Untitled - Modellflygnytt
Untitled - Modellflygnytt
Untitled - Modellflygnytt
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
iiverdrivna proporrioncr, der enda man vikrigt att de kommcr i linje med raket-<br />
halvornas bakre del. Skar rill de f"." kroppens lingdriktning. Smidetaljerna<br />
i"l,;"""r""- tii a"" fil*." rl"g".'"" enligt ritningen kan skiras rill av spill-<br />
1,5 mm:s balsaflak. Fiberriktningen biir balsa.<br />
vara i enlighet med skissen pl ritnrng- Tillverka en fallskirm av tunn polyen.<br />
Limma dlrefter de fyra sektionerna tenpJast 300 rl00 mm. Fdsr fallskdrms-<br />
till en ring. Skdr till en papperstub med linorna vid plastarket med hjilp av smi<br />
19,5 mm:s innerdiameter till en lingd tejpbrickor. Bind fast fallskirmen vid<br />
av 283 mm. Limma fast den frlmre bal- noskonens skruvtigla enl. skiss i Modellsaringcn<br />
p5. papperstuben. SItt fast ett flyg-Nytt nr 1, 1954.<br />
gummiband 1X3X300 mm vid papperstuben<br />
samt bind (nlr raketen 1r klar)<br />
Tvi stycken sryrhylsor tillverkas av<br />
fast detta vid cn skruviigla i noskonen<br />
tunnviggigt aluminiumriir och limmas<br />
(se Modellflyg-Nytt nr 1, 1964). Foga<br />
mot rakethroppen enligt ritningen. Pl<br />
in pappershylsan i dc bida balsahalvor-<br />
grund av raketens relativt hiiga vikt<br />
na samt putsa tills passningen blir per- bitr styrtridens liingd cj undersriga 1 m.<br />
fekr. Limma dlrcfter ihop alltsammans. Diamctern btir vara minsr 4 mm.<br />
Spackla igen alla ojimnheter och slipa Linrp)igc rakermororer dr Minimax<br />
tills cn jlmn och fin yta erhillcs. B 8-4 och B 3-5 (se Modellflyg-Nyw<br />
Fenorna sk.ires ur frin 1,5 mm:s belse- nr 4, 1964). Raketmotorerla sittes fast<br />
flak. Fiberriktningcn biir dverenssrim. i rakethylsan genom ar. de lindas med<br />
nTa anvisningen pi ritningen. Limma ctt par gummisnoddar,<br />
fast fenorna mot raketkroppen. Det:ir<br />
Forts. fr. sid. 18<br />
On Al2<br />
kan anviinda neutralpunktskalkyler rill<br />
ir att ta reda pi var man kan ldgga<br />
tyngdpunkten lingsr bak teoretiskt sctt<br />
ftir att uppni. srarisk llngdsrabilirer.<br />
nran ju helr enkelt kompensera fiir detta<br />
genom arr flytta tyngdpunkten framit.<br />
Fi5t en A/2-2, fir man vjl siga, atr det<br />
Och kom di i hig, att vi aldrig kan ur stabilitetssynpunkr iir bra, ju hiigre<br />
bcstlmma detta lige med tillriicklig noggrannhet,<br />
och att starisk llngdsrabilitet<br />
ingalunda garanlerar dynamisk sidan.<br />
camax stabbprofilen har, oberoende av<br />
uingprofilen, Men jag kan absolur inrc<br />
finna nigon hillbar Iogisk moriverirrg<br />
Och allt det hir snacket om srorleken till ett bestlmt samband mellan ving-<br />
av den "statiska marginalen" dr fulloch stabbprofilernas parametrar. Inte vid<br />
stindigt vlrdeliisr. Fullstiindigt. Si liinge de approximarioner av stabilirets- och<br />
rnan inte anvinder sig av en teori, som prestandaproblemers natur vi rvingas gii-<br />
tar hiinsyn till rriighetsmomentets invcrkan.ra<br />
fijr att fi dessa problem tillgingliga<br />
ftir en rimligt enkel analys.<br />
Och nu tiil stabbprofilen. Det ir huvudsakligen<br />
den viirdeltisa neutralpunk-<br />
Ytrerligare anmirkningar och kritik<br />
bryter Per effekrivt udden av genom att<br />
len man kan komma it om man klnncr siga, att hans utllggning ir garanterar<br />
stabbens karakterisrika. FIar mar cn subjektiv. Leve diskussionen!<br />
stabbe med liten lyftkrafrsgradicnr, kan<br />
Peter Wanngdrd<br />
f)<br />
2l
Change language