bort överskott på gjutledare och få en jämn yta på Zirpress (Fig. 11). 

15


A B 

Fig. 11 En gjuten provkropp med gjutöverskott (A) och en färdig provkropp efter slipning (B). 

Provkroppen rengjordes sedan med rinnande vatten. IPS e.max Ceram Glaze pulver och Stain 

vätska blandades och applicerades i ett jämnt skikt på Zirpress. Glazebränning utfördes med 

givna brännparametrar i porslinsugn (Tabell 5). Efter bränning fick provkroppen bänksvalna. 

Tabell 5. Brännparametrar för Glaze- bränning (B- förtorkning/utgångstemperatur, S 

förtorkningstiden, t→ stegrings-temp/min, T- bränntemperatur, H- hålltid i min, V1- vakuum på, V2- 

vakuum). 

IPS e.max 

Ceram på 

B 

o 

C 

S 

min. 

t → 

o 

C 

T 

o 

C 

H 

min. 

V1 

o 

C 

V2 

o 

C 

Zirpress 

Glazebränning 403 6:00 60 770 1:00 450 769 

Alla provkroppar förvarades i oorganisk salivlösning i 24 timmar nedsänkt i 37 o C vattenbad 

(Bilaga 3). 

Testmetod 

Avståndet mellan högsta punkten på cylindern och kubens nedersta del mättes inför testet 

(Fig. 12). Provkroppen placerades på en 0,5 mm tennfolie och en tryckfixatur, en massiv 

cylinder i stål ∅ 8 mm placerades ovanpå zirkoniumdioxidscylinder med tennfolie emellan. 

Tennfolien användes för att uppnå en jämn tryckfördelning av kraften. Ett push-out-test 

utfördes i en universal testapparat, AUTOGRAPH AG-G (Shimadzu Corporation, Japan). 

Tryckfixaturen sänktes ned vertikalt med en hastighet på 1 mm/min tills brott uppstod (Fig. 

13). Avståndet ”d” mellan cylinderns högsta punkt och nedersta del av kuben mättes återigen 

för att fastställa eventuell förflyttning av cylindern. 

Fig. 12 Avståndet ”d” mellan cylinderns högsta punkt och kubens nedersta del. 

16 

d


Fig. 13 Provkropp i en universal testapparat, AUTOGRAPH AG-G (Shimadzu Corporation, Japan). 

Maximal kraft vid brott i N och deformation i mm för varje provkropp registrerades i 

dataprogrammet Trapezium. 

Bindningsstyrkan i MPa räknades ut med hjälp av följande formel: 

τb= F/A 

F= kraft vid brott (N) 

A= Arean på presskeramens kontaktyta med ZrO2 cylindern i mm 2 

A=Höjd×Omkrets= 1,5×2×π×r=1,5×2×π×3, 5 = 33 mm 2 

τb=F/33 

Visuell analys 

En visuell analys utfördes för att analysera typ av brott om den är av kohesiv eller adhesiv art. 

Statistik 

Ett oparat Student's t-test genomfördes för att jämföra bindningsstyrkan mellan 

zirkoniumdioxidcylinder och presskeram med liner eller utan liner. Signifikansnivån sattes 

upp till ≤0,05. 

17


Resultat 

Resultatet visade att bindningsstyrkan mellan KaVo Everest ® zirkoniumdioxid och 

presskeram Ivoclar Vivadent IPS e. max Zirpress, var för gruppen med liner 111,63±49,51 

Mpa och för gruppen utan liner var 170,61±28,37 MPa (Fig. 14). Det fanns en statistisk 

signifikant skillnad i bindningsstyrka mellan grupperna, med och utan liner, (P=0,004). 

Fig. 14 Medelvärde och standardavvikelse på bindningsstyrkan (MPa). 

Det högsta värdet på bindningsstyrka mellan zirkoniumdioxid och presskeram hos 

linergruppen var 217,24 MPa och det lägsta var 47,77 MPa. Det högsta värdet på 

bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och presskeram utan liner var 221,79 MPa och det 

lägsta värdet var 123,98 MPa (Fig.15). 

Fig. 15 Bindningsstyrka för de individuella provkropparna i båda grupperna. 

18


Resultatet vad gäller förflyttning av cylinder presenteras i Figur 16. Det fanns ingen statistisk 

signifikant skillnad i förflyttning av cylinder mellan grupperna med liner och utan liner (P=0,086). 

Den högsta förflyttning av cylinder för gruppen med liner var 0,79 mm och det lägsta var 0,08 

mm. Den högsta förflyttning av cylinder för gruppen utan liner var 0,51 mm och det lägsta var 

0,16 mm (Fig. 16, 17). 

Fig. 16 Medelvärde och standardavvikelse för avstånd vid förflyttning av cylinder testet. 

Fig. 17 Förflyttning av cylinder för de individuella provkropparna. 

Grafer som skrevs ut visade förloppet under testet. Graferna användes till att fastställa kraft 

vid brott och till att mäta deformation i provkroppen (Fig. 18, 19) (Bilaga 4). 

19


Fig. 18 Grafen visar kraft och deformation för gruppen med liner, Load = Kraft och Stroke = 

Deformation. 

Fig. 19 Grafen visar kraft och deformation för gruppen utan liner, Load = Kraft och Stroke = 

Deformation. 

Visuell analys 

Cylindern hade förflyttat sig eller glidit ned vertikalt hos alla provkroppar i båda grupperna 

efter testet vilket kan betyda att brottet var adhesivt och att frakturen uppstod mellan e. max 

Zirpress och zirkoniumdioxidscylindern. Den visuella analysen var dock svår att utföra 

eftersom cylindern satt fast i kuben och brottytan var osynlig. 

20


Diskussion 

Resultatet visade att det fanns signifikant skillnad i bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid 

och e. max Zirpress med eller utan liner. Enligt Ivoclar Vivadents bruksanvisningar bör liner 

användas för att skapa en maximal bindning mellan zirkoniumdioxid och e. max. Aboushelib 

et al. studie visar att liner kan förstärka bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och vissa 

typer av skiktat porslin (Aboushelib, et al., 2005). Resultatet av denna studie visade att 

applicering av liner försämrar bindningen. Bindningsstyrkan utan liner är högre än med liner. 

Det stämmer överens med Fischer et al. och Aboushelib et al. senare studie som visar att liner 

försvagar bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och presskeram (Aboushelib et al., 2006; 

Fischer et al., 2010). Liner och presskeram har olika ytstruktur, vilket kan påverka 

vätbarheten mellan dessa material. Pressning av en presskeram på en slät liners yta resulterar 

en låg vätbarhet mellan dessa material. Enligt Aboushelib et al., blir gränssnittet mellan liner 

och presskeram ett potentiellt område för bildning av sprickor (Aboushelib et al., 2006). Ur 

tandteknikerns perspektiv behöver liner i så fall inte användas vilket är både lönsamt och 

tidssparande. 

Flera studier har genomförts för att räkna ut bindningsstyrkan men testmetoder har kritiserats 

av forskare (Della Bona et al., 1995; Dündar et al., 2007; Guess et al., 2008 ). Nackdelar med 

vissa tester i dessa studier är att det saknas en definierad area eller så har kraftens riktning inte 

varit fullständigt vertikal, t.ex. skjuvtest. I push-out-testet som utfördes i denna studie fanns 

en definierad area som gjorde det möjligt att beräkna bindningsstyrkan. 

En ISO- standard vad gäller bindningen mellan underkonstruktion och ytporslin saknas, ett 

optimalt värde på bindningsstyrkan anges därför inte i litteratur eller ISO- standard. Det finns 

däremot en optimal bindningsstyrka för metallkeramiska konstruktioner som är 25 MPa eller 

högre enligt ISO (9693:1 999). I Saito et al. studien var värdet på bindningsstyrkan mellan 

zirkoniumdioxid och ytporslin 30,9 MPa (Saito et al., 2010). Medan i denna studie låg det 

lägsta värdet på bindningsstyrkan för linergruppen på 47,77 MPa och utan liner på 123, 98 

MPa. Det högsta värdet på bindningsstyrkan för linergruppen låg på 217, 24 MPa och utan 

liner på 221,79 MPa, vilket är mycket högre än det optimala värdet på 25 MPa för 

metallkeramiska konstruktioner. Det kan bero på att i Saito et al. studie användes skjuvtest, 

vilket ger en ojämn fördelning av spänningarna och i sin tur leder till att sprickor bildats i 

ytporslinet men inte i interfasen (gränssnittet) mellan de två materialen. Genom push-out-test 

riktas kraft i vertikal riktning mot cylindern i kuben. Den ger en jämnare kraftfördelning och 

därmed leder det till att sprickor uppstår i gränssnittet mellan zirkoniumdioxid och 

presskeram. Eftersom push-out-testmetoden ger jämnfördelade spänningar runtom cylindern 

är metoden är mer tillförlitlig än de andra testmetoderna. Metoden måste dock vidareutvecklas, 

varefter kan ligga till grund ISO- standard. 

Push-out som testmetod användes i en studie på ben från kanin för att undersöka bindningen 

mellan ben och dentala implantat i gränssnittet (Seong W, 2011). Push-out-metoden kunde 

tilllämpas för att testa bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och presskeram. 

I den orala miljön finns olika krafter, t.ex. skjuv-, horisontella och vertikala krafter. Push-out- 

test i en klinisk situation är mera likt för de vertikala krafterna i munnen, som tuggning, 

ihopbitning och bruxism. Det fungerar på liknande sätt som ocklusala belastningar i den orala 

miljön, d.v.s. att den vertikala kraften i det här testet riktas mot presskeramen som omfamnar 

zirkoniumdiod såsom i implantat suprakonstruktion (singelkrona på implantat) (Fig. 20). 

21


22 

A B 

Fig. 20 A Implantat suprakonstruktion, B singel krona. 

I studien var den maximala kraften vid brott 9750 N och den lägsta var 2100 N, båda är högre 

än den maximala bitkraften (ca 500-1000 N) (Milleding, 1987). Det innebär att metoden i 

denna studie klarade påfrestningar som är högre än de krafter som kan uppstå i oral miljö. 

Brottet som uppstod mellan Zirkoniumdioxid och Zirpress bör vara adhesivt eftersom 

cylindern hade glidigt ned i kuben. Att ett adhesivt brott hade uppstått stämmer inte överens 

med andra studier (Aboushelib et al., 2006; Ishibe et al., 2011). Det var svårt att fastställa typ 

av brott som hade uppstått mellan Zirkoniumdioxid och Zirpress pga. att brottytan var 

osynlig, cylindrarna satt fast kvar i kuben. 

Både före och efter testet av provkropparna mättes avståndet mellan toppen på cylindern och 

botten på kuben. Efter testet visade det sig att avståndet blev mindre vilket innebär att alla 

cylindrar hade glidit ner. Detta fenomen betyder att bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid 

och Zirpress är sannolikt svagare än själva materialen zirkoniumdioxid och Zirpress. Det 

råder delade meningar vad gäller bindningen mellan zirkoniumdioxid och Zirpress. Fischer et 

al., påvisar i en studie att bindningen mellan zirkoniumdioxid och ytporslin är kemisk (Fischer 

et al., 2008). Men enligt en annan studie är bindningen mellan zirkoniumdioxid och ytporslin 

mekanisk (Comlekoglu et al., 2008; Ban, 2009). Andra studier anger att det är oklart vad det 

är för typ av bindning mellan zirkoniumdioxid och ytporslin (Choi et al., 2009, Saito et al., 

2010). Därför krävs flera studier för att kunna fastställa om bindningen är kemisk eller 

mekanisk. Push-out-test kan inte påvisa vilken typ av bindning det är mellan zirkoniumdioxid 

och Zirpress. För att fastställa typ av brott bör kuben sågas itu och brottytan analyseras. 

En av nackdelarna med denna studie är storleken på provkropparna. Stora provkroppar kräver 

både vid förvärmning och vid nedkylning längre tid. Därför i vidare studier bör dimensionen 

på provkroppen minskas för att underlätta inbäddningen samt förkorta uppvärmningen och 

nedkylningen på provkropparna. 

Felkällor 

F 

Zirkoniumdioxid 

Zirpress 

• Enligt fabrikantens bruksanvisningar bör glaze-bränning av provkroppar utföras. 

Glaze-bränning skulle utföras med hjälp av IPS e.max Ceram Glaze och Stain vätska 

vilka blandas tills önskad konsistens. I den här studien användes endast vätskan. Det 

kan leda till att Zirpress inte blev täckt och de repor som bildades efter slipningen inte 

täpptes igen som kan försvaga bindningen mellan presskeram och zirkoniumdioxid. 

• Fluorvätesyra bör användas för att avlägsna reaktionsskikt som bildas under 

pressningen, som Ivoclar Vivadent rekommenderar. Det uteblev i denna studie, vilket 

kan påverka bindningen negativt. 

F


23 

• Det var svårt att centrera cylinder i kuben vid fastsättning med vax. Anordning av 

centrering av cylinder saknas i denna studie. 

• På grund av stor dimension på provkropparna var inbäddningsmassan tunn runt kuben 

på vissa provkroppar, vilket kan leda till att massan kan lätt gå sönder vid pressning, 

som kan orsaka frakturer på kuben. 

Slutsats 

Bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och IPS e. max Zirpress utan liner är högre än med 

liner. Bindningsstyrkan är mycket högre än den optimala bindningsstyrkan (25 MPa) oavsett 

om man använder liner eller inte. Push-out-test är en lämplig metod för att testa 

bindningsstyrkan hos keramer, men bör dock utvecklas vidare. 

Förslag till vidare studier 

Testmetoden som användes i denna studie kan utvecklas i följande förslag till vidare studier 

genom att: 

• Använda ett utmattningstest för att mäta bindningsstyrka mellan ytporslin/presskeram 

och ZrO2. 

• Utföra push-out-test på ett annat material som t.ex. e. max ZirCAD till underkonstruktion 

och presskeram Zirpress eller ett skiktat ytporslin så som e. max Ceram. 

• Använda CAD/CAM framställda provkroppar i stället för manuellt svarvade. 

• Fastställa typ av bindning huruvida den är kemisk eller mekanisk. 

• Utföra en klinisk studie för att mäta bindningsstyrkan mellan ZrO2 och ytporslin.


Referenslista 

Aboushelib MN, Kleverlaan, Feilzer Cornelis J. Microtensile bond strength of different 

components of core veneered all- ceramic restorations. Part II: Zirconia veneering ceramics. 

Dental materials, 2006; 22, sid. 857- 863. 

Aboushelib MN, de Jager N, Kleverlaan CJ, Feilzer AJ.Microtensile bond strength of 

different components of core veneered all-ceramic restorations. Dental Materials 2005; 21, 

sid. 984– 991. 

Anusavice KJ, Phillips, Science of dental materials 11 th ed, WB Saunders Co, Philadelphia; 

2003.Kapitel 1, sid. 21-24, Kapitel 2, sid. 34-35, 21, Kap.20, sid, 657, 659- 665, Kapitel 21, 

sid. 703. 

Anusavice K, Dehoff p, Fairhurst C. Comparative Evaluation of Ceramic-metal Bond Tests 

Using Finite Element Stress Analysis (1980). Journal of dental research, sid. 608 -13. 

Apel E, Deubener J, Bernard A, Höland M, Müller R, Kappert H, Rheinberger V. 

Phenomenaand mechanisms of crack propagation in glass-ceramics. Journal of the 

Mechanical Behavior of Biomedical Materials, 2008, sid. 313– 325. 

Ban S, Reliability and properties of core materials for all-ceramic dental restorations. 

Japanese Dental Science Review, 44 (2009), pp. 3–21. 

Choi B, Han J, Yang J, Lee J, Kim S. Shear bond strength of veneering porcelain to zirconia 

and metal cores, 2009. The journal of andvanced prosthodontics, sid.129-35. 

Christel P, Meunier A, Heller M, Torre JP, Peille CN. Mechanical properties and short-term 

in-vivo evaluation of yttrium-oxide-partially-stabilized zirconia (1989). Journal of biomedical 

materials research, sid.45-61. 

Comlekoglu M.E, Dundar M, Ozcan, Gungor M.A, Gokce B, Artunc C. Evaluation of bond 

strength of various margin ceramics to a zirconia ceramic, J Dent, 36 (2008), pp. 822–827. 

Coornaert J, Adriaens P, De Boever J. Long-term clinical study of porcelain-fused-to-gold 

restorations (1984). The Journal of Prostetic Dentistry, sid.338-42. 

Della Bona A, van Noort R. Shear vs. tensile bond strength of resin composite bonded to 

ceramic (1995). Journal of dental research, sid.1591-6. 

Denrya I, Kelly R. State of the art of zirconia for dental applications. Dental materials (2008) 

sid.299–30. 

Denzir, HIP-Zirconia, http://www.denzir.com/pages/default.asp, inhämtat 2012-04-02. 

Dündar M, Ozcan M, Gökçe B, Cömlekoğlu E, Leite F, Valandro LF. Comparison of two 

bond strength testing methodologies for bilayered all-ceramics (2007). Dental Materials, 

sid.630-6. 

24


Ereifej N, Rodrigues FP, Silikas N, Watts DC. Experimental and FE shear-bonding strength at 

core/veneer interfaces in bilayered ceramics, 2011. Dental Materials, sid.590-597. 

Fischer J, Grohmann P, Stawarczyk B. Effect of zirconia surface treatments on the shear 

strength of zirconia/veneering ceramic composites. Dent Mater J. 2008 May; 27(3):448-54. 

Fischer J, Stawarczyk B. Compatibility of machined Ce-TZP/Al2O3 nanocomposite and a 

veneering ceramic, 2007. Dent Mater, sid.1500–1505. 

Fischer J, Stawarczyk B, sailer I, Hämmerle C. Shear bond strength between veneering 

ceramics and ceria-stabilized zirconia/alumina, 2010. The Journal of Prosthetic Dentistry, 

sid.267-274. 

Guazzato M, Proos K.et.al. Strength, reliability and mode of fracture of bilayered 

porcelain/zirkonia(Y-TZP) dental dental ceramics. Biomaterials (2004), sid. 5045-5052. 

Guess Petra C, Kulis A, Witkowski S, Wolkewitz M, Zhang Yu, Strub Jörg R, Shear bond 

strength between different zirkonia cores and veneering ceramics and their susceptibility to 

thermocyling (2008). Dental Materials, sid.1556-1567. 

Haselton D.R, Diaz-Arnold A.M. and Dunne J.T., Shear bond strengths of 2 intraoral 

porcelain repair systems to porcelain or metal substrates (2001). The Journal of Prosthetic 

Dentistry, sid. 526-531. 

International Organization for Standardization . ISO 9693: 1999. Metal-ceramic dental 

restorative systems. Geneva: International Organization for Standardization; 1999. 

http://www.iso.org/iso/store.htm 

Ishibe M, Raigrodski AJ, Flinn BD, Chung KH, Spiekerman C, Winter RR. Shear bond 

strength of pressed and layered veneering ceramics to high-noble alloy and zirconia cores 

(2011). The Journal of Prosthetic Dentistry, sid.29- 37. 

Kim H, Lim H, Park Y, Vang M, Effect of zirconia surface treatments on the shear bond 

strength of veneering ceramic, 2011. The Journal of Prosthetic Dentistry, sid.315-322. 

Kavo Everest, Processing instructions Everest ZS-Blank, EC safety data sheet in accordance 

with Directive 2009/93/42 EC. 

Larsson C, Vult von Steyern P, Sunzel B, Nilner K. All-ceramic two- to five-unit implantsupported 

reconstructions. A randomized, prospective clinical trial (2006). Swedish dental 

Journal, sid. 45-53. 

Matinlinna Jukka P, Åbo Universitet, Institution för odontologi, 2006; 118 nr. 6. Dental 

Materials, sid. 824-31. 

Milleding P, Molin M, Karlsson S. Dentala keramer i teori och klinik. Förlagshuset Gothia 

AB, 2005, sid. 12, 15- 23, 25-29,166. 

Milleding P, Goterna, Kungälv, 1987, sid. 53. 

25


Milleding P, Inlägg, Solna, Sverige, Lic Förlag, 1993, sid. 24-33. 

Molin M. Dentala helkeramer - klinisk utvärdering. Kunskapscenter för dentala material, 

Socialstyrelsen. Artikeln 2008-126-110. 

Raigrodski AJ, Chiche GJ, Potiket N, Hochstedler JL, Mohamed SE, Billiot S, Mercante DE. 

The efficacy of posterior three-unit zirconium-oxide-based ceramic fixed partial dental 

prostheses: a prospective clinical pilot study (2006). The Journal of Prosthetic Dentistry, sid. 

237-244. 

Reuter J, Brose M. Failures in full crown retained dental bridges (1984). British dental 

Journal, sid. 61-3. 

Sailer I, Fehér A, Filser F, Gauckler LJ, Lüthy H, Hämmerle CH. Five-year clinical results of 

zirconia frameworks for posterior fixed partial dentures (2007). The International Journal of 

Prosthodontics, sid. 383-8. 

Saito A, Komine F, Blatz MB, Matsumura H. A comparison of bond strength of layered 

veneering porcelains to zirconia and metal (2010). The Journal of Prosthetic Dentistry, sid. 

247-257. 

Seong W, Grami S, Jeong S, Conrad H, Hodges J. Comparison of Push-In versus Pull-Out 

Tests on Bone-Implant Interfaces of Rabbit Tibia Dental Implant Healing Model (2011). 

Clinical Implant Dentistry and Related Research, Volume *, Number *. 

Stawarczyk B, Ozcan M, Roos M, Trottmann A, Sailer I, Hämmerle CH. Load-bearing 

capacity and failure types of anterior zirconia crowns veneered with overpressing and layering 

techniques (2011). Dental materials, sid. 1045- 1053. 

Tinschert J, Schulze KA, Natt G, Latzke P, Heussen N, Spiekermann H. Clinical behavior of 

zirconia-based fixed partial dentures made of DC-Zirkon: 3-year results (2008). The 

International Journal of Prosthodontics, sid. 217-22. 

VITA In-Ceram YZ, http://vident.com/files/2009/01/yz_instructions_1128e.pdf, inhämtat 

2012-05-07. 

Vult Von Steyern, All-ceramic fixed partial dentures. Studies on aluminium oxide and 

zirconium dioxid- based ceramics systems (2005). Journal of Oral Rehabilitation, sid. 682- 

689. 

Vult von Steyern P, Carlson P, Nilner K. All ceramic fixed partial dentures designed 

according to the DC-Zirkon technique. A 2-year clinical study (2005). Journal of Oral 

Rehabilitation, sid.180-187. 

Zirkoniumdioxid, Protetik avdelning, universitetet i München, 

http://www.zirkondioxid.de/index.php?id=16, inhämtat 2011-10-06. 

26


Bilaga 1 

Zirkoniumdioxid block och cylindar (Källa: KaVo Everest ZS-Blank, Processing instructions, 

2009). 

27


Bilaga 2 

Hjälpmedel och utrustning. 

Produktnamn Batchnr Tillverkare Land 

IPS PressVEST Inbäddningspulver Ivoclar 

Speed 

PL 3050; PL3094 Vivadent 

IPS e. max Press Inbäddningsvätska Ivoclar 

Invex vätska PL 3095; PL3066 Vivadent 

Alox kolv Separator 

Ivoclar 

separator pulver 

Vivadent 

Empressvax beige P79801 Ivoclar 

Vivadent 

Diamanttrissa för 034677 Ivoclar 

separering av 

keramer 

Vivadent 

Keramisk bunden 

diamant omvänt 

12×6 mm 

28 

034002 Ivoclar 

Vivadent 

Liechtenstein 

Liechtenstein 

Liechtenstein 

Liechtenstein 

Liechtenstein 

Liechtenstein 

Plexiglas ∅ 3 mm K. A.Rasmusen Sverige 

Glaspolerpärlor 50µm Ivoclar 

Vivadent 

Liechtenstein 

Digitalt skjutmått Elektronic digital Claes Olsson Sverige 

Elektronic digital 

Caliper 

Caliper 

Förvärmningsugn KaVo 

Elektrotechnisches 

Werk GmbH 

Tyskland Förvärmningsugn 

Fräsmaskin Erns Gebber N 005 Sverige Fräsmaskin 

Sintringsugn Kavo Everest ® 

Tyskland Kavo Everest 

Therm 4180 

Biberach ® 

Porslinsugn Vita VITA Zahnfabrik Tyskland Porslinsugn Vita 

Vacumat 40 

Vacumat 40 

Pressugn EP 5000 Ivoclar Vivadent Österrike Pressugn EP 

5000 

Vakuumblandare Easymix, Bego Tyskland Vakuumblandare


Bilaga 3 

Sammansättning av oorganisk salivlösning. 

25 mM KHPO4 

0,3402 g/100ml (H2O) 

25 mM Na2HPO4 ∗H2O 0,4450 g/100 ml 

150 mM KHCO3 

1,5017 g/100 ml 

100 mM NaCl 0,5844 g/100 ml 

1,5 mM Mg Cl2 ∗H2O 0,0305 g/100 ml 

25 mM citric (C6H2O ∗ H2O) 0,5254 g/100 ml 

15 mM Ca Cl2 ∗H2O 0,2205 g/100 ml 

29


Bilaga 4 

Maximalkraft vid brott (N) för de individuella provkropparna. 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 

Kraft vid brott 5875 5375 5500 4975 6275 2625 2100 9550 3600 3200 

med liner (N) 

Kraft vid brott 

utan liner (N) 

30 

7100 6650 7975 5450 8425 7000 6725 9750 7100 8825

Läs examensarbetet i helhet här

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?