Per Albin Hansson och den svenska D-dagen - Krigsmyter
Per Albin Hansson och den svenska D-dagen - Krigsmyter
Per Albin Hansson och den svenska D-dagen - Krigsmyter
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
svenskt militärhistoriskt bibliotek presenterar<br />
överraskande krigshistoriska fakta<br />
mars 2012<br />
<strong>Per</strong> <strong>Albin</strong> <strong>Hansson</strong><br />
<strong>och</strong> <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> D-<strong>dagen</strong><br />
Det var inte mycket som skilde <strong>Per</strong> <strong>Albin</strong> <strong>Hansson</strong> från att<br />
bli en svensk Winston Churchill. Planerna på en svensk Ddag<br />
var långt framskridna, trupperna var tränade, materielen<br />
började komma på plats. Allt man väntade på var klara<br />
besked; skulle nazityskland kapitulera, eller skulle Sverige<br />
invadera Danmark <strong>och</strong> Norge?<br />
Natten mellan <strong>den</strong> 8 <strong>och</strong> 9 juli 1944 stod hemvärnsmannen<br />
Karlsson på stran<strong>den</strong> nära Åhus vid Hanöbukten <strong>och</strong> signalerade<br />
ut mot havet. Det var mörkt <strong>och</strong> det blåste en frisk bris.<br />
Några timmar tidigare hade fyra plutoner ilastat i fiskebåtar<br />
från olika hamnar på Listerlandet. Samlingsplatsen var belägen<br />
några kilometer från Åhus, varefter armadan på 25 båtar<br />
Av <strong>Per</strong>-Anders Lundström<br />
1<br />
gick mot sta<strong>den</strong> för att gå i land på kusten, vägledda av hemvärnsman<br />
Karlsson, som antogs utgöra en sympatisör i land.<br />
Karlsson kunde knappast veta att han var en liten bricka i ett<br />
spel som skulle få sin upplösning tio månader senare när Hitlers<br />
tredje rike låg i sina dödsryckningar.<br />
Storamiral Dönitz får en varning<br />
På förmid<strong>dagen</strong> <strong>den</strong> 3 maj 1945 sammanträdde i Flensburg<br />
det tyska rikets ledare, storamiral Karl Dönitz, med <strong>den</strong> tyska<br />
politiska <strong>och</strong> militära ledningen i Danmark <strong>och</strong> Norge. Frågan<br />
var om man kunde göra fortsatt motstånd <strong>och</strong> vilka konsekvenserna<br />
i så fall skulle bli. De tyska militära befälhavarna<br />
i Norge <strong>och</strong> Danmark, generalerna Böhme <strong>och</strong> Lindemann,
ville fortsätta stri<strong>den</strong>. Så småningom<br />
fick führerns representant i Danmark,<br />
riksbefullmäktigade Werner<br />
Best, komma till tals.<br />
Nu kom mötet in på Sveriges inställning<br />
till en tysk slutkamp i Norge<br />
<strong>och</strong> Danmark. Best åberopade ett uttalande<br />
av <strong>Per</strong> <strong>Albin</strong> <strong>Hansson</strong> som<br />
”en gemensam bekant” nyligen förmedlat<br />
till honom. <strong>Hansson</strong> skulle ha<br />
gjort klart för <strong>den</strong>ne gemensamme<br />
bekant att Sverige mer eller mindre<br />
automatiskt skulle ingripa militärt<br />
om tyskarna gjorde motstånd i Danmark.<br />
Sverige skulle inte acceptera<br />
”ein mutwilliger Kampf ” (en vettlös<br />
strid, en strid på okynne) i Danmark<br />
utan att självt ingripa i ett sådant<br />
läge. Storamiralen Dönitz frågade<br />
vad som menas med ”ein mutwilliger<br />
Kampf ”. Riksbefullmäktigade<br />
Dr. Best svarade: ”Varje strid, ty varje<br />
strid är utsiktslös”.<br />
Senare forskning har visat att<br />
Dr. Best måhända hade spetsat till<br />
statsminister <strong>Hansson</strong>s uttalande en<br />
smula, men vi måste fråga oss: Hade<br />
Sverige möjligheter att sätta makt<br />
bakom or<strong>den</strong>?<br />
En försiktig <strong>och</strong> avvaktande hållning<br />
Helt klart hade samlingsregeringen ett brett folkligt stöd bakom<br />
sig när man till varje pris försökte hålla Sverige utanför<br />
kriget. Enligt en gallupundersökning våren 1945 om <strong>den</strong> <strong>svenska</strong><br />
opinionen i fråga om Norge visade på en ytterligt kallsinnig<br />
inställning. Den första frågan lydde: om tyskarna sätta igång<br />
massakrer i Norge, vill Ni då att svensk trupp skall ingripa för<br />
att hindra dessa massakrer? Det var 47% som svarade nej <strong>och</strong><br />
33% som svarade ja <strong>och</strong> återsto<strong>den</strong> visste inte.<br />
En operativ planering tar form<br />
Trots sin egen skepsis <strong>och</strong> starkt folkligt motstånd hade de<br />
<strong>svenska</strong> militära myndigheterna mycket tidigt börjat planera<br />
för ett svenskt ingripande i Danmark <strong>och</strong> Norge. Efter de tyska<br />
nederlagen i Nordafrika <strong>och</strong> Ryssland vintern 1942–43 började<br />
<strong>den</strong> <strong>svenska</strong> försvarsstaben räkna med ett tyskt nederlag<br />
– <strong>och</strong> följaktligen ett sammanbrott i Danmark <strong>och</strong> Norge. Ett<br />
år senare, vid jultid 1943, fanns en detaljerad plan för hur en<br />
invasion av Själland skulle gå till. Planen föredrogs för chefen<br />
för försvarsstaben i maj 1944 <strong>och</strong> för ÖB, general Jung, i<br />
september. Redan sommaren 1944 hade praktiska landstigningsövningar<br />
företagits på Skånes östkust <strong>och</strong> våren 1945 hade<br />
mer omfattande försök ägt rum i Stockholmsområdet.<br />
Under våren 1945 drevs planläggningen vidare <strong>och</strong> <strong>den</strong> 4<br />
maj 1945 fastställde generalmajor Ehrensvärd de grundläggande<br />
bestämmelserna för operation rädda Danmark, vilken<br />
omfattade två deloperationer, dels <strong>den</strong> större rädda Själland,<br />
dels <strong>den</strong> mindre rädda Bornholm. I fortsättningen behandlar<br />
vi enbart <strong>den</strong> planerade invasionen av Själland.<br />
2<br />
Höganäs<br />
Viken<br />
Hornbæk<br />
Helsingborg<br />
Helsingør<br />
Humlebæk<br />
Kopparverksh.<br />
Råå<br />
Hillerød<br />
Alsbodarna<br />
Roskilde<br />
fjärd<br />
Rungstedt<br />
Sjælsø<br />
Vedbæk<br />
Tearbæk<br />
Borstahusen<br />
Landskrona<br />
Barsebäck<br />
Eslöv<br />
Middelsgrund fort Lund<br />
Köpenhamn Flack fort<br />
Lomma<br />
Roskilde<br />
Amæger Saltholm<br />
Køge Køge bugt<br />
Dragør<br />
Klagshamn<br />
Malmö<br />
Limhamn<br />
Skanör<br />
Ägelholm<br />
Falsterbo Skåre Trelleborg<br />
Gislöv<br />
Planerade <strong>svenska</strong> landstigningen i Danmark 1945.<br />
Ringsjön<br />
I en PM upprättat av major Malcolm Murray vid försvarsstabens<br />
arméavdelning angavs riktlinjerna för <strong>den</strong> planerade<br />
invasionen. Målet var att pacificera Själland genom att slå ned<br />
väpnat tyskt motstånd <strong>och</strong> säkerställa <strong>den</strong> allmänna ordningen.<br />
För att göra detta måste avsevärda styrkor finnas tillgängliga.<br />
Major Murray skrev: ”Endast härigenom kan blod sparas<br />
<strong>och</strong> ti<strong>den</strong> för företagets genomförande nedbringas.” Den<br />
numerära övervikten skulle vara betydande, likaså skulle <strong>den</strong><br />
<strong>svenska</strong> flottan säkra sjöherraväldet <strong>och</strong> flygvapnet luftherraväldet.<br />
På Själland fanns i maj 1945 omkring 28 000 soldater i<br />
tysk tjänst. Förberedelser för hamnförstöring var vidtagna. I<br />
Helsingör låg ett särskilt spärrfartyg förtöjt <strong>och</strong> Köpenhamn<br />
kunde spärras med i hamnen befintligt tonnage. På Köpenhamns<br />
redd låg ett stort antal tyska örlogsfartyg; bl.a. kryssarna<br />
Prinz Eugen <strong>och</strong> Nurnberg samt 4 jagare, 4 större minsvepare,<br />
2 minfartyg, ett 20-tal mindre patrullfartyg samt 4<br />
hjälpkryssare.<br />
Från svensk sida skulle invasionen företas av 3. armékåren,<br />
bestående av två fördelningar (I. <strong>och</strong> IX.) samt 7. motoriserade<br />
briga<strong>den</strong> <strong>och</strong> 8. pansarbriga<strong>den</strong>. I övrigt fanns talrika självständiga<br />
enheter samt 4 000 man dansk trupp. Totalt rörde<br />
det sig om cirka 60 000 man med cirka 6 000 motorfordon.<br />
Utöver detta tillkom fartygens besättningar <strong>och</strong> flygvapnets<br />
personal.<br />
För att klara själva landstigningen började betydande flottenheter<br />
dras ihop under april 1945. Totalt sett skulle 1158 transportfartyg<br />
(de flesta relativt små) <strong>och</strong> ett 100-tal örlogsfartyg
Dieppe-rai<strong>den</strong> <strong>den</strong> 19 augusti 1942. Landstigningen har<br />
misslyckats, <strong>och</strong> förlusterna har blivit svåra. Skulle historien<br />
upprepa sig på Själlands sandstränder 1945?<br />
deltaga. Det är inte för mycket sagt att allt som flöt skrämdes<br />
fram.<br />
Landstigningen i detalj<br />
Själva landstigningen var tänkt att i stor utsträckning ske på<br />
öppen strand. För detta lämpade sig bäst fiskebåtar med ringa<br />
djupgående. Sandrevlarna längs Själlands kust gjorde att större<br />
fartyg lätt gick på grund. När lite större fartyg användes fick<br />
truppen ta sig i land med överskeppningsbåtar, vilka medfördes<br />
ombord. För landstigning i hamnar avsågs fiskebåtar<br />
<strong>och</strong> flottans vedettbåtar användas. Den tyngre materielen –<br />
stridsvagnar, fordon, artilleripjäser, förnö<strong>den</strong>heter – skulle<br />
överföras på pråmar, färjor <strong>och</strong> med kranar försedda vanliga<br />
handelsfartyg.<br />
En enklare svensk variant på Mulberryhamnarna – särskilda<br />
strandbryggor – skulle medföras för att urlastning kunde<br />
ske oberoende av kajer <strong>och</strong> färjelägen. Något annat var inte<br />
möjligt då Sverige helt saknade modern specialmateriel för<br />
landstigningar.<br />
När arméofficerna granskade marinens ganska omständliga<br />
landstigningsplaner utbröt konflikt. Från arméhåll hävdades<br />
att själva landstigningsmomentet måste gå så snabbt som<br />
möjligt, annars fanns möjlighet att en beslutsam tysk motattack<br />
kunde få hela invasionen att misslyckas. Man ansåg inte<br />
att det fanns tid för en omständlig lossning av stridsfordon.<br />
För stridsvagnarna i första vågen föreslog därför armén att<br />
de skulle lastas på pråmar, vilka skulle föras in mot land med<br />
aktern före <strong>och</strong> en matta läggas ut. Sedan skulle stridsvagnen<br />
köras mot aktern, varefter akterspegeln sprängdes. Stridsvagnen<br />
kunde sedan köra direkt upp på stran<strong>den</strong> <strong>och</strong> understödja<br />
3<br />
de <strong>svenska</strong> enheter som redan landstigit. Marinens planer på<br />
en omsorgsfull <strong>och</strong> tidsödande konvojering över Öresund vållade<br />
också huvudbry.<br />
Den tekniske chefen, överste Inge Hellgren vid Ing 2,<br />
skrev till militärbefälhavaren: ”Om vederbörande marinchef‚<br />
har någon plan för överskeppningen <strong>och</strong> dess förberedelser<br />
<strong>och</strong> dess förberedande – jag förstår för min del inte hur han<br />
skall kunna åstadkomma någon, då han knappast vet något<br />
om dess svåraste del urskeppningen – så vore jag tacksam att<br />
få del av <strong>den</strong>samma. --- Det kan väl aldrig vara meningen att<br />
varje omgång transportbåtar skall eskorteras av marinfartyg<br />
<strong>och</strong> vara beroende av marinmyndighet beträffande avgång o.d.<br />
Det kommer aldrig att gå. Allt måste göras så enkelt som möjligt.<br />
Varför helt enkelt inte låta marinen <strong>och</strong> flyget ordna en<br />
ridå av örlogsfartyg <strong>och</strong> luftvärn på ömse sidor om hela överskeppningsområdet<br />
– jag tänker här närmast på <strong>den</strong> tyngre<br />
materielens överskeppning – med ett paraply av jaktflyg över,<br />
<strong>och</strong> sedan låt transportfartygen, som föras av navigeringskunnig<br />
personal, orientera fritt inom detta område”. I marginalen<br />
på brevet hade militärbefälhavaren med röd penna kraftfullt<br />
skrivit ”Ja” <strong>och</strong> strukit under två gånger.<br />
Tidigaste invasionsdatum <strong>den</strong> 18 maj<br />
Enligt planerna skulle invasionen – om order gavs kring <strong>den</strong> 5<br />
maj – kunna äga rum kring <strong>den</strong> 18 maj <strong>och</strong> börja med ett kuppartat<br />
inlett anfall mot Helsingörs hamn. Först sedan <strong>den</strong>na<br />
intagits <strong>och</strong> säkrats skulle invasionsstyrkans huvuddel landsättas,<br />
i första omgången 6 000 man.<br />
Längs <strong>den</strong> skånska västkusten hade kustartilleriets tunga<br />
enheter (15 cm, 21 cm) sammandragits för att kunna avge un-
derstödjande eld. Flottans äldre pansarskepp<br />
(Oscar II <strong>och</strong> Tapperheten)<br />
skulle ligga utanför inva-sionsstränderna<br />
<strong>och</strong> avge indirekt eld mot mål<br />
i land. Större delen av det <strong>svenska</strong><br />
flygvapnet skulle baseras i södra<br />
Sverige <strong>och</strong> stödja invasionen – insatsen<br />
var så betydande att det inte<br />
skulle gå att ingripa i Norge samtidigt.<br />
Tyskarna i Danmark kapitulerar<br />
När <strong>Per</strong> <strong>Albin</strong> gjorde sin markering<br />
gentemot Dönitz gjorde han det<br />
medveten om att Sverige kunde sätta<br />
makt bakom or<strong>den</strong>. I ett hemligt<br />
sammanträde med riks<strong>dagen</strong> <strong>den</strong> 27<br />
april hade han, lite dunkelt, aviserat<br />
omprövning av Sveriges politik ”Ändrade<br />
förhållan<strong>den</strong> kunna komma<br />
att medföra nya övervägan<strong>den</strong> från<br />
svensk sida.”<br />
Om tyskarna beslutat sig för ett<br />
fortsatt motstånd hade ett svenskt<br />
krigsdeltagande varit nära nog undvikligt,<br />
vilket <strong>Per</strong> <strong>Albin</strong> också insett. Relationerna med de segrande<br />
allierade makterna, omsorgen om förbindelserna med<br />
Norge <strong>och</strong> Danmark, omsorgen om Sveriges anseende; <strong>Per</strong><br />
<strong>Albin</strong> <strong>och</strong> hans regering hade knappast haft några möjligheter<br />
att låta Sverige fortsätta som <strong>den</strong> internationella politikens<br />
fripassagerare.<br />
BRONSPAKETET: 59 kr<br />
(värde 348 kr)<br />
+ +<br />
4<br />
Nu blev aldrig <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> D<strong>dagen</strong><br />
verklighet. På eftermid<strong>dagen</strong><br />
<strong>den</strong> 5 maj 1945 satt <strong>den</strong> tekniske<br />
chefen för överskeppningen, överste<br />
Hellgren, hemma i villan i Eksjö <strong>och</strong><br />
skrev till milostaben i Kristianstad<br />
om invasionsförberedelserna. Precis<br />
som han lade sista han<strong>den</strong> vid brevet<br />
spetsade han öronen för att höra vad<br />
som sades på radio. Tyskarna i Danmark<br />
hade kapitulerat! Han kastade<br />
snabbt ned ett post scriptum:<br />
”Med anledning av vad som nyss<br />
sagts i radio förefaller våra förberdelser<br />
att snart bli skäligen meningslösa.<br />
I alla fall kanske det är svårt att<br />
avgöra om all materielanskaffning<br />
som skall igångsättas. Men skall det<br />
bli något av måste anskaffningen<br />
snarast påbörjas.”<br />
Vill du veta mer <strong>den</strong> <strong>svenska</strong> flot-<br />
Nazityskland kapitulerade bara dagarna tan, Sveriges inblandning i andra<br />
före ett svenskt inträde i kriget.<br />
världskriget eller strategisk krigsföring?<br />
Nu har du chansen att välja<br />
ett av mina välkomstpaket (värde upp till 1 078 kr) när du blir<br />
medlem i Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.<br />
Gå in på www.krigsmyter.nu/raddadanmark.php för att<br />
läsa mer.<br />
SILVERPAKETET: 129 kr<br />
(värde 658 kr)<br />
Värde 348 kr<br />
+<br />
Värde 310 kr
SMB vid Öresunds kanoner!<br />
Varje år kring Kristi himmelsfärd samlas många av oss medlemmar i Svenskt Militärhistoriskt<br />
Bibliotek till en familjedag vid Öresunds lås; batteri Helsingborg. Här<br />
ligger Beredskapsmuseet <strong>och</strong> 4 st. 15,2 cm pjäser. Under hela kriget hade de mynningarna<br />
riktade mot Öresund <strong>och</strong> det tyskockuperade Danmark.<br />
Hade Sverige <strong>den</strong> 18 maj 1945 invaderat Själland skulle batteri Helsingborg spelat<br />
upp mot de tyska ställningarna runt Helsingör. Räckvid<strong>den</strong> var ca 20 kilometer, så<br />
Batteri Helsingborg hade kunnat täcka en del av invasionsstränderna.<br />
Under de gånga 10 åren har medlemmarna vid ett par tillfällen samlat in pengar för<br />
att bevara det <strong>svenska</strong> militära kulturarvet. Först renoverade vi 21:an, en flyttbar<br />
21 cm kanon m/42 med vikt på ca 40 ton. Och kanonen fick dessutom en särskild hall<br />
vid Beredskapsmuseet uppförd för sig, <strong>den</strong> s.k. SMB-hallen. Några år senare inleddes<br />
insamlingen ”Skydda Maja” för att glasa in pjäsen ”Maja” i sitt värn, en av de fyra<br />
15,2 cm-pjäserna i batteri Helsingborg.<br />
Tycker du att artikeln om operation Rädda Danmark var intressant kommer du att älska<br />
bokpaketen som jag har plockat ihop som välkomstpaket till dig som vill bli medlem<br />
i SMB! Du kan välja på tre olika alternativ: Brons, Silver <strong>och</strong> Guld. BRONSPAKE-<br />
TET består rätt <strong>och</strong> slätt av praktverket Örlogsfartyg som är skriven av SMB:s egna<br />
Jan Waernberg <strong>och</strong> Gustaf von Hofsten. För att vara det lilla paketet är det ganska<br />
stort – boken väger 1,5 kg! I SILVERPAKETET lägger jag till <strong>den</strong> mycket läsvärda boken<br />
Svenskarna vid Jandeba. Svenskarna som stred för Finlands sak vid Jandeba under<br />
fortsättningskriget benämndes vid ti<strong>den</strong> ”Satans bra krigare” <strong>och</strong> de dramatiska<br />
berättelserna kan du läsa om du väljer Silverpaketet. I GuLdPAKETET får du utöver<br />
dessa två böcker även Blixtkrig som skild-<br />
rar <strong>och</strong> analyserar det blixtkrig som började<br />
så ståtligt för tyskarna men rann ut<br />
i san<strong>den</strong> på grund av Hitlers tilltag <strong>och</strong><br />
misstag, högfärd <strong>och</strong> dumhet. du får dessutom<br />
SMB:s förträffliga fältficklampa,<br />
praktisk såväl i fält som till vardags.<br />
Rubb <strong>och</strong> stubb blir ditt för ringa 198 kr<br />
när du blir högt ärad medlem i SMB. Alla<br />
paket får du självklart portofritt. Ditt<br />
välkomsterbjudande GäLLER BARA fRAM TILL<br />
fREdAGEN 16 MARS KL. 23.00, så till handling!<br />
Som medlem får du dessutom det militärhistoriska<br />
medlemsmagasinet Pennan & Svärdet<br />
helt kostnadsfritt. Se till att bli medlem<br />
i klubben för <strong>den</strong> verkligt militärhistoriskt<br />
intresserade! Ingen medlemsavgift<br />
<strong>och</strong> inget köptvång. Gå in på<br />
www.krigsmyter.nu/raddadanmark.php för att<br />
läsa mer.<br />
Bästa hälsningar<br />
<strong>Per</strong>-Anders Lundström, styresman för SMB<br />
GuLdPAKETET: 198 kr<br />
(värde 1 078 kr)<br />
Värde<br />
348 kr<br />
+<br />
+<br />
Värde 310 kr<br />
+<br />
Värde<br />
110 kr<br />
Värde 310 kr
Change language