Untitled - Modellflygnytt

as rro, alr en v-formad stabbe fdrbitr- Mcdan vi indi hiller pi med den dyrar
startegenskaPerna.
namiska llngstabiliteten, skulle jag ock-
Att en v-formad stabbe piverkar tersi vilja beriira Pers synpunkter pi stabbmikegenskaperla
och kurvegenskaperna, profilen. VilLa krav stiller vi pi subb-
tror jag glrna. Detta bide pi grund av, profilen? Ja, varfiir anvlnder vi stabbe.
att den fdrskjuter lateralcentrum bakit Jo, fdr art uppni att det vid en stiir-
och vid stiirning ger upphov till rollanning uppstir ett moment, som vill iterde
moment. Men var fiirsiktig med att fiira modellen till jiimviktsllgc, nlr den
dra slutsatser. Huruvida v-srabben lnd- genom stiirniDgen avligsnas frin det.
rar rermikegenskaperna till det blttrc,
har jag inte uttalat mig om, inre heller
I en mycket grov approximation av
problemets natur kan vi siga, art de tvn
om hur betydelsefullt detta rollande mo- viktiga faktorerna hir 1r bakkroppcrs
ment er.
triighetsmomenr och stabilisatorns din-
Det hir med den tubulenta vaken vid pande inverkan. Der ir denna dynami-
hiigsran kan vara en fiirklaring till Bdrjessons
erfarenheter med fenytor och deska
stabilitet, som ir det visentliga. Teorin
fijr denna ir mycket invecklad och
ras placeringar.
omii.jlig att behandla tillfredsstillande i
Per tycker vidare "att det var trevli- dessa spalter. Dock representerar den
gare" med de "l:ickra, spantbyggda" kirnan idet stabilitetsproblem, som sI-
kroppar, som forntida A/2-or var begivade
med. Sjiilv siirjer jag dem inte. Till
kert alla konstruktiirer grtrbblat en hel
del iiver.
skillnad frin Per. Genom hiirslgen har
jag dock firr erfara. art Per har varit
Sedan finns det en annan sak som heter
ncutralpunkr, och som helt enkelt ir
en av vira starkaste fiirkdmpar fiir tand- den akterska punkt, man kan tdnka sig
petarbakkroppar. Det borde alltsi varrt att ligga ryogdpunkten i fiir att upp-
en triist fijr honom att Brems lyckades ni s. k, srati'k llngdstabilirer, som tr
vinna i Florens 1956. Om Per har be- nSgonting helt annat In den dynamiska.
sremr sig fiir att tycka om tandpetare
eller pinn-hus vet jag inte, men det ir
Den statiska stabiliteten behandlar bara
storleken av de aerodynamiska vridmo-
iu ingenting som hindrar atr hJn sitter mcnt, \om vrider modellen runt rvrrax-
iging med pinnkroppsbygge igen. eln, men de siger inte nigonting om, hur
I varje fall den teoretiska sjunkhastrg- modellen uppfiir sig, hur den ritar ur
heten ir praLtiskt taget oberoende av sig eller nigot onr trdghe$momenrens
kroppssektionens r.jocklek. Pi sin hiijd inverkan. AIh derra sysslar den dynami-
minskar man flygtiden med 1-2 sek ska lingdstabilitetens reori med. Och der
med pinn-hus.
1r den som ir viktig.
De lltta riirkropparna har dlremor Stabbprofilens utformning Ir nog
medfijrr en radikal fiirbittring av vira frimst av intresse ur neutralpunktssyn-
A,i2-ors ldngdstabilitet. Att en modern punkt. Neutralpunkten kan vi aldrig
A/2-a dr mycket bltrre iin de som fliigs bestimma med rillriicklig noggrannhet,
ftir 15-20 ir sedan, beror minst lika och ddrmed saknar teorin kring den
mycket pl bakkroppens urveckling, som praktiskt inrresse. Det dr den dynamiska
p& vingens. Vi har fitt sl smi triighets- stabiliteten vi vill it. Tyvirr har det
monlent, att vira miijligheter atr trim- skrivits si mycker om neutralpunkten pi
na A/2-an och att iiverhuvudtaget an- senaste tiden, vilket medfiirt att dess bevinda
tunnare och mer vllvda "moderrydelse fiir modellflygare har fitt helr
na" profilen drastiskr Indrats.
Forts. pd. sid. 21
18