Untitled - Modellflygnytt

Pnolll-bladet
(Kan tlvas uF och spanas,
Av Peler Wornegrird
Lldners stabbprofll
ir nog den mest genomtinkra och konsekvent
konstrueraoe srabbprofil fiir segelmodeller,
somjag kinner till. Den
flappade bakkanten ger en ganska stor
lyftkraftsgradient, samtidigt som nosens
undersida bidrar till att hindra avliisning
pi undersidan av profilen vid de
ganska liga C' virden, som en A/2stabbe
i allmlnher flyger med (0,2-0,1),
och dirmed blir profilmotstindet ganska
litet vid dessa C.-vdrden trots den ganska
stora vdlvningen och flappningen,
Profilen 2ir en renodlad stabbprofil,
och duger ej som vingprofil pi nigon
slags modell, Den stora flappningen och
vilvningen medfiir nlmligen, att profi
len miste flygas vid hiiga C.,-virden, di
den anvinds pi vingen, men den kraftiga
flappningen medfttr de etr mycket
stort luftmorstind (hiigt C".) pi grund Lindner.
av den kraftiga rryckgradinet, som byggs
vx
upp framfiir bakkantens ijversida. Denna
stora tryckgradient fir di grinsskik- 0
tet att tillvixa snabbt i tjocklek fiir att
1 )5
slutligen avliisas, vilket medfiir art C,, )c
blir srort.
5
Nu har det i utlindsk fackpress skri- 10
vits en hel del om stabbprofiler. Kvasr-
l)
cxperter av alla de slag, som rikat vin- 20
na en eller annan tavling, brukar med 25
all pondus de tror sig ha hivdat, atr 30
man biir forska mycket mer i stabbpro- 40
filen aerodynamik, det giirs fiir lite fiir- 50
siik osv.
60
Hiir vill jag anmila en annan upp- 70
fattning, modellens dynamiska ldngd- 80
stabilitet beror rill mycket stor del pi 90
beh andra faktorer dn just vilken pro- 95
fil stabben har.
100
Det 5r naturligrvis sanr, atr man med
en bra stabbprofil kan flyga vingen nigot
nermare C^ max och pi si sitt kanske
ni bittre stigtal C.e/C.",. I praktiken
flyger nog alla stabbprofiler ungefdr
likadanr, och man kan ha mycket
svirt att mirka n5.gon skillnad mellan
dcm, under den viktiga f6rursdttningen,
att deras grinsskikt ir ungefir lika turbulenta
vid anfallsvinklar.
Olika effekter pi olika srabbprofiler
kan nog i de allra flesta fall ftirklaras
med skillnader i den bildade turbulensen,
det 6r till det vllsignade grinsskikter,
som praktiskt taget alla profilproblem
6r koncentrerade. Och har man alltsi
trassel med en srabbprofil, tror jag dct
dr mer Iijnande att prtiva olika turbulatorer
an ar! fiirsiika sig p5. den svira
konsren arr av prakriska fijrsiik frambesvlrja
en optimal stabbprofil.
Vad som ovan siges om Lidners srabbprofil
giller ocksi den mycket snarlika
rt rt.
Yd
1,30
2,80
3,50
4,80
6,20
745
8,10
8,90
9,30
9,70
8,85
7,7 5
3,90
2,40
0,40
Yu
1,30
0,50
4,25
0
0,20
0,95
1,60
2,90
3,70
4,30
4,50
4,44
3,70
2,20
1,30
0
,t3